Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka

Relevanta dokument
Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet

SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK

Samverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län

Samverkan förutsättningar och fallgropar

SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA. Ulrika Englund Enheten för aktivitet och hälsa Handikappvetenskap Örebro universitet

SAMVERKAN kan man mäta den?

Samverkan kring barn som far illa

Berth Danermark föreläser om teorier och erfarenheter av samverkan där olika aktörer samverkar mot ett gemensamt mål:

Om brukarmedverkan Professionens expertis Praktikens förutsättningar Samverkan

Uppföljande analys av samverkan för barns psykiska hälsa

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Utvecklingsarbete Samverkan i Örebro kommun för barn och unga

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979)

Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

Nya vägar till arbetsmarknaden

Att samverka för att förbättra barn och ungdomars psykiska hälsa en kunskapsöversikt. Rapport till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

TILLITSBASERAD STYRNING

En bro mellan forskning och praktik i arbetsmiljöfrågor

Introduktion - Framgångsfaktorer om samverkan 15 mars 2018 Susanne Zander koordinator, Dua

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Projektplan för delprojekt B Ledningsstruktur, inom förändringsarbetet Framtidens SLU

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Framgångsfaktorer för samverkan

Ansvarsfördelning och samverkan

Fokus barn och unga. En samverkansorganisation inom Sundbybergs stad

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension

Unga och arbete Strukturella hinder och individuella lösningar i arbetsmarknadspolitiska projekt en kunskapsöversikt

Extremism och lägesbilder

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv. Lenita Norberg & Robert Björngard

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård

Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

Framtagande och genomförande

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

SKL Matematik PISA 2015 En modell för att utveckla skolan

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete

Framgångsrik Rehabilitering

Parternas avsikter bidrar till ett samlat grepp i Umeå kommun

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd

Kursplan SO1038. Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. Kunskap och förståelse

Dokumentering av. Strategidag kring sociala investeringar.för tjänstemän och politiker inom kommuner och region

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens

Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Lund 28 augusti 2017 Organisation & samverkan

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Evidensbaserad praktik, EBP och kunskapsbaserat socialt arbete

jämställd arbetsmiljö!

Samverkan varför, när och hur?

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

Kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Diskussionsunderlag till APT

Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121)

VIKTIGA VÄRDEN I VÄRLDEN VIKTIGA VÄRLDEN I VÄRLDEN Meningsskapandet i mötet mellan mitt liv och ditt arbetsliv Habilitering med engagemang att skapa

Socialstyrelsen Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Albins folkhögskola,

Modellområde Vänersborg

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Utvärdering av Barnahus Skaraborg Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla.

Förskolan Ekparkens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Bondebacka

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Transkript:

Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka Skövde 2014-09-05 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson

Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla och utveckla en fungerande samverkan? Vilka är de stora utmaningarna? Vilken är ledningens roll och ansvar?

Innehåll Bakgrund, utgångspunkter och teoretiska aspekter Några forskningsresultat från samverkansprojekt Svar på frågorna

Bakgrund, utgångspunkter och teoretiska aspekter

Specialisering & fragmentarisering (T)ydligast märks /emellertid/ specialiseringstrenden inom barnavården och missbruksområdet, där åtta av tio klienter i dag kommer i kontakt med specialiserade enheter. (Bergmark et al. 2008:45).

Motkrafter Kunskapsområdet: Ett biopsykosocialt synsätt (tvärvetenskap) -Administrativt/organisatoriskt: Interprofessionell och interorganisatorisk samverkan

Huvudbudskap Skapa strukturella betingelser för samverkan Skapa förståelse och respekt

Ideal vs verklighet? Brukarens bästa Konsensus Jämlikhet Delat ansvar Tillit Professionalism Stabil organisation Utveckling Ökad effektivitet Organisationens intresse Maktförhållanden Prestigehierarkier Motverkande belöningssystem Gruppmotsättningar Hög personalomsättning

Samverkan: ett samspel mellan olika dimensioner Regelverk Organisation Synsätt

Synsätt (diskurser) Människan är en helhet (ett bio-psyko-socialt synsätt) Olika kunskapsområden möts Oenighet om vad som är sanning Skillnader i makt (vem definierar problemet?) Skillnader i språk

