Utbildningsplan för Speciallärarprogrammet

Transkript

1 Utbildningsplan för SpecialLÄRAR- Programmet 90 hp Gäller från och med HT14 Lärarutbildningsnämnden 3

2 Innehållsförteckning 1. Allmänt Huvudområde för utbildningen Allmänna mål för högskole utbildning enligt högskolelagen Speciallärarexamen Mål Utbildningens upplägg och innehåll Självständigt arbete (examensarbete) Verksamhetsförlagd utbildning Uppdragsutbildning Behörighetsvillkor Särskilda förkunskapskrav för kurs inom program Urval Platsgaranti Tillgodoräknande av tidigare utbildning Betyg och examen Åtgärder när student riskerar att inte uppfylla examensmålens krav Övergångsbestämmelser... 6 Bilaga 1. Studiegång för Speciallärarprogrammet, språk-, läs och skriv halvfart... 7 Bilaga 2. Studiegång för Speciallärarprogrammet, matematik halvfart... 8 Bilaga 3. Studiegång för Speciallärarprogrammet, utvecklingsstörning halvfart... 9 Bilaga 4. Studiegång för Speciallärarprogrammet, Lärarlyftet halvfart

3 UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALLÄRARPROGRAMMET 1. Allmänt Utbildningsplan för Speciallärarprogrammet. I Svensk författningssamling (SFS 2007:638) anges examensordningen för en ny speciallärarexamen som gäller från och med Utbildningsplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden (dnr G /07). Examensordningen har därefter reviderats och betecknas SFS 2008:132 med ikraftträdande Utbildningsplanen är reviderad (dnr G /08) och (dnr G /09) av Lärarutbildningsnämnden. Examensordningen har därefter reviderats och betecknas SFS 2010:541 med ikraftträdande , därefter reviderad SFS 2011:186 och SFS 2011:688. Utbildningsplanen är reviderad (dnr G 2013/426), (dnr G 2012/392), (dnr G 2012/392), (dnr G 2012/392), (dnr G 2013/401) och (dnr G 2014/417) av Lärarutbildningsnämnden. Speciallärarexamen ger tillsammans med lärarens grundlegitimation behörighet att undervisa i skolformer för elever i behov av särskild stöd, samt med elever i behov av särskilt stöd i grund- och gymnasieskolan. Vilken eller vilka delar av skolväsendet specialläraren får undervisa i beror på kombinationen av behörighetsgivande utbildning. Vid Göteborgs universitet ges speciallärarexamen med specialiseringar mot språk-, skriv- och läsutveckling matematikutveckling utvecklingsstörning Av de tre specialiseringar som finns vid Göteborgs universitet ger specialisering mot utvecklingsstörning den bredaste behörigheten och kan beroende på den enskilde lärarens övriga behörighet ge behörighet att undervisa i grundsärskolan, träningsskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan, samt att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i dessa skolformer och i förskoleklassen, sameskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Övriga inriktningar ger beroende på lärarens grundbehörighet behörighet att som speciallärare bedriva undervisning i förskoleklassen, sameskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Den som har en yrkeslärarexamen är behörig att undervisa i yrkesämnen i gymnasiesärskolan utan speciallärarexamen. Speciallärarexamen omfattar 90 högskolepoäng (hp) och avläggs på avancerad nivå. Det ställs också krav på avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. Göteborgs universitets profil Specialpedagogisk verksamhet kännetecknas såväl historiskt som i nutid av olika värderingar, ideologier och forskningstraditioner. Man kan grovt indela dessa i tre olika perspektiv: ett individperspektiv, ett samhällsperspektiv och ett interaktionistiskt perspektiv. Vilken ideologi som dominerat har varierat med tiden. Individperspektivet tar sin utgångspunkt i enskilda individer och deras svårigheter och fokus riktas mot funktionsnedsättningar, orsaker, diagnoser och anpassning. I motsats till detta kan samhällsperspektivet förstås som att funktionsnedsättning i hög grad är en social konstruktion medan det interaktionistiska perspektivet utgår från att de två förstnämnda perspektiven samspelar i pedagogiska sammanhang. Det kan förstås som att individspecifika faktorer har betydelse men att den sociala konstruktionen samtidigt utgör ett ramverk, vilket innebär att man i pedagogiska sammanhang ska ta hänsyn till såväl individens förutsättningar som den sociala kontext han/hon är en del av. Utbildningen av speciallärare vid Göteborgs universitet tar sin utgångspunkt i ett interaktionistiskt perspektiv, vilket också är i överensstämmelse med de svenska lagar och internationella konventioner och överenskommelser som Sverige ratificerat (FN-konventionen om Mänskliga rättigheter, FN-konventionen om Barnets rättigheter, Salamancadeklarationen samt WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health) Huvudområde för utbildningen Huvudområde för Speciallärarprogrammet är utbildningsvetenskap med inriktning mot specialpedagogik. 3

