Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande

Relevanta dokument
Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande

Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt?

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen

Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund

Kultur för hälsa och vård

Trygghetsbostäder. - aspekter på vård och omsorg. Lisbeth Lindahl AIDAH. 12 september GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

SMÅ INSATSER FÖRBÄTTRAR HÄLSA OCH LIVSKVALITET

Stadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca invånare. ca pensionärer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

När mamma eller pappa dör

Olika perspektiv på hållbara bostäder för seniorer

Trygghetsbostäder. - varför intressant för kommunen? Fil dr Lisbeth Lindahl. Socialchefsnätverk, GR. 18 maj 2018

Lotsning, hänvisning och råd en telefonjour för äldre

Här kan du ta del av. enkätens resultat

Vad är långsiktigt hållbara bostäder för seniorer?

Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp

tillgängligheten? En studie om tillgänglighet i allmänna utrymmen Lisbeth Lindahl Maria Martini Inga Malmqvist

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Social delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter

Världens bästa land att åldras i

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning

Hur upplevde eleverna sin Prao?

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Introduktion. Ange ditt kön. Ange din åldersgrupp. Hur länge har du arbetat i ditt nuvarande jobb?

Granskningsrapport. Brukarrevision 2016 Båtsman Hisingsgata 2 Norra Hisingen

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar

Värdet av tillgänglighet

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

More to life-caféer. Projekt Unga vuxna år

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Hur kan medborgarinvolvering. socialt hållbara byggprojekt? Stina Behrens & Maria Björklund 1 Oktober 2015

Gemenskap för seniorer- upplevelse av att vara på sommarkollo

Självhjälp. Veronica Ottosson. Birgitta Ekeberg. Projektledare. Projektkoordinator/igångsättare

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Musik som omvårdnad - med fokus på äldre. Katarina Lindblad, musikterapeut fil. mag.

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga.

Bättre boende för äldre och anhöriga med gemenskap, tillgänglighet & välfärdsteknologi

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns?

Dagverksamhet för äldre

12 månader med 6 timmar - Följeforskning, försök i Göteborgs stad - Svartedalens äldrecentrum

Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

Digital teknik som social stimulans för äldre

Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät

Utvärdering av Brukarrevision 2006 Göteborgs Stad. Lena Johansson-G, Social Resursförvaltning Christina Norman, FoU i Väst/GR

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen.

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Riktlinjen ersätter : Riktlinje för Aktivitetscenter för vuxna personer med psykiska funktionshinder,

Ålder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem.

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns?

Att bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Delrapport 2009 Förebyggande hembesök. Bakgrund. Förebyggande hembesök i Halmstad Kommun 2009

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Varför flytta till en trygghetsbostad

Ensamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog?

Barns delaktighet i socialtjänsten

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013

Bli demensvän!

Resultat av genomförd brukarundersökning inom Hälsa 2018 kommunens träffpunktsverksamhet

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

, - V kommun. Det goda åldrandet. Östra Göinge

FOKUS 18. i korthet. Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen i Danderyds kommun 2016? Källa: Vad tycker äldre om äldreomsorgen? 2016 Socialstyrelsen

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Transkript:

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande Mostphotos Fil dr, leg psykolog Lisbeth Lindahl FoU i Väst/GR Forskning pågår Handelshögskolan, Gbg 2017-11-171

Sven Bertil Bärnarp, DN En motbild vi är som mest lyckliga vid 85

Vad är träffpunkter för något? Mötesplatser Platser för aktiviteter och sociala kontakter, förutsättningslösa möten, möjlighet att vara aktiv, få stimulans, komma hemifrån. Nav för relationer även utanför träffpunkter Unikt? Kostar inget, öppet för alla, kompetent personal.

