SOCIALA NYTTOR I TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERINGEN Hanna Wennberg Tekn dr, Ansvarig AO Social hållbarhet Lena Smidfelt Rosqvist Tekn dr, Forskningschef
PROGRAM Inledning av Lena Fredriksson, kontorschef Föredrag med Lena Smidfelt Rosqvist och Hanna Wennberg Frågor/diskussion Slut 09.00 2
Eslövs kommun Lunds kommun Malmö stad, Gatukontoret Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret Malmö universitet Region Skåne Skanska Skurups kommun Skånetrafiken Tornhillpark Belleshill AB Trivector Traffic AB VTI och K2 5
Målet SOCIAL HÅLLBARHET Välfärdsperspektivet Hygglig standard Trivsam miljö Rättvisa Social hållbarhet Medlet Ekonomisk hållbarhet Problemlösningskapacitet Förmåga att lösa problem Hantera intressen Ekologisk hållbarhet Ramarna
Jämlikhet är ett socialt tillstånd där alla människor i ett samhälle har samma status och respekt och att alla människor är lika mycket värda. Det innefattar bland annat att alla människor har lika rättigheter enligt lagen, men handlar också om ekonomisk jämlikhet (t ex lika tillgång till arbete, utbildning och sjukvård). Jämlikhet innebär också lika möjligheter och skyldigheter i samhället i sin helhet. Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan könen. Jämställdhet innebär inte att göra och vara lika det handlar om att ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter att påverka samhället och sitt eget liv oavsett kön. 7
Transportplaneringen påverkar jämställdheten och jämlikheten på många olika sätt Möjligheten att resa och förflytta sig påverkar inkluderingen av människor i samhället. Transportsystemet ett medel för tillgänglighet till arbete/studier och därmed för ekonomisk jämlikhet. Utformningen av transportsystemet kan också påverka fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Transportsystemet kan också vara en social investering i ett område och det kan vara forum för möten och samspel mellan grupper. I transportplaneringen fördelas ofta resurser, t ex vid prioritering av olika investeringar, vilket bidrar till positiva och negativa konsekvenser för olika grupper och områden. Det är viktigt att säkerställa att ingen grupp systematiskt gynnas eller missgynnas. 8
Rättighetsperspektivet Nyttoperspektivet Direktiv och målsättningar på olika nivåer 9
Direktiv och målsättningar på olika nivåer 10
REGERINGENS DIREKTIV TILL TRAFIKVERKET Trafikverket ska redovisa vad social hållbarhet innebär när det gäller transportinfrastruktur och hur social hållbarhet kan integreras i transportplaneringen. Redovisningen ska omfatta hur olika gruppers tillgänglighet, rörlighet och livskvalitet i övrigt påverkas av transportsystemets utformning och funktion samt vilken betydelse transportsystemet har för integrationen av nyanlända i samhället. Infrastrukturen kan genom sin utformning bidra till ett mer sammanhållet samhälle där allas rätt till tillgänglighet värnas. Direktiv för åtgärdsplaneringen för planperioden 2018-2029 (Bilaga 1 till N2017/02312/TIF m.fl.) Direktiv och målsättningar på olika nivåer 11
Rättighetsperspektivet Utifrån vems värderingar utformas samhället? Social exkludering Låginkomsttagare Personer utan tillgång till bil Personer med funktionsnedsättningar Barn och unga Äldre Minoritetsgrupper och invandrargrupper Boende på landsbygd Tillgänglighetsplanering i UK Chapman & Weir (2008) Diskrimineringsgrunder Vem får del av samhällets investeringar? Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Diskrimineringslag 2008:567 Nationella mål, t ex transportpolitiska målen Barn 0-5 Flickor 6-17 / Pojkar 6-17 Kvinnor 18-65 / Män 18-65 Kvinnor 65+ / Män 65+ Personer med funktionsnedsättning Boende i olika regioner i Sverige (landsbygd resp. tätort) Trafikantgrupper (gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer) Engelbrektsson (2005) 12
Transportsystemet skapar social nytta genom Investeringen i sig som sänder ut signaler om att ett område och dess invånare är viktiga och prioriterade. Funktionaliteten där välfungerande transportsystem skapar tillgänglighet till arbetsplatser, skolor, service och andra väsentligheter i samhället en förutsättning för ett fungerande vardagsliv och inkludering i samhället och bidrar till stärkt socialt kapital i områden. Överbryggande och sammanbindande möten där kollektivtrafik inte bara ses som en transportmöjlighet utan också ett gemensamt rum och möjlighet att skapa och utveckla sociala relationer i och mellan grupper/områden. Nyttoperspektivet
