Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur
min första bild är inget syntest utan
Ur Läsebok för folkskolor, 1842
DEN EPIDEMIOLOGISKA TRANSITIONEN
HISTORIEN VISAR Kan man inte bota måste man förebygga När man kan bota behöver man inte förebygga
Antonovskys komplexa modell Beskriver inbördes förhållande mellan: - Stressorer - Spänningshantering - Livsbakgrund - Motståndsresurser - Erfarenheter - Känsla av sammanhang - Hälsa Health, Stress and Coping, 1979 (modellen är bearbetad)
Förenklad skiss av modell efter Antonovsky A. (1979):
Känsla av sammanhang KASAM Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet
SALUTOGENES Hälsa uppkommer då individen har en känsla av sammanhang (KASAM) Människan har fri vilja men hennes möjlighet att bemästra, förstå och känna en mening med omvärlden är bestämd av hennes livserfarenheter Utgångspunkten är medicinsk sociologi och Aaron Antonovsky (1923-1994) är teoretiker
SALUTOGENES Kaos och stress alltid närvarande och det intressanta är inte vad som orsakar sjukdom utan hur vi, trots olika påfrestningar, kan ha hälsa. Hälsa och sjukdom utesluter ej varandra utan ska ses på ett kontinuum. Helhetssyn på människan. Hälsan är beroende av hur individen kan bemästra omvärlden. Fokus på vad som leder till hälsa (salutogenes) i stället för vad som orsakar sjukdom (patogenes).
LÅT HÄLSA VARA EN OBEROENDE VARIABEL Vår hälsa påverkar i vilken utsträckning vi utsätts för stressorer En god hälsa är en viktig motståndsresurs i sig Om vi befinner oss nära hälospolen på kontinuumet kan vi lättare tillägna oss andra motståndsresurser Antonovsky, A. Health, Stress and Coping, 1979
SALUTOGENESIS
Health Promotion HÄLSOFRÄMJANDE Ottawa Charter, 1986 DEN PROCESS SOM MÖJLIGGÖR ATT MÄNNISKOR INDIVIDUELLT OCH KOLLEKTIVT KAN ÖKA KONTROLLEN ÖVER HÄLSANS VILLKOR OCH DÄRIGENOM FÖRBÄTTRA DEN
fortsättning Ottawa Charter, 1986 Centralt begrepp i denna utgångspunkt är EMPOWERMENT Begreppet berör såväl som HANDLINGSFÖRMÅGA HANDLINGSUTRYMME
OTTAWA CHARTER, 1986 En aktiv hälso politik, t ex i beslutsfattandet Stödjande positiva miljöer Ökat deltagande och inflytande från invånarna (community) Utveckla personliga färdigheter Omforma sjuk- och omsorgssystemet
HÄLSOBEGREPPET.FÖRVERKLIGANDET AV VITALA MÅL MOT BAKGRUND AV ACCEPTERADE OMSTÄNDIGHETER fritt efter Nordenfeldt, L. ATT HA ETT ÖVERSKOTT I FÖRHÅLLANDE TILL VARDAGENS KRAV fritt efter Hjort, P. F.
Ta på oss Folkhälsoarbetets glasögon även i vardan!
(O)HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER Haglund/Svanström efter Dahlgren/Whitehead, 1991
Folkhälsoarbetets glasögon RISKKGRUPPER RISKFAKTORER FRISKFAKTORER RIK PÅ: DELAKTIGHET MEDINFLYTANDE RELATIONER GEMENSKAP KÄNNA MENINGS- FULLHET ARENOR: HEMMET BOSTADSOMRÅDET SKOLAN ARBETSPLATSEN FÖRENINGEN KOMMUNEN
Hälsofrämjande eller hälsopromotivt arbete i skolan HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE ÄR Att propagera mot rökning genom att själv låta bli att röka samt att göra skolorna rökfria. Det handlar om att öva sig i hur man står emot grupp- och kamrattryck att röka HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE ÄR INTE Att uppmana eleverna att inte röka Göra en temadag om rökningens hälsorisker
TVÅ SYNSÄTT SJUKDOMSSYNSÄTT HÄLSOSYNSÄTT GRUNDPROBLEM VAD ÄR HÄLSA? VAD GÖR ATT MÄNNISKOR BLIR SJUKA? Hälsa som frånvaro av sjukdom VAD GÖR ATT MÄNNISKOR HÅLLER SIG FRISKA? Hälsa som överskott av livsglädje och energi ÅTGÄRDERNA/AKTÖRER LÄKARE BETEENDEVETARE HÄLSOVETARE POLITIKER
två synsätt fortsättning SJUKDOMSSYNSÄTT HÄLSOSYNSÄTT FOKUS DEN ENSKILDA PATIENTEN SJÄLEN DEN LILLA GRUPPEN SAMHÄLLET I STORT FETMA SOM EXEMPEL OPERATION/KONFFLIKTANALYS PSYKOTERAPI GRUPPSAMTAL VARUDEKLARATION LAGSTIFTNING Bearbetning av Borgenhammar, E.(1992) Att vårda liv
ORGANINRIKTADE ÖVERTALNINGSMODELLEN Karaktär Överensstämmer med skolmedicinen, preventiv medicin Speciellt viktig för att stoppa redan etablerad sjukdom (sekundär -, tertiär prevention) Kritik Livsstilssjukdomar ej organbundna och dåligt påverkbara genom övertalning Kommer in för sent
INDIVIDINRIKTADE INFORMATIONSMODELLEN Karaktär Information räcker för att den enskilde ska ändra sitt beteende Ge därför information och låt den enskilde välja att ta till sig det han vill Kritik Det finns en inlärd hjälplöshet (inte kan jag med min bestämma själv) Då måste vi bestämma för dem De starkas filosofi råder
fortsättning De som redan har det svårt bryr sig inte om hälsoupplysning, även om de skulle behöva den bäst Trots kunskap räcker inte alltid beslutskraften till (blaming the victim)
Samhällsinriktade medvetandegörandemodellen Karaktär Göra befolkningen medveten om vilka faktorer som påverkar deras hälsa och ge dem bemyndigande/makt att påverka dessa faktorer Måste kombineras med att den enskildes självmedvetande stärks och respekteras (träning i personal skills, - att fatta beslut, - att nå egna mål) Aktiva värderingar, Rollspel
fortsättning Kritik Svår att utvärdera resultat Politisk
Centrala begrepp i denna modell är HÄLSOPROMOTION/HÄLSOFRÄMJANDE STÖDJANDE MILJÖ OCH ARENATÄNKANDE EMPOWERMENT PROCESS
Tack för att Du lyssnade!