Enhetsplan för Fridhemsskolan

Relevanta dokument
Fridhemsskolan gymnasiesärskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Enhetsplan för Fridhemsskolan

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Sofiaskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Enhetsplan för Ormkärrskolan

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

Likabehandlingsplanen är utformad i enlighet med Diskrimineringslag 2008:567 samt Skollagens 2010:800 kapitel 6.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Från januari 2009 regleras detta i såväl Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen (SFS 1985:1100) 14 a kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Klinteskolans fritidshem

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Vuxenutbildningens plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2013

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Komvux plan mot diskriminering, trakasserier och kra nkande behandling 2018

Skolplan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÄRE MONTESSORISKOLA

PLAN FÖR ATT FÖREBYGGA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING -ÅTTAGÅRDS FÖRSKOLOR JUNIBACKEN, SKYTTEN, PALETTEN

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Humleskolans plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MELLERUDS SÄRSKOLA 2017/2018

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Särskild utbildning för vuxnas plan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yllestad förskola

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Lindholmens Tekniska Gymnasium

Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Individuella Gymnasiet Ekerö

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för vuxenutbildningen i Öckerö kommun

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. M3P Förskolor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

Burlövs kommun. Komvux LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Komvux BURLÖVS KOMMUN 2016/2017

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Aktiva åtgärder mot kränkande behandling

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet

Transkript:

Dokumenttyp 1(42) STÖDMATERIAL Dnr: Publicerad 2016-03-16 Enhetsplan för Fridhemsskolan Antagen av Peter Långberg den 26 augusti 2016 Reviderad den 16 december 2016 program policy handlingsplan riktlinje

Dokumenttyp 2(42) STÖDMATERIAL Dnr: Publicerad 2016-03-16 1. Enhetsplanens roll i styrkedjan Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet upprättas inför varje läsår en enhetsplan med åtgärder för utveckling och förbättringar. Planen bygger på nationella och kommunala styrdokument samt analyser av enhetens resultat och de åtgärder som definierats i kvalitetsrapporten. Enhetens arbetsplan ska omfatta alla verksamheter som finns på enheten. Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete ska vara vägledande i arbetet. Merparten av de pedagogiska nämndernas verksamhetsområden styrs idag från nationell nivå. Kommunfullmäktige är mottagare av statens utpekade huvudmannaansvar. Det är ytterst kommunfullmäktige som ansvarar för att skolverksamheten motsvarar de nationella målen och kravnivåerna. Kommunfullmäktige har utsett förskolenämnden, grundskolenämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att operativt fullgöra de statliga uppdragen för skolverksamheterna. De pedagogiska nämnderna har verksamhetsansvar inför kommunfullmäktige som i sin tur ytterst har huvudmannaansvar inför staten. De nationella styrdokumenten och stadens årsplan är övergripande för planeringsprocessen. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra perspektiv med tillhörande övergripande mål: Kund Vi har nöjda kunder och invånare Kvalitet Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Medarbetare Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Ekonomi Vi har ekonomi i balans Dessa mål ska sedan brytas ned i organisationen genom balanserat styrkort på nivåerna nämnd, verksamhetsområde och enhet. Komplettering till årsplan/ Här återfinns nämndens budget, styrkort och följekort. Dokumentet beslutas av nämndplan: grundskolenämnden. Verksamhetsplan: Enhetsplan: Verksamhetsområdena inom barn- och utbildningsförvaltningen tar fram planer för det kommande året med styrkort för verksamheten. Planen fastställs av verksamhetschef efter samråd med direktör. Enheternas planer för det kommande året, som innehåller styrkort som preciserar nämndens och verksamhetsområdets styrkort. Planen fastställs av enhetschef efter samråd med verksamhetschef. Planen ska revideras löpande under året vid behov, exempelvis utifrån ändrade politiska mål eller budgetförändringar.

Dokumenttyp 3(42) STÖDMATERIAL Dnr: Publicerad 2016-03-16 Nationell nivå Nationella styrdokument, tex skollag och läroplan Huvudmannen Kommunala styrdokument, tex kommunfullmäktiges årsplan Nämnderna Nämndspecifika styrdokument, tex nämndplan Verksamhetsområdets verksamhetsplan Enhetens enhetsplan Staden har även en gemensam värdegrund: Alltid bästa möjliga möte! - Öppenhet och kreativitet för lärande och utveckling - Samarbete och handlingskraft för resultat - Ansvarstagande och delaktighet för kvalitet och effektivitet - Respekt och omtanke för de människor vi möter Dessutom har staden en vision: Västerås 2026 Staden utan gränser.

Dokumenttyp 4(42) STÖDMATERIAL Dnr: Publicerad 2016-03-16 1.1 Enhetsplanens innehåll Pedagogisk idé Enhetsplanen inleds med enhetens pedagogiska idé. I den pedagogiska idén beskrivs den gemensamma målbilden och vägvalen för att nå dit, både vad enheten vill uppnå och hur. Styrkort Att våra kunder 1 är nöjda med de tjänster vi levererar och den service vi tillhandahåller är centralt för det arbete vi utför i Västerås stad. Det krävs då av organisationen att vi har fungerande och effektiva processer för att kunna levererar rätt tjänster och service. Vi ska leverera rätt kvalitet och resultatet ska vara minst det som kunden förväntat. För att klara det måste vi ha en god ekonomi och kunniga och engagerade medarbetare. Balanserat styrkort är en bra metod för att styra och mäta detta samt underlättar för såväl ledningens styrning som organisationens förståelse för de övergripande målen. Perspektiv Över gripande mål Kritiska framgångs faktorer Indikator Styrtal Aktiviteter När enheten tar fram sitt styrkort med kritiska framgångsfaktorer, indikatorer, styrtal och aktiviteter, ska man i första hand se till dels styrkortet i områdets verksamhetsplan, dels uppföljningen av den egna verksamheten i följekortet. Vid behov kan enheten även välja att tolka fullmäktiges övergripande mål till en formulering som passar den egna verksamheten. Valet av framgångsfaktorer, indikatorer och aktiviteter ska ta sin utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet. Som fördjupning kan man göra en SWOT-analys för respektive perspektiv för att komma fram till lämpliga åtgärder. Styrkortet motsvarar det tidigare mjuka åtgärdsfönstret. Följekort För att följa hur verksamheten utvecklas, redovisas utvalda indikatorer i ett följekort. Dessa är uppdelade i perspektiven kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi. I följekortet redovisas indikatorer som bedöms ge en bra bild över hur väl enheten når upp till nationellt och kommunalt satta mål. Symboliken i begreppet följekort kan förstås så att här sammanställs data som enkelt ger en utomstående en övergripande bild av skolenheten. De politiska nämnderna är en viktig målgrupp för informationen. Följekortet är lätt åtkomligt och indikatorerna baseras på ett för alla enheter enhetligt urval av objektiva mätningar som helst möjliggör nationella jämförelser. Följekortet motsvarar det tidigare hårda resultatfönstret. 1 Med kund menar vi invånare, elever, boenden, brukare och så vidare. Det vill säga: de vi är till för.