Samlad konsekvensbedömning av en regional transportplan 18
Social konsekvensbeskrivning i infrastrukturplaneringen uppdrag för Trafikanalys (Trivector Rapport 2015:39) SKB är en process, inte bara ett dokument 19
SM CK Möter behov av samlad konsekvensbedömning för transportinfrastruktur, t ex för regionala transportplaner. Möjlighet att integrera MKB och SKB och ger därmed möjlighet att dra nytta av de synergieffekter som finns mellan sociala och miljömässiga konsekvenser. Utgångspunkt i kunskap och statistik om sociala och miljömässiga konsekvenser av transportinfrastruktur. Inte bara ett dokument ett avstamp för en levande SKB-process. MKB Klimat Hälsa Landskap SKB Jämställdhet Jämlikhet 20
Samlad konsekvensbedömning av Västmanlands länsplan för transportinfrastrukturen 2018 2029 åtgärder investeringens storlek (kr) Bedömningsmatris med konsekvensbedömning för planens 149 föreslagna åtgärder varav hälften är namnsatta åtgärder och hälften är en pott för åtgärder som ska medfinansieras. kriterier/ mål 21
Samlad konsekvensbedömning av Västmanlands länsplan för transportinfrastrukturen 2018 2029 Geografisk fördelningsanalys visar att socioekonomiskt svaga områden är förfördelade. Socioekonomiskt index Andel åtgärder Andel befolkning 4: Hög socioekonomisk status 30 % 3 % 5 73 % 12 % 6 90 % 52 % 7 53 % 28 % 8: Låg socioekonomisk status 5 % 5 % Socioekonomiskt index är en sammanvägning av tre kriterier: andel förvärvsarbetande, andel invånare utan gymnasieexamen och andel invånare med ekonomiskt bistånd. Ju högre index desto lägre socioekonomisk status. Indexet är framräknat per SAMS-område. 22
Samlad konsekvensbedömning av Västmanlands länsplan för transportinfrastrukturen 2018 2029 I den geografiska fördelningsanalysen kan även diversitetsindex och ohälsotal användas som tillsammans med socioekonomiskt index för att identifiera områden med risk för utsatthet och utanförskap, dvs. områden som bör beaktas särskilt i fortsatt arbete. Norberg Diversitetsindex är en sammanvägning av antal födelseländer i ett område och andel utlandsfödda i förhållande till andra områden. Ohälsotal är genomsnittligt antal sjukdagar per person i ett område. Sala Surahammar Skultuna Skinnskatteberg Kolsva Västerås Kungsör Arboga 23
Levande SKB-process En stor del av resurserna i transportplaner tilldelas potter planen är därför ett viktigt verktyg för att styra resursfördelningen. I en SMOCK kan principer ställas upp för hur kommande investeringar ska prioriteras utifrån måluppfyllelse. Exempel på principer för beaktande av social konsekvenser: Åtgärder som medfinansieras av länsplanen för att bidra till att öka fysisk aktivitet bör framförallt tilldelas områden med höga ohälsotal. En större andel medel tilldelas socioekonomiskt svaga områden och framförallt de med risk för utanförskap. Åtgärder som medfinansieras av länsplanen ska bidra till att öka tillgängligheten för gång-, cykel- eller kollektivtrafikanter. 24
Prioritering av cykelåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv 26
3H-modellen medvetandegör och strukturer kring olika gruppers förutsättningar, värderingar och prioriteringar i samhällsplaneringen. Innehållet kan anpassas till aktuell plan/projekt, nedan visas några exempel på frågeställningar. Förstå vad olika grupper tycker är viktigt vid utformning av transportsystemet Inkludera olika gruppers förutsättningar och värderingar i beslutsfattande Problemformulering Alternativgenerering Fastställande av plan/lösning Har olika grupper inflytande i projektgrupper? Har olika grupper möjlighet till inflytande i samråd/dialog? Inkluderas olika gruppers förutsättningar och värderingar på annat sätt? Trygghet Trafiksäkerhet Miljö och hållbarhet Hur nöjda är olika grupper med kollektivtrafiken eller infrastrukturen för gång och cykel? Hur trygga känner sig olika grupper i offentliga miljöer och hur påverkar otrygghet deras mobilitet? Vilka faktorer i transportsystemet tycker olika grupper är viktiga? Hur ser genuskontraktet ut, dvs. vad förväntas av kvinnor/män i olika områden baserat på offentlig statistik om representation i politiken, uttag av föräldrapenning, förvärvsfrekvens osv.? Förstå hur olika gruppers resmönster ser ut i dagsläget Mängd resor Färdmedel Ärende/målpunkt Hur ofta och hur långt reser olika grupper med olika färdmedel? Hur fördelar sig resandet till en arbetsplats över dygnet för olika grupper överensstämmer det med kollektivtrafiken? Hur ser tillgängligheten ut med olika färdmedel för olika grupper/ områden? Hur påverkas olika gruppers arbetsmarknadsregioner av kollektivtrafiktillgången? Vilka målpunkter är viktiga för olika grupper? Var finns manliga/ kvinnliga arbetsplatser? Hur ser tillgängligheten till målpunkter ut? Tankemodell framtagen av Trivector Traffic AB 27
