VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

Relevanta dokument
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

Lokal arbetsplan för Nyköpings Enskilda Gymnasium Läsåret 17/18

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument

Dags för betyg! INFORMATION TILL VÅRDNADSHAVARE OM BETYG REVIDERAD UPPLAGA

LOKAL ARBETSPLAN

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Skolans kvalitetsredovisning

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport Rytmus Örebro

Skolområde Korsavad 2014/2015

Rektors svar i år 1-9 på följande frågor. 1-9 vidta för ökad måluppfyllelse under våren 2018.

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN

Verksamhetsplan Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

LOKAL ARBETSPLAN

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Osbecksgymnasiet. Verksamhetsplan

Närvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro

Kvalitetsredovisning 2013/2014

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Elevhälsa /CA

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre

KVALITETSRAPPORT lä sä ret RL, HV

Hantering av elevers frånvaro

Skolområde Korsavad 2013/2014

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret

Skolområde Korsavad 2012/2013

Systematiskt Kvalitetsarbete

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Läsåret 2016/2017. Kvalitetsrapport. Datum:

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Beslut för förskoleklass och grundskola

Återgivning av tillsynsbeslut. Dejeskolan 4-9

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2011/12

Systematiska kvalitetsarbete 14/15. Rektor Peter Franzén

KVALITETSRAPPORT 2014

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan

Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

HT Vendestigens skola och förskola AB. Danderyd

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Svenska. Välkommen till Luleå gymnasieskola

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

Arbetsplan för Vintrosa skola ht 2016/vt 2017

ATT ÖKA LIKVÄRDIGHET OCH MÅLUPPFYLLELSE GENOM SYSTEMATISK KVALITETSARBETE

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Kvalitetsrapport Rytmus Örebro

Huvudman nya.laroverketaniv.se Dnr :11435 Rektor vid Nya Läroverket catharina.nordstromaniv.se. Beslut

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014. Gymnasieskolan

Att främja närvaro. Att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro.

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Beslut. Beslut Dnr : International Montessori School Sweden AB.

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Beslut. Beslut Dnr : Huvudman

Likabehandlingsplan. Lapplands Gymnasium i Pajala läsåret Likabehandlingsgruppen

För eleverna. Enkät. känner sig nöjd med sin insats. Fokusgrupp. Betygen är lika bra eller bättre än förra årets elever.

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Behörighet gymnasieskolans yrkesprogram

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

Arbetsbeskrivning för mentorer åk 4-9

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Huvudman infoavittra.se Dnr :11435 Rektor vid Vittra Kronhusparken annika.rinnnanavittra.se. Beslut

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Den individuella utvecklingsplanen

Transkript:

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Kunskap/Bedömning och Betyg KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER Dubbelklicka på aktuell ruta och välj Markerad KUNSKAPER NORMER OCH VÄRDEN ELEVENS ANSVAR OCH INFLYTANDE UTBILDNINGSVAL - ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV BEDÖMNING OCH BETYG REKTORNS ANSVAR Resultat Begrepp Förutsättningar Analys Fortsättning Förankring Måluppfyllelse Reflektion/ Analys Lägesbedömning Uppdrag Planering Vision/Mål Utförande Åtgärder Resurser Hur blev det? När det gäller det övergripande målet Kunskaper/Bedömning och Betyg satte vi inför lå 2016/2017 upp följande mål: 1. Bättre kvalité och ökad likvärdighet när det gäller Betyg och bedömning 2. Bättre kvalité och likvärdighet när det gäller Mentorskapet 1. Bättre kvalité och ökad likvärdighet när det gäller Betyg och bedömning: Mer rättvis bedömning vid grupparbeten formativ bedömning.

