Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd

Relevanta dokument
Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd

Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö

Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd

Pedagogiska strategier i arbetet med barn och elever med medfödda skador av alkohol

Uppdrag Psykisk Hälsa

Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Program Samma Koll i samarbete med Samordningsförbundet Centrala Östergötland 2

SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA. Ulrika Englund Enheten för aktivitet och hälsa Handikappvetenskap Örebro universitet

Revisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan

Handläggare: Inger Norman Telefon: Till Farsta stadsdelsnämnd

Skolsocial kartläggning

Samverkan i praktiken

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Samverkan varför, när och hur?

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Samverkan förutsättningar och fallgropar

Modellområde Vänersborg

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Kommittédirektiv. Översyn av skolans arbete med utsatta barn. Dir. 2009:80. Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2009

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

LGS Temagrupp Psykiatri

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Att anmäla oro för barn

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Riktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Sociala insatsgrupper

Angående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Lagstiftning kring samverkan

Bakgrund. Koll på Läget. Mera Koll. Samma Koll Samma Koll i samarbete med Samordningsförbundet Centrala Östergötland 2

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Vägledning för Elevhälsan

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Här växer människor och kunskap

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018

Förebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg.

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Samverkan. Fem generella perspektiv i utvecklingsarbetet

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola

Utvecklingsarbete Samverkan i Örebro kommun för barn och unga

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling

Elevhälsoplan. Barn- och utbildningsförvaltningen

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Samordnad individuell plan

Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten

Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Samverka för att motverka

Samverkan. Fem generella perspektiv i utvecklingsarbetet

Gemensam handlingsplan

Barn- och elevhälsoplan

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Maria Nyström Agback.

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län

Elevha lsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

Samverkansrutiner mellan skola och socialtjänst. Barn från 1 år till utgången av gymnasiet

Fotograf David Lundin

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade )

Transkript:

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd Linköping 6 september 2017 Inga-Lill Jakobsson Marianne Lundgren Göteborgs Universitet och Natur & Kultur

Vår bok Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd 2013 Inga-Lill Jakobsson Marianne Lundgren Natur & Kultur 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 2

Livsval i en värld av konkurrens vilka val ges och kan tas? Att ha en gymnasieutbildning är mycket viktigt; det är svårt för en individ att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhällslivet utan en sådan. (SOU 2016:77) Att alltfler elever har slutbetyg från gymnasieskolan gör också att frånvaron av en gymnasieutbildning idag fungerar i högre grad diskvalificerande. Betydelsen ligger i slutbetygets förmåga att diskriminera mot den minoritet som inte har det. (Forsberg, 2008) 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 3

Nyckelkompetenser Flexibilitet Ständigt lärande Mobilitet Problemlösande Nyckelkompetenser för livslångt lärande (Europaparlamentets och rådets rekommendationer, 2006; Sjöberg, 2009) 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 4

Skolan är central i det professionella samverkansarbetet, då alla barn och unga är i skolan 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 5

Teman i det professionella samverkansarbetet Motiv Definitioner Teoretisk bas Samhällets styrning Aktuella samverkanspartners Framgångsfaktorer och hinder Olika verksamhetskulturer 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 6

Motiv för samverkan en del i ett gemensamt samhällsansvar Försäkra att stöd ges ur ett helhetsperspektiv Samhällets specialisering gör barnets värld fragmentariserad och motiverar gränsöverskridande arbete Nätverksarbete Gränsöverskridande samverkansteam Utveckling av stabila samverkansmodeller Målet med samverkan är ett gemensamt och samlat verksamhetsfält där varje individs rätt och behov av skydd ska tillgodoses 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 7

Definitioner av samverkan Samverkan är när någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra (Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen, 2007, s 11). Samverkan är medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte (Danemark m.fl. 2010, s. 399) 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 8

Samverkan enligt Danemark m.fl. Målinriktade handlingar En avgränsad målgrupp Ett definierat problem Ett klart uttalat syfte. Vilka samverkar vi om? Varför samverkar vi? Vad gör vi när vi samverkar? 17-09-07 Marianne Lundgren Inga-Lill Jakobsson, IPS 9

Teoretisk bas för samverkan Risk- och skyddsfaktorer, resiliens hos barnet och i miljön, (Rutter, 1990; Helmen Borge, 2005; Sommer, 2005) Ett salutogent synsätt KASAM (Känsla Av SAMmanhang) - Begriplighet, hanterlighet, motivation och meningsfullhet (Antonovsky, 2005) Ett utvecklingsekologiskt perspektiv (Bronfenbrenner, 1979) Barnrättsperspektivet, barns perspektiv och barnperspektivet (FN:s Konvention om barnets rättigheter) 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 10

Jakobsson & Nilsson 2011

Samhällets styrning av samverkan Aktuella myndigheter har skyldighet att på socialnämndens initiativ samverka kring barn och unga som far illa. Anmälningskyldighet till socialtjänsten gäller alla. Sekretess kan begränsa samverkan på individnivå mellan myndigheter. En nationell strategi för samverkan Insatser ska göras utifrån en helhetssyn vilket innebär att barnets eller den unges hemsituation, relationer, skolsituation, fritid samt fysiska och psykiska hälsa ses i ett sammanhang, där de olika delarna ömsesidigt påverkar varandra (Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen, 2007, s. 12 ) 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 12

Olika perspekjv och posijoner Läkare, psykolog, BUP, socialsekreterare, polis m.fl. Elevhälsa Barn Elev Pedagogisk personal Föräldrar 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 13

Hemmet som en spindel i ett nät av professionella Hälso- och sjukvård Logoped/talpedagog Sjukgymnast Polis Hjälpmedelscentral Hem Fritidshem Psykolog/BUP Socialtjänst Skola/förskola Kontaktfamilj 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 14

Framgångsfaktorer för samverkan Styrning Tydlighet, mandat, resurser, uppföljning, utvärdering Struktur Syfte, mål, riktlinjer, ansvarsfördelning, samordning Samsyn Tydliga yrkesroller men gemensam problemförståelse Samverkanskompetens 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 15

Hinder för professionell samverkan När styrning, struktur och samsyn inte fungerar Avsaknad av gemensamt mål Stor arbetsbelastning Brist på tillit mellan samverkande parter/revirgränser Olika yrkesspråk Snäv tolkning av sekretessregler Projektstyrd samverkan Brist på rutiner Brist på återkoppling t.ex. vid anmälan till socialtjänst Verksamhetskulturen 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 16

17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 17

17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 18

Olika verksamhetskulturer Proaktiv verksamhetskultur agerar i förväg Gemensam syn på samhällsuppdraget Professionell kommunikation Positiv inställning till förebyggande arbete och samverkan Reaktiv verksamhetskultur reagerar i efterhand Individualism och regelstyrning Uppkomna, dåligt förutsedda situationer kräver akutlösningar Negativ inställning till förebyggande arbete och samverkan, då det tar tid från det egentliga arbetet Problem kan uppstå när en proaktiv och en reaktiv verksamhet ska samverka 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 19

Att hantera komplexiteten Övergripande samhällelig kontext Organisatorisk inramning Den operativa verksamheten Barns och unga vuxnas livschanser 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 20

Diskussionsfrågor Hur ser er verksamhetskultur ut? Vilka framgångsfaktorer ser ni i ert samverkansarbete kring barn och unga? Vilka hinder ser ni i ert samverkansarbete kring barn och unga? Vilka är de mest angelägna frågorna att utveckla, förändra eller förbättra i anslutning till ert samverkansarbete? 17-09-07 Inga-Lill Jakobsson, Marianne Lundgren 21