Dokumenttyp 5(42) STÖDMATERIAL Dnr: Publicerad 2016-03-16 Omprioriteringar av resurser För att visa vilka prioriteringar som görs i budget och av andra resurser för att nå mål och ambitioner i styrkortet, beskrivs detta kortfattat.

Dokumenttyp 6(42) STÖDMATERIAL Dnr: Publicerad 2016-03-16 2. Enhetsplan Pedagogisk idé Utgå från Västerås stads Skolverksamheters gemensamma uppdrag Hos oss får alla elever möjlighet att förverkliga sina drömmar. Beskriv sedan hur skolan arbetar för att uppnå det och vägvalen för att nå dit. Fridhemsskolans pedagogiska idé: Varje elev ska ges möjlighet att tillägna sig nya kunskaper genom aktiv inlärning. Eleven själv undersöker och utforskar sin närmiljö och lär sig på så sätt nya saker. Vi arbetar med aktiv inlärning för att möta varje enskild elev utifrån elevens individuella förutsättningar. Att utvecklas, få kunskap, möjlighet att göra sig förstådd, öva färdigheter samt ingå i ett socialt sammanhang utanför hemmet. Vår pedagogiska idé bygger på kommunikation. Kommunikation sker på olika sätt bland annat genom olika typer av medier. Vi utgår utifrån ett salutogent förhållningssätt, där vi fokuserar på elevernas starka sidor istället för elevernas olika funktionsnedsättningar. Rektors viljeinriktning Ta utgångspunkt från den inledande texten i grundskolans verksamhetsplan. Våra elever har mycket olika förutsättningar att utvecklas mot skolan mål. Det är ett inspirerande, men också svårt uppdrag jag tillsammans med min personal har. Min strävan är att varje elev, på ett likvärdigt sätt ska ges så goda förutsättningar som möjlig att utveckla sina individuella förmågor, förstå olika sammanhang och inte minst förmågan att i så hög grad som möjligt kunna kommunicera med omvärden. Centralt i vår pedagogiska idé är att våra elever ska tillägna sig nya kunskaper genom aktiv inlärning, där just kommunikationen är en mycket viktig del. Jag och personalen på Fridhemsskolan har i årets enhetsplan, utifrån styrkortens olika perspektiv valt att fokusera på sammantaget tio stycken kritiska framgångsfaktorer. Jag ser det pedagogiska kärnuppdraget, att skolan vilar på vetenskaplig grund och att kvalitetsarbetet är systematiskt med en hög grad av delaktighet, som bärande delar i skolans fortsatta utveckling. Personalens arbetsmiljö, de höga sjuktalen är också ett viktigt område som jag kommer att fokusera särskilt på under läsåret.

Dokumenttyp 7(42) STÖDMATERIAL Dnr: Publicerad 2016-03-16 Förväntningar på medarbetare Att den pedagogiska planeringen ska vila på vetenskaplig grund. Att all personal, såväl i skolan som i fritidsverksamheten samverkar med varandra med elevernas bästa som ledstjärna. Att på ett tydligt sätt informera elevernas vårdnadshavare om vår verksamhet och eleverna utveckling, för ökad delaktighet. Att under eget ansvar hålla sig uppdaterad vad gäller information på Insidan och att rutinmässigt läsa och hantera inkomna mail. Jag som enhetschef/rektor kommer, med lärandeuppdraget som utgångspunkt, arbeta för att: bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete med hög personaldelaktighet. utifrån tilldelade budgetförutsättningar bedriva en verksamhet med hög kvalitet som vilar på vetenskaplig grund. tillsammans med de lokala fackliga företrädarna samt all personal bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. skapa förutsättningar för samtlig personal på skolan att utföra sina uppdrag på ett över tid hållbart sätt och med ambitionen att minska den höga sjukfrånvaron bland personalen..