Bedömning ska inte enbart baseras på prov och inlämnade uppgifter. Mer verklighetsbaserat lärande. Sista uppgiften i maj ska inte avgöra F eller E i slutbetyg. Arbete med samma mål flera gånger under kursens gång. Kursbefruktning tematiskt arbete Arbete med webbkursen Bli tryggare i din bedömning och betygssättning (Skolverket/Karlstads Universitet). Så här blev utvärderingen av ovanstående mål i Victum Gymnasiums egen elevenkät och i Helsingborgs stads attitydenkät: Så här blev det: Klarad yrkesexamen BF: 74% (2015: 73%) Klarad yrkesexamen VO: 80% (2015: 68%) Grundläggande högskolebehörighet BF: 37% (2015: 36%) Grundläggande högskolebehörighet VO: 56% (2015: 36%) VOC-diplom VO: 84% (2015: 57%) Elevenkät Kunskaper: 4,5 (2015: 4,4). Elevenkät Bedömning och Betyg: 4,7 (2016: 4,3). Generellt har vi höjt slutbetygen i de olika kurserna jämför med förra året. Samtliga lärare har under läsåret 15/16 läst webbkursen Bli tryggare i din bedömning och betygsättning och har således jobbat med att förbättra bedömningen i olika lärandesituationer. I vissa kurser t.ex. Ma bedöms elevernas kunskaper efter prov. I andra kurser sker bedömningarna kontinuerligt. Det finns både övningstillfällen och bedömningstillfällen, vilket möjliggjorde formativ bedömning. Lärandet har varit verklighetsanpassat med många studiebesök. Det har varit givande och uppskattat av både elever och lärare. 2. Bättre kvalité och likvärdighet när det gäller Mentorskapet: Mentorskapet - Personlig utveckling är viktig för att kunna komma till utbildningsrelaterade bitar. Viktigt att utnyttja andra resurser. Fördel om mentor arbetar tidigt för att förekomma eventuella problem. Alla lärare använder sig utav de rutiner för utvecklingssamtal som finns dokumenterade på Läraradmin. I augusti 2015 diskuterades rutinerna i fokusgrupper och reviderades. Alla lärare använder sig utav de rutiner för rapportering av skolk som finns publicerade på Victum Gymnasiums hemsida. Över 10 procents frånvaro hade i genomsnitt 39% av Victums elever under läsåret 2014/2015. Målet inför kommande

läsår 2015/2016 är att halvera procenten elever som har frånvaro över 10%. Vi siktar på 20% av eleverna. Så här blev det: 33% i genomsnitt under läsåret 15/16 med över 10% frånvaro. Det innebar en sänkning med 6% jämfört med föregående läsår. Vi nådde dock inte vårt mål som var att halvera frånvaroprocenten till 20%. Mentorskapet har tagit mycket tid och energi, då det finns elever på skolan som har en ansträngd psykosocial situation som påverkar studierna för eleverna. Mentorerna har använt sig utav skolans utarbetade rutiner för utvecklingssamtal. Mentorerna har använt sig av rutinerna för skolk/csn då elever haft upprepad/hög frånvaro. I vår kvalitativa utvärdering, som vi genomförde i 2 lärarfokusgrupper och 2 elevfokusgrupper, fick vi nedanstående svar. Elevfokusgrupperna hade 2 representanter från varje klass och de delades in i en kvinnlig och en manlig fokusgrupp. Kvinnlig elevfokusgrupp: Stöd och utmaningar: Får mycket stöd av lärarna; lärarna söker upp eleverna och stöttar i studierna; får utmaningar men kan ta lång tid innan man får dessa av lärare; utmaningar får man genom att ibland bli erbjuden uppgifter som är svårare; det blir svårare och mer utmanande uppgifter i åk 2 och 3; även apl blir mer utmanande i åk 2 och 3; Utveckla samarbetsförmåga: Bra att vi får variera i grupparbeten, ibland välja själv och ibland bli indelade av läraren; man lär sig mycket med grupparbeten; man kan bli utanför gruppen när lärare väljer grupper, eftersom man kan hamna med personer som inte vill göra något; fast man har gjort det mesta av grupparbetet, får andra i gruppen, som inte gjort så mycket, credit för det vid redovisningen av läraren; vissa lärare är bättre på att ta reda på vad man gjort under lektionen i grupparbetet än andra lärare; Kopplingen mellan kunskapsmål och krav och uppgifter: I åk 1 upplever man inte lika tydlig koppling som i åk 2 och 3; kunskapskraven vill alla veta för att få chans att nå olika betygskriterier; går tydligt att se på Itslearning; vissa lärare pratar mer med eleverna om vad som ska bedömas än andra; kan alltid komma till lärarna för betygssnack; större uppgifter får man mer feed back på än på småuppgifter; vill ha ännu utförligare bedömningar på de stora uppgifterna för att man ska kunna utveckla det till näst gång man ska arbeta med kursmålen. Manlig elevfokusgrupp: Stöd och utmaningar: Studieverkstaden är bra, men alla lärare är inte där när man behöver; matrisen kunde vara skriven på ett enklare och tydligare sätt; får hjälp när jag behöver det; lärarna förklarar det; om det är något man är back, får man hjälp; om det är för lite

