Vård- och omsorgsnämndens övergripande planering med budget

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 1/2010 ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 1 (25) Datum Vår beteckning Vår handläggare Lena Carlberg, ekonom Maria Carlsson, ekonom Vård- och omsorgsnämndens övergripande planering med budget 2010-2012 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2009-08-27, 94 Fastställd av kommunfullmäktige 2009-11-16, 187 Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2010-01-28, 9

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 2 (25) Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning... 4 1.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar... 5 1.3 Nyckeltal... 7 1.3.1 Nyckeltal för nämndens mål... 7 2. Ansvarsområde... 9 2.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning per budgeteringsområde... 9 2.1.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning äldreomsorgen... 9 2.1.2 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning handikappomsorgen... 12 2.1.3 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning personlig assistans... 14 2.1.4 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning politisk ledning... 15 2.1.5 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning övrigt gemensamt... 16 2.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar per budgeteringsområde... 16 2.2.1 Sammanfattande verksamhetsförändringar äldreomsorgen... 16 Förslag till förändringar under 2010... 16 Utmaningar för 2010... 18 Förslag till förändringar under 2011... 18 Förslag till förändringar under 2012... 18 2.2.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar handikappomsorgen... 19 Förslag till förändringar under 2010... 19 Utmaningar för 2010... 20 Förslag till förändringar från 2011... 21 Förslag till förändringar från 2012... 21 2.2.3 Sammanfattande verksamhetsförändringar personlig assistans... 21 Förslag till förändringar under 2010... 21 Utmaningar för 2010... 22 2.2.4 Sammanfattande verksamhetsförändringar politisk ledning... 22 Förslag till förändringar under 2010... 22 Förslag till förändringar under 2011-2012... 22 2.2.5 Sammanfattande verksamhetsförändringar övrigt gemensamt... 22 Förslag till förändringar under 2010... 22 Förslag till förändringar under 2011... 22 Förslag till förändringar under 2012... 22 3. Mål och uppdrag... 23 3.1 Externa perspektivet... 23 3.1.1 Ortsutvecklingsperspektivet... 23 3.1.2 Medborgarperspektivet... 23 3.1.3 Miljöperspektivet... 23 3.2 Interna perspektivet... 24 3.2.1 Ekonomiska perspektivet... 24 3.2.2 Personalperspektivet... 24 3.2.3 Verksamhetsperspektivet... 25 Mätbara mål... 25 Bilagor: Investeringsbudget 2010 Detaljerad redovisning av verksamhetsförändringar 2010-2012 (enbart till nämnden)

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 3 (25) 1. Verksamhetsbeskrivning Nämndens totala kostnader/intäkter (kostnader och intäkter +) VON Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Nettokostnad 487 273 498 975 492 044 493 864 506 019 Nämndens totala nettoinvesteringar VON Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Nettoinvesteringar 3 734 2 920 5 310 4 120 4 425 I dokumentet redovisas de förändringar och den ramjustering vård- och omsorgsnämnden vill göra under planperioden 2010-2012. I kostnadsberäkningarna har nämnden tagit hänsyn till de förändringar som beslutats i planeringsförutsättningarna för 2010-2012. Ramjustering ingår med 11 500 tkr. Ramjustering, enligt den demografiska beräkningen för äldreomsorgen, uppgår för 2010 till + 5 390 tkr. Ramarna har också minskats för beräknade, lägre kapitaltjänstkostnader samt med medel för Folkhälsoenheten, totalt 6 931 tkr. Vård- och omsorgsnämnden har att inom ram finansiera oundgängliga kostnadsökningar 2010. Det sker med ökade intäkter, demografiuppräkning samt reducering av chefer och administration. Överskott minskar äldreomsorgens andel av kostnadsreduceringarna. För 2011 har uppräkning enligt demografin för äldreomsorgen gjorts med 3 079 tkr. För 2012 finns ingen beräkning gjord av demografins påverkan på ramarna och finns heller inte medräknat i vårdoch omsorgsnämnden budgetförslag. Den stora ökningen av personer över 75 år i befolkningen bedöms uppkomma från 2015. I Katrineholms kommun bor fler personer som är berättigade till och får LSS-insatser än i riket i genomsnitt och för detta får Katrineholm delvis ersättning via det statliga LSSutjämningssystemet. År 2004 fick Katrineholm 14 mnkr i LSS-utjämning. Utjämningsbidraget har ökat med 187 procent till 40,2 mnkr för 2009 pga. fler personer och ökad vårdtyngd. Samtidigt har Handikappomsorgens budget för LSS verksamhet mellan åren 2004-2009 ökat med 28 procent, från 103 mnkr till 132 mnkr. I likhet med övriga kommuner i landet har handikappomsorgen ingen demografisk ram. Under 2010 tar nämnden inte upp någon ramjustering för löneavtalsförändringar. Nämnden förutsätter att verksamheterna blir kompenserade i förhållande till den faktiska kostnadsökningen.