4 2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt högskolelagen Utbildning ska enligt högskolelagen (2006:173, 1 kap, 7) ges på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå. (Högskolelagen 2006:173, 1 kap, 9.) 3. Speciallärarexamen (SFS 2011:688) För att erhålla speciallärarexamen ska studenten uppfylla målen i examensordning SFS 2011: Mål För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd. Kunskap och förståelse För speciallärarexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv, visa fördjupad kunskap om barns och elevers språkoch begreppsutveckling och stimulans av denna, visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning, och visa fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och, beroende på vilken specialisering som valts, fördjupad kunskap om 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, 3. barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden. Färdighet och förmåga För speciallärarexamen ska studenten visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som valts, vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, 3. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen, och visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. För specialisering mot språk- skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling ska också studenten visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk-, skrivoch läsutveckling eller matematikutveckling. Värderingsförmåga och förhållningssätt För speciallärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer och yrkesgrupper, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. 4. Utbildningens upplägg och innehåll Innehållet behandlar olika perspektiv och teorier på stödjande och utvecklande arbete för barn och elever med utvecklingsstörning eller för barn och elever i komplicerade inlärningssituationer inom språk-, skriv-, läseller matematikutveckling i olika pedagogiska verksamheter. I detta sammanhang belyses olika aspekter som 4

