Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Relevanta dokument
Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

1. Vad är naturkunskap?

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

KROPPEN Kunskapskrav:

Pedagogisk planering Elev år 5

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Näringsämnena och matspjälkning

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Här växer människor och kunskap

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Biologi Kunskapens användning

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Kemiska ämnen som vi behöver

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Fortsättningen av biologikursen.

Fortsättningen av biologikursen.

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Fotosyntes i ljus och mörker

1. Tvålframställning Kemikalie/formel:

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ordning i Myllret

Inför nationella proven i Biologi

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Diskutera resultaten. Riskbedömningar av demonstrationen Natrium i vatten. Natrium Na F, C

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Vad ska ni kunna om djur?

Förslag den 25 september Biologi

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Säkerhetsregler i kemi

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

BIOLOGI = Läran om det levande

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Årstidernas Kemi VINTER

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Omtentamen 1, delkurs 1

Ekologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16)

Från frö till planta (F-6)

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

* Vad händer i lådan

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Biologiprov den 18 dec

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

ett arbetsmaterial i tre nivåer

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

TENTAMEN. L y c k a t i l l!! Gunnar, Michal och Jeanni

Att läsa på. matförpackningar...

Våra produkter innehåller enbart EU-certifierade ekologiska råvaror. Kontakta oss gärna: tel ,

Vätskors volymökning

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

WHO = World Health Organization

Områden om människokroppen. Celler

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Transkript:

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Kemi Datum: onsdagen den 28 oktober 2015 Tid: 8.15 12.15 /distans 9.00-13.00/ Ansvariga lärare: Hjälpmedel: Stina Eriksson (biologi), Margaretha Kilstadius (biologi), Sara Wahlberg (kemi) Inga Övrigt: För godkänt krävs minst 50 % av poängen för varje ämne. För VG krävs 75 %. För att underlätta rättningen, besvara varje fråga på separata papper. Enda undantag är fråga 19b på kemidelen som besvaras direkt i frågehäftet! Om någon fråga verkar oklar, kontakta tentavakten. Biologi Besvara varje fråga på eget papper. Svara inte på provpapperet. 1. Ange för varje fråga om påståendet är SANT eller FALSKT. a) Solens ljus är en förutsättning för fotosyntes i ekosystem. b) Energi kan cirkulera i ett kretslopp i naturen. c) I cellandningen förbränns socker med syre. Den sker enbart hos djurceller. d) I cellandningen omvandlas energin i sockret till enbart värmeenergi. Sockret och syrgasen reagerar och bildar koldioxid och vattenånga. e) I fotosyntesen bildas socker ur koldioxid och vatten med hjälp av energi från solljus. f) Kol är ett ämne som cirkulerar i kretslopp i ett ekosystem, magnesium som finns i jorden är ett annat ämne som cirkulerar. g) Ett ekosystem består av producenter och konsumenter. h) Ett ekosystem består av producenter och konsumenter och abiotiska (icke-levande) faktorer såsom mark, vatten och klimat, som påverkar ekosystemet. i) Nedbrytarna ser till så att näringsämnen i döda växtdelar frigörs och avges till luften som koldioxid. j) Nedbrytarna ser till så att näringsämnen i döda växtdelar frigörs och avges till vattnet och kan tas upp av växterna igen. (5 p)

2a) Hur definierar man begreppet biologisk mångfald? 2b) Förklara med ett exempel, vad som menas med biologisk mångfald inom en art. (5 p) 3. Alla idag levande arter härstammar från samma ursprung. a) Ungefär för hur länge sedan uppstod den första organismen? b) Ungefär för hur länge sedan uppstod de första flercelliga organismerna? c) Placera dessa nedanstående organismgrupper i rätt ordning, från den äldsta gruppen till den yngsta. Däggdjur, kräldjur, landväxter, ormbunksväxter, groddjur, barrträd, gömfröiga växter, fiskar. (6 p) 4. Vi har lärt oss att en förutsättning för att evolution ska kunna ske inom en art så att den förändras, är att det finns en genetisk variation inom arten. Varför är det en förutsättning för evolution? Förklara, gärna med ett exempel. (4 p) 5. a) Man kan dela in kroppens vävnader i fyra typer. En av dem är epitelvävnad. Var hittar man epitelvävnad och vilken uppgift har den? (1 p) b) Nämn minst två uppgifter som huden har. (1 p) 6. Vilka uppgifter har näshålan? (1 p) 7. Nämn minst 2 uppgifter som njurarna har. (2 p) 8a) Vilka delar består nervsystemet av? (1 p) 8b) Hjärnan kan delas in flera viktiga områden, exempelvis storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Nämn någon funktion hos respektive område. (3 p) 9a) Vi har tre typer av muskulatur. Vilka och var kan man finna respektive sort? (3 p) 9b) Hur kan en skelettmuskel få ex. underbenet att dras bakåt? (2 p)