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 4 (25) Förändringar efter beslut i Kommunfullmäktige Nämndens totala kostnader/intäkter (kostnader och intäkter +) VON Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Nettokostnad -487 273-498 975-519 610-521 430-533 585 Vård- och omsorgsförvaltningens ram justeras upp med 27 566 tkr. Intäktskravet på 5 756 tkr från landstinget till hemsjukvård och rehabilitering inkl intäktsökningen om 200 tkr tas tillbaka, bruttokostnaden ökar med 4 044 tkr och balanseras med en ramökning på 10 000 tkr. Förändringar efter beslut i kommunfullmäktige Nämndens totala nettoinvesteringar VON Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Nettoinvesteringar 3 734 2 920 5 010 4 120 4 425 Ombudgetering från 2009 300 Totalt 5 310 Vård- och omsorgsförvaltningen har fått en investeringsbudget 2010 på 5 010 tkr. I delårsrapporten har förvaltningen begärt ombudgetering från 2009 på 300 tkr. Detta ger en sammanlagd investeringsbudget på 5 310 tkr. Efter utredning kommer eventuellt 100 tkr att användas till två mobila sprinklers i verksamheten. 1.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vad i lag sägs om socialnämnd beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade. Nämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade samt insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Vård- och omsorgsnämnden ansvarar även för hälso- och sjukvård åt dem som bor i sådan boendeform eller bostad som avses i socialtjänstlagen 5 kap 5 och 7 samt 7 kap 1 och för dem som vistas i dagverksamhet enligt samma lag. Till vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde hör betalningsansvar enligt lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård,

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 5 (25) prövning av bidrag enligt lag(1992:1574)om bostadsanpassningsbidrag m m samt prövning av tillstånd till resor enligt lag (1997:736) om färdtjänst och lag (1997:735) om riksfärdtjänst. Vård- och omsorgsnämnden är personuppgiftsansvarig för personuppgifter inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ansvarar även för folkhälsoarbete inom äldreomsorg och handikappomsorg verksamhet med personligt ombud. Befolkningens behov, med individen i centrum, skall vara utmärkande för förvaltningens verksamhet. Viktiga utvecklingsområden för fortsatt arbete skall vara kända av alla, bl.a. hållbar utveckling, värdegrund och jämställd medborgarservice, ett ledarskap och medarbetarskap som stödjer, lärande samt utveckling och förbättringsarbete, hälsofrämjande, förebyggande, rehabiliterande förhållningssätt och samverkanssynsätt inom Närvården. Nämndens ansvarsområden har i dokumentet delats i äldreomsorg, handikappomsorg, personlig assistans samt politisk ledning och övrigt gemensamt. 1.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Vård- och omsorgsnämnden föreslår förändringar och ramjustering för 2010 enligt beslut i planeringsförutsättningar. Förändringarna omfattar ramminskning med 11 500 tkr och ramtillskott med 5 390 tkr, samt reduktion för sänkta kapitaltjänstkostnader med 404 tkr. Slutöverlämning med 417 tkr 1 från folkhälsoenheten minskar också ramarna. Nämndens nettodriftkostnader för 2010 föreslås därmed uppgå till 492 044 tkr. Planerad verksamhet år 2011 ryms inom ramarna enligt planeringsförutsättningarna, med beräknade demografiska ramökningar inräknade. För 2012 föreslås en ökning av budgetramarna med + 10 896 tkr. Beloppet kan förändras av ev. demografiska ramökningar. De ökade kostnaderna avser verksamhetsutveckling, liksom delning av Tallhedens korttidsboende till två enheter. Inom äldreomsorgen föreslås för 2010 avgiftshöjningar motsvarande 1 600 tkr. De ökade intäkterna finansierar delar av verksamhetsförändringarna inom äldreomsorgen och handikappomsorgen. För 2011 föreslås avgiftshöjning med 580 tkr. Verksamheten följer noga hyresjusteringar i samhället i övrigt för att regelbundet justera hyreskostnaderna inom särskilt boende för äldre- och handikappomsorgen på motsvarande sätt. För 2010 föreslås för äldreomsorgen att verksamhetens ram omfördelas och justeras ner med netto 7 214 tkr, efter avräkning för avgiftshöjningar för att täcka kostnadsreduceringar och delvis ökningar inom andra verksamheter. Medel avsätts för en viss utökning/anpassning av kommunens dagverksamhet till förändrade behov samt för ökande behov av bostadsanpassning. Flera projekt som drivits med hjälp av regeringens 1 Folkhälsoenhetens budget inom VON har i ramar överförts till KS med 583 tkr år 2009 och 417 tkr år 2010, tillsammans 1 mkr.