Dokumenttyp 8(42) STÖDMATERIAL Dnr: Publicerad 2016-03-16 Styrkort Kund Fridhemsskolans viktigaste utmaningar: 1. Skolans pedagogiska uppdrag 2. Aktiv inlärning på vetenskaplig grund 3. Systematiskt kvalitetsarbete God arbetsmiljö 4. Kund: Vi har nöjda kunder och invånare Inom grundskolan är vår primära kundgrupp elever och vårdnadshavare. Vi når nöjda kunder genom att bedriva en kvalitativ god skola som utvecklar alla elevers kunskap, kompetens, mod och självförtroende i en trygg miljö. Det handlar om både kunskapsmål och sociala mål, utifrån en inkluderande lärmiljö. Varje skola/enhet behöver medvetet arbeta för att enas kring gemensamma framgångsfaktorer i syfte att nå skolans sociala mål. Fridhemsskolan har definierat följande kritiska framgångsfaktorer. Kritiska framgångsfaktorer 1. Bästa möjliga möte 2. Trygghet och studiero i skolan Indikatorer Skolenkäten: Jag är nöjd med det bemötande jag får i skolan Skolenkäten: Jag känner mig trygg när mitt barn är i skolan Styrtal 95% Aktiviteter Alla möten Kompetensutveckling Workshop kring synpunkter, klagomål och inflytande 95% Information till och kommunikation med föräldrarna Ansvar All personal All personal Uppföljning hur och när All personal i maj/juni 2017 Föräldrar på föräldraråd vt 2017, samt all personal i maj/juni 2017 3. God kännedom om skolans pedagogiska uppdrag hos föräldrar Skolenkäten: Jag får information om skolans mål, uppdrag och resultat 85% Föräldramöte Klassrumsbesök av rektor Tydlig struktur EHT EC/rektor all personal Föräldrar på föräldraråd vt 2017, samt all personal i maj/juni 2017

Dokumenttyp 9(42) STÖDMATERIAL Dnr: Publicerad 2016-03-16 Kvalitet Kvalitet: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Rätt kvalitet och rätt resultat innebär för oss i grundskolan att vi uppfyller nationella mål, svarar mot nationella krav och riktlinjer och att vi strävar mot förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar. Rätt kvalitet i undervisning utgår från läroplanen och kursplanerna och bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det kännetecknas av att lärare: har en trygg inlärningsmiljö med tydlig struktur (Håkansson/Sundberg 2012, Hattie 2012) har tydliga mål och använder undervisningsmetoder som leder till ökad förståelse (Timperley 2013) formar undervisningen utifrån elevernas inlärningsstrategier och olika behov (Håkansson/Sundberg 2012) reflekterar tillsammans med eleverna över lektionens lärandemål (Håkansson/Sundberg 2012) har höga förväntningar på sina elever och ger formativ återkoppling (Rubie-Davies 2009, Wiliam 2010, Lundahl 2011, Dweck 2015 ) samverkar i ett kollegialt lärande kring planering, genomförande och bedömning (Ryve/Hemmi/Kornhall 2016, Timperley 2013, Hattie 2012) Varje skola/enhet behöver medvetet arbeta för att enas kring gemensamma framgångsfaktorer i syfte att nå skolans kunskapskrav. Fridhemsskolan har definierat följande kritiska framgångsfaktorer. Kritiska Indikatorer Styrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning framgångsfaktorer 1. Aktiv inlärning Måluppfyllelse Högre måluppfyllelse, Lektioner Klasslärare, All personal i maj/juni 2017 på vetenskaplig grund (se skolans pedagogiska idé) likvärdighet Fortbildning Skolutveckling/utveckla arbetssätt övrig personal 2. God elevhälsa Skolenkäten: 90% EHT-möten EHT All personal i maj/juni 2017 Mitt barn får det stöd och den hjälp han/hon behöver 3. Systematiskt kvalitetsarbete Jag får den kompetensutveckling jag behöver för 60% Kompetensutveckling EC/rektor All personal i maj/juni 2017 att utföra mina arbets- Utveckla det digi uppgifter på bästa sätt (medarbetarenkäten) tala arbetssättet med dokumentation Upprätta en digital hand lingsplan

Dokumenttyp 10(42) STÖDMATERIAL Dnr: Publicerad 2016-03-16 Medarbetare: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Grundskolan behöver engagerade medarbetare med rätt kompetens - medarbetare som drivs av att utveckla elevernas kunskap, kompetens, mod och självförtroende i en trygg miljö så att de kan nå sina drömmars mål. Det kräver bästa möjliga förutsättningar för god arbetsmiljö där medarbetare känner sig uppskattade och delaktiga, kompetensutveckling med elevers behov som utgångspunkt och en förankring i styrdokument och stadens värdegrund. Kritiska framgångsfaktorer 1. Bemanning, behörighet, kompetens Indikatorer Styrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning Behörighet, kompetens Se Competenz Behörighet lärare 75% Rekrytering Ökad användning av Competenz EC/rektor All personal i maj/juni 2017 2. God arbetsmiljö Medarbetarenkät Flexibel organisation Stressindex 2016: 5 3. Sjukfrånvaro Sjukstatistik Sjukfrånvaro 2016: 10% Rekrytering, samarbete med HR Rekrytering, samarbete med HR EC/rektor EC/rektor Medarbetarsamtal och på APT All personal i maj/juni 2017 Avstämning utifrån statistik i självservice samt mail från Servicepartner, HR-center All personal i jan/feb och maj/juni 2017

Dokumenttyp 11(42) STÖDMATERIAL Dnr: Publicerad 2016-03-16 Ekonomi: Vi har ekonomi i balans Grundskolans målsättning är ekonomi i balans. Varje enhetschef har ett budgetansvar som kräver månatlig uppföljning. Eventuella avvikelser behöver analyseras av EC och hanteras enligt uppföljningsrapport. Kritiska Indikatorer Styrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning framgångsfaktorer 1. Ekonomi i balans Ekonomiskt resultat, tydlig ekonomiuppföljning Budget: 2016-1500 tkr Månadsuppföljningar Genomlysning av enheten EC/rektor, ekonom Vid behov, delårsbokslut/bokslut

