Speciallärarprogrammet, 90 högskolepoäng

Transkript

1 Utbildningsplan Sida 1 av Speciallärarprogrammet, 90 högskolepoäng Programme in Special Needs Training, 90 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter och är fastställd av Fakultetsnämnden Programmets förutsättningar Speciallärarprogrammet är en påbyggnadsutbildning på lärarexamen. Programmet är till sin helhet placerat på avancerad nivå. Speciallärarexamen kan avläggas efter att studenten fullgjort programmets kursfordringar omfattande 90 högskolepoäng. Avsikten är att studenten därefter ska kunna arbeta självständigt som speciallärare inom pedagogisk verksamhet i förskoleklass, skola eller vuxenutbildning. Vid Mälardalens högskola ges speciallärarexamen med följande tre av de sex specialiseringar som nämns i examensbeskrivningen nedan: matematikutveckling; språk-, skriv- och läsutveckling; samt utvecklingsstörning 1. I högskoleförordningen (SFS 1993:100) anges examensordningen för speciallärarexamen. I examensordningen skrevs examensbeskrivningen för speciallärarexamen in 2007 (SFS 2007:638) och reviderades senast i SFS 2011:186. Denna förordningstext ligger till grund för texten nedan under rubriken Mål. Mål För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd. Kunskap och förståelse För speciallärarexamen ska studenten: - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv, visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna, - visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning, och 1 Utbildningsplanen innehåller begrepp som numera betraktas som förlegade (som till exempel utvecklingsstörning). Då aktuella förordningar fortfarande innehåller dessa begrepp, och text i utbildningsplanen delvis är förordningstext, används begreppen i utbildningsplanen trots att de anses förlegade i modernt språkbruk.

2 Sida 2 av 8 - visa fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och, beroende på vilken specialisering som valts, fördjupad kunskap om 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, 3. barn och elever med dövhet eller hörselskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, 4. barn och elever med synskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, 5. barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, eller 6. barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden. Färdighet och förmåga För speciallärarexamen ska studenten: - visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, - visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, - visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som valts, vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, 3. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med dövhet eller hörselskada, 4. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med synskada, 5. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med grav språkstörning, eller 6. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, - visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever, - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen, och - visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling ska också studenten: - visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling.

3 Sida 3 av 8 Värderingsförmåga och förhållningssätt För speciallärarexamen ska studenten: - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer och yrkesgrupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Särskild behörighet Specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling: Lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling (t.ex. examen till lågstadielärare, mellanstadielärare, 1-7 SvSo-lärare) eller lärarexamen med inriktning mot svenska med minst 22, 5 hp i ämnet eller annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper i svenska med minst 22, 5 hp i ämnet. Utöver detta krävs minst tre års yrkeslivserfarenhet som lärare på minst halvtid efter examen samt Sv B och En A. Specialisering mot matematikutveckling: Lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet matematikutveckling, (t.ex. examen till lågstadielärare, mellanstadielärare, 1-7 MaNo-lärare) eller lärarexamen med inriktning mot matematik med minst 22,5 hp i ämnet eller annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper i matematik med minst 22,5 hp i ämnet. Utöver detta krävs minst tre års yrkeslivserfarenhet som lärare på minst halvtid efter examen samt Sv B och En A. Specialisering mot utvecklingsstörning: Lärarexamen (lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen) samt minst tre års yrkeserfarenhet som lärare på minst halvtid efter examen. Dessutom krävs Sv B och En A