5 har betydelse för individers lärande och delaktighet. Aspekterna kan vara socioemotionella, kognitiva, fysiska och kommunikativa, liksom sociokulturella, didaktiska, samhälls- och organisationsaspekter samt demokratioch likvärdighetsaspekter. Grundutbildningen bildar bas för vilka verksamheterna kan vara. Vidare belyses specialpedagogikens funktion i ett utbildningsperspektiv, såväl historiskt som nutida i både nationella och internationella sammanhang, liksom betydelsen av samverkan med avseende på individers utveckling och lärande. Innehåll om samtalets betydelse och rådgivande funktion för barns och elevers lärande är en av flera röda trådar i utbildningen. Samtalets funktion inkluderar även andra yrkesprofessionella samt vårdnadshavare. Andra områden som behandlas är pedagogisk differentiering och pedagogisk dokumentation, där i synnerhet åtgärdsprogram fokuseras. Uppföljning och utvärdering samt utveckling av lärmiljöer inom områdena skrivning, läsning eller matematik samt av lärmiljöer för barn och elever med utvecklingsstörning belyses vidare i ett specialpedagogiskt perspektiv. Innehållet behandlas med utgångspunkt i de olika områdenas aktuella och historiska vetenskapliga grund, där samband relateras till beprövad erfarenhet och egna behov av ytterligare kunskap i syfte att utveckla den kommande yrkesidentiteten. Utbildningen bedrivs som halvfartsutbildning (30 hp/ år) med distansinslag. Som en del i utbildningen ingår att studenterna ska arbeta i mindre grupper, arbetsgrupper. Speciallärarprogrammet vid Göteborgs universitet kännetecknas vidare av en integration mellan beprövad erfarenhet och vetenskap. Det innebär att studenten i kurserna gör olika typer av datainsamlingar/fältstudier i en adekvat pedagogisk verksamhet och att datamaterialet/fältstudierna bearbetas vetenskapligt i den högskoleförlagda delen av utbildningen. De verksamhets- och högskoleförlagda delarna av utbildningen samverkar alltså för att uppnå integrationen. Kursernas placering i studiegången för respektive specialisering framgår av bilagorna Självständigt arbete (examensarbete) För speciallärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ingår som delar i kurserna. De har i huvudsak en undersökande och/eller utförande karaktär och bearbetas i den högskoleförlagda delen av utbildningen Uppdragsutbildning Utbildningen ges också som uppdragsutbildning för lärare i särskolan, med målet speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning, 1-90 hp, inom ramen för Lärarlyftet II. 5. Behörighetsvillkor Utbildningen är en påbyggnadsutbildning för studenter med avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling ska lärarexamen ha inriktning mot kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling alternativt svenska. Förkunskaper har även den som avlagt annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper i svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv-, och läs- omfattande minst 22,5 hp. Dessutom krävs tre års yrkeserfarenhet omfattande minst halvtid som lärare efter examen och där pedagogisk verksamhet bedrivits i skolämnet svenska eller matematik. För specialisering mot matematikutveckling ska lärarexamen ha inriktning mot kunskapsområdet matematikutveckling alternativt matematik. Förkunskaper har även den som avlagt annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper i matematik eller inom kunskapsområdet matematikutveckling omfattande minst 22,5 hp. Dessutom krävs tre års yrkeserfarenhet omfattande minst halvtid som lärare efter examen och där pedagogisk verksamhet bedrivits i skolämnet svenska eller matematik. För specialisering mot utvecklingsstörning krävs avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen samt tre års yrkeserfarenhet efter examen i pedagogisk verksamhet, omfattande minst halvtid. För specialisering mot utvecklingstörning inom Lärarlyftet II krävs lärar- eller förskollärarexamen samt anställning i särskolan. 5

6 5.1. Särskilda förkunskapskrav för kurs inom program Inom programmet gäller särskilda förkunskapskrav för tillträde till kurs vilka anges i respektive kursplan. Förkunskapskraven anger vilka kunskaper som anses nödvändiga för att student ska få registreras på en kurs inom programmet. Kurserna är inbördes placerade i en studiegång som syftar till att inom ramen för examensmålen och den övergripande progressionen var för sig bidra till att utveckla studentens förmåga att arbeta som lärare inom det verksamhetsområde som utbildningen är avsedd för. Studenten ska följa kurserna i den ordning som studiegången föreskriver. Kursansvarig institution kontrollerar att student uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för respektive kurs i programmet. 6. Urval Urval sker i enlighet med högskoleförordningen och Göteborgs universitets antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Platsgaranti Studenter som i normal takt följer Speciallärarprogrammet har platsgaranti inom programmet. Platsgarantin är generell, vilket innebär att studenten har platsgaranti på obligatoriska kurser inom programmet. 7. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Studenter har i vissa fall rätt att tillgodoräkna tidigare högskolestudier i enlighet med bestämmelserna i högskoleförordningen. Beslut om tillgodoräknande av hel kurs fattas av Lärarutbildningsnämnden. Utbildningen kan, förutom att leda till speciallärarexamen, även prövas att i varje enskilt fall svara mot en magisterexamen. Dessutom kan utbildningen ge behörighet att söka till utbildning på forskarnivå. Studenten ansöker själv om examensbevis efter avslutade studier. I examensbeviset ska det anges för vilken eller vilka verksamheter utbildningen är avsedd. Där ska också utbildningens specialisering anges, samt utbildningens huvudområde. För speciallärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 9. Åtgärder när student riskerar att inte uppfylla examensmålens krav Under studietiden ska varje student följas med avseende på sin yrkesmässiga utveckling, så att möjligheter till stöd kan ges på ett tidigt stadium om svårigheter uppkommer. Uppstår bland lärarutbildarna eller inom utbildningsledningen tveksamhet om en students lämplighet att arbeta som speciallärare utifrån examensordningen, ska ett fördjupat studievägledande samtal ske. Detta samtal ska genomföras av utbildningsledning och/ eller studievägledare i samråd med studenten samt studentkår om önskemål finns. 10. Övergångsbestämmelser Några särskilda övergångsbestämmelser för Speciallärarprogrammet är inte fastställda. 8. Betyg och examen Inom Speciallärarprogrammet används en tvågradig betygskala, Godkänd och Underkänd. Student som med godkänt resultat genomgått Speciallärarprogrammet med någon av följande specialiseringar 1. språk-, skriv- och läsutveckling 2. matematikutveckling 3. utvecklingsstörning uppfyller kraven enligt examensordningen för speciallärarexamen om 90 hp. 6