Socio-centrerad kunskap Piaget: Vår kunskap betingas av våra behov, begär och intressen Kunskapen är ändamålsenlig

Ändamålsenligheten Förvanskning Tillägg Utelämning

Administrativa rutiner och regelverk Ekonomi/budget Ansvar och makt (delegation) Formella och informella regler

Organisatoriska förhållanden Uppdrag Resurser Grad av politisk styrning Struktur Utbredning

Några forskningsresultat från samverkansprojekt

Projekt om Barn som far illa eller riskerar att fara illa

Förändringar i samverkan i projekt om barn med flera funktionsnedsättningar (organisation) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Baslinje Mittlinje Slutlinje

Utveckling av samverkan i ett av SKL:s modellområden för samverkan kring barns psykiska hälsa

Orsaker till negativ utveckling Svårt att hitta tider för möten Otydlig intern kommunikation (på ledningsnivå) Bristfällig kommunikation mellan parterna En tydlig projektledning saknades Projektet var dåligt förankrat i ledningsstrukturen Avsaknad av gemensam tanke om projektet Bristande övergripande struktur (t.ex. avseende uppföljning av beslut) Central part (Hälsocentralen) saknades helt/delvis

Projekt om Barn som far illa eller riskerar att fara illa Professioners syn på varandra % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Positivt Neutralt Negativt Lärare om soc Soc om lärare

Pedagogers upplevelse av hinder för samverkan (% n=94) Hinder för samverkan om psykisk ohälsa 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Sedan då? Styrkor och svagheter med olika organisationsmodeller

Organisationsmodell I Enhet 1 Enhet 2 Enhet 3 Enhet 4 Ny enhet:

Styrkor: Kraftsamling, resursallokering, tydlighet, expertkunskap, långsiktighet Svagheter: Kunskapsdränering i annan verksamhet, epistemisk drift, ökad fragmentering, nedläggning

Organisationsmodell II Enhet 1 Enhet 2 Enhet 3 Enhet 4 Projekt:

Styrkor: Kraftsamling, resursallokering, tydlighet, korta kommunikationsvägar Svagheter: Dubbla lojalliteter, merarbete

Organisationsmodell III Enhet 1 Enhet 2 Enhet 3 Enhet 4 Nätverk:

Styrkor: Fortsatt förankring i ordinarie verksamhet, kollegial tillhörighet, påverkar hela organisationen Svagheter: Otydlighet (t.ex. praktiska frågor, ansvar), svårt att fokusera

Frågorna att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla och utveckla en fungerande samverkan? Vilka är de stora utmaningarna? Vilken är ledningens roll och ansvar?

Hur få till stånd en fungerande samverkan? Operativt perspektiv Tid för samverkan Kunskap om varandra och det man samverkar om Ledningens stöd Respektfullt bemötande

Hur få till stånd en fungerande samverkan? Ledningsperspektiv Kunskap om samverkan Samverkan mellan ledningarna Engagemang och delaktighet Klarlägg regelverk, organisation och synsätt och undanröja hinder Tillse att resurser för samverkan finns Involvera samtliga berörda parter Skapa mötesplatser

Hur vidmakthålla och utveckla en fungerande samverkan? Dokumentera processen Fokusera på områden som inte faller väl ut Konstant förankring på politisknivå

Vilken är ledningens roll och ansvar? bygga upp en god samverkanskompetens identifiera de mekanismer som underlättar samverkan planera för att understödja dessa mekanismer identifiera de mekanismer som försvårar samverkan planera för att motverka dessa mekanismer löpande följa utvecklingen

Samverkan för barns psykiska hälsa Modellområden psykisk hälsa, barn och unga Slutrapport till SKL 2012 Berth Danermark, Per Germundsson & Ulrika Englund (Beställning: ulrika.englund@oru.se)

Distribution: Läromedia Örebro AB Box 6073 700 06 Örebro 019-269836 Order@Laromedia.se Som pdf-fil: berth.danermark@oru.se

Lycka till och tack för uppmärksamheten! Berth Danermark & Per Germundsson