Salt i maten KfS rapport juli 2013 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 Minna Hellman, informatör, 08-714 39 59, 070-660 05 06 www.konsumentforeningenstockholm.se Konsumentföreningen Stockholm är en medlemsorganisation med drygt 650 000 medlemmar. Uppgiften är att göra medlemsnytta genom påverkan på den kooperativa detaljhandeln, opinionsbildning i konsumentfrågor samt att förmedla information, kunskap och medlemsförmåner. Föreningen är delägare i Kooperativa Förbundet (KF).
Salt i maten Sammanfattning I Sverige liksom i många andra delar av världen äter vi för mycket natrium som tillförs genom att maten saltas med natriumklorid, koksalt. I genomsnitt äter vi ungefär dubbelt så mycket salt som de 5-6 gram som rekommenderas av svenska och internationella folkhälsomyndigheter. Intaget av 10 12 gram salt per dag ökar risken högt blodtryck och därmed hjärt-kärlsjukdom, stroke, sjukdom och för tidig död. Nästan åttio procent av saltet konsumeras genom inköpta livsmedel och på matställen, resten tillför hushållen själva vid matlagning i hemmen. Världshälsoorganisationen, WHO, slår fast att minskat natriumintag hos befolkningen är ett kostnadseffektivt sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom och stroke. Livsmedelsverket för sedan några år en dialog med livsmedelsföretagen i syfte att minska saltmängden i produkterna. Livsmedelsföretagen och livsmedelskedjornas branschorganisationer samt enskilda livsmedelsföretag har frågan på agendan och viss saltreduktion har gjorts, men inte i den omfattning som påverkar befolkningens dagliga intag av natrium/salt. För att minska mängden salt i kosten och därmed minska risken för högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom och stroke krävs åtgärder på flera plan. Konsumentföreningen Stockholm önskar en nationell strategi med tydliga mål för att minska salthalten i maten att livsmedelsbranschen, handel, industri och restaurang, gemensamt deklarerar sin avsikt att successivt bidra till att mängden salt i livsmedelsprodukter minskar och utarbetar en plan härför att Livsmedelsverket och Socialstyrelsen ges personella och ekonomiska möjligheter att prioritera frågan, bland annat kartlägga, följa upp och utvärdera insatserna samt analysera den samhällsekonomiska nyttan av reducerat saltintag aktiva informationsinsatser till hushåll, vård och omsorg, livsmedelsproducenter, restauranger och storhushåll, tydlig märkning av saltinnehåll på förpackningar och att joderat salt används i högre grad än i dag inom industrin och restaurangbranschen. att temperaturen i kylkedjan sänks till + 5 grader som bidrar till ökad hållbarhet på livsmedlen och möjliggör lägre salthalt i produkterna. 1
Innehåll Salt i maten... 1 Kroppen behöver salt... 3 Saltfrågan är internationell... 4 Saltets funktion i livsmedel... 5 Drivkrafter i saltfrågan... 6 Dagligt saltintag... 8 Hur kan man ersätta natrium?... 9 Sänkt natriumhalt ett säljargument... 9 Joderat salt eller inte?... 10 Sammanfattning... 11 Konsumentföreningen Stockholm önskar... 12 Ett tack till Gunnar Hall och Pernilla Arinder, SIK och Svensk Dagligvaruhandel för fakta och inspiration vid saltseminariet 16 maj 2013. 2
Kroppen behöver salt Salt binder vätska i kroppen och påverkar därför vår hälsa på flera sätt, bland annat kan det bidra till att öka vikten och höja blodtrycket. Vi människor behöver få i oss salt, men det räcker med ungefär ett kryddmått om dagen, 1,5 gram. De flesta äter mycket mer än så. Dels saltar vi på maten av gammal vana, dels innehåller den färdiglagade maten vi köper en hel del salt. Sverige hör till de länder i världen där saltkonsumtionen är hög. De flesta av oss äter för mycket, ungefär 10 12 gram per dag, och det innebär risker för hälsan. Livsmedelsverket rekommenderar inte mer än 5 6 gram per dag, vilket motsvarar ungefär en tesked. Njurarna kontrollerar salt- och vattenbalansen i kroppen genom att