Förstå hur kvinnors och mäns resmönster ser ut i dagsläget Genom en resvaneundersökning vet vi att kvinnor cyklar mer än män, men att det är en liten skillnad. Kvinnor cyklar oftare, medan män cyklar längre sträckor. Den informationen kan vi använda för att resonera kring betydelsen av regionala cykelstråk utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Resvaneundersökningen visar också att kvinnor cyklar oftare för inköp och för att hämta/lämna barn jämfört med män. Det ger oss information om vilka målpunkter som är viktiga för kvinnor. 30% 25% 22% Källa: Resvaneundersökning i Skåne 2013, uttag av data för boende i Lunds kommun (delresor, N = 6373). 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 20% 15% 10% 5% 0% 41% Cykelresornas fördelning på reslängd (km) 29% 25% 25% 24% 17% 26% 26% 23% 12% 10% 3% 2% 4% 3% 2% 3% <1 1-2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 8-9 9-10 10-22 22-25 Ärende för cykelresor 13% Kvinnor 8% Män 14% 11% 3% 2% 18% 14% 10% 5% 2% 0% Kvinnor Män 28
Förstå hur kvinnors och mäns resmönster ser ut i dagsläget Kvinnliga arbetsplatser/målpunkter Manliga arbetsplatser/målpunkter Uppgifter från SCB om dagbefolkning visar var kvinnliga resp. manliga arbetsplatser finns. Detta tillsammans med uppgifter om var skolor och annan service finns gör att jämställdhetspotentialen för respektive länk i cykelnätet kan bedömas. Nova Lund SUS IDEON LTH Sankt Larsområdet 29
Förstå vad kvinnor och män tycker är viktigt vid utformning av transportsystemet Kvinnors och mäns värderingar i 3Hmodellen har operationaliserats genom en trygghetsbedömning: Vilken potential har en satsning på en saknad länk i cykelnätet att öka tryggheten för cyklister och därmed främja kvinnors mobilitet? Tryggheten är bedömd utifrån hur befolkat det är och vilken passiv övervakning som förekommer, typ av separering från motortrafik och skyltad hastighetsgräns samt förekomst av belysning. De 71 bedömda länkarna i cykelnätet fördelar sig enligt tabellen till höger. Trygghetspotential Regionala cykelvägnätet Lund Byarna Totalt Stor 12 7 13 32 Måttlig 1 25 4 30 Liten 1 7 1 9 Totalt 14 39 18 71 30
Inkludera både kvinnors och mäns förutsättningar och värderingar i beslutsfattande Att kvinnor finns med i planeringsprocessen är bra, men räcker inte. Att vara är kvinna är inte garanti för att se till att kvinnors förutsättningar och värderingar inkluderas i beslutsfattande. Kvinnor kan också vara skolade i maskulina normer och värderingar. Analysen för Lunds kommun visade att det inte gick att uttala sig om hur kvinnor/män var delaktiga i beslutsprocesser relaterade till de olika länkarna i investeringsplanen. Även om kommunen arbetar aktivt med olika former för dialog och samråd, finns det ett behov av ökad systematik vad gäller inkluderandet av olika grupper i dialogen. Detta är även ett generellt behov för samhällsplaneringen. Problemformulering Av vem formuleras problem och hur? Alternativgenerering Vilka normer råder? Vem blir lyssnad på? Fastställande av plan Vilka/vems perspektiv beaktas? Hur görs prioriteringar? 31
Sammanvägd bedömning Stor potential att gynna kvinnors cyklande Måttlig potential att gynna kvinnors cyklande Liten potential att gynna kvinnors cyklande Länk Resvanor och målpunkter Trygghet Delaktighet i beslutsprocesser Sammanvägd bedömning 1 Stor Måttlig i.u. Stor 2 Liten Måttlig i.u. Liten 3 Stor Stor i.u. Stor 4 Måttlig Stor i.u. Måttlig 5 Måttlig Stor i.u. Måttlig 6 Måttlig Måttlig i.u. Liten 7 Måttlig Liten i.u. Liten 8 Stor Stor i.u. Stor 9 Måttlig Måttlig i.u. Liten Trivector Rapport 2017:51: Genusanalys av föreslagen inriktning för utveckling av cykelinfrastrukturen i Lunds kommun 32
Kommunens beslutsunderlag Bedömning av potential för ökad cykling Objekt A Jämställdhet Liten Måttlig Stor 33
Mänskliga rättigheter och kollektivtrafik 35