Dokumenttyp 12(42) STÖDMATERIAL Dnr: Publicerad 2016-03-16 Följekort Här redovisas de nyckeltal som är viktiga för att kunna ge en rättvisande och övergripande bild av verksamheten. I kvalitetsrapporten ska nyckeltalen analyseras uppdelat på kön, klasser, ämnen, etc. Verksamhetscheferna beslutar om vilka nyckeltal som ska ingå på enhetsnivå (olika beroende på vilka årskurser som finns på skolan). Enheten har möjlighet att lägga till egna nyckeltal. Siffrorna för de gemensamma nyckeltalen tas fram centralt. Perspektiv Nyckeltal Data 2011/ 2012 2012/ 2013 2013/ 2014 2014/ 2015 2015/ 2016 Kund Upplevda höga förväntningar,årskurs Skolenkät Upplevt stöd och hjälp, årskurs Upplevt inflytande, årskurs Upplevd trygghet, årskurs Upplevd kunskap om målen, årskurs Upplevd lust att lära, årskurs Upplevd återkoppling, årskurs Upplevd bemötande, årskurs Upplevd arbetsro i skolan, årskurs Skolenkät Skolenkät Skolenkät Skolenkät Skolenkät Skolenkät Skolenkät Skolenkät Enhetens egna mått Måluppfyllelse åk 3 matematik Måluppfyllelse åk 3 svenska Måluppfyllelse åk 3svenska som andra språk Måluppfyllelse åk 5 matematik Unikum Måluppfyllelse åk 5 engelska Måluppfyllelse åk 5 svenska Måluppfyllelse åk 5 svenska som andra språk Andel godkända i alla ämnen åk 6 Andel godkända i alla ämnen åk 9 Genomsnittligt meritvärde åk 9 Siris/IST* Siris/IST* Siris/IST*

Dokumenttyp 13(42) STÖDMATERIAL Dnr: Publicerad 2016-03-16 Andel lärare med legitimation och behörighet Enhetens egna mått Siris Medarbetare Sjukfrånvaro HR? 7,29 6,54 12,26 12,87 Organisationsindex Medarbetarenkät 58 53 52 74 Engagemangsindex Medarbetarenkät 39 35 52 60 Stressindex Medarbetarenkät 5 0 0 6 Enhetens egna mått Ekonomi Utfall Ekonomi 104 1168-1168 Utfall jmf budget Ekonomi 104 1168-1168 Antal elever (genomsnitt för kalenderår) Ekonomi 28 30 28 Antal elever jämfört med budgeterat antal Ekonomi -2 0-2 Enhetens egna mått Omprioriteringar av resurser Här beskrivs enhetens omprioriteringar för att genomföra ambitionerna i styrkortet. Inga större omprioriteringar inom tilldelad bugdet planeras, det handlar i huvudsak om att strukturera och fokusera för ökad effektivitet. En hög grad av flexibilitet hos personalen för att möte elevernas individuella och skiftande behov är en viktig del i vårt arbetssätt på Fridhemsskolan. Bilagor till enhetsplan När enhetens planer nedan är framtagna, biläggs de denna enhetsplan. Skolans ordningsregler för läsåret - inga särskilda ordningsregler för skolan finns utarbetade Plan mot diskriminering och kränkande behandling - bilaga 1och 2 Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning - kommer att arbetas fram Årlig uppföljning SAM - bilaga 3 Kommunikationsplan, om behov föreligger - finns ej Plan för skolans digitalisering - bilaga 4 Rutin för att meddela rektor misstanke om diskriminering och kränkande behandling - se bilaga 1och 2, Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bilaga 1 Fridhemsskolan grundsärskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Antagen 2016-01-07

Enhetschefs namn och titel Peter Långberg Enhetschef/Rektor Fridhemsskolan, Grundsärskola, Gymnasiesärskola, Fritidshem Plan mot Diskriminering och Kränkande Behandling Denna plan gäller Fridhemsskolans grundsärskola samt fritidshem. Innehållsförteckning... 2 Inledning, Mål och Syfte.. 3 Fridhemsskolans och Fritidsklubb pedagogiska idè 4 Definitioner och begrepp. 4 Grunduppgifter. 5 Rutiner för akuta situationer. 6 Att utreda... 7 Anmälan till polis och socialtjänst.. 7 Att åtgärda 7 Kränkande behandling mellan elever. 7

Kränkande behandling mellan personal och elev. Kränkande behandling mellan medarbetare.. Att dokumentera och anmäla till huvudmannen... Uppföljning och utvärdering Sammanfattning/utvecklingsområden Lagar, förordning, samt allmänna råd.. Bilagor.. 7 7 8 8 8 9 9 Inledning, Mål och Syfte Plan mot Diskriminering och Kränkande Behandling Vi har i Sverige två viktiga lagar som syftar till att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslag (2008:567) Förbud mot kränkande behandling regleras i Skollag (2010:800)

Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Därför är målet för oss som arbetar på Fridhemsskolan, att skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolan har som uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter och Fridhemsskolan ska vara en miljö, där alla elever känner sig trygga och kan utvecklas. Det är tillsammans som alla vi som arbetar på skolan kan skapa en god miljö, fri från kränkningar och övergrepp. En miljö som vilar på goda sociala relationer, trygghet och respekt för varandra. Vi som arbetar på Fridhemsskolan tar avstånd från all form av oacceptabelt beteende. Alla som arbetar på skolan har ansvar för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling bland elever och medarbetare. Om trakasserier eller andra kränkningar ändå äger rum, har alla som arbetar på Fridhemsskolan skyldighet att utreda och åtgärda det inträffade. Denna plan utgår från Diskrimineringslagen och Skollagen och är antagen 2016-01-07 av skolledning och personal. Utifrån analys och kartläggning av riskfaktorer som ska ske varje läsår, formuleras mål och aktiviteter att genomföras under läsåret. Enligt Lgr 11 beskrivs följande mål i det andra kapitlet Normer och värden : Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv (Ur: Lgr11, s. 12) Viktigt och centralt i detta sammanhang är att skapa tillfällen och forum för eleverna och deras vårdnadshavare som främjar delaktighet och möjlighet att påverka. Skolans Föräldraråd är ett forum för föräldrars delaktighet i skolans samlade värdegrundsarbete. Fridhemsskolan pedagogiska idé Varje elev ska ges möjlighet att tillägna sig nya kunskaper genom aktiv inlärning. Eleven själv undersöker och utforskar sin närmiljö och lär sig på så sätt nya saker. Vi arbetar med aktiv inlärning för att möta varje enskild elev utifrån elevens individuella förutsättningar. Att utvecklas, få kunskap, möjlighet att göra sig förstådd, öva färdigheter samt ingå i ett socialt sammanhang utanför hemmet.