utsöndra salt vi kissar helt enkelt ut överskottet. Njurarnas förmåga att ta hand om salt varierar från person till person. För oss alla gäller dock att den förmågan blir sämre när vi blir äldre. När vi äter mer salt än njurarna klarar av att göra sig av med blir mer salt kvar i kroppen. Där binder det till sig vätska och med en större vätskemängd i kroppen ökar trycket i blodkärlen. Då går blodtrycket upp. Högt blodtryck innebär en påfrestning på blodkärlen och kan på sikt leda till att de blir svagare och lätt får skador. Högt blodtryck kan skada hjärtat, eftersom det måste arbeta hårdare för att pumpa runt blodet i kroppen under högt tryck. Med högt blodtryck ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt samt njursvikt. Mindre salt i maten kan ge en blodtryckssänkning, men känsligheten för salt varierar mellan olika personer. Alla får alltså inte en lika stor blodtryckssänkning, men de med högt blodtryck är känsligare, och äldre är känsligare än yngre 1. Det är även viktigt att vi får i oss tillräckligt med kalium. Kalium ingår i de regleringsmekanismer som styr blodtrycket och bidrar till att bibehålla trycket på en hälsosam nivå. Ofta äter vi för mycket natrium och för lite kalium. WHO rekommenderar att vi får i oss minst 3,5 mg kalium och maximalt 2 mg natrium. Exempel på livsmedel som är rika på kalium är bönor, ärtor, nötter, spenat, kål och bananer. 2 Salt finns naturligt i många livsmedel. Mejeriprodukter innehåller till exempel salt och jod 1 Vårdguiden Stockholms läns landsting http://www.vardguiden.se/tema/halsa/mat-och-naring/salt---meninte-pa-allt/ 2 WHO. Guideline: Sodium intake for adults and children. Geneva, World Health Organization (WHO), 2012. 3
helt naturligt eftersom korna slickar på saltsten som innehåller jod. Det är inget som idag behöver deklareras i innehållsförteckningen. Även om mejeriprodukter innehåller förhållandevis lite salt så det kan ändå vara en betydande källa till saltintag för de som äter mycket mejeriprodukter, som exempelvis barn. 3 Drygt 20 procent av saltet tillför vi själva när vi lagar mat hemma, men merparten, 77 procent, får vi i oss via livsmedel som tillverkats/lagats av livsmedelsindustrin och i restauranger/storhushåll. Det betyder att det är svårt för konsumenten själv att minska sitt saltintag. De produkter som bidrar mest till svenskarnas saltintag är bröd och cerealier, kött och charkprodukter, ost och matfett samt fisk och fiskrätter. Även ett fyrtiotal livsmedelstillsatser innehåller natrium. Den mängd som tillsatsen bidrar med ska från och med 1 juni i år redovisas i innehållsförteckningen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser. Idag är det inget krav att redovisa saltmängden i näringsdeklarationen, men i slutet av 2014 kommer det att krävas att den totala salthalten redovisas i näringsdeklarationen på samtliga livsmedel. Saltfrågan är internationell Att för mycket natrium i kosten kan öka risken för högt blodtryck, stroke och för tidig död uppmärksammas på allt fler håll i världen. EU har en arbetsgrupp som utarbetat ett ramverk för hur länderna i unionen ska sträva efter att sänka medborgarnas saltintag till de 5 gram salt/dag som rekommenderas av WHO. Fokus ligger särskilt på några utvalda livsmedelsgrupper som generellt sett bidrar mycket till det totala saltintaget (bröd, charkprodukter, ostar och färdigrätter). Målsättningen är att sänka saltintaget med 16 procent över fyra år jämfört med 2008 års nivåer. Som ett led i arbetet förs diskussioner direkt mellan EU-kommissionen och de multinationella företagen. Ett land som har arbetat framgångsrikt med att sänka salthalten i maten är Storbritannien. Där har den brittiska livsmedelmyndigheten FSA, Food Standard Agency, och regeringen tagit initiativ till en överenskommelse med livsmedelsbranschen och satt gemensamma mål för att reducera mängden salt i livsmedelsprodukter. Både livsmedelsbranschen och restaurangbranschen har skrivit på överenskommelsen. Årsvisa mål har satts för 3 Drewnowski, A.; Rehm, C.D. Sodium Intakes of US Children and Adults from Foods and Beverages by Location of Origin and by Specific Food Source. Nutrients 2013, 5, 1840-1855. 4
