Tanums kommun. Av: Daniel Johansson Sida 1 av 18

Tanums kommun Av: Daniel Johansson Sida 1 av 18

Sammanfattning Under min tid på VA-avdelningen på Tanums kommun har jag fått vart med på några olika avloppsverk. Jag hann bara vara med två dagar på vattenverket men det har sina förklarningar. Planen är att jag ska åka upp igen och vara med under några dagar, så jag får ta igen lite utav det jag missade. Jag är jättenöjd över att jag gjorde min praktik på Tanums kommun, det har vart en kanon bra tid. Arbetskamraterna har tagit väl hand om mig och bemött mig på ett bra sätt samt att förklara på processen och arbetet på ett klart och tydligt sätt. Tanken är att jag i denna sammanfattning ska återspegla lite kort om det rapporten handlar om, men vill först och främst TACKA för denna tid hos er. Jag har börjat min rapport med att berätta lite allmänt om Tanum. Det är en stor skillnad på Tanum under sommaren då befolkningen tre dubblas jämfört mot vintern. På sommaren kan man ha svårt att få dricksvattnet att räcka till. Med min rapport vill jag att en person som inte är inne i VA-branschen ska förstå hur processen fungerar på ett enkelt och förklarligt sätt. I min rapport har jag ritat upp ett process schema över Bodalens avloppsreningsverk, med lite kort förklarande text om de olika maskiner som ingår i processen. Jag har även berättat lite om Tanums kommun och förklarat lite om hur provtagningen fungerar. Jag vill än en gång tacka mina medarbetare som gjorde min tid lärorik. Sida 2 av 18

Innehållsförteckning Innehåll SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND OCH SYFTE... 5 Mål... 5 Organisation... 5 Projektplan... 6 Metod/Arbetssätt... 6 Dokumentation... 6 ORGANISATION VA-AVDELNINGEN... 8 ORGANISATION TEKNISKA FÖRVALTNINGEN... 10 Sida 3 av 18

BODALENS AVLOPPSRENINGSVERK... 11 RENINGSPROCESSEN... 12 Rensgaller/ Luftat sandfång... 12 SBR-bassänger Bilogisk och kemiskrening... 12 FILTRERING... 14 PROVTAGNING... 14 SLUTSATS... 15 KÄLLOR... 16 PROCESSCHEMA... 17 FÖRKLARING... 18 Sida 4 av 18

Bakgrund och syfte Jag är en studerande som går Vatten- och Miljöteknik på yrkeshögskolan i Hallsberg. Jag ska nu ut på mitt första LIA uppdrag. Jag ska göra min LIA i Tanum. Jag kommer att beskriva lite hur deras organisation ser ut. Under LIA tiden vill jag skapa mig en uppfattning och förståelse om processerna i vattenverket och avloppsverket med hjälp av min handledare och teoretiska kunskap. Sen har vi sagt att jag ska vara med lite på kontoret med projektering och administration samt att vara med på ledningsnätet där det ska ske en nyanläggning. Uppgifter som jag fått från skolan är att skapa ett process schema där de viktigaste maskiner och instrument ska ritas in och förklaras. Mål Mitt mål med lian är kunna omvandla den teoretiska kunskap som jag fått i skolan till praktiskt kunnande. För att kunna komma fram till detta kommer jag att vara på de olika avdelningarna inom VA-sektorn. Det utbildningsmål som finns uppsatta finns skriva i min fallbeskrivning. Organisation Jag kommer att gör min LIA på Tanums kommun. Under projektet kommer jag själv att vara projektledare. Jag kommer att rapportera till min kontakt person på skolan 1 gång varje vecka till att börja med. Tiden på LIA platsen kommer att ske under kontinuerlig kontakt med min handledare. Kontaktuppgifter: Tanums kommun: Växel: 0525-180 00 Hemsida: www.tanum.se Lennart Hedin VA- ingenjör Telefon: 0525-181 30 E- mail lennart.hedin@tanum.se Handledare: Michael Viberg Telefon: 0525-184 92, E-mail: michael.viberg@tanum.se Sida 5 av 18