Vår pedagogiska idé bygger på kommunikation. Kommunikation sker på olika sätt bland annat genom olika typer av medier. Vi utgår utifrån ett salutogent förhållningssätt, där vi fokuserar på elevernas starka sidor istället för elevernas olika funktionsnedsättningar. (Fridhemsskolan enhetsplan för läsåret 2015-2016, bilaga 1) Definitioner och Begrepp Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. GRUNDUPPGIFTER Skolans namn: Fridhemsskolan Enhet: Grundsärskola, Gymnasiesärskola, Fritidshem och Fritidsklubb Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundsärskola, samt fritidshem Planen gäller från: 2016-01-11 Planen gäller till: 2017-01-10 Ansvarig för planen: Peter Långberg, enhetschef/rektor Att Förebygga, Främja och Upptäcka Fridhemsskolan är en arbetsplats där totalt ca 55 barn, ungdomar och vuxna dagligen möts för att tillsammans arbeta, utvecklas och sträva mot framtiden. Arbetet är ofta intensivt och krävande och en förutsättning för en positiv utveckling och goda framsteg är en bra arbetsmiljö samt ett gott arbetsklimat. Det främjande och förebyggande arbetet är en del av Fridhemsskolans vardagliga arbete och vid varje läsårsstart ska varje verksamhetsdel genomföra en kartläggning och göra en analys inför arbetet på detta viktiga område. Kartläggning Vid starten av varje läsår ska, som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, varje verksamhetsdel genomföra en kartläggning av Fridhemsskolans verksamhet för att se över på vilket sätt de egna strukturerna och arbetssätten gynnar eller försvårar demokratiska relationer. Det är viktigt att föra en dialog med elever, föräldrar och personal, när det gäller att identifiera riskfaktorer i skolan. Exempel på kartläggningsmetoder är: observationer organiserade samtal på individ- och gruppnivå enkäter tillbuds- och olycksfallsrapportering Utifrån kartläggningen formuleras konkreta och uppföljningsbara mål att arbeta mot under läsåret. Vi beskriver vilka aktiviteter som ska ske utifrån kartläggningen och vem som ansvarar för vad.

Stabila vuxenkontakter På Fridhemsskolan har vi en lärare/klassföreståndare per klass/grupp som vanligtvis består av 4-5 elever. Vi har också 2-3 assistenter/klass, tillgång till skolsköterska, skolläkare, skolöverläkare, fritidspersonal som även arbetar som assistenter på skoltid, specialpedagog, samt tillgång till skolpsykolog och skolkurator. Dessa har tillsammans ett gemensamt ansvar för elevernas situation i skolan. Många vuxna som är organiserade runt eleverna underlättar för alla elever att få stabila vuxenkontakter i skolan och därmed känna hög grad av trygghet. Alla som arbetar i skolan är skyldiga att motverka all form av mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling, samt vid misstanke och i förekommande fall omedelbart ingripa. Elevhälsoteam Vi har ett Elevhälsoteam på skolan. I EHT ingår rektor, skolsköterska, specialpedagog. Rasttillsyn Vid raster och vid väntan på skolbussen finns alltid vuxna med. Föräldrainformation Vi informerar på föräldramöte om Fridhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och om hur vi arbetar för att eleverna ska känna trygghet, må bra och trivas på skolan. Vi poängterar vikten av att föräldrar, som känner till eller misstänker att trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer, omedelbart kontaktar skolan, så att skolan kan hjälpa till att lösa problemet. Alla föräldrar ges möjlighet att engagera sig i skolan Föräldraråd. Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över platser där eleverna vistas. Personalen är lyhörda och uppmärksamma. Detta tillsammans med den årliga kartläggningen av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. Personer som elever och föräldrar kan vända sig till Klasslärare/handledare ansvarar för föräldrakontakten för de elever som är knutna till respektive klass. Därutöver kan elev eller förälder naturligtvis vända sig till någon i Elevhälsoteamet eller annan vuxen på skolan. Västerås stads rutin för anmälan till huvudman vid kränkande behandling.

Enligt skollagen är lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev har blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldig att anmäla detta till rektorn, som snarast ska anmäla detta till huvudmannen, enligt Västerås stads rutin för anmälan till huvudman vid trakasserier eller kränkande behandling, (bilaga 2). Att Utreda Om en medarbetare fått kännedom om att någon elev har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling ska alltid en utredning göras. Utredningens omfattning och metod anpassas till varje enskilt fall. Ibland, om händelsen bedöms som bagatellartad och situationen därefter är uppklarad, kan det vara tillräckligt att genom en enklare utredning få händelsen klarlagd. I andra fall kan utredningen bli omfattande och involvera fler elever, personal och vårdnadshavare. Anmälan till polis och socialtjänst I vissa fall kan anmälan till polis och socialtjänst bli aktuellt. Vi följer då de rutiner som gäller för Västerås skolor. Att Åtgärda Kränkande behandling mellan elever Fridhemsskolan accepterar ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och var och en som upptäcker eller får kännedom om att någon form av mobbning/kränkning förekommit är skyldig att vidta åtgärder. Klasslärare/Annan vuxen på skolan Den medarbetare som fått vetskap om misstänkt mobbning eller annan kränkande behandling ska snarast anmäla det till rektorn eller högre chef. Elevhälsoteam/Stödteam Elevhälsoteamet har ett förebyggande och övergripande ansvar och ska ge råd till klasslärare och annan personal. EHT följer upp de fall som aktualiserats och informerar i förekommande fall annan berörd personal. EHT har också ansvar för att samordna de åtgärder skolan vidtar. På enheten finns också tillgång till ett stödteam. EHT träffar stödteamet ca en gång i månaden som består av skolkurator och skolpsykolog. Samrådsmöte I de fall då klasslärare, assistentstöd samt skolans övriga resurser inte räcker till, kallar rektor till samrådsmöte för att få underlag för vidare åtgärder och beslut. Ofta söker skolan stöd och råd hos andra resurser i samhället. Rektor eller den rektor utser, ansvarar för att anmälan i förekommande fall görs till andra myndigheter. Anmälningsskyldighet till socialtjänsten omfattar dock all personal på skolan. Kränkande behandling mellan personal och elev