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 6 (25) stimulansbidrag avslutas inför 2010. Medel avsätts för att stödja implementering av dessa i ordinarie verksamhet. Kostnadsreduceringar inom äldreomsorgen motsvarar 6 410 tkr. Intäkter enligt hemsjukvårdsavtal med landstinget upphör vid årsskiftet för att övergå till skatteväxling från landstinget till kommunen av hela hemsjukvården om erforderliga beslut fattas under hösten 2009. Skatteväxlingen avser enbart vård- och omsorgsnämnden som också får ett något utökat ansvar. Intäktsfinansieringen övergår därigenom helt till anslagsfinansiering där vissa revideringar pga utökat uppdrag kan komma att föreslås. Om beslut inte fattas om skatteväxling ger uppräkningen av intäkter enligt hemsjukvårdsavtalet 200 tkr. Intäktsökningen finns medräknat i föreslagna avgiftshöjningar. Inom handikappomsorgen föreslås för 2010 avgiftshöjningar motsvarande 365 tkr, vilka delvis finansierar kostnadsökningar. Ramjustering föreslås med netto 2 470 tkr. Omfördelningar inom verksamheten har gjorts för att klara utbyggnad och behovsökning. Kostnadsreduceringar motsvarande 3 450 tkr inom handikappomsorgen kommer delvis att göras för vissa stödinsatser där behov upphör. Huvuddelen kommer dock att ske via personalreduktion i gruppbostäder/servicebostäder. Dagligverksamhet/sysselsättning förväntas halvårsskiftet 2009 få 14 nya brukare mot normala 3-4. Daglig verksamhet behöver för att klara uppdraget återfå de resurser som drogs in vid reduceringen 1:a kvartalet 2009. Ett boende med sex platser för unga vuxna planeras att starta kvartal ett 2010. Boendet kommer att vara lokaliserat i kvarteret Mejseln. Då boendet startar minskas tillfälligt behovet av vissa insatser inom barn och ungdomsverksamheten. Handikappomsorgen utreder möjligheterna att anta nytt klassifikationssystem för funktionshindrade personer enligt WHO. Fördelar är bland annat större brukarinflytande och bättre möjlighet att jämföra verksamheter och kostnader mellan kommuner. Nämnden kommer att fatta särskilt beslut om införandet. Införande och utbildning av personal planeras pågå under en treårsperiod. Fortsatt utbyggnad av handledning till arbetsgrupper inom handikappomsorgen är ytterligare ett oundgängligt behov. Statliga LSS-kommittens slutbetänkande (SOU 2008:77) innebär förändringar för handikappomsorgen inom flera områden, främst personlig assistans, med förslag om att kommunen ska bygga upp nya stödformer för vissa brukare. De ekonomiska effekterna för kommunen är idag svåröverblickbara, men klart är att staten ska spara dryga tre mdr kr, med risk för ökade kostnaden till kommun och/eller den enskilde. Förändringarna kan troligen inte träda ikraft förrän år 2011. Den sista delen av den kommungemensamma folkhälsoverksamheten som bedrivits vid vård- och omsorgsförvaltningen upphör vid årsskiftet 2009/2010. Kvarstår det folkhälsoarbete som enbart berör vård- och omsorgsnämnden. Medel för vård- och omsorgsnämndens eget folkhälsoarbete återförs från folkhälsoenheten till övrigt gemensamt. Vård- och omsorgsnämndens folkhälsoarbete inryms i befintliga verksamheter under 2010.