4 Sida 4 av 8 Urval Specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling: Antal högskolepoäng. Platserna fördelas procentuellt per urvalsgrupp (grupp 1 70 %, grupp 2 30 %): 1. Lärarexamen med inriktning mot grundskolans tidigare år 2. Övrig lärarexamen Specialisering mot matematikutveckling: Antal högskolepoäng. Platserna fördelas procentuellt per urvalsgrupp (grupp 1 70 %, grupp 2 30 %): 1. Lärarexamen med inriktning mot grundskolans tidigare år 2. Övrig lärarexamen Specialisering mot utvecklingsstörning: Antal högskolepoäng. Platserna fördelas procentuellt per urvalsgrupp (grupp 1 35 %, grupp 2 35 %, grupp 3 30 %): 1. Lärarexamen med inriktning mot grundskolans senare år eller gymnasiet 2. Lärarexamen med inriktning mot grundskolans tidigare år 3. Förskollärar- eller fritidspedagogexamen Om inte antalet sökande fylls i respektive urvalsgrupp fördelas platserna från grupp 1 till grupp 2, grupp 2 till grupp 3, grupp 3 till grupp 2. Innehåll Vid Mälardalens högskola ges speciallärarexamen med följande tre av de sex specialiseringar som nämns i examensbeskrivningen: matematikutveckling; språk-, skriv- och läsutveckling; samt utvecklingsstörning. Det innehåll som behandlas inom ramen för speciallärarprogrammet kan sammantaget karakteriseras enligt följande. Utbildningen ger studenten förutsättningar för att självständigt klara ett arbete som speciallärare för barn och elever som har behov av särskilt stöd, med specialisering mot ett av följande tre områden: språk-, skriv- och läsutveckling; matematikutveckling; eller utvecklingsstörning. Särskilt beaktas, hur en fördjupad kunskap inom området möjliggör, att studenten kan få en djupare förståelse av den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet har som förutsättning för ett framgångsrikt praktiskt pedagogiskt arbete. Kurserna handlar om, hur studenten ska få förutsättningar att utveckla förmåga till att kritiskt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete, undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. De handlar om, färdighet och förmåga, att självständigt och i samarbete med andra arbeta med processer som gäller kartläggning, åtgärder och uppföljning. Innehållet utgörs även av olika sätt att som speciallärare arbeta med lärande i språk-, skriv- och läsprocessen; att arbeta med lärandeprocessen i matematik; eller att arbeta med undervisningssituationen för elever med

5 Sida 5 av 8 diagnosen utvecklingsstörning. Genomgående följer att de områden som behandlas blir belysta genom att olika perspektiv anläggs samt att olika aspekter beaktas. Centralt är även områden som gäller studentens behov av självkännedom och empatisk förmåga, särskilt med beaktande av de styrdokument som i hög grad är aktuella vid arbete med barn i behov av särskilt stöd. Speciallärarprogrammet omfattar 90 högskolepoäng fördelade efter den struktur som presenteras i Tabell 1. Utbildningen består av tre block om 30 högskolepoäng vardera. Det första blocket har gemensamma kurser som gäller samtliga tre specialiseringar. Det mellersta blocket är till sitt innehåll olika för respektive specialisering. Det tredje blocket har gemensam struktur och samma kurser, men inom ramen för kurserna avgör val av specialisering kursens innehåll. Samläsning med specialpedagogprogrammet kan ske vad gäller det första blocket och delar av det tredje. Kurserna bör läsas enligt den ordning som framgår av tabellen. De tre första kurserna behandlar centrala kunskapsområden som ska ge förutsättningar, dels för de fortsatta studierna, dels för att kunna verka som speciallärare. Kurserna i block två är tydligt didaktiskt inriktade mot matematikutveckling; språk-, skriv- och läsutveckling; respektive utvecklingsstörning. De båda första av det tredje blockets kurser har karaktären av teori- och metodkurser, där den första har en mer allmän karaktär, medan den andra är mer inriktad på det självständiga arbetet. Den avslutande kursen utgörs av det självständiga arbetet. Tabell 1: Tabellen visar strukturen för speciallärarprogrammet med specialiseringar mot matematikutveckling; språk-, skriv- och läsutveckling; samt utvecklingsstörning. Utbildningen ges på halvfart, varför sex terminer anges T1-T6. Det första året (T1-T2) liksom det tredje (T5-T6) har liknande upplägg som specialpedagogutbildningen, vilket möjliggör viss samläsning. Kurserna under det andra året (T3-T4) läses skilt inom respektive specialisering.