utmaningar, ber jag läraren om andra uppgifter; är jag klar med uppgiften, så är jag, ber inte om en ny; går att få svårare uppgifter om man vill; olika i olika kurser; ofta har man något i en annan kurs man kan jobba med om man blir klar i förväg; Utveckla samarbetsförmåga: Lärarna väljer grupper ibland och eleverna ibland; mycket grupperingar i vår klass; lärarna skulle bestämma mer i gruppindelningen; man utvecklas mest med någon som är på ens egen nivå eller högre upp; i Eng och Sh indelas i grupper med kort; lärarna bra på att påpeka vilka mål som gäller; bryr mig inte så mycket om målen utan vill bara klara uppgiften; Kopplingen mellan kunskapsmål och krav och uppgifter: Får ibland kämpa lite för att klara uppgifterna; skickar bara in uppgiften och vill bli klar utan tanke på kunskapsmål; pratar med lärarna mot slutet av kursen för att kunna komplettera för högre bedömning på vissa mål; lärarna berättar om kunskapskraven men sedan tänker man bara på uppgiften. Bedömning och betyg: Feed-back och bedömning muntligt och på itslearning; varje gång efter en uppgift får man en bedömning, skriven kommentar om vad man kan förbättra; lärarna bedömer även arbetet under lektionerna; oftast feed back på Itslearning; spelar ingen roll om hel- eller halvklass hur mycket feed back man får; mer feed back i halvklass. Lärarnas fokusgrupper: Utveckla samarbetsförmåga: Åk 1 upplever bedömningarna orättvisa i grupparbeten; i grupparbeten ska både grupprocessen och den individuella prestationen bedömas både på Itslearning och muntligt; samarbetet ser bra ut och eleverna tar stort ansvar för bedökare; det är viktigt att tänka till vad man vill nå med uppgiften innan man konstruerar den; elever kan i grupparbeten visa på kunskaper som man tidigare inte har sett; killarna har ofta inte samma ambitionsnivå som tjejerna; att arbeta i grupp kan öka motivationen hos vissa elever; viktigt att läraren ser till att ingen åker snålskjuts på någon annan elev i grupparbeten och på så sätt klarar E utan att ha gjort så mycket; arbetsro och mycket beröm ger resultat; eleverna upplever att i grupparbeten är det bara slutresultatet som bedöms summativt; viktigt att lärarna är tydliga när det gäller den formativa bedömningen, att i ett grupparbete kan en elev arbeta med en studiesvagare elev utan att det drar ner de andra elevernas bedömning. Bedömning och betyg: Viktigt att skilja på feed back och bedömning; muntlig feed back blir inte lika tydlig som bedömning på Itslearning; om uppgiften kommer in för sent ger jag ingen feed back på just den uppgiften; viktigt att ha med samma mål vid flera tillfällen; viktigt att ge övningstillfällen och dessa kan man ta med i slutbetyget; feed back får inte vara för långa texter om hur man arbetar framåt; begreppen överskådligt, utförligt etc är viktigt att använda så att eleverna blir bekanta med begreppen; bra att ha en kollega med i klassrummet som ser det jag inte ser; bra att boka tid med Susse specialpedagog; viktigt att bedömningen blir ett lärtillfälle med strategier för både

elever och lärare; bra att vid EVK kunna diskutera tips från kollegor om bemötande av elever vid bedömningen; arbeta fram en likvärdig struktur på hur man ger feed back; komma fram till vad och var vi skriver; finns risk att färdiga bedömningsmallar blir för standardiserat; ge framåtriktad feed back; dela upp de större uppgifterna i mindre delar; matriserna på Itslearning är också en form av feed back; trygg i bedömningen; det kollegiala har gett ökad trygghet i bedömningen; ett utvecklingsområde är att jobba med kamratfeedback; jobbar i skrivmomenten med skrivprocessen och kamratfeedback; kanske tydligare med process feed back i Eng och Sv, men kan med fördel även jobbas med i andra kurser. i det kollegiala och det tematiska kan vi utveckla bedömningskompetensen, samtalet efteråt om bedömningen viktigt; hur en elev ställer frågor kan också bli en del av bedömningen; kan hända att en uppgift täcker in kunskapskrav som vi inte tänkt på från början; vissa mål kan man ha med i varenda uppgift; jobba i grupp men läraren bedömer alltid enskilt; genusperspektivet, pojkar tappar i alla undersökningar; kvinnan alltid det andra könet, sociala blicken, lärt sig läsa av sociala situationer tidigt. Låter man eleverna vara med i planeringsfasen kommer bedömningen tydligare fram för dem; sitta med de andra kollegorna i samma ämne för att hitta bra färdiga formuleringar; dela med sig av formulerade bedömningar. Var är vi? Utifrån erfarenheterna från föregående läsår har vi valt att under kommande läsår arbeta med följande målområden: 1. Vi behöver förbättra kvalitén och öka likvärdigheten när det gäller bedömning och betyg. 2. Vi behöver förbättra det proaktiva arbetet med elevhälsan. Vart ska vi? 1. Få en bättre kvalitet och ökad likvärdighet när det gäller bedömning och betyg. 2. Vårt mål är att öka antalet elever som klarar sin yrkesexamen och vårt sikte är självklart inställt på 100%. När det gäller alla elever på Victum är vårt mål att de ska klara minst E i 2500 gyp. 3. När det specifikt gäller eleverna på VO är vårt mål att 100% av eleverna ska bli anställningsbara genom att få VO-College diplom. 4. Vi vill fortsätta utveckla våra lärares kompetens i fråga om bedömning och betygsättning och därmed öka likvärdigheten i skolans betygsättning. 5. Intensifiera och utöka det proaktiva arbetet med elevernas hälsa och därmed öka deras närvaro under skoltid och minska mentorernas arbetsbörda.