Kontaktperson skolan: Elisabeth Hagberg, Telefon: 0582 123 98 E-mail: elisabeth.hagberg@bp-miljo.se Daniel Johansson Studerande: Telefon: 0703-94 73 14 E-mail: danieljohansson435@gmail.com ICE (In case of emergency) Jonas Johansson: Telefon: 0703345859 Projektplan Jag kommer utforma en projektplan i Excel. När projektplanen ska utvärderas och jag ser att det inte följs kommer den att uppdateras. Metod/Arbetssätt Jag kommer att använda mig av anteckningar under arbetstid för att ställa frågor och kunna anteckna de svar jag får. Om det behövs kommer jag att använda mig av den kurslitteratur och föreläsnings material som tillgänglig. Jag ska försöka att styra upp arbetet så det blir så stressigt in mot slutet, utan att hela tiden ligga med på ett bra sätt. Dokumentation Jag kommer till att föra anteckningar under projektets gång. De kommer jag använda stöd till min rapport. Jag kommer maila skolan en gång i veckan och berätta hur det går och om jag trivs. Rapporten kommer till att skickas in till skolan senast måndagen efter arbetets slut. Jag kommer att lämna in min rapport till min handledare för gransking samtidigt kommer jag att lämna företagsbedömingen för ifyllnad. Sida 6 av 18

Tanums kommun Tanums kommun är beläget i norra delen av Bohuslän och sträcker sig från Gerlesborg i söder till Resö i norr och upp till Bullaren. Till ytan är kommunen väldigt stor, men antalet invånare till den stora ytan är liten vilket gör att kommunen måste ha en hög VA-taxa. På sommaren ökar befolkningen från10 000-15 000 till närmare 40 000 personer. Vilket gör att vissa år har man haft väldiga problem med att dricksvattnet skall räcka till. Detta år ska man skicka ut brev till befolkningen där man ber dem att inte slösa och använda vattnet till onödiga grejer. I Tanums kommun finns det 9 stycken avloppsreningsverk varav Bodalsverket, Tanumshede, Fjällbacka och Hamburgsund är större avloppsreningsverk. Sen finns det 5 mindre i andra delar av kommunen. Det finns runt 100 pumpstationer och 6 tryckstegringsstationer. Bodalens avloppsreningsverk togs i bruk våren 2012 och har en beräknad kapacitet till 20 000 PE (personekvivalenter) när allt fungerar som det ska. Just för tillfället har man en beräknad kapacitet till 12 000 PE. När Bodalsverket byggdes togs Grebbestads reningsverk ur bruk. Tanken med Bodalens ARV är att man ska kunna pumpa vatten från andra delar av kommunen och på så vis kunna ta bort en del av de reningsverken som redan finns i kommunen i dagens läge. Det finns sju drifttekniker varav fem jobbar på avloppssidan och två på vattensidan. Sen har man två stycken som jobbar på ledningssidan som ledningstekniker. Mer om organisationen kommer lite senare i arbetet. Sida 7 av 18

Organisation VA-avdelningen VA-chef VA-ingenjör VA-ingenjör VA-ingenjör Drift-ingenjör Arbetsledare Administratör Drifttekniker 7st Ledningstekniker 2st Den administrativa sidan av VA- avdelningen består av en VA-chef, tre VA-ingenjörer, en driftingenjör och en administratör. Ute på vatten och avloppsverken är det sju stycken drifttekniker som jobbar och det finns två ledningstekniker som håller på med nyanläggning, utsättning för ledingskollen och andra sysslor som händer ute på fältet. En gång i månaden hålls ett APT-möte där alla träffas och går igenom hur det går ute på verken och hur det ser ut på den administrativa delen av avdelningen. Varje torsdag hålls ett driftmöte vid frukost där driftteknikerna och driftingenjören träffas och pratar om deras verk. Av de sju driftteknikerna är det två stycken som jobbar på vattenverk, en sköter vattenverket i Tanumshede som är ett ytvattenverk. Den andra har hand om Lurs och Klageröds vattenverk som är mindre grundvattenverk. Han har även hand Sida 8 av 18