6 Sida 6 av 8 Termin Kursnamn och antal högskolepoäng Gemensam del T1 Specialpedagogiska perspektiv speciallärare, 15 hp T2 Förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning speciallärare, 7,5 hp Kvalificerade samtal speciallärare, 7,5 hp Specialisering Matematikutveckling T3 T4 Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, 7,5 hp Att arbeta som speciallärare med lärandeprocessen i matematik, 7,5 hp Att arbeta som speciallärare med lärandeprocessen i matematik fördjupning, 15 hp Specialisering Språk-, skriv- och läsutveckling T3 T4 Möjligheter och hinder i språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling, 7,5 hp Att arbeta som speciallärare med lärande i språk-, skriv- och läsprocessen, 7,5 hp Att arbeta som speciallärare med lärande i språk-, skriv- och läsprocessen fördjupning, 15 hp Specialisering Utvecklingsstörning T3 T4 Att som speciallärare möta utvecklingsstörning, 15 hp Att möta undervisningssituationen för elever med diagnosen utvecklingsstörning, 15 hp Gemensam del T5 Teori och metod i specialpedagogisk forskning speciallärare, 7,5 hp Specialpedagogisk forskning i praktiken speciallärare, 7,5 hp T6 Självständigt arbete i specialpedagogik speciallärare, 15 hp

7 Sida 7 av 8 Programmet ges med halv studietakt med såväl campusträffar som distansundervisning via en webbaserad lärplattform. Arbetsformerna varierar med individuella arbeten, arbeten i grupp, helgruppsdiskussioner, föreläsningar, övningar och laborationer. Läsning av litteratur och olika former av bearbetning av densamma utgör ett centralt inslag liksom föreläsningarna. Ett annat utgörs av fältstudier som är ett viktigt inslag i samtliga kurser. Kopplingen mellan litteratur/föreläsningar och fältstudier sker i olika former av uppgifter, som utförs i olika konstellationer och som redovisas vid seminarier och/eller som inlämningsuppgifter. Genom detta skapas förutsättningar för att studenten kan få en fördjupad förståelse av den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet har för yrkesutövningen. Dessutom får studenten kontinuerligt pröva och kritiskt kunna reflektera kring och värdera olika former av datainsamling under sina fältstudier. Val inom programmet De val studenten kan göra sker redan vid ansökan till programmet, vilket framgår av Tabell 1. Detta val påverkar innehållet, dels i programmets andra block, då studenterna läser olika kurser utifrån vald specialisering, dels i det tredje och sista blocket då innehållet i kurserna och ämne för det självständiga arbetet påverkas av vald specialisering. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation är värdakademi för Speciallärarprogrammet. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Speciallärarexamen (Postgraduate Diploma in Special Needs Training). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Samtliga kurser inom programmet utvärderas kontinuerligt av studenter och lärare gemensamt. Utvärderingsresultaten ligger till grund för eventuella förslag till förbättringar. Värdakademin ansvarar för att utvärdering av programmet genomförs. Studentmedverkan Studentinflytande sker via samverkansorgan och genom kursutvärdering.

8 Sida 8 av 8 Forskningsbas Speciallärarprogrammet liksom övrig utbildning i specialpedagogik är starkt kopplad till forskningen som bedrivs inom det specialpedagogiska kollegiet, SPEIC, och den övergripande forskningsmiljön BUSS barn och unga i skola och samhälle. Denna forskning knyter an till högskolans prioriterade forsknings- och utbildningsområden. Samverkan Mälardalens högskola har som mål att vara bäst i landet på att erbjuda akademisk utbildning som leder till jobb. Studenterna genomför fältstudier inom ramen för samtliga delkurser, och examensarbetet är verksamhetsrelaterat och utförs inom ramen för vald specialisering. Utbildningarna inom det specialpedagogiska området vid Mälardalens högskola har ett branschråd knutet till sig som träffas en gång per termin. Rådet består av företrädare från olika delar av regionen som representerar olika specialpedagogiska verksamhetsfält. Medlemmar i kollegiet är också aktiva med olika uppdrag inom ramen för det s.k. Samhällskontraktet och Mälardalens kompetenscentrum för lärande - Spetssamverkanscentera mellan offentlig sektor och högskolan. Internationalisering Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på akademin för mer information. Mer information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Jämlikhet Lärarna i programmet har i uppdrag att arbeta med utbildningen, så att högskolans jämställdhetsmål integreras i arbetet. Förutom examinatorer finns det disputerade huvudexaminatorer som har i uppdrag att granska examinationsuppgifter, kurslitteratur, och bedömningsgrunder så att studenter bedöms likvärdigt. I samarbete med högskolans samordnare för stödåtgärder, så ges studenter med funktionsnedsättning möjlighet till individuell anpassning för att kunna genomföra studierna. Övriga föreskrifter Kurserna bör läsas i den ordning de anges i tabell 1.