Elevha lsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.

Transkript

1 OM ELEVHÄLSA 2 kap. 25 skollagen: Fo r eleverna i fo rskoleklassen, grundskolan, grundsa rskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesa rskolan ska det finnas elevha lsa. Elevha lsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevha lsan ska fra mst vara fo rebyggande och ha lsofra mjande. Elevernas utveckling mot utbildningens ma l ska sto djas.

2 OM ELEVHÄLSA Elevva rdsutredningen (SOU 2000:19) Fra n dubbla spa r till Elevha lsa i en skola som fra mjar lust att la ra, ha lsa och utveckling lanserade begreppet elevhälsa - nytt verksamhetsomra de inom skolan Skolha lsova rd som elevva rd och specialpedagogiska insatser fo reslogs inga. Propositionen Ha lsa, la rande och trygghet: Den elevva rdande verksamheten tillsammans med specialpedagogiska insatser och skolha lsova rdens verksamhet bo r inom ramen fo r ett gemensamt verksamhetsomra de, en elevha lsa, som arbetar na ra den pedagogiska processen, skapa de ba sta fo rutsa ttningarna att arbeta med skolans hela la randemiljo. Prop. 2001/02:14

3 Dagens skola en skola för alla? elever, motsvarande 17,5 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 i våras, blev inte behöriga till gymnasieskolan. Behörigheten har sjunkit med 0,6 procentenheter sedan föregående läsår. Behörigheten bland flickor är 7,2 procentenheter högre än bland pojkar. 4,9 procent av eleverna vars föräldrar har lång eftergymnasial utbildning är obehöriga jämfört med 21,9 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Ny utredning: En utredning ska bland annat kartlägga och analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete och lämna förslag i syfte att skapa bättre förutsättningar för alla elever, såväl flickor som pojkar, att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (dir. 2017:88)

4 Hur kan elever lyckas i skolan? 1. Den formella styrningen som innefattar nationella och lokala styrdokument 2. Skolan som institution och arena fo r samarbete 3. La rares beredskap och kunskaper att hantera elevers skilda fo rutsa ttningar 4. Elevernas fo rutsa ttningar fo r la rande

5 Samverkan Samverkan påverkas av strukturella olikheter i de professionellas synsätt och perspektiv, organisatoriska förhållanden och regelverk. Olikheter kan vara styrkan i väl fungerande samverkan - hinder om man inte har tydliggjort olikheterna och kan hantera. Styrning och struktur Samsyn Tillit mellan de professionella, gemensam bild av arbetet och gemensamma begrepp. Samsyn förutsätter kontaktytor och kommunikation. Viktigt är kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar Goda professionella relationer är betydelsefulla (Socialstyrelsen, m fl (2007) Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa)

6 Yrkesroller ur ett specialpedagogiskt perspektiv

7 Vad säger utbildningsplanerna om elevhälsa? För speciallärarexamen ska studenten visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, Visa förmåga att, beroende på vald specialisering vara kvalificerad samtalspartner och rådgivare visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen, och visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer och yrkesgrupper,

8 För specialpedagogexamen ska studenten Färdighet och förmåga visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, gruppoch individnivå, visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda, och visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever. visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, Värderingsförmåga och förhållningssätt: visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,

9 OM ELEVHÄLSA Den skolpsykologiska verksamheten i skolan växte fram under 1950-talet. Specialpedagogiska insatser har getts i skolan sedan bo rjan av 1900-talet (hja lpklasser). Pa 1960-talets info rdes en statligt reglerad specialla rarutbildning 1989 ersattes av en specialpedagogutbildning. A r 2008 a terinfo rdes specialla rarutbildningen. I dag finns ba de en specialla raroch specialpedagogutbildning.

10 Att leda och organisera elevhälsa (se bl a Ingrid Hylander och Gunilla Guvå (2017) Generell nivå Patologisk inriktning a)förebygga ohälsa Problemfokus tex. screening Salutogen inriktning b)främja hälsa, lärande och välbefinnande hos alla Kontextuella åtgärder Individuell nivå c)individuella interventioner Diagnosticering, remittering, behandling d)främja hälsa lärande och välbefinnande hos enskilda elever

11 Att leda och organisera elevhälsa Lokalt team Centralt team En ledare Lokalt team med en ledare. hierarkisk organisering rektor leder, starkt ledarskap. tillgänglighet och informationsutbyte viktigt professionella olikheter tonas ned. Centralt team med en ledare teamorganisering teamet leds av samordnare tydlig strävan efter konsensusbeslut uppdrag från såväl skolor som från enskilda elever och föräldrar professionella rollerna är tydliga och diskuteras i teamet Delat ledarskap Lokalt team med delat ledarskap matrisorganisering rektor leder på den lokala skolan, men varje yrkesgrupp har en samordnare/ledare centralt professionella roller och professionsutveckling betonas kan uppstå dragkamp mellan ledarna på central och lokal nivå. Centralt team - delat ledarskap projektorganisering centralt resursteam eller enskilda yrkesutövare under central ledning tar uppdrag på lokala skolor och ingår i projekt, med skolans rektor som arbetsledare (tillfällig matrisorganisering

12 Att leda och organisera elevhälsa Hur pratar vi om och ser vi på elevhälsoarbetet? Har vi en gemensam idé och teoretisk ram? KASAM (Hanterbarhet Begriplighet Meningsfullhet)? Vilka perspektiv är rådande på skolan? Relationellt Kategoriskt? Hur vill vi organisera elevhälsan? Hur bygger vi upp rutiner? Hur får vi samarbetet kring elevhälsan att fungera? Kommunikation och goda relationer. Hur kan elevhälsoarbetet bli allas ansvar och angelägenhet? EHT Elevhälsa som berör och involverar alla på skolan Elevhälsan som är det samma som EHT

13 Kategoriskt relationellt perspektiv Uppfattning av pedagogisk kompetens Uppfattning av specialpedagogisk kompetens Orsaker till specialpedagogiska behov Ett kategoriskt perspektiv Kunnig i ämnet - ämnesspecifik utgångspunkt till undervisning och innehåll Kvalificerat stöd för barns/elevers svårigheter Barn/elever med svårigheter. Svårigheter är individbundna. Relationellt perspektiv Kunna möta barn/elever och anpassa undervisning och stoff till barns/elevers skilda förutsättningar Kvalificerat stöd för differentiering av undervisning och innehåll. Barn/elever i svårigheter. Svårigheter uppstår i mötet med utbildningsmiljön. Tidsperspektiv Kortsiktighet, reaktivt Långsiktighet, proaktivt Fokus för specialpedagogiska åtgärder. Barnet/eleven Barn/elev, lärare, lärandemiljö Ansvar för specialpedagogisk verksamhet Speciallärare, specialpedagoger och elevhälsopersonal. Allas ansvar. Samverkan viktig

14 Förklaringar till att elever får svårigheter/identifiering av skolproblem jämförelse olika yrkesgrupper (Go ransson, m fl. 2015) Specped/lärare 80 Kommunansvariga Skolledare fristående skolor 20 Skolledare komm 0 Skolan dåligt anpassad Lärare har brister Klasser fungerar dåligt Elever har brister Kolumn1