10a). Rita ett hjärta och sätt ut namn på de delar du ritar. Ange med pilar blodets väg genom hjärtat. 10b) Blodet består av blodkroppar och blodplasma. Vilka blodkroppar har vi och vad är deras respektive uppgifter? (3p+3p)

Kemi 11.Du har en produkt framför dig med följande symbol på: a) Vad betyder symbolen? b) Vad behöver du tänka särskilt på ur säkerhetssynpunkt vid användning av produkten med just den symbolen på? (1,5 p) 12 Du har en produkt framför dig med följande symbol på: a) Vad betyder symbolen? b) Vad behöver du tänka särskilt på ur säkerhetssynpunkt vid användning av produkt med just den symbolen på? (1,5 p) 13 Förklara hur man bör agera om a) En elev fått ett skvätt i ögat? b) Om någon elev svalt något som kan vara farligt? c) En mindre brand utbryter - ett ljusfat med värmljus övertänds? (6p) 14 Mellan vilka två aggregationstillstånd sker a) Smältning b) Stelning c) Avdunstning d) Kondensation (2p) 15 Om man blandar 5 g koksalt med 100 g vatten, visar vågen 105 g. Om man blandar 5 g bakpulver i 100 g vatten visar vågen cirka 103,5 g. Förklara varför det blir så. (3p) 16 Vilken skyddsutrustning bör finnas i ett klassrum när man gör försök? Motivera ditt svar. (4p)

17 En person äter en skål med havregrynsgröt. Gröten kokas av havregryn och vatten. Havregryn innehåller följande: Näringsvärde per 100 g gryn: Energi 1550 kj/370 kcal Fett 7 g varav mättat fett 1,2 g varav enkelomättat 2,5 g varav fleromättat 2,8 g Kolhydrat 58 g varav sockerarter 1,3 g Fibrer 10 g Protein 13 g Salt 0 g Förklara vad som generellt händer med grötens beståndsdelar i magtarmkanalen till dess att de tas upp i kroppen eller skickas ut via avförningen. Var noga med PLATSER, VAD SOM HÄNDER PÅ PLATSERNA och VILKA BESTÅNDSDELAR SOM TAS UPP I KROPPEN ELLER SKICKAS VIDARE. a) Kolhydraterna från havregrynen b) Protein från havregrynen c) Fett från havregrynen (10 p) 18 När Anna går och lägger sig väger hon 65 kg. På morgonen, utan att ha ätit, druckit eller varit på toaletten sen hon gick och lade sig, väger Anna nu 64,5 kg. Hur kommer det sig att hon väger mindre på morgonen? Motivera ditt svar. (4p)

19 Du har sett ett spännande försök - att göra mjölkklister. Du tänker att det vore kanske något för en grupp med fem stycken 8-åringar i din klass. Utgångspunkten är att eleverna ska göra klistret själva i grupp tillsammans med dig som lärare. Som förberedelse behöver du som lärare späda ättikan med dubbelt så mycket vatten (24 % till 12 %). Den 24 % ättikan du hittar i ett skåp på skolan har märkts med symbolen När du har spätt ättikan har den samma koncentration som ättikssprit (12 %) som ofta används till diverse inläggningar. Receptet du vill utgå ifrån skriver följande: Blanda 2 dl mjölk med 2 tsk 12 % ättika i en porslinsskål som rymmer minst en liter. Sätt in skålen i mikron i minst 30 sekunder tills innehållet blir riktigt varmt. Ta ut skålen och filtrera innehållet igenom ett kaffefilter. Krama ur filtret när all vätska runnit igenom. Blanda sedan innehållet i filtret med lite vatten och 2 tsk bikarbonat. Limma med limmet sedan. Innan du gör detta i klassrummet behöver du göra en riskbedömning. a) Varför behöver försök och laborationer i skolan att riskbedömas? b) Gör en riskbedömning av försöket. Använd blanketten nedan: Svara direkt i häftet! c) Sammanfattande bedömning: Motivera kort ditt val. (8 p)

Riskbedömningsblankett Experiment: ATT GÖRA MJÖLKKLISTER Kemikalie/formel: A: B: C: D: Aggregationstillstånd Koncentration/Mängd Farosymbol Informationskälla Avfall A B C D Bedömning och skyddsåtgärder Material: Bedöm risker och ange skyddsåtgärder Utförande: Bedöm risker och ange skyddsåtgärder vid Förberedelse Genomförande Avslutning Avfallshantering och diskning Bedöm risker och ange skyddsåtgärder För uppsamling av avfall gäller: Vid nedmontering av apparatur föreligger risk/-er för:

Vid diskning finns risk/-er för: Sammanfattande bedömning: Försöket bedöms vara Mycket riskfylld Måttligt riskfylld Riskfylld Icke riskfylld