om skötandet av de sex vattentorn som finns i kommunen samt tryckstegringsstationerna. På avloppssidan skiljer det sig lite åt hur många verk man har hand om, de flesta har ett lite större verk som de är stationerade på och ett lite mindre som de åker ut och kollar till några gånger i veckan. Den personen som har hand om Bodalens avloppsreningsverk sköter bara det verket plus sina pumpstationer som är i hans område. Jag tror det beror på att det är så nytt och större än de andra verken som finns i kommunen. Varje vecka har en drifttekniker beredskap vilket innebär att man ska vara tillgänglig för att åka ut på larm om det skulle inträffa. Sida 9 av 18

Organisation tekniska förvaltningen Förvaltningsledning Gemensam administration Va-avdelning Vatten och avlopp Fastighetsavdelning Lokalförsörjning Fastighetsförvaltning Mark- och exploateringsavdelning Exploatering Kartförsörjning Gator och Parker Energi Sida 10 av 18

Bodalens avloppsreningsverk Bodalens avloppsreningsverk togs alltså i bruk år 2012 och är beläget utanför Grebbestad. Bodalsverket drivs av en drifttekniker som är stationerad där hela tiden. Verket har en kapacitet att ta emot 34 500 m3 avloppsvatten per dygn. Den biologiska belastningen som verket kan behandla mostavar 20 000 personekvivalenter. Bodalsverket är det enda verk i kommunen som har krav på sig att reducera kväve, vilket gör att drifttekniker som jobbar där har lite mer provtagning än på de andra avloppsverken. Här tar man prov på både fosfor och kväve medan de andra endast tar fosforprov. Anläggningen innefattar Mekanisk, biologisk samt kemisk rening av avloppsvatten. Som kemikalier används järnklorid. I Byggets första etapp ersattes Grebbestads avloppsverk med Bodalsverket. Under bygget av verket byggdes även nya pumpsationer i Svinnäs, Rörvik och Bodalen. En ny utloppsledning anlades också som går från Bodalsverket tillbaka till Grebbestad och ut i Grebbestadkilen. I dagens läge behandlar Bodalsverket vatten från Grebbestad, Svinnäs och Havsstensund. Under Min tid på Bodalens ARV började ett Stort projekt där man skall koppla på avloppsvattnet från Kämpersvik. Efter Kämpersvik pratade de på APT-mötet att antingen Hamburgsund eller Tanumshede avloppsverk skall kopplas på till Bodalens ARV mer än detta vet jag inte om kommande projekt. Bodalsverket består av tre byggnader; en kontorsbyggnad, en filterbyggnad och en processbyggnad med tillhörande SBR-bassänger och utjämningstankar. Reningsprocessen i verket är Biologisk kvävereduktion och en kombination av biologisk och kemisk fosforavskiljning. Innan vattnet når recipienten filtreas. I kontorsbyggnaden övervakas och styrs reningsprocessen via ett datasystem som heter VA-operatör, det är även fikarum och omklädningsrum i denna byggnad. I filterbyggnaden finns kemikalietanken som doserar till SBR-bassängerna, mikrosilen där vattnet filtreras en sista gång och provtagning på utgående vatten samt bräddat vatten. I processbyggnaden finns alla de övriga maskinerna i processen såsom rensgaller, renstvätt luftat sandfång, sandtvätt, slam förtjockare och centrifugen för avvattning av slammet för att nämna några maskiner. En dag på Bodalsverket handlar mycket om att underhålla och sköta maskinerna som finns där, samt att åka och kolla sina pumpsationer som man har ansvar för. Sida 11 av 18

