Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , , Dnr

Relevanta dokument
Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014

Bebyggelse. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Junior- och ungdomsta vlingar

Trygghetsplan för Ekeby förskola

Trygghetsplan för Matildelunds förskola

Trygghetsplan för Hällabrottets förskola

Godkänt dokument - Louise Heimler, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Trygghetsplan för Solgläntans förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

tala är silver dela är guld

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Trygghetsplan för Borgens förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

KARTLÄGGNING. 1.1 Finns kartla ggning, statistik om nyanla nda akademiker inom ramen fo r etableringsreformen? Hur ma nga stannar i regionen?

PROSTEN 1 Illustrationsmaterial

Grunduppgifter, Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fo rskoleverksamhet. Ansvariga fo r planen: Samtliga pedagoger pa Jo rlanda fo rskola

Trygghetsplan för Blåhusets förskola

Enhetsr d Apen senheten

1 3F 0 1rre kvinnliga f 0 2retagare vill v 0 1xa

Natur och grönstruktur. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Regnva net llg ngligg rs f r lek och beva ning genom s kalllade regnsk rdartunnor, br ddat takva en magasineras.

Kapitel 4 Inst llning av regulatorer I detta avsnitt skall vi i korthet betrakta problemet att st lla in regulatorer s att den slutna kretsen f r nska

Stockholm Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan

Flytt av försäkringssparande

Fo rskolan har tillsammans med skola och fritids tillga ng till en fin gymnastiksal. En ga ng i ma naden kommer Bokbussen till skola och fo rskola.

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Skapa rapport till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka rapport

Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar

WAXHOLMS SK RG RDSCUPER 2018 PM MAJ

Nr 1 Våren Foto: Håkan Nilsson

Hantera remissvar i Public 360

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Integritets Policy -GDPR

Integritetspolicy. Org nr: Ventus Norden Växel: Integritetspolicy Sverige

Tema: Digitalisering - Underlag till ERUF 2020+

DIA S1. IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Digital Audio

Innovationsupphandling

Alla kopplingar inkl. kringutrustning skall redovisas. Rapporten skall vara skriven med ordbehandlare. Kopplingsschemor kan dock vara handritade. Ni m

La ttla st sammanfattning

kretsen och terv nder, ges den terv ndande signalen av d1 = G p G c è,1èd. Men denna st rning g r i sin tur runt kretsen och terv nder, och den terv n

Datum Kursens bena mning: Fortsa ttningskurs i ledarskap under pa frestande fo rha llanden

FRAMTIDEN A R REDAN HA R

rsredovisning BRF Skopan Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret

En mobil strategi fö r PLM-anvä ndare

Tillväxtverkets interna regler (2017:6) om bevarande av elektroniska handlingar

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet

Verksamhetsplan

Relationen mellan barn och föräldrar

Åtgärder för att motverka ett value gap. En ny syn på mellanhänders rättsliga ställning? Daniel Westman

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Högadals förskola

En trygg och stabil finansiell partner n 0 1ra dig. Vi vill g 0 2ra det enklare f 0 2r f 0 2retagare i kommunen. G 0 2r det m 0 2jligt

INSTRUKTIONSTEXT FO R PLEXTALK Linio Pocket - Na tverksmapp -

8.1 Internrevisionens arbetsordning 2019

Grunduppgifter. Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling

MANUAL- PROJEKTVERTYG


Minsta kvadratfelet som funktion av packningst theten Packning (ggr)

Framtidens Arbetsförmedling

Kommunikationer. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Checklista som kan anva ndas för att komma igång med DigiExam och allma nna rekommendationer fo r att lyckas med provtillfa llet.

Lathund Nationella Prov

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi i ert arbete mot denna ma lgrupp?

DEN GR NA PROMENADSTADEN

Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Arbetsordning för Tillväxtverket

3. Behandling av personuppgifter Företagens hantering av personuppgifter beskrivs nedan baserat pa din relation till företagen.

Skyddar vi barn mot sexuell exploatering på nätet? Utmaningar inom juridik och praktik

Teknisk försörjning. Översiktsplan Kumla kommun 2040

INSTRUKTIONSTEXT FO R PLEXTALK Linio Pocket - Mottagare fo r poddradio -

ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 2016

3AMMANFATTNING AV INKOMNA REMISSVAR

sl l tt med fingret p plattan i st llet f r att trycka ned knappar dra ikoner, f nster och andra objekt utan att anv nda knappar

rsredovisning BRF R da Stugans Smycke

Kvalitetssa kring av MS-va rden i Sverige

SYMETRI KOMMUNDAGAR. Agenda september 2016

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015

Figur 2: Bild till uppgift 1 a) b) Figur 3: Bilder till uppgift 7 5

Va xjö Islamiska Skolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling för skola och fritidshem