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 7 (25) Inom den gemensamma verksamheten föreslås ramjustering med 1 800 tkr för 2010. Kompetensförsörjningsprojektet fortsätter i samverkan med personalkontoret. Det nya klassifikationssystemet som införs inom handikappomsorgen skall långsiktigt införas i hela förvaltningen. 1.3 Nyckeltal 1.3.1 Nyckeltal för nämndens mål 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 1.3.1.1 Externa perspektivet Ortutvecklingsperspektivet Antal personer som deltagit i verksamhetsnära utbildnngar * *Avser utbildningar på gymnasial- och högskolenivå - 69 60 20 20 20 20 Medborgarperspektivet Antal aktiviteter för att öka medborgardialogen 1.3.1.2 Interna perspektivet 2 - - 2 3 4 4 Ekonomiska perspektivet Antal åtgärdsförslag i relation till negativa budgetavvikelser (procent) Personalperspektivet - - - 100 100 100 100 Antal anställda personer tillvidare och visstid (månadsanställda) 1 januari respektive år Antal anställda 1 234 1 249 1 241 1 252 1 200 1 200 1 200 Antal kvinnor/män 1111/1 23 1129/1 20 1125/1 16 1134/1 18 1080/1 20 1075/1 25 1070/1 30 Visstidsanställda exkl. tim. 141 178 155 150 145 140 135 Antal fortbildnings/ handledningstillfällen* - 304/78 255/13 9 82/132 112/18 4 107/20 2 107/20 3 * Siffrorna baseras på kompetensutvecklingsplan (antal grupper x antal tillfällen).

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 8 (25) Miljöperspektivet Antal verksamheter som källsorterar (procent) Verksamhetsperspektivet Antal enheter som redovisat förbättringsarbete (procent) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 - - - 100 100 100 100 - - - 95 95 98 98 1.3.2 Produktion 1.3.2.1 Äldreomsorg Ålder invånare i kommunen, 65-74 år 3 093 3 076 3 179 3 328 3 502 3 617 3 775 invånare i kommunen 75-84 år 2 366 2 352 2 327 2 324 2 310 2 326 2 303 invånare i kommunen > 85 1 093 1 095 985 1 087 1 095 1 091 1 095 Total 6 552 6 523 6 491 6 739 6 907 7 034 7 173 (Justering har skett efter uppdaterad statistik) Bruttokostnad/invånare > 65 år, tkr 50,8 55,1 56,9 54,3 52,2 51,5 51,9 Särskilt boende Antal platser (exkl servicehus) 376 376 374 354* 354 354 366** Bruttokostnad/plats, tkr 465 494 524 563 545 546 528 Hemtjänst Antal personer i ordinärt boende och 610 600 580 530 550 550 550 servicehus Bruttokostnad/person, tkr 131 146 162 178 172 172 172 Färdtjänst Antal resor (inkl resor till 26 500 25 000 24 282 24 000 24 000 24 000 24 000 dagverksamhet) Bruttokostnad/resa 168 kr 177 kr 134 kr 134 kr 134 kr 134 kr 134 kr * 2009: 8 pl Åsgården, 12 pl Lövåsen ** Återst. av Lövåsens alla platser Kostnader under planperioden innefattar inte ökade lönekostnader. Gäller samtliga enheter.