saltminskning i olika produktkategorier. På så vis har britternas genomsnittliga intag av salt minskat från 9,5 gram/dag till 8,1 gram/dag under åren 2000-2011. 4,5 Danmark arbetar också aktivt med saltfrågan. Forskningscenter for Forebyggelse og Sundhed har räknat ut att en minskning av saltintaget med tre gram/dag innebär 1000 färre dödsfall per år. Initialt beräknas värdet av saltreduktionen till 330 miljoner danska kronor per år och på sikt en besparingspotential på hela 1,3 miljarder danska kronor i form av minskade läkemedels- och sjukvårdskostnader, rehabilitering etc. I Finland har saltfrågan varit prioriterad i många år. Särskilda märkningsregler för livsmedel med högt saltinnehåll infördes 1994, vilket bidrog till att många producenter sänkte saltinnehållet i sina produkter för att inte hamna över det satta gränsvärdet. 6 Saltintaget i Finland minskade med upp till 30 procent och hjärt-kärlhälsan förbättrades betydligt. 7 Livsmedelsverket har sedan 2007 fokus på saltreducering och har haft flera överläggningar med branschen för att få företagen att successivt sänka salthalten. Marginella sänkningar har gjorts men inget som har haft särskilt stor inverkan på det genomsnittliga intaget hos svenska befolkningen. 8 Saltets funktion i livsmedel Salt har flera funktioner i livsmedelsprodukter. Förutom smak påverkas struktur, konsistens, säkerhet och hållbarhet. Därför kan det vara en utmaning för producenterna att sänka salthalten med bibehållen smak och kvalitet på produkterna. Det är lättare att sänka salthalten i till exempel frukostflingor då saltet tillförs i huvudsak för smakens skull. Större utmaningar möter exempelvis charkproducenter eftersom saltet bidrar med både säkerhet, hållbarhet och smak. 4 Laura A Wyness, Judith L Butriss and Sara A Stanner (2012). Reducing the population's sodium intake: the UK Food Standards Agency's salt reduction programme. Public Health Nutrition, 15, pp 254-261. doi:10.1017/s1368980011000966. 5 National Diet and Nutrition Survey - Assessment of dietary sodium in adults (aged 19 to 64 years) in England, 2011.Department of Health. 6 Handels- och Industriministeriets beslut (Finland) nr 795/1991 och 245/1992 7 Tolonen H, Mähönen M, Asplund K, Rastenyte D, Kuulasmaa K, Vanuzzo D, et al. Do trends in population levels of blood pressure and other cardiovascular risk factors explain trends in stroke event rates? Comparisons of 15 populations in 9 countries within the WHO MONICA Stroke Project. World Health Organization Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease. Stroke 2002;33:2367-75 8 Livsmedelsverket, Riksmaten 2010-2011 5
Bröd och cerealier är en av de kategorier livsmedel som bidrar i stor grad till svenskarnas saltintag. I bröd har saltet flera viktiga egenskaper. Det bidrar dels med smak och förstärker hela smakintrycket, men saltet har också stor betydelse i deggörningen. De negativt laddade klorjonerna i saltmolekylen binder ihop degens proteiner som ger en elastiskt och stabil deg. Saltet påverkar också jästens gasbildning positivt och gör att brödet blir luftigare. Förutom dessa baktekniska faktorer så minskar saltet risken för mögeltillväxt och ökar brödets hållbarhet. Saltet har stor betydelse genom hela bakprocessen och för den slutliga produkten, men då bröd och cerealier bidrar med en stor del av vårt genomsnittliga saltintag så är det viktigt att industrin arbetar aktivt med att försöka hitta lösningar för att sänka salthalten i dessa produkter. Livsmedelsindustrin jobbar på att ta fram olika ersättningar för salt. En lösning kan vara att använda aromer som får oss att uppfatta en salt smak. Sardiner är förknippade med