Reningsprocessen Rensgaller/ Luftat sandfång När vattnet kommer till Bodalsverket går det först igenom ett rensgaller där partiklar som är större än 2 mm avskiljs. Det finns två stycken rensgaller som ska gå med alternering, om det skulle behövas så går båda två samtidigt. Prov på inkommande vatten tas ur rensgallret och provet tas med en flödesproportionell provtagare. Renset går sedan till en renstvätt där vattnet pressas ur. Renset hamnar sedan i en container medan vattnet går tillbaka in i processen. När vattnet gått igenom rensgallaret går det vidare till nästa steg som är ett luftat sandfång där sand och andra små pariklar som t ex. kaffesump avskiljs. Sanden åker ner till en sandtvätt där den renas. Just för tillfället fungerar inte sandtvätten så sanden kan inte renas. Vattnet rinner sen med självfall till utjämningstank ett som även fungerar som ett försedimenteringssteg. I den första utjämningstanken sker bräddning om det är så att det kommer för mycket vatten till verket. SBR-bassänger Bilogisk och kemiskrening Här sker den biologiska reningen som baseras på en teknik som kallas SBR-tekniken. SBR står för Sequencing Batch Reactor eller på svenska Satsvis Biologisk Rening. Den här tekniken grundar sig i att reningen av vattnet ske i satsvisa sekvenser. Med SBR-tekniken får man en kontrollerad biologiskprocess där organiskt material, kväve och fosfor avskiljs under syrefattiga och syrerika förhållanden. Det är i SBRbassängerna som man tillsätter fällningskemikalien (järnklorid). 1. Inflödesfas omrörning 2. Första N-fas luftning 3. Första DN-fas omrörning Sida 12 av 18

4. Andra N-fas luftning 5. Andra DN-fas omrörning 6. Sista N-fas luftning 7. Sista DN-fas omrörning 8. Sedimentationsfas 9. Slamuttag 10. Dekateringsfas I inflödes fasen så fyller man upp bassängerna med avloppsvatten. Under luftningsfaserna är det tre stora blåsmaskiner en till varje bassäng som drar igång och blåser in luft i bassängerna. Sedan altinerar det mellan N-fas och DN-fas. Det är i DN-fasen som Järnkloriden doseras in i bassängerna eftersom det sker under omrörning. Under sedimentationsfasen kommer de tyngre partiklar att sjunka ner till botten på bassängerna och skrapas på bort. När man tar ut slam bestämmer man mängden via VA-operatör. När Bodalsverket kan gå för fullt ska en reningsprocess ta mellan 1-1,5 timmar, just för tillfället klarar man inte de. Bara uppfyllning av en bassäng tar ca en timme. På vintern när det är kyligare ute tas mindre slam ut pga det behövs mer slam för att kvävereningen ska fungera. När slammet tas ut flyttas det vidare till ett slamlager som det bevaras i. Bodalsverket är uppbyggt på så sätt att man skall kunna ta emot externslam och septikslam från andra verk i kommunen. Från slamlagret pumpas slammet in i en slamförtjockare och därifrån vidare till en centrifug. I Centrifugen blandas slammet med en polymer, som gör det lättare för slammet att avvattnas. Det avvattnade slammet åker ner i en slamcontainer som sedan körs iväg till tippen. På Bodalsverket har man haft en TS-halt (torrsubstans) omkring 25 %. Efter den biologisk och kemiskrening dekaternas vattnet till utjämningsbassäng två. Därefter rinner vattnet med själv fall till mikrosilen. Sida 13 av 18