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 9 (25) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 1.3.2.2 Handikappomsorg Personlig assistans Antal personer LSS 20 20 22 23 23 23 23 - varav privat utförare 10 10 10 11 12 12 12 Antal personer LASS 70 72 76 73* 73 73 73 - varav privat utförare 24 43 45 47* 47 47 47 Beviljade timmar snitt/vecka LSS 631* 631 631 631 - varav utförda av kommunen 270 231 243 257* 257 257 257 LASS 2 753 1 833 1 925 1693* 1 693 1 693 1 693 Försäkringskassans finansiering av personlig assistans (procent) 59 54 53 52 51 50 50 Bostad med särskild service omsorgsverksamhet Antal platser 98 99 97 103 108** 110 110 Bruttokostnad/plats tkr 648 633 637 638 654 654 654 Bostad med särskild service socialpsykiatri Antal platser 14*** 14 14 22**** 22 22 22 Bruttokostnad/plats tkr 484 502 516 506 506 506 506 * Justering har skett efter uppdaterad statistik, juli 2009 **Inklusive boende för yngre vuxna 6 pl *** Skogsbrynet och Bokvägen 7 pl vardera **** Inklusive omvårdnadsboende 8 pl Kostnader under planperioden innefattar inte ökade lönekostnader. Gäller samtliga enheter. 2. Ansvarsområde Vård- och omsorgsnämnden ansvar är fördelat på äldreomsorg, handikappomsorg, personlig assistans, politisk ledning samt gemensam verksamhet. För verksamheten är vård- och omsorgschefen ansvarig tillsammans med avdelningschefer för respektive verksamhetsområde. 2.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning per budgeteringsområde 2.1.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning äldreomsorgen Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 68 216 55 377 56 977 Kostnader -375 436-366 236-360 622 Nettokostnad -307 220-310 859-303 645

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 10 (25) Äldreomsorgen i Katrineholm ska medverka till att de äldre i kommunen ges förutsättningar att leva och bo självständigt samt ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Omvårdnad och omsorg ska erbjudas efter den enskildes behov ur ett helhetsperspektiv, vara av god kvalitet och bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Äldreomsorgens insatser ska vara flexibla och erbjudas så att de stödjer och utvecklar den enskildes egen förmåga och oberoende och bidra till den enskildes möjligheter till ett meningsfullt liv. Äldreomsorgen ska eftersträva att den enskilde känner sig trygg med den omvårdnad och omsorg som erbjuds och ge förutsättningar för att så långt möjligt kunna bo kvar i det egna hemmet. När insatser i det egna hemmet inte räcker till skall det finnas möjlighet att flytta till kommunens särskilda boenden. Äldreomsorgens insatser ska utmärkas av: Individen i fokus Bra bemötande Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt Äldreomsorgen ger insatser till äldre och funktionshindrade efter biståndsprövning enligt socialtjänstlagen, SoL, hälso- och sjukvårdslagen, HSL, lag om färdtjänst, lag om riksfärdtjänst och lag om bostadsanpassning. Äldreomsorgen samverkar med sjukhus och primärvård samt ansvarar för hemsjukvård. För att möta förändrade behov inom äldreomsorgen så har vård- och omsorgsnämnden arbetat fram en äldreomsorgsplan som antagits av kommunfullmäktige. Planen anger att basen för den framtida äldreomsorgen är att vård och omsorg ges i ordinärt boende, vilket ger individen förutsättningar att bo kvar i ordinärt boende. Genom hemtjänst, hemsjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser, rehabilitering samt andra insatser från verksamheten, underlättas möjligheten för äldre, sjuka och funktionshindrade att bo kvar i ordinärt boende. De äldre erbjuds också förebyggande insatser som t.ex. Fixar Malte. Tillgängligheten har ökat genom införandet av äldreomsorgen direkt. Stödet från anhöriga har stor betydelse för äldres livskvalitet och hälsa. Med hjälp av statsbidrag prövas nya former av anhörigstöd som om de utfaller väl kommer att arbetas in i den ordinarie verksamheten. När insatserna i det egna hemmet inte räcker till finns möjlighet att flytta till särskilt boende såsom vårdboende, demensboende eller servicehus. Dessutom finns korttidsboende med inriktning mot avlastning, rehabilitering och vård i livets slutskede. Omfattande kompetensoch verksamhetsutveckling genomförs med hjälp av statsbidrag.

