VRE - hygienrekommendationer

Relevanta dokument
MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Mässling - hygienrekommendationer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Lokal anvisning

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Multiresistenta bakterier

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Hygienkonferens. Hösten 2016

Lokal anvisning

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Multiresistenta bakterier

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Clostridium Difficile

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Multiresistenta bakterier i Primärvård

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Clostridium difficile diarré

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Virusorsakad gastroenterit

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Bakgrund

MRSA vårdhygieniska aspekter

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

ESBL. Information till patienter och närstående

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Bakgrund. VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Lokal anvisning

Clostridium difficile diarré (CD)

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

Influensa A och B samt RS-virus

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)

Transkript:

Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal av våra vanliga antibiotika. Enterokocker som utvecklar resistens mot vancomycin (VRE), är mycket svårbehandlade. VRE-bärarskap utan kliniska symtom är vanligast och skall inte behandlas. Medicinskt och rehabiliterande nödvändiga åtgärder får inte försenas. Smittvägar/smittsamhet VRE sprids via direkt eller indirekt kontaktsmitta, ofta via personalens och patienternas händer. Patienter med riskfaktorer medför ökad risk för smittspridning i vården samtidigt som VRE har en stor förmåga att överleva i miljön. Riskfaktorer vid VRE Om patienten har en eller flera riskfaktorer så ökar risken för att blir smittad samt risken för att sprida smitta. Diarré Vätskande sår KAD eller inkontinens Katetrar (nefrostomi, suprapubis) Stomi (trakeostomi, gastrostomi, urostomi, colostomi med stora flöden) Dränage (i sår, galla och pleura) Följ länkarna för att läsa mer: Slutenvård Öppenvård/mottagning Smittspårning vid VRE Slutenvård Placering av patient Patient med konstaterad VRE som har en eller flera riskfaktorer ska placeras på enkelrum med egen toalett och dusch. Patienten får vistas på vårdavdelningens gemensamma utrymmen så länge det inte föreligger risk för läckage från förband, kateter eller dränage. Vid diarré; patienten ska isoleras på enkelrummet med dörr stängd och får inte lämna rummet annat än på medicinsk indikation (t.ex. för att genomgå medicinskt indicerade undersökningar). När patienten blir symtomfri från diarré kan patienten vistas på vårdavdelningen så länge det inte föreligger risk för läckage från förband, kateter eller dränage. Riktlinjer - medicinska Sida 1/5 3. Allmänheten

Patient med bärarskap av VRE utan riskfaktorer ska placeras i enkelrum med egen toalett. Patienten får vistas på vårdavdelningens gemensamma utrymmen. Patient Informera patienten om vikten av handhygien speciellt före måltider och efter toalettbesök. Tänk på att hjälpa patienter som inte kan utföra handhygien själva. Personal Basala hygienrutiner ska strikt tillämpas vid allt direkt och indirekt patientnära arbete. VRE har en stor förmåga att överleva i miljön och därmed bidra till smittspridning. Besökare Ska informeras om vikten av god handhygien. Besökare till isolerad patient ska endast vistas på patientens rum och inte i gemensamma utrymmen. Måltider Patienter med riskfaktorer serveras mat på rummet. Porslin och matbrickor tas direkt ut till diskmaskin eller in i matvagnen, utan stopp. Patienter med VRE utan riskfaktorer kan äta i gemensam lokal, men får inte själv ta mat från buffé på vårdavdelningen. Flergångsutrustning Flergångsutrustning som t.ex. stetoskop, blodtrycksmanschett, infusionspumpar och saturationsmätare ska så långt som möjligt vara patientbunden. Om detta inte är möjligt måste utrustningen rengöras och desinfekteras direkt efter användning. Hjälpmedel Hjälpmedel som t.ex. gånghjälpmedel, rullstolar, lyftskynke och duschstolar ska så lång som möjligt vara patientbunden under vårdtiden. Om detta inte är möjligt måste hjälpmedel rengöras och desinfekteras direkt efter användning. Städning av vårdplats och rum utförs enligt dokument Vårdbädd Noggrann städning är den viktigaste åtgärden för att förebygga spridning av VRE. Mekanisk bearbetning av ytor en förutsättning för bästa resultat. Spill/stänk Punktdesinfektion med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Daglig städning Kontaktytor och plana ytor; alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Golv; rengöringsmedel och vatten alt fuktad microfibermopp Riktlinjer - medicinska Sida 2/5 3. Allmänheten