Filtrering Mikrosilen som vattnet kommer till efter utjämningsbassäng två ligger i filterbyggnaden. Mikrosilen tar bort partiklar ner till 10 µm innan det rinner ut i utloppsledningen och därifrån rinner vattnet till utloppspumpstationen, där det sedan pumpas vidare ut u recipienten. När mikrosilen skall rengöras får man stänga en ventil så att inte vattnet kan komma in i den. Då bräddar man förbi den. Sen så tömmer man den på vatten och pumpar in en till två dunkar med fosfor syra, efter det fylls mikrosilen upp igen. När den startar med väldigt litet mellanrum är det dags att rengöra den. Provtagning Varannan vecka skickas ett flödesproportionellt dygns prov på inkommande och utgående vatten in för analys. Det är bara på det 4 större verken som man skickar in varannan vecka, på de mindre verken skickas det in 8 gånger om året tror jag det var. Under min tid på Bodalsverket satte vi upp en ny provtagare som ska ta prov på det bräddade vattnet om det blir en bräddning. Förr hade man bara en provtagare efter mikrosilen men det blev inte riktigt rätt ifall de hade bräddat. Så nu tar man ett prov inne i mikrosilen på utgående vatten och ett på det bräddade vattnet efter mikrosilen. För att ha en bra egenkontroll så tas prov varje dag på verken, på Bodalsverket tar man prov på inkommande kväve/fosfor och utgående kväve/fosfor. Det tar ungefär två timmar att göra de proverna för proven ska värmas upp till 100 grader under en timme. Medan de andra verken går det på 10 minuter, där används bara en liten påse med pulver som blandas ut i vatten. Då tas ett noll prov och ett med pulvret i. I egenkontrollprogrammet förs även PH-värde, Temperatur i SBR-bassänger, inkommande och utgående flöde. Gräns och riktvärdena på Bodalsverket är; Bod7= 10 mg/l, P-tot=0.3 mg/l och N-tot=15 mg/l (Gränsvärde). Bod7= 10 mg/l, P-tot= 0.3 mg/l och N-tot= 12 mg/l (Riktvärde) om det är så att värdena överstiger detta under ett kalender år, ska återgärder sättas in tills man ser att värdena är bra igen. Sida 14 av 18

Slutsats Efter att jag har kommit och börjat reflektera över hur jobbet som drifttekniker på ett avloppsreningsverk är; det mesta som jag har att säga är positivt. Jag har bara snickaryrket att jämföra med men trivdes lika bra som drifttekniker som snickare. Oftast finns det något att göra hela tiden men de få gångerna som det blir lugna stunder kan bli sega för min del i alla fall. Jag gillar att hela tiden ha något att göra, det har jag nog med från min tid som snickare. Som drifttekniker får man hela tiden försöka komma på lösningar på problemen som uppstår, det trivs jag med. Att ha vart med på en kommuns VA-avdelning tror jag man har gott av i framtiden, då jag har fått vart med under hela vattnets kretslopp, allt från reningen av avloppsvatten till dricksvatten ut till kunderna i kommunen. Det har varit roligt att få komma ut och använda den teoretiska kunskapen jag fått i skolan. Jag tycker att det har fungerat bra, visst mycket är nytt när man kommer ut till olika ställen. Den kunskapen jag hade innan hjälpte mig mycket. Det enda som vart är jag inte kunnat delta så mycket på vattenverket som jag velat. Jag kommer besöka Tanumshedes vattenverk längre fram. Nu ser jag framemot att få lära mig er och nya saker. Sida 15 av 18

Källor www.aquaprocesser.se www.svensktvatten.se www.tanum.se Dokumentation av frågor till medarbetare Informationsblad från Bodalsverket. Sida 16 av 18

Processchema Provtagning på ingående vatten med flödesproportionell provtagare Bräddning till utloppspumpstation Kemikalietank med järnklorid som fällningskemikalie Provtagning i mikrosil Provtagning på bräddat vatten efter mikrosil Luft Luft från blåsmaskin Utloppspumpstation Recipient Blåsmaskiner till SBR-bassängernas N-fas Avloppsvatten från Grebbestad, Svinnäs och Havstenssund Renscontainer Sandcontainer Daniel Johansson VM-11 Sida 17 av 18 Motorventil Avstängningsventil Omrörare Pump

Förklaring 1: Inkommande avloppsvatten 2: Upp pumpning av vatten till rensgaller, renset går till en renstvätt, provtagning 3: Luftat sandfång, sanden går till en sandtvätt 4: Utjämningstank ett/ Försedimentering, Bräddning sker här. Kan även dosera järnklorid 5: Vattnets pumpas vidare till SBR-bassängerna, där behandlingen av vattnet sker. 6: Utjämningstank två 7: Mikrosil 8: Utloppspumpstation 9: Vattnet pumpas ut i recipienten Sida 18 av 18