sälta och sardinarom kan till exempel förstärka den salta smaken i ett livsmedel utan att bidra med natrium. Ost är en annan kategori som i hög grad bidrar med salt. I osttillverkningen har saltet betydelse för smak, men också för startkulturen och enzymaktiviteten. Hållbarheten är en annan parameter då saltet minskar vattenhalten och därmed minskar tillväxten av mikroorganismer. Drivkrafter i saltfrågan För mycket salt är inte bra för folkhälsan, det vet säkert de flesta, men hur mycket bryr sig konsumenterna om salthalten i livsmedelsprodukterna? Enligt marknadsundersökningsföretaget YouGov s årliga undersökning Food&Health 2013 så oroar sig blott 1 procent av de tillfrågade svenskarna över salt i maten. Tillsatser ligger ohotat högst upp på listan för vad man oroar sig vad maten kan innehålla (40 procent), följt av socker (14 procent). 7 procent av de tillfrågade uppger att de aktivt undviker att få i sig salt, vilken är en blygsam ökning jämfört med siffror från 2011 (5 procent), och 4 procent undviker natrium. Det kan jämföras med att hela 22 procent (2013) undviker socker och 28 procent undviker att få i sig tillsatser. Betydligt fler instämmer i påståendet Jag håller kontroll på min konsumtion av 6
salt, då är det hela 25 procent som instämmer väl eller mycket väl. Konsumtionen av socker håller 39 procent ordning på. Tydligt är att en minskad mängd salt i maten inte har särskilt hög prioritet bland konsumenterna och det är troligtvis av den anledningen som reduceringen av salthalten i industriellt framtagna livsmedel går trögt. Inte särskilt många hör av sig till producenternas kundkontakt och efterfrågar mindre salt i produkterna. Mer vanligt är frågor om minskad sockerhalt. Konsumentföreningen Stockholm har ringt runt till några större livsmedelsproducenter. Samtliga uppger att de är intresserade och redan har ett pågående arbete med att minska salthalten i produkterna, men drivkrafterna att arbeta mer aktivt för att få ned saltmängden är för små. Minskad salthalt efterfrågas inte i någon högre grad av konsumenterna och ger ingen ökad försäljning. Då finns det andra områden som prioriteras mer, som produkter med exempelvis färre tillsatser och minskad sockerhalt. Det största hindret för att minska salthalten är att smaken påverkas, uppger samtliga kontaktade producenter. I Sverige är vi vana vid och tycker om den salta smaken och eftersom salt ofta förstärker andra smaker blir smakförändringar extra märkbart när saltmängden minskas. Beroende på produktgrupp så är det olika känsligt rent tekniskt att dra ned på saltet, men det verkar ändå rankas lägre än smak. Eftersom smaken påverkas är det av konkurrensskäl svårt att sänka saltmängden mer än vad konkurrenterna gör. Det talar för att en gemensam överenskommelse att sänka salthalten stegvis, liknande den som genomförs i Storbritannien, kan vara framgångsrik även i Sverige. Eftersom den rekommenderade temperaturen i kylkedjan från tillverkare till butik och hushåll är så hög som + 8 grader i Sverige uppger vissa producenter att det är svårt att sänka salthalten eftersom det påverkar hållbarheten. Kan temperaturen sänkas till + 5 grader underlättas en sänkning av salthalten betydligt. Det finns intresse bland tillverkarna att arbeta mer övergripande med saltfrågan och då med England som förebild, men det råder osäkerhet kring vad en överenskommelse kan innebära. Att lagstifta om minskad salthalt är ingen bra lösning anser företagen. Flera producenter KfS har pratat med är tveksamma till ett gemensamt saltreduceringsprogram och ser hellre att man arbetar med frågan efter egen förmåga. De understryker att de har ett intresse att främja 7