Fridhemsskolan accepterar ingen form av kränkande behandling. Om en elev upplever sig kränkt, eller av annan person bedöms ha blivit kränkt, anmäls detta snarast till rektor. All personal som får kännedom om eller misstänker att en elev har blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av personal har enligt skollagen skyldighet att anmäla detta till rektorn, som snarast anmäler detta till huvudmannen, enligt Västerås stads rutin för anmälan till huvudman vid kränkande behandling. Kränkande behandling mellan medarbetare Fridhemsskolan accepterar ingen form av kränkande behandling och var och en som upptäcker eller får kännedom om att personal i någon form kränker en annan medarbetare har skyldighet att informera rektor, eller högre chef som ansvarar för att åtgärder vidtas. Att Dokumentera och anmäla till huvudmannen Anmälan till huvudmannen Om en elev anser sig ha blivit, eller annan person anser att eleven blivit, utsatt för diskriminering och/eller kränkande behandling ska rektor anmäla detta till huvudmannen, på särskild blankett. Dokumentation i ärende ska skickas till registrator för diarieföring och sekretessmärkning. Uppföljning och Utvärdering Planen utvärderas regelbundet, kartläggning sker i början av varje läsår. Enskilda fall följs upp och utvärderas. Förbättringsområdena följs upp i samband med skolans kvalitetsarbete. Rektor ansvarar för att ny plan upprättas varje år, samt att föräldrar ges möjlighet att ta del av den nya planen. Sammanfattning/Utvecklingsområden Medarbetare Förbättrad kartläggning i början av nästa läsår för att få ett bra underlag för kommande ny plan. Förbättrad förankring och implementering av planen hos personal och föräldrar. Elever Att utforma verksamheten på skolan så att alla elever på skolan känner sig trygga och trivs på skolan. Föräldrar Att vid utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldrarådsmöten ges möjlighet att fördjupa sin förståelse av skolans arbete på detta område. Kartläggning via föräldraenkät för att få ett bra underlag, samt öka föräldrars delaktighet.

Vi upplever att verksamheten på Fridhemsskolan är trygg och att våra elever trivs med verksamheten. Lagar, förordning, samt allmänna råd: Skollag (2010:800) Diskrimineringslag (2008:567) Förordning (2006:1083), om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bilagor: Bilaga 1, Fridhemsskolan enhetsplan för läsåret 2015-2016

Bilaga 2, Västerås stads rutin för anmälan till huvudman vid trakasserier eller kränkande behandling

Bilaga 2 Fridhemsskolan gymnasiesärskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Antagen 2016-01-07

Enhetschefs namn och titel Peter Långberg Enhetschef/Rektor Fridhemsskolan, Grundsärskola, Gymnasiesärskola, Fritidshem Plan mot Diskriminering och Kränkande Behandling Denna plan gäller Fridhemsskolans gymnasiesärskola samt fritidsklubb. Innehållsförteckning... 2 Inledning, Mål och Syfte.. 3 Fridhemsskolans och Fritidsklubb pedagogiska idè 4 Definitioner och begrepp. 4 Grunduppgifter. 5 Rutiner för akuta situationer. 6 Att utreda... 7 Anmälan till polis och socialtjänst.. 7 Att åtgärda 7 Kränkande behandling mellan elever. 7

Kränkande behandling mellan personal och elev. Kränkande behandling mellan medarbetare.. Att dokumentera och anmäla till huvudmannen... Uppföljning och utvärdering Sammanfattning/utvecklingsområden Lagar, förordning, samt allmänna råd.. Bilagor.. 7 7 8 8 8 9 9 Inledning, Mål och Syfte Plan mot Diskriminering och Kränkande Behandling Vi har i Sverige två viktiga lagar som syftar till att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslag (2008:567) Förbud mot kränkande behandling regleras i Skollag (2010:800)

Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Därför är målet för oss som arbetar på Fridhemsskolan, att skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolan har som uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter och Fridhemsskolan ska vara en miljö, där alla elever känner sig trygga och kan utvecklas. Det är tillsammans som alla vi som arbetar på skolan kan skapa en god miljö, fri från kränkningar och övergrepp. En miljö som vilar på goda sociala relationer, trygghet och respekt för varandra. Vi som arbetar på Fridhemsskolan tar avstånd från all form av oacceptabelt beteende. Alla som arbetar på skolan har ansvar för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling bland elever och medarbetare. Om trakasserier eller andra kränkningar ändå äger rum, har alla som arbetar på Fridhemsskolan skyldighet att utreda och åtgärda det inträffade. Denna plan utgår från Diskrimineringslagen och Skollagen och är antagen 2016-01-07 av skolledning och personal. Utifrån analys och kartläggning av riskfaktorer som ska ske varje läsår, formuleras mål och aktiviteter att genomföras under läsåret. Enligt Lgr 11 beskrivs följande mål i det andra kapitlet Normer och värden : Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv (Ur: Lgr11, s. 12) Viktigt och centralt i detta sammanhang är att skapa tillfällen och forum för eleverna och deras vårdnadshavare som främjar delaktighet och möjlighet att påverka. Skolans Föräldraråd är ett forum för föräldrars delaktighet i skolans samlade värdegrundsarbete. Fridhemsskolan pedagogiska idé Varje elev ska ges möjlighet att tillägna sig nya kunskaper genom aktiv inlärning. Eleven själv undersöker och utforskar sin närmiljö och lär sig på så sätt nya saker. Vi arbetar med aktiv inlärning för att möta varje enskild elev utifrån elevens individuella förutsättningar. Att utvecklas, få kunskap, möjlighet att göra sig förstådd, öva färdigheter samt ingå i ett socialt sammanhang utanför hemmet.