7 Gäller från och med HT 14 Bilaga 1. Studiegång för Speciallärarprogrammet, språk-, läs och skriv halvfart Språk-, läs och skriv År 1 (30 hp) 2 (60 hp) 3 (90 hp) Termin SPP100 SPP200 SLP300 SPP100* SLP400 SPP200 SPP500 SLP300 SLP600 Godkänt resultat på samtliga tidigare kurser inom specialiseringen Utbildningen omfattar 90 hp och bedrivs som halvfartsutbildning med 15 hp per termin. Förkunskapskrav för tillträde till kurs inom program är reglerat i kursplan och framgår ovan. Kurserna läses enligt ovan angivna ordning. * för studenter som antagits till programmet på dispens avseende kravet på tidigare examensarbete, ska för tillträde till SLP300 ha godkänt resultat på PDGX62, eller motsvarande Språk-, skriv- och läsutveckling Kurskod Kursnamn SPP100 Specialpedagogik lärande i ett samhällsperspektiv, 15 hp SPP200 Specialpedagogik samverkan och individers utveckling, 15 hp SLP300 Specialpedagogik teoretiska perspektiv på språk och kommunikation, 15 hp SLP400 Läs- och skrivutveckling hos elever i behov av särskilda utbildningsinsatser, 15 hp SPP500 Specialpedagogik vetenskapsteori och metoder, 15 hp SLP600 Examensarbete inom speciallärarprogrammet, 15 hp 7

8 Gäller från och med HT 14 Utbildningsplan för Speciallärarprogrammet Bilaga 2. Studiegång för Speciallärarprogrammet, matematik halvfart Matematik År 1 (30 hp) 2 (60 hp) 3 (90 hp) Termin SPP100 SPP200 SLP300 SPP100* SLP450 SPP200 SPP500 SLP300 SLP600 Godkänt resultat på samtliga tidigare kurser inom specialiseringen Utbildningen omfattar 90 hp och bedrivs som halvfartsutbildning med 15 hp per termin. Förkunskapskrav för tillträde till kurs inom program är reglerat i kursplan och framgår ovan. Kurserna läses enligt ovan angivna ordning. * för studenter som antagits till programmet på dispens avseende kravet på tidigare examensarbete, ska för tillträde till SLP300 ha godkänt resultat på PDGX62, eller motsvarande Matematikutveckling Kurskod Kursnamn SPP100 Specialpedagogik lärande i ett samhällsperspektiv, 15 hp SPP200 Specialpedagogik samverkan och individers utveckling, 15 hp SLP300 Specialpedagogik teoretiska perspektiv på språk och kommunikation, 15 hp SLP450 Matematikutveckling hos elever i behov av särskilda utbildningsinsatser, 15 hp SPP500 Specialpedagogik vetenskapsteori och metoder, 15 hp SLP600 Examensarbete inom speciallärarprogrammet, 15 hp 8