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 11 (25) Förändringar efter beslut i kommunfullmäktige Äldreomsorg Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 68 216 55 377 51 021 Kostnader -375 436-366 236-373 566 Nettokostnad -307 220-310 859-322 545 Inom äldreomsorgen justeras kostnadsramen upp med 18 900 tkr. Justeringarna är ett resultat av ökade resurser från ett majoritetsförslag och skatteväxlingen gällande hemsjukvård. Intäktskravet på 5 756 tkr från landstinget till hemsjukvård och rehabilitering inkl intäktsökningen om 200 tkr tas tillbaka och ersätts med en ramökning på 10 000 tkr. Skatteväxlingen består av de 10 000 tkr. Majoritetsförslaget ökar kostnadsramen för äldreomsorgen med 8 900 tkr. De 8 900 tkr är fördelade på: Kompetensutveckling Personalsatsning Ökad kvalitet Personalsatsningarna skall fördelas på: Sjuksköterska SÄBO Höja sysselsättningsgrader 0,5 tjänst för ett ev. trygghetsboende Ökad kvalitet skall fördelas på: Kultur och sociala insatser Vårdhund Studiebesök för inspiration och idéer

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 12 (25) 2.1.2 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning handikappomsorgen Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 14 199 13 510 13 875 Kostnader -145 610-153 351-156 186 Nettokostnad -131 411-139 841-142 311 Handikappomsorgen ger insatser till funktionshindrade enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och Socialtjänstlagen, SoL. Att ge stöd och service till personer med funktionshinder är en verksamhet inom social omsorg som består av insatser för att hjälpa människor med olika funktionshinder och/eller särskilda behov att hantera sin vardag. Omsorgsarbetare söker tillsammans med brukaren bevara, utveckla, förändra och skapa livsstrategier för och i olika livssituationer. Enligt visionen ska handikappomsorgens insatser medverka till att funktionshindrade har ett innehållsrikt och meningsfullt liv och att den sociala omsorgen och omvårdnaden håller en hög kvalitet. Personer med funktionshinder ska få ett kvalificerat stöd var och en efter sitt behov. Handikappomsorgen svarar även för insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, till och med sjuksköterskenivå i särskilda boendeformer enligt LSS och SoL, inklusive personer som får insatser inom socialpsykiatrin. Därtill kommer kommunens betalningsansvar för patient i sluten psykiatrisk vård. I Katrineholms kommun bor fler personer som är berättigade till och får LSS-insatser än riket i genomsnitt. Då omsorgen drevs med landstinget som huvudman bodde många funktionshindrade på vårdhem och institutioner inom kommunens gränser. När institutionerna lades ner blev personerna kvar som kommuninvånare. Katrineholm får delvis ersättning för kostnaderna via det statliga LSS-utjämningssystemet. År 2004 fick Katrineholm 14 mnkr i LSS-utjämning. Pga. ökad vårdtyngd har utjämningsbidraget ökat med 187 procent till 40,2 mnkr för 2009 (preliminärt 37,8 mnkr år 2010 till följd av att flera LSS ärendet blivit SoL ärenden). Samtidigt har handikappomsorgens budget för LSS verksamhet mellan åren 2004-2009 ökat med 28 procent, från 103 mnkr till 132 mnkr. Utjämningsbidraget betalas direkt till kommunkassan. I likhet med övriga kommuner i landet har handikappomsorgen ingen demografisk ram.

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 13 (25) Förändringar efter beslut i kommunfullmäktige Handikappomsorgen Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 14 199 13 510 13 875 Kostnader -145 610-153 351-159 351 Nettokostnader - 131 411-139 841-145 476 Inom handikappomsorgen justeras ramen upp med 3 165 tkr. Justeringarna är ett resultat av ökade resurser från ett majoritetsförslag. Den ökade kostnadsramen är fördelad på: Kompetensutveckling Personalsatsning Ökad kvalitet Personalsatsning och ökad kvalitet satsas på för att brukarna som kommer är fler och tyngre. Utveckling av statsbidrag respektive budget för LSS kostnader 140000 120000 100000 80000 60000 Budget Statsbidrag 40000 20000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Det omställnings- och utvecklingsarbete inom Daglig verksamhet som nämnden tidigare beslutat och som pågått under år 2008 och 2009 kommer att avslutas under år 2010. Som en del i denna utveckling har den socialpsykiatriska sysselsättningen att organiseras tillsammans med daglig verksamhet. En slutrapportering kommer att ske till nämnden. Nya