Hur gör vi? 1.a Skapa fler tillfällen för sambedömning genom kollegialt samarbete Ansvar: Förstelärarna initierar och följer upp denna process. 1.b Fortsatta diskussionstillfällen kring Bedömning och betyg under läsåret 2017/2018. Ansvar: Skolledarna bokar in i Victumkalendern och ansvarar för innehåll tillsammans med förstelärarna. 1.c Alltid använda kunskapsuttrycken i samband med rättning och bedömning av elevarbeten. Ansvar: Kursansvariga lärare. 1.d Bli bättre på att uppfylla Skollagens krav på kontinuerlig feed back till elever samt skapa en struktur, lathund, för hur vi lägger in uppgifter, dokumenterar och arbetar med feedback i Its Learning. Ansvar: Förstelärarna och kursansvariga lärare. 1.e Bli bättre på formativ bedömning under arbetets gång i de olika kurserna, speciellt under gemensamma elevarbeten för att skapa mer rättvisa bedömningar. Ansvar: Kursansvariga lärare 1.f Mer tid för lärarnas reflektioner och sambedömning under terminens gång, t ex vid sambedömning i det tematiska arbetet. Ansvar: Kursansvariga lärare. 1.g Så snart en elev visar tendens till att få rester i en kurs bokar kursansvarig lärare tid med eleven i studieverkstaden för att öka individualiseringen och därmed likvärdigheten i bedömningsarbetet. Detta innebär att vi ska öka utnyttjandet av studieverkstaden under lå 2017/2018. Vi erbjuder även provtillfällen under studieverkstaden, då elever kommer in och skriver inlämningsuppgifter i Digiexam, som ett prov. Ansvar: Kursansvariga lärare. 2.För att hjälpa eleverna att klara minst E i 2500 gyp kommer vi att fortsätta vårt arbete med att få mentorerna att allt bättre coacha sina mentorselever i val av kurser som antingen leder till en yrkesexamen eller grundläggande högskolebehörighet. Ansvar: Mentorer och kursansvariga lärare. 3-4. Vi fortsätter att arbeta med detta utvecklingsområde bedömning och betyg under lå 17/18. På skolan kommer vi under lå 17/18 att fortsätta utveckla arbetet med det kollegiala lärandet och därmed få en allt större samstämmighet i lärarlaget kring frågor som berör bedömning och betyg. Vi kommer att avsätta skolutvecklingsdagar med fokus på detta utvecklingsområde. Ansvar: Skolledningen och förstelärare.

3-4. I förstelärarnas uppdrag ligger arbetet med att koppla samman de olika kurserna med elevernas APL för att därigenom bredda och fördjupa bedömningstillfällena i de olika kurserna. Ansvar: Förstelärarna 5. Lå 17/18 utökar vi resurserna i vår skolhälsovård, eftersom vi vet att en förbättrad elevhälsa genererar ett bättre studieresultat. Vi planerar in EHTmöten en gång i månaden, där specialpedagog, skolsköterska och skolkurator deltar tillsammans med skolledningen. Skolsköterska och skolkurator ska mer aktivt delta i undervisningen för att förbättra det proaktiva arbete med elevhälsan och för att eleverna ska få strategier till att öka sitt välbefinnande. Ansvar: Skolledningen 5. När en elev under 18 år går hem tidigare p.g.a. sjukdom, ska eleven anmälas som frånvarande, inte sjuk. Vårdnadshavare har rätt att veta och ska kontakta mentor, som i efterhand kan ändra ogiltig frånvaro till sjukfrånvaro. Mentor sjukskriver inte elever. När elev över 18 år går hem tidigare p.g.a. sjukdom ska eleven själv anmäla sig som sjuk i Adela. Ansvar: Kursansvarig lärare/mentor.