9 Gäller från och med HT 14 Bilaga 3. Studiegång för Speciallärarprogrammet, utvecklingsstörning halvfart Utvecklingsstörning År 1 (30 hp) 2 (60 hp) 3 (90 hp) Termin SPP100 SPP200 SLP360 SPP100 SLP460 SPP200 SPP500 SLP360 SLP600 Godkänt resultat på samtliga tidigare kurser inom specialiseringen Utbildningen omfattar 90 hp och bedrivs som halvfartsutbildning med 15 hp per termin. Förkunskapskrav för tillträde till kurs inom program är reglerat i kursplan och framgår ovan. Kurserna läses enligt ovan angivna ordning. Utvecklingsstörning Kurskod Kursnamn SPP100 Specialpedagogik lärande i ett samhällsperspektiv, 15 hp SPP200 Specialpedagogik samverkan och individers utveckling, 15 hp SLP360 Teoretiska perspektiv på språk- och begreppsutveckling i relation till barn och elever med utvecklingsstörning, 15 hp SLP460 Lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, 15 hp SPP500 Specialpedagogik vetenskapsteori och metoder, 15 hp SLP600 Examensarbete inom speciallärarprogrammet, 15 hp 9

10 Gäller från och med HT 14 Utbildningsplan för Speciallärarprogrammet Bilaga 4. Studiegång för Speciallärarprogrammet, Lärarlyftet halvfart Lärarlyftet År 1 (30 hp) 2 (60 hp) 3 (90 hp) Termin LLU100 LLU200 LLU360 LLU100 LLU460 LLU200 LLU500 LLU360 LLU600 Godkänt resultat på samtliga tidigare kurser inom programmet. Utbildningen omfattar 90 hp och bedrivs som halvfartsutbildning med 15 hp per termin. Förkunskapskrav för tillträde till kurs inom program är reglerat i kursplan och framgår ovan. Kurserna läses enligt ovan angivna ordning. Utvecklingsstörning, 1-90 hp, inom ramen för Lärarlyftet II Kurskod Kursnamn LLU100 Specialpedagogik lärande i ett samhällsperspektiv, 15 hp LLU200 Specialpedagogik samverkan och individers utveckling, 15 hp LLU360 Teoretiska perspektiv på språk- och begreppsutveckling i relation till barn och elever med utvecklingsstörning, 15 hp LLU460 Lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, 15 hp LLU500 Specialpedagogik vetenskapsteori och metod, 15 hp LLU600 Examensarbete inom Speciallärarprogrammet, 15 hp 10

11 11

12 Göteborgs universitet möter samhällets utmaningar med mångsidig kunskap studenter och medarbetare gör universitetet till en stor och inspirerande arbetsplats, flödande av kunskap och idéer. Stark forskning och attraktiva utbildningar lockar forskare och studenter från hela världen. Göteborgs universitet är miljöcertifierat och arbetar aktivt för hållbar utveckling. Med ny kunskap och nya perspektiv bidrar universitetet till en bättre framtid. Göteborgs universitet har Sveriges bredaste lärarutbildning med flest ämnen och inriktningar. Vi har lärarutbildningar som gör dig behörig att arbeta på förskola upp till gymnasiet och vuxenutbildningen. Vi har i nära samverkan med skolverksamheten tagit fram utbildningar med hög kvalitet och ämnen som ger dig goda möjligheter att få ett jobb. Och vi kan lova att du som lärare kommer att ha ett yrke som berör många. Utan lärare ingen framtid! Lärarutbildningen, som är den största utbildningen inom universitetet, sker ute på många olika delar av universitetet där forskning och spetskompetens inom ämnena finns. På så sätt kommer du i kontakt med flera delar av universitetet och får därmed olika infallsvinklar på lärande. Dessa kunskaper tar du med dig när du genomför den praktiska delen av utbildningen på någon förskola. Vid Göteborgs universitet finns ett regionalt utvecklingscentrum (RUC) som samverkar med skolverksamheten och har ansvar för olika fortbildningsinsatser till exempel Lärarlyftet, forskningscirklar och nätverk. Det blir den naturliga ingången till hela universitetet efter dina avslutade studier. Om du är intresserad av att fortsätta dina studier till lektor kan du söka in till Sveriges enda ämnesövergripande forskarskola för lärare, CUL. Göteborgs universitet, Lärarutbildningsnämnden Box 135, Göteborg info@lun.gu.se Tryck: Ineko, augusti 2014 LUN DNR G 2014/417 2