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 14 (25) sysselsättningsformer tillskapas med fokus på att brukarna deltar i tjänsteproduktion istället för som tidigare olika typer av legoarbeten. En nationell trend är att antalet personer med psykiska funktionshinder, som får kommunalt stöd, ökar, så också i Katrineholm. Landstingets nedläggning av den psykiatriska slutenvården på Kullbergska sjukhuset bidrar också till ett ökat behov av kommunala insatser. Statliga LSS-kommittens slutbetänkande (SOU 2008:77) innebär förändringar för handikappomsorgen inom flera områden, främst personlig assistans, med förslag om att kommunen ska bygga upp nya stödformer för vissa brukare. De ekonomiska effekterna för kommunen är idag svåröverblickbara, men klart är att staten ska spara dryga tre mdr kr, med risk för ökade kostnaden till kommun och/eller den enskilde. Förändringarna kan troligen inte träda ikraft förrän år 2011. 2.1.3 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning personlig assistans Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 26 616 27 434 27 434 Kostnader -54 543-54 405-54 405 Nettokostnad -27 927-26 971-26 971 För personlig assistans avseende LASS- ärenden är det försäkringskassan som fattar beslut. Kommunen finansierar alltid de första 20 timmarna oavsett vem som utför assistansen, kommunen eller privat utförare. Kostnaden för de första 20 timmarna uppgår till ca 270 tkr per år och person, totalt ca 19 mnkr för 2010. Det är den enskilde som alltid själv väljer sin utförare. När det gäller LSS-ärenden är det kommunen som fattar beslutet och finansierar kostnaden. Antalet personer som ansöker om och beviljas personlig assistans av såväl kommunen, LSS, som försäkringskassan, LASS, har ökat under en följd av år, men under 2009 har en nedgång noterats. Ett par resurskrävande ärende har övergått till SoL och ett antal personer har fått minskad assistanstid till följd av försäkringskassan striktare tillämpning. För att upprätthålla en god kvalitet krävs att brukarna får inflytande över insatsens utformning och att de ges med god kontinuitet. Detta kräver att de personliga assistenterna har en god kompetens och att organisationen ger sådant stöd att assistenterna trivs med sitt arbete. En tydlig organisation, en god arbetsmiljö och möjlighet till utveckling i form av fortbildning krävs. Eventuellt kan förändringar vad gäller regelverket för personlig assistans komma att införas genom ändrad lagstiftning. Personlig assistans bedriver verksamhetsutveckling där behovet av introduktionsprogram för nya assistenter och kompetensutvecklingsprogram för nya assistenter belyses särskilt. Arbetsmiljöfrågorna och sjukskrivningstalen är starkt förknippade. Sjukskrivningstalen har sänkts betydligt under senare år.

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 15 (25) Förändringar efter beslut i kommunfullmäktige Personlig assistans Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 26 616 27 434 27 434 Kostnader -54 543-54 405-54 655 Nettokostnad -27 927-26 971-27 221 Inom personlig assistans justeras kostnadsramen upp med 250 tkr efter ett majoritetsförslag. Satsningen används på kvalitet. Detta skall resultera i dokumentationsmöjligheter via datorer för personalen. 2.1.4 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning politisk ledning Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 1 0 0 Kostnader -2 109-2 091-2 141 Nettokostnad -2 108-2 091-2 141 Den politiska ledningen består av vård- och omsorgsnämnd med 15 ordinarie ledamöter och 15 ersättare som sammanträder nio gånger per år, liksom enskilda utskottet med 5 ordinarie ledamöter och 5 ersättare. Ordförande, 1:e och 2:dre vice ordförande har beredning ca två gånger per månad utom sommarmånaderna. Till detta kommer ett antal sammanträden med budgetberedningen. Sammanfattande verksamhetsförändringar politisk ledning Förändring efter beslut i kommunfullmäktige Politisk ledning Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 1 0 0 Kostnader -2 109-2 091-2 116 Nettokostnad -2 108-2 091-2 116 