Vår pedagogiska idé bygger på kommunikation. Kommunikation sker på olika sätt bland annat genom olika typer av medier. Vi utgår utifrån ett salutogent förhållningssätt, där vi fokuserar på elevernas starka sidor istället för elevernas olika funktionsnedsättningar. (Fridhemsskolan enhetsplan för läsåret 2015-2016, bilaga 1) Definitioner och Begrepp Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. GRUNDUPPGIFTER Skolans namn: Fridhemsskolan Enhet: Grundsärskola, Gymnasiesärskola, Fritidshem och Fritidsklubb Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskola, samt fritidsklubb Planen gäller från: 2016-01-11 Planen gäller till: 2017-01-10 Ansvarig för planen: Peter Långberg, enhetschef/rektor Att Förebygga, Främja och Upptäcka Fridhemsskolan är en arbetsplats där totalt ca 55 barn, ungdomar och vuxna dagligen möts för att tillsammans arbeta, utvecklas och sträva mot framtiden. Arbetet är ofta intensivt och krävande och en förutsättning för en positiv utveckling och goda framsteg är en bra arbetsmiljö samt ett gott arbetsklimat. Det främjande och förebyggande arbetet är en del av Fridhemsskolans vardagliga arbete och vid varje läsårsstart ska varje verksamhetsdel genomföra en kartläggning och göra en analys inför arbetet på detta viktiga område. Kartläggning Vid starten av varje läsår ska, som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, varje verksamhetsdel genomföra en kartläggning av Fridhemsskolans verksamhet för att se över på vilket sätt de egna strukturerna och arbetssätten gynnar eller försvårar demokratiska relationer. Det är viktigt att föra en dialog med elever, föräldrar och personal, när det gäller att identifiera riskfaktorer i skolan. Exempel på kartläggningsmetoder är: observationer organiserade samtal på individ- och gruppnivå enkäter tillbuds- och olycksfallsrapportering Utifrån kartläggningen formuleras konkreta och uppföljningsbara mål att arbeta mot under läsåret. Vi beskriver vilka aktiviteter som ska ske utifrån kartläggningen och vem som ansvarar för vad.

Stabila vuxenkontakter På Fridhemsskolan har vi en lärare/klassföreståndare per klass/grupp som vanligtvis består av 4-5 elever. Vi har också 2-3 assistenter/klass, tillgång till skolsköterska, skolläkare, skolöverläkare, fritidspersonal som även arbetar som assistenter på skoltid, specialpedagog, samt tillgång till skolpsykolog och skolkurator. Dessa har tillsammans ett gemensamt ansvar för elevernas situation i skolan. Många vuxna som är organiserade runt eleverna underlättar för alla elever att få stabila vuxenkontakter i skolan och därmed känna hög grad av trygghet. Alla som arbetar i skolan är skyldiga att motverka all form av mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling, samt vid misstanke och i förekommande fall omedelbart ingripa. Elevhälsoteam Vi har ett Elevhälsoteam på skolan. I EHT ingår rektor, skolsköterska, specialpedagog. Rasttillsyn Vid raster och vid väntan på skolbussen finns alltid vuxna med. Föräldrainformation Vi informerar på föräldramöte om Fridhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och om hur vi arbetar för att eleverna ska känna trygghet, må bra och trivas på skolan. Vi poängterar vikten av att föräldrar, som känner till eller misstänker att trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer, omedelbart kontaktar skolan, så att skolan kan hjälpa till att lösa problemet. Alla föräldrarna ges möjlighet att engagera sig i skolan Föräldraråd. Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över platser där eleverna vistas. Personalen är lyhörda och uppmärksamma. Detta tillsammans med den årliga kartläggningen av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. Personer som elever och föräldrar kan vända sig till Klasslärare/handledare ansvarar för föräldrakontakten för de elever som är knutna till respektive klass. Därutöver kan elev eller förälder naturligtvis vända sig till någon i Elevhälsoteamet eller annan vuxen på skolan. Västerås stads rutin för anmälan till huvudman vid kränkande behandling.

Enligt skollagen är lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev har blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldig att anmäla detta till rektorn, som snarast ska anmäla detta till huvudmannen, enligt Västerås stads rutin för anmälan till huvudman vid trakasserier eller kränkande behandling, (bilaga 2). Att Utreda Om en medarbetare fått kännedom om att någon elev har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling ska alltid en utredning göras. Utredningens omfattning och metod anpassas till varje enskilt fall. Ibland, om händelsen bedöms som bagatellartad och situationen därefter är uppklarad, kan det vara tillräckligt att genom en enklare utredning få händelsen klarlagd. I andra fall kan utredningen bli omfattande och involvera fler elever, personal och vårdnadshavare. Anmälan till polis och socialtjänst I vissa fall kan anmälan till polis och socialtjänst bli aktuellt. Vi följer då de rutiner som gäller för Västerås skolor. Att Åtgärda Kränkande behandling mellan elever Fridhemsskolan accepterar ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och var och en som upptäcker eller får kännedom om att någon form av mobbning/kränkning förekommit är skyldig att vidta åtgärder. Klasslärare/Annan vuxen på skolan Den medarbetare som fått vetskap om misstänkt mobbning eller annan kränkande behandling ska snarast anmäla det till rektorn eller högre chef. Elevhälsoteam/Stödteam Elevhälsoteamet har ett förebyggande och övergripande ansvar och ska ge råd till klasslärare och annan personal. EHT följer upp de fall som aktualiserats och informerar i förekommande fall annan berörd personal. EHT har också ansvar för att samordna de åtgärder skolan vidtar. På enheten finns också tillgång till ett stödteam. EHT träffar stödteamet ca en gång i månaden som består av skolkurator och skolpsykolog. Samrådsmöte I de fall då klasslärare, assistentstöd samt skolans övriga resurser inte räcker till, kallar rektor till samrådsmöte för att få underlag för vidare åtgärder och beslut. Ofta söker skolan stöd och råd hos andra resurser i samhället. Rektor eller den rektor utser, ansvarar för att anmälan i förekommande fall görs till andra myndigheter. Anmälningsskyldighet till socialtjänsten omfattar dock all personal på skolan. Kränkande behandling mellan personal och elev