folkhälsan och en målsättning att sänka salthalten och att det kan ske utan någon branschöverenskommelse. Dagligt saltintag Enligt koststudier intar svenskarna, och här skiljer vi oss inte märkbart från andra länder, 10-12 gram salt om dagen, dvs. dubbelt så mycket som rekommenderas av myndigheter såväl i Sverige som internationellt. Nedan följer två exempel på hur en dags matintag av genomsnittlig modell kan se ut. Är det dessutom en fredag och chips och salta nötter ingår i fredagsmyset, så sprängs det genomsnittliga intaget rejält. Frukost: Saltmängd, g Fil med Bran Flakes, 30 g 0,3 Smörgås med ost, Lingongrova ca 50 g + ostskivor 30 g + smör 10g 0,38 + 0,4 + 0,1 Ägg med kaviar Inte redovisat Juice - Kaffe/Te - Summa ca 1,2 Lunch Saltmängd, g Rödspättafilé, 400 g, färdigrätt 4,0 Mineralvatten 0,1 Summa 4,1 Middag Saltmängd, g Korvstroganoff gjord på falukorv, hemlagad 200 g 2,8 Ris 1,6 Kokta gröna ärtor 0,8 Mellanmjölk 0,2 Summa 5,4 Total summering över dagen 10,7 Frukost: Saltmängd, g Smörgåsar med leverpastej, Hällakullor ca 100 g + leverpastej 50 g + smör 10 g 1+1,25+0,1 Ägg med kaviar Inte redovisat Juice Kaffe/Te Summa ca 2,4 8
Lunch Saltmängd, g Fisksoppa, 250 g 2,5 Mjukt bröd, smör 1,1 Mineralvatten 0,1 Summa 3,7 Middag Saltmängd, g Köttbullar, stekta 150g 2,0 Potatismos, hemlagat 1,7 Lingonsylt - Kokta gröna ärtor 0,8 Mellanmjölk 0,2 Hårt bröd, en skiva 0,2 Smör 0,1 Summa 5,0 Total summering över dagen 11,1 Källa: Livsmedelsverkets databas samt näringsdeklaration på produkter. OBS Saltmängd för ärtor samt ris är tagna ur Livsmedelsverkets databas men förefaller mycket höga. På grund av semestrar på SLV går det inte att kontrollera om de är korrekta eller ej. Hur kan man ersätta natrium? Eftersom det är natrium som är boven till det ökade blodtrycket så kan man byta ut det mot till exempel kalium. Problemet hittills har varit att kalium ger en oönskad bismak till livsmedlet som behövts maskerats med andra ämnen. Produktutveckling sker dock och numera finns det till exempel salter som är en mix av natrium- och kaliumklorid som inte ger någon bismak och samtidigt naturligt sänker natriumhalten. Sänkt natriumhalt ett säljargument I motsatts till vad de svenska producenterna uppger visar en kanadensisk studie att sänkt natriumhalt kan vara ett säljande argument och att livsmedelsindustrin gynnas av att tydligare kommunicera en minskad natriumhalt på produkterna. Friska konsumenter med konstaterat förhöjt blodtryck fick ta ställning till olika förpackningar där natriumhalten kommunicerades 9
olika. Produkter som tydligt kommunicerade saltinnehållet ansågs mer attraktiva än produkter som enbart kommunicerades som välsmakande. 9 En genomgång av prevalensdata från Sverige, baserade på Monica-studien som omfattar ett urval av den vuxna befolkningen i Göteborgsområdet och norra Sverige, visar att andelen med högt blodtryck (SB > 140 mmhg eller DB > 90 mmhg) var omkring 40 procent. 10 Uppskattningsvis är var tredje till var fjärde svensk drabbad av högt blodtryck. 11,12 Det finns några godkända hälsopåståenden som får användas på produkter som man har sänkt salthalten i. 13 På produkter som salthalten reducerats med minst 30 procent jämfört med liknande produkter, får du använda påståendet Minskat innehåll av natrium eller salt. Mindre ändringar än 30 procent får inte märkas med att saltinnehållet har minskat. Påstående Natrium/100 g alt 100 ml Salt/100 g alt 100 ml Låg natriumhalt el. salthalt 0,12 g 0,3 g Mycket låg natriumhalt el. salthalt 0,04 g 0,1 g Natrium- el. saltfri 0,005 g 0,0125 g Joderat salt eller inte? I Sverige har salt berikats med jod sedan 1936 då struma var relativt vanligt bland barn i delar av Sverige. Indikationer finns att det åter igen kan bli ett problem med jodbrist bland svenska barn. 14 Det är speciellt viktigt att växande barn och gravida kvinnor får i sig tillräckligt med jod eftersom jod spelar en viktig roll för hjärnans utveckling. Jod får vi i huvudsak i oss när vi äter fisk och skaldjur. Då vi ofta äter för lite fisk är joderat salt en viktig källa till jod. 9 C.L. Wong, J. Arcand, J. Mendoza, S.J. Henson, Y. Qi, W. Lou, M.R. L Abbé. Consumer attitudes and understanding of low-sodium claims on food: an analysis of healthy and hypertensive individuals American Journal of Clinical Nutrition, doi 10.3945/ajcn.112.052910. 