Slutstädning efter smittsam patient Kontaktytor och plana ytor; alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid alt Virkon 1% Golv; rengöringsmedel och vatten alt fuktad microfibermopp Avfall Endast avfall som är kraftigt förorenat med kroppsvätskor som exempelvis urin, avföring, blod och sårsekret läggs i behållare för smittförande avfall. Övrigt avfall läggs direkt i påse som försluts på vårdrummet och hanteras som vanligt avfall. Tvätt Endast tvätt som är kraftigt förorenad med kroppsvätskor som exempelvis urin, avföring, blod och sårsekret går som smittförande tvätt. Med kraftigt förorenad menas tvätt som är rikligt indränkt med kroppsvätskor och där det finns risk för läckage genom tvättsäck. Övrig tvätt; läggs direkt i tvättsäck på vårdrummet och försluts där. Hantera därefter på vanligt sätt. Överrapportering Patienter med VRE, med eller utan riskfaktorer, ska överrapporteras vid förflyttning och/eller undersökningar till andra enheter för att förebygga smittspridning. Transport Det föreligger inget hinder att förflytta patient med VRE inom sjukhusområdet, men mottagande enhet ska informeras i förväg. Säkra upp att det inte förekommer läckage från förband, kateter eller dränage innan transport. Behandling/undersökning på annan enhet Mottagande enhet ska alltid bli informerad om smittan före ankomst Säkra upp att det inte förekommer läckage från förband, kateter eller dränage. Öppenvård/mottagning Patient Patienter med VRE kan sitta i gemensamt väntrum men och om möjligt ha tillgång till egen toalett. Personal Basala hygienrutiner ska strikt tillämpas vid allt direkt och indirekt patientnära arbete. VRE har en stor förmåga att överleva i miljön och därmed bidra till smittspridning. Flergångsutrustning/hjälpmedel Flergångsutrustning som exempelvis blodtrycksmanschetter, stetoskop, undersökningsbrits, hjälpmedel osv ska noggrant rengöras och desinfekteras direkt efter varje patient. Riktlinjer - medicinska Sida 3/5 3. Allmänheten

Städning Noggrann städning är den viktigaste åtgärden för att förebygga spridning av VRE. Mekanisk bearbetning av ytor en förutsättning för bästa resultat. Spill/stänk Punktdesinfektion ska utföras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Städning mellan varje patient Rengör och desinfektera kontaktytor dvs. ytor som man ofta berör exempelvis plana ytor, säng/brits, dörrhandtag, nedhängande armatur med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Avfall Endast avfall som är kraftigt förorenat med kroppsvätskor som exempelvis urin, avföring, blod och sårsekret läggs i behållare för smittförande avfall. Övrigt avfall läggs direkt i påse som försluts på vårdrummet och hanteras som vanligt avfall. Tvätt Endast tvätt som är kraftigt förorenad med kroppsvätskor som exempelvis urin, avföring, blod och sårsekret går som smittförande tvätt. Med kraftigt förorenad menas tvätt som är rikligt indränkt med kroppsvätskor och där det finns risk för läckage genom tvättsäck. Övrig tvätt; läggs direkt i tvättsäck på vårdrummet och försluts där. Hantera därefter på vanligt sätt. Smittspårning vid VRE Bäraskap eller infektion med VRE är anmälningspliktigt och smittspårningspliktigt enligt smittskyddslagen. Smittspårning genomförs på uppdrag av Vårdhygien. Behandlande/provtagande läkares ansvar Informera patienten Journalmärkning: Infektion och/eller bärarskap av VRE ska noteras under Uppmärksamhetssignalen; Smittsam sjukdom. Klinisk smittskyddsanmälan ska göras i SmiNet. Kontakta infektionskonsult angående eventuell antibiotikabehandling Eftersom VRE kan bli en del av den normala tarmfloran, kan man bära på dem länge (månader-år), men de flesta blir sannolikt av med dem efterhand. Kontroll av avföringsprov behövs oftast inte. Vid insättande av antibiotika bör odling tas för att rätt behandling ska uppnås. Riktlinjer - medicinska Sida 4/5 3. Allmänheten

Riktlinjer - medicinska Sida 5/5 3. Allmänheten