Fridhemsskolan accepterar ingen form av kränkande behandling. Om en elev upplever sig kränkt, eller av annan person bedöms ha blivit kränkt, anmäls detta snarast till rektor. All personal som får kännedom om eller misstänker att en elev har blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av personal har enligt skollagen skyldighet att anmäla detta till rektorn, som snarast anmäler detta till huvudmannen, enligt Västerås stads rutin för anmälan till huvudman vid kränkande behandling. Kränkande behandling mellan medarbetare Fridhemsskolan accepterar ingen form av kränkande behandling och var och en som upptäcker eller får kännedom om att personal i någon form kränker en annan medarbetare har skyldighet att informera rektor, eller högre chef som ansvarar för att åtgärder vidtas. Att Dokumentera och anmäla till huvudmannen Anmälan till huvudmannen Om en elev anser sig ha blivit, eller annan person anser att eleven blivit, utsatt för diskriminering och/eller kränkande behandling ska rektor anmäla detta till huvudmannen, på särskild blankett. Dokumentation i ärende ska skickas till registrator för diarieföring och sekretessmärkning. Uppföljning och Utvärdering Planen utvärderas regelbundet, kartläggning sker i början av varje läsår. Enskilda fall följs upp och utvärderas. Förbättringsområdena följs upp i samband med skolans kvalitetsarbete. Rektor ansvarar för att ny plan upprättas varje år, samt att föräldrar ges möjlighet att ta del av den nya planen. Sammanfattning/Utvecklingsområden Medarbetare Förbättrad kartläggning i början av nästa läsår för att få ett bra underlag för kommande ny plan. Förbättrad förankring och implementering av planen hos personal och föräldrar. Elever Att utforma verksamheten på skolan så att alla elever på skolan känner sig trygga och trivs på skolan. Föräldrar Att vid utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldrarådsmöten ges möjlighet att fördjupa sin förståelse av skolans arbete på detta område. Kartläggning via föräldraenkät för att få ett bra underlag, samt öka föräldrars delaktighet.

Vi upplever att verksamheten på Fridhemsskolan är trygg och att våra elever trivs med verksamheten. Lagar, förordning, samt allmänna råd: Skollag (2010:800) Diskrimineringslag (2008:567) Förordning (2006:1083), om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bilagor: Bilaga 1, Fridhemsskolan enhetsplan för läsåret 2015-2016

Bilaga 2, Västerås stads rutin för anmälan till huvudman vid trakasserier eller kränkande behandling

2017-02-07 Bilaga 3 Årlig uppföljning och handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Den årliga uppföljningen är lagstadgad enligt arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete och ger en bild av det gångna årets arbetsmiljöarbete och utgör underlag för planerade aktiviteter och åtgärder. Syftet med uppföljningen är att kvalitetssäkra arbetsmiljöarbetet. Det är obligatoriskt att besvara alla frågorna i dokumentet. Åtgärder som inte är slutförda förs in i handlingsplanen för följande år. Handlingsplanen finns i slutet av dokumentet. Årlig uppföljning följs upp och sammanställs på varje nivå i organisationen och redovisas i respektive samverkansgrupp utifrån Samverkansavtalet. Använd formuläret så här: Enhetschef/rektor/verksamhetsansvarig fyller tillsammans med skyddsombud i formuläret Diskutera frågorna på en arbetsplatsträff När åtgärd behöver vidtas så förs åtgärd in i handlingsplanen Skicka formuläret till din HR-konsult senast den 31/3-2016

Årlig uppföljning Enhetens namn: Fridhemsskolan Deltagare (namn och befattning): - Årlig uppföljning, frågor samt handlingsplan punkt 4, Marie Myrman Andersson, skyddsombud, Kommunal Datum: Birgitta Ekberg, skyddsombud, Lärarförbundet, Peter Långberg, Rektor/enhetschef, Ensammöte 26/2-2016 - Handlingsplan punkt 1-3, Personal, APT 25/1-2016 Nr Område Om nej ska åtgärd föras in i Eventuella kommentarer handlingsplanen 1 Föreskrifter, styrdokument 1.1 Känner du som chef till innehållet i Ja X Nej Västerås stads riktlinje/policy för arbetsmiljöarbetet? 1.2 Känner medarbetarna till innehållet i Ja Nej X Behöver förbättras. Västerås stads riktlinje/policy för arbetsmiljöarbetet? 1.3 Har medarbetarna information om Ja X Nej gällande föreskrifter för sitt arbete? 1.4 Känner medarbetaren till var Ja X Nej föreskrifterna finns att läsa? 1.5 Har enheten tydliga mål för sitt Ja X Nej arbetsmiljöarbete? 1.6 Följer enheten regelbundet upp Ja X Nej arbetsmiljömål samt aktiviteter i handlingsplanen? 2 Rutiner 2.1 Inköp 2.1 Har enheten en inköpsansvarig Ja X Nej Visst ansvar fördelat på olika personer. utsedd? 2.2 Introduktion 2.2.1 Fungerar introduktionen av Ja X Nej