10 Kearney PM, Whelton M, Reynolds K, Muntner P, Whelton PK, He J. Global burden of hypertension: analysis of worldwide data. Lancet. 2005;365:217-23. 11 http://www.sahlgrenska.se/sv/su/aktuellt/nyheter/sunytt/forst-i-sverige-med-ny-behandling-mot-hogtblodtryck-/ Hämtat: 2013-06-27 kl. 16:39 12 http://www.1177.se/stockholm/fakta-och-rad/sjukdomar/hogt-blodtryck/ Hämtat: 2013-06-27 kl. 16:40 13 EU1924/2006 14 Läkartidningen, nr 3, 2012 Svenska joderingen av salt har minskat frekvensen av struma. 10
WHO har undersökt jodstatusen hos befolkningen i de olika världsdelarna och i Europa får hela 56,9 procent i sig för lite jod. Sänker man saltintaget för befolkningen i stort så är det också nödvändigt att se över jodberikningen av det salt som används. 15 De flesta producenter använder inte joderat salt i produktionen. Anledningen till det varierar men en förklaring är att det tidigare rådde olika jodhalts bestämmelser i de nordiska länderna. Det gjorde det svårt att ha samma jodhalt i en nordisk produkt och av den anledningen togs jodet bort. Nu har reglerna gjorts om, men eftersom det inte finns något krav på att använda joderat salt i livsmedelsproduktionen så har det inte återinförts. En annan anledning kan vara en önskan om rena innehållsförteckningar. Finns det jod i produkten så ska det redovisas i innehållsförteckningen vilket möjligen kan bekymra vissa konsumenter. Frågan är dock om jod uppfattas positivt eller negativt av konsumenterna? Vissa kanske tycker att jod låter konstigt radioaktivt och undrar om det verkligen kan vara hälsosamt? Andra som vet vilken funktion som jod har i kroppen ser det som positivt och ger produkten ett mervärde. Jod verkar hur som helst inte vara en stor fråga bland producenterna. Sammanfattning I Sverige liksom i många andra delar av världen äter vi i genomsnitt ungefär dubbelt så mycket salt som rekommenderas av folkhälsomyndigheter. Ett intag av 10 12 gram salt per dag, vissa i befolkningen äter betydligt mer, ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke, sjukdom och för tidig död. Nästan 80 procent av saltet konsumeras genom inköpta livsmedel, 20 procent tillför hushållen själva vid matlagning i hemmen. Livsmedelsverket för sedan några år en dialog med livsmedelsföretagen i syfte att minska saltmängden i produkterna. Livsmedelsföretagen och livsmedelskedjornas branschorganisationer samt enskilda livsmedelsföretag har frågan på agendan och viss saltreduktion har gjorts, men inte i den omfattning som påverkar befolkningens dagliga intag av natrium/salt. För att minska mängden salt i kosten och därmed minska risken för högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom och stroke krävs åtgärder på flera plan. 15 Reducing salt intake in populations: report of a WHO forum and technical meeting, 5-7 October 2006, Paris, France. 11
Konsumentföreningen Stockholm önskar en nationell strategi med tydliga mål och tidplan för att minska salthalten i maten att livsmedelsbranschen, restaurang och storhushåll deklarerar sin avsikt att bidra till att mängden salt i livsmedelsprodukter successivt minskar samt och utarbetar en plan härför att Livsmedelsverket och Socialstyrelsen ges möjligheter att prioritera frågan, bland annat kartlägga, följa upp och utvärdera insatserna samt analysera den samhällsekonomiska nyttan av reducerat saltintag aktiva informationsinsatser till hushåll, vård och omsorg, livsmedelsproducenter, restauranger, storhushåll med flera tydlig märkning av saltinnehåll på förpackningar att temperaturen i kylkedjan sänks till + 5 grader som bidrar till ökad hållbarhet på livsmedlen och möjliggör lägre salthalt i produkterna. och att joderat salt används i högre grad än i dag inom industrin och restaurangbranschen. 12