Mänskliga rättigheter och kollektivtrafik uppdrag för Västra Götalandsregionen (Trivector Rapport 2014:32) Kollektivtrafiken är inte planerad utifrån specifik resefterfrågan / behov Dåligt bemötande och service Svårigheter att ta till sig information pga. språk, funktionsförmåga etc. Fysisk tillgänglighet Diskriminering/ exkludering i kollektivtrafiken Otillförlitlighet, ingen vetskap om att hela resan går att genomföra Känsla av inte vara välkommen och inkluderad Otrygghet och rädsla för brott och hot om våld, trakasserier etc. Ovana/osäkerhet att använda kollektivtrafik
Kön Könsöverskridande identitet / uttryck Etnisk tillhörighet Religion / annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder: barn Ålder: äldre Risk för diskriminering eller exkludering Diskrimineringsgrund / resenärsgrupp Dåligt bemötande och service Svårigheter att ta till sig information pga. språk, funktionsförmåga etc. - - - - Otillförlitlighet, ingen vetskap om att hela resan går att genomföra - - - - Ovana/osäkerhet att använda kollektivtrafik - - - - Otrygghet, rädsla för brott och för hot, våld och trakasserier Känsla av att inte vara välkommen och inkluderad Fysiska hinder i kollektivtrafiken - - - - - Kollektivtrafiken inte planerat utifrån olika behov/förutsättningar Mänskliga rättigheter och kollektivtrafik (Trivector Rapport 2014:32)
STRATEGISK PLANERING AV KOLLEKTIVTRAFIK Planeras kollektivtrafiken utifrån olika gruppers förutsättningar, värderingar och prioriteringar på övergripande/strategisk nivå? Hur möts specifika behov och förutsättningar kopplat till resandet och målpunkter (hur, när och vart man reser) för olika grupper? Görs sociala konsekvensbedömningar? Inkluderar nulägesbeskrivningar, konsekvensbedömningar, bristanalyser, prioriteringar och utvärderingar alla grupper? Görs kontinuerlig dialog med alla grupper? Finns synpunktshantering i olika format och rutiner för hur kundservice ska bemöta olika grupper? 38
39 Trivector
TFP och andra målstyrande Regional systemanalys Regional transportplan Åtgärdsvalsstudie Prioritering av infrastruktur Utredning av lokaliseringsalternativ Trafikplaner (trafikutbud) Detaljutformning Detaljplan Väg-/järnvägsplan Rättighetsperspektivet: Sociala aspekter i en konsekvensbedömning Delaktighet Vardagsliv Samspel och sammanhållning Folkhälsa Trygghet Tillgänglig utformning strategidokument a i regionala strategier b 40
3H-modellen som struktur för en enkel checklista för hur de sju diskrimineringsgrunderna beaktas för en plan/projekt i strategisk planering av kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen. Grupp/perspektiv Svarar planen/projektet mot gruppens behov och förutsättningar vad gäller hur, när och vart man reser? Svarar planen/projektet mot gruppens värderingar och prioriteringar vad gäller tillgänglighet, trygghet etc.? Har gruppen haft möjlighet till inflytande i samråd/dialog i planen/projektet? Funktionshinder + + + Äldre + + - Barnperspektivet - - - Jämställdhet + + - Etnicitet och religion +/- +/- - HBTQ Socioekonomi +/- +/- - Om - anges ovan: På vilket sätt svarar planen/ projektet inte mot gruppens resande? Kan/bör det hanteras? På vilket sätt svarar planen/ projektet inte mot gruppens värderingar och prioriteringar. Kan/bör det hanteras? Varför har gruppen inte inkluderats i samråd/dialog? Kan/bör det hanteras? - Trivector PM 2017:66: Systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i strategisk planering av kollektivtrafik rekommendationer med förslag på checklistor/mallar. 41
Mobilitetslösningar som social investering 42
43 Trivector
Rosengård centrum 44
MER PÅGÅENDE FOU Hållbarhetsavkastning av investeringar (HAI) hur kan man värdera sociala nyttor av investering i stadsutveckling och transporter? (Vinnova) Inkluderande MaaS hur kan ett koncept för MaaS utformas för boende i socialt utsatta områden? (Vinnova) School Mobility Labs en normkreativ innovationsprocess för mer hållbart resande till skolan (Region Skåne) Styrmedel för accepterad hållbar tillgänglighet och rättvisa om styrmedel för landsbygd och utsatta grupper (Vinnova) JET Jämställdhetens betydelse för energieffektiviteten i transportsektorn (Energimyndigheten) 48
Rättighetsperspektivet Nyttoperspektivet Direktiv och målsättningar på olika nivåer 49
Lena Smidfelt Rosqvist Tekn dr, Forskningschef lena.smidfelt@trivector.se, 010-456 56 10 Hanna Wennberg Tekn dr, Ansvarig AO Social hållbarhet hanna.wennberg@trivector.se, 010-456 56 08