Syfte och metod Syftet var att undersöka: Vilken betydelse har träffpunkter för deltagarnas upplevda hälsa? Vilka grupper deltar i mötesplatsens aktiviteter? Upplägg: Tre välfrekventerade träffpunkter i tre stadsdelar i Göteborg (C, Vä Gbg, Ö-H) Fokusgrupper med personal (3 st) Observationer (9 st.) Enkäter till deltagarna, skalor som mäter välbefinnande (n = 137) Kvalitativa intervjuer (16 personer)

Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? Mår bättre Framför allt minskad ensamhet vet inte hur jag skulle klarat mig annars. 28% 4% 29% inte alls lite grand Skönt att ha en plats att mötas på.. Annars hade det kanske blivit lite mycket vin.. (efter att maken gick bort) i ganska hög utsträckning Håller igång! (fysisk motion) 39% i mycket hög utsträckning Har blivit mindre inbunden sen jag började gå till träffpunkten Blir sedd, får bekräftelse på Mötesplatsen. 5

Resultat Vilka går till TP och varför? Vilka går inte dit? Vad erbjuder TP? Vad betyder det för deltagarna?

Motiv att gå dit? De främsta motiven var att delta i en viss aktivitet (80 %) eller att träffa andra (67 %) känna sig mindre ensam, få stimulans, glädje eller att känna sig behövd. (intervjuer) Även för att bemötas med värme, kravlös gemenskap, ett varierat utbud av aktiviteter samt kompetent personal. Viktigt att det inte kostar något och att det är lätt att ta sig dit. 7

Motiv till att gå dit Enkätstudien: Jag blir pigg och glad av att träffa de andra deltagarna och framför allt den underbara personalen, lär mig en del, bra för minnet. Intervjustudien: Vi håller reda på varandra till exempel om jag blir sjuk och kommer på sjukhus så undrar de andra, var har han blett av Åke? En annan gång fick jag lunginflammation och blodförgiftning och åkte till Östra och låg en vecka och då var jag nästan kontaktlös, men de tog reda på var jag var och nosade upp mig. 8

ÅLDERSPROFILEN Vilka grupper deltar i aktiviteterna? Medianåldern bland dem som hade fyllt i enkäten var 75 år (61-102 år). Åldersprofilen varierade något mellan träffpunkterna. 1% 2% 17% 37% 43% yngre än 65 65-74 75-84 85-94 95+ 9

Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. Gruppen utgjordes främst av kvinnor. 117 kvinnor (86 %) 17 män (12 %) 2 transidentitet (2 %) Andelen utlandsfödda som deltog i studien var 10 %. 10

ANDEL ENSAMSTÅENDE Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. Träffpunkterna verkar främst attrahera ensamstående, änkor/änklingar. Två tredjedelar av dem som deltog i studien var det. 32% 33% ensamstående gift/sambo/partn er änka/änkling 35% 11

Vilka grupper deltar i aktiviteterna? forts. ANDEL MED SJUKDOMAR/HÄLSOPROBLEM 34% 37% nej ja en ja flera 29% 63 % hade minst en sjukdom bland deltagarna vilket kan jämföras med ULF-data (SCB) från 2014 som visar att 44 % i gruppen 74-85 år uppgav dålig hälsa. 12

Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? FRÄMST PSYKISK OCH SOCIAL BETYDELSE Träffpunkterna verkar främst spela roll för deltagarnas upplevda psykiska och sociala hälsa (jfrt med fysisk hälsa). Flera av intervjupersonerna berättade att de hade kunnat bryta social isolering, nedstämdhet och ångest efter att ha börjat gå dit. Träffpunkten hade för många blivit ett viktigt socialt sammanhang som de kände en tillhörighet till. Träffpunkten upplevdes bidra till självkänslan och gav såväl fysisk som mental stimulans. Många hade träffat nya vänner här och några även träffat nya partners. 13

Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. Psykisk hälsa Sociala kontakter 17% 14% 19% 7% inte alls lite grand 29% 40% 32% 42% i ganska hög utsträckning i mycket hög utsträckning 14

Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. ENSAMHET De flesta av deltagarna svarade att de inte upplevde en besvärande ensamhet (62 %), men relativt många gjorde ändå det ibland (31 %) eller ofta (7 %). 15

Rekommendationer Klappa katten bidrar till lugn-och-ro-hormon. Ni som är beslutsfattare - satsa på den förebyggande verksamheten! (trots att den inte är lagstadgad) Ni som är ansvariga för äldreomsorg - satsa på mötesplatser. Ni andra puffa för träffpunkter Ni som är forskare undersök den förebyggande verksamhetens betydelse

Tack för att du lyssnade! Rapporten Tillsammans är man mindre ensam finns på: www.grkom.se/aldre 17