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA

FÖRÄLDRASTÖD & TONÅRINGAR

handla online rsjubileet Med fokus minskad k 0 2tid sid 9 sid 4-5 sid 10 sid 6-7 ENK 0 0PING Nr

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Synpunkter inför revision 2017

GRI-Index fo r Clas Ohlsons ha llbarhetsrapport 2015/16

Hur gör man en bra upphandling av IT-drift? OutsourcingGuiden

Godkänt dokument - Louise Heimler, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

NYFIKNA Tvättar Sig & Väntar Med Anton Och Super-A: Livskompetens För Barn Med Autism Och ADHD (Nyfiknas Sysselbok) (Swedish Edition) By Jessica

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

STADGAR FO R Hästhusets kusk-och ryttarförening Bildad den 24 mars 2015

Problematiska gemensamhetsanläggningar mm mm

Frågeförslag till ett Planeringssamtal

Sverigebudget baserad på avgift på pengar, data från SCB för 2017

Stadgar för Göteborg Beachvolley Club

Instruktion fo r genomga ng av barnets sja lvva rdering

TILL ALLA FÖRÄLDRAR I SVEDALA IF. Svedala IF Din roll som förälder

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2016 Laboration 1

Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2013

BOLAGSORDNING. Fyrstads Flygplats AB

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013

Personuppgifter m.m. i skolan

Transkript:

INNEH LL SAMMANFATTNING...3 1. INLEDNING...6 Bakgrund och syfte Metod och avgr nsningar Beskrivning av stadsdelen H gerstens sen 2. BARN OCH FYSISK PLANERING...10 Barnperspektiv p den fysiska milj n Barns utveckling och behov Lagar och riktlinjer 3. INTERVJUER MED BARN OCH UNGDOMAR I H GERSTENS SEN...12 F rskolebarn Skolbarn Ungdomar Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2014-10-22, 2014-02-13, Dnr 2012-05209 2012-08651 4. SAMMANFATTANDE ANALYS...19 Lek och aktivitet R rlighet och tillg nglighet Trygghet Utemilj ns betydelse f r barn 5. BEBYGGELSEF RSLAGETS KONSEKVENSER F R BARN OCH UNGA...20 Bed mning av konsekvenserna utifr n intervjuerna Generell bed mning av konsekvenserna f r barn och unga i stadsdelen 6. F RSLAG TILL TG RDER...23 Rekommendationer Rekommendationer utifr n nskem l fr n barn och unga 7. REFERENSER...25

2. BARN OCH FYSISK PLANERING Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2014-10-22, 2014-02-13, Dnr 2012-05209 2012-08651 BKA H gerstens sen 2012 - Grontmij 10 Barnperspektiv p den fysiska milj n Barn tillbringar st rsta delen av sin tid d r de bor. Bostadsomr det med dess n rmilj r barns fr msta uppv xtmilj och den r viktig f r deras utveckling och uppv xtvillkor. Centrala begrepp f r barn och unga i den fysiska planeringen r r relsefrihet, tillg nglighet och s kerhet. Den fysiska milj ns struktur d v s hur skola, f rskola, bost der, naturmilj och parker r lokaliserade i f rh llande till varandra r av avg rande betydelse f r i vilken utstr ckning barnen kan r ra sig fritt och sj lvst ndigt. 1 Traikens utbredning är av stor betydelse för barnens r relsefrihet. Den kande bilismen har begr nsat barns r relsefrihet, framf r allt n r det g ller deras lekomr den, skolv gar och fritidsvägar. Traiken är den största faran i barnens vardag och den har en avg rande betydelse f r den upplevda tryggheten f r barn och f r ldrar i ett omr de. 2 Eftersom barnens aktionsradie fr n hemmet kar i takt med ldern f r ndras behovet av m tesplatser, attraktioner och f rdmedel till dessa. Barns utveckling och behov Det r viktigt att komma ih g att barn och unga r en heterogen grupp och innefattas av lera olika del ldrar som inneb r olika mognad, utveckling, f rst else och kunskap vilket kr ver olika bem tande samt nskem l och tg rder i den fysiska planeringen. Nedan beskrivs vad som r karakteristiskt f r olika ldrar: 3 Sm barn 0-3 r F r ldrarna och hemmet dominerar. Barnen utvecklar den motoriska f rm gan. De f r sig inom det absoluta n romr det och har en aktionsradie p ca 50 meter. r p allm n plats endast med f r lder eller annan vuxen. F rskolebarn 3-6 r F r ldrarna r centrala men barnet har ett kande intresse av nya saker. I denna lder sker en snabb utveckling av motorik och uppfattningsf rm ga. Barnet beh ver platser att utforska, kl ttra och bygga p och har behov av att p verka och s tta m rken i milj n. Barnet har ett kat oberoende vid ensamlek eller i lek med andra barn men har ibland behov av medling fr n en vuxen. Aktionsradien r ca 100 meter. L gstadie lder 6-10 r Barnet blir mer oberoende fr n f r ldrarna och utvecklar f rm gan att ta sig p egen hand till skola, lekplats och fritidsaktiviteter. Utomhus har denna ldersgrupp behov av allm nna, ppna platser f r fri lek men ven av organiserade aktiviteter. Efter skolan r fritidsverksamheter viktiga tillsammans med barn i liknande lder. Aktionsradien r vanligen inom ropavst nd fr n vuxen med tillsyn. Mellanstadiebarn 10-13 r Mellanstadiebarn har en kad k nsla f r socialt agerande. Det kan f rekomma st rre k nsskillnader och mer t vlan mellan pojkar och lickor än i yngre eller äldre grupper. Deltagande i organiserade aktiviteter har sin h jdpunkt under dessa r. Barnet r generell sj lvst ndig i traikmiljön och besöker vänner i närmiljön på egen hand. Ton ringar 13-17 r verg ng till tidig vuxen lder d barnet brottas med identitetsfr gor och rebellk nslor. F rre organiserade gruppaktiviteter f rekommer, s rskilt sportrelaterande och s rskilt n r det g ller tjejer. Fler informella gruppbildningar sker under ton rstiden. Barnet har ett kat oberoende av plats och tid.

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2014-10-22, 2014-02-13, Dnr 2012-05209 2012-08651

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2014-10-22, 2014-02-13, Dnr 2012-05209 2012-08651

4. SAMMANFATTANDE ANALYS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2014-10-22, 2014-02-13, Dnr 2012-05209 2012-08651 Lek och aktiviteter H gerstens sen har m nga attraktiva kvaliteter som tillgodoser f rskolebarns behov av stimulerande platser med m jlighet att utforska, kl ttra och bygga. All gr nska r positivt f r barnen i deras lek, utveckling och motorik. Skolbarn tycker om att leka p platser utan full uppsyn av vuxna. Det gr na b ltet som str cker sig runt H gerstens sen erbjuder sp nnande lekmilj er och g mst llen f r barn. Skolbarnen uppskattar skogspartierna n ra skolan och det egna hemmet. D r kan barnen anv nda sin fantasi i st rre utstr ckning n vad de g r p mer formella lekplatser. Stadsdelen inneh ller ven platser f r mer organiserade aktiviteter som barnen g r till med skolan och p fritiden. Ungdomar uppskattar platser d r de kan dra sig undan och tr ffa andra ungdomar. Alla platser anv nds inte f r det de r avsedda f r, t ex beh ver en fotbollsplan inte n dv ndigtvis anv ndas f r att spela fotboll. Det r framf r allt gr nomr dena som ungdomarna lyfter fram i H gerstens sen, inte de mer urbana kvaliteterna. R rlighet och tillg nglighet Traik utgör det största hindret för barns fria r rlighet. H gerstens sen har relativt låga traiklöden och många platser kan nås utan att korsa några vägar. Den beintliga bebyggelsestrukturen fr mjar m jligheterna f r skolbarn att r ra sig relativt fritt och s kert inom stora delar av omr det. Sparbanksv gen som sk r tv rs igenom H gerstens sen utg r den st rsta barri ren f r barn. I delar av skogsomr det kring Sparbanksboken utg r den sv rtillg ngliga terr ngen en barri r f r framf rallt f rskolebarn. Trygghet Samtliga ldersgrupper uppger att de k nner sig trygga i H gerstens sen. F r f rskolebarn och skolbarn r otrygghet framf r allt f rknippat med traik. För ungdomar kan anledningarna till k nslan av otrygghet vara att en plats r d ligt belyst eller att det r r sig personer p platsen som upplevs som hotfulla. Utemilj ns betydelse f r barn Samtliga ldersgrupper lyfter fr mst fram H gerstens sen gr nomr den som uppskattade platser. Ur ett barnperspektiv r det r av stor vikt att bevara H gerstens sens karakt r och de gr nomr den som skattas h gt av barn och unga. BKA H gerstens sen 2012 - Grontmij 19

Ungdomar F r ungdomarna f r den f reslagna bebyggelsen i kvarteret Sparbanksboken m ttligt negativa konsekvenser d omr det uppskattas f r hundpromenader. En del av bebyggelsen som planeras i kvarteret Skattsedeln kan medf ra positiva konsekvenser i form av kad trygghet i det viktiga str ket mellan tunnelbanan och fotbollsplan. Samtidigt inneb r bebyggelsen att det uppskattade ljuset fr n fotbollsplanen f r mindre spridning. Generell bed mning av konsekvenserna f r barn och unga i stadsdelen Ut ver intervjuer med barn, unga, f rskole- och skolpersonal har ven en omr desanalys gjort. Med utg ngspunkt fr n omr desanalysen samt utifr n kunskaper om barns behov har en generell konsekvensanalys av den f reslagna f rt tningen gjorts. F rt tningen inneb r ven ett h gre tryck och d rmed mer slitage p omr dets lekytor, naturomr den samt utomhusbadet. Förslaget innebär att ler förskolor tillkommer i H gerstens sen, vilket r positivt med tanke p det underskott som r der i stadsdelen idag. En förtätning i stadsdelen medför mer traik, men traikökningen bedöms som ringa. Planf rslaget inneb r att Kamrerv gen vid kvarteret Sparbanksboken ndrar karakt r fr n terv ndsgata till genomfartsgata vilket medf r mer traik och påverkar närboende barns tillgång till intilliggande gr nomr de. F r ett f tal barn bed ms planf rslaget medf ra m ttligt negativa konsekvenser f r deras fria r rlighet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2014-10-22, 2014-02-13, Dnr 2012-05209 2012-08651 BKA H gerstens sen 2012 - Grontmij 22 H gerstens sens f rskolor nyttjar i f rsta hand de n rliggande gr nomr dena. Utifr n kartl ggningen av f rskolor i omr det tydligg rs vilka f rskolor som ber rs av den nya bebyggelsen. F rskolan Gl ntan (intill H gerstens sens skola) tangerar den f reslagna bebyggelsen i kvarteret Skattsedeln och kan komma att p verkas negativt av f rt tningen. Konsekvenserna f r dessa barn bed ms dock inte som lika negativa som f r skolbarnen d f rskolan har en sp nnande och varierande g rd och ven tillg ng till andra n ra gr nomr den f r utlykter. Kvarteret V xelnbanken r ingen plats som pekats ut som betydelsefull f r n gra ldersgrupper. I likhet med kvarteret Sparbanksboken p verkar en eventuell f rt tning d r framf r allt barn i direkt n rhet till den nya bebyggelsen. En f rl ngning av gatorna medf r nya barri rer f r framf r allt yngre barn som nyttjar intilliggande naturomr den.

allm nna lekplatserna samt anl gga en ny st rre temalekplats, exempelvis en skogslekplats intill n got av naturmarkspartierna. Traikens utbredning har stor betydelse för barns r relsefrihet. Exploatering av nya bost der innebär att traikmängden kommer öka i området, men endast marginellt. Dock r det viktigt med fortsatt goda och traiksäkra kopplingar mellan skolan och fotbollsplanen (Mellanbergsparken). Samtliga nya gator som planeras b r ha en gestaltning som underl ttar f r barn att s kert r ra sig l ngs med och korsa dem. Rekommendationer utifr n nskem l fr n barn och unga Inr tta en m tesplats och utst llningslokal f r konst i H gerstens sen F rgs tt den nya bebyggelsen med f rgglada f rger som bryter mot den ldre bebyggelsens f rgs ttning Rusta upp Personnebadet f r att klara av det kade slitaget som f ljer med en f rt tning i stadsdelen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2014-10-22, 2014-02-13, Dnr 2012-05209 2012-08651 BKA H gerstens sen 2012 - Grontmij 24 Satsa p god belysning i viktiga r relsestr k som skogsstigen mellan H gerstens sen och rnsberg

7. REFERENSER Fotnoter 1 Bj rklid, Pia (1991) 2 Bj rklid, Pia (1991) 3 Nystr m, Louise & Lundstr m, Mats (2001) 4 Barnkonventionen (www.bo.se) K llor Barnombudsmannen, Barnkonventionen, Hela konventionstexten (www.bo.se) Bj rklid, Pia (1991) Barn och traik inför 2000: fakta, scenarier och forskningsbehov. Stockholm: Transportforskningsberedningen Exploateringskontoret (2011) Landskapsanalys H gerstens sen Lenninger, Anna & Olsson, Titti (2006) Lek ger rum Lundstr m, Mats & Nystr m, Louise (2001) Barn i stan? Stadsmilj r det Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2014-10-22, 2014-02-13, Dnr 2012-05209 2012-08651 Stockholm stad (2011) Omr desfakta - stadsdel H gerstens sen Tillg nglig: http://www.statistik. sweco.se/tabellverktyg/tv.aspx?projekt=omradesfakta&omrade=21105 (2012-10-02) Stadsbyggnadskontoret (2011) Planprogram f r bostadsbebyggelse p tre platser i mellersta H gerstens sen BKA H gerstens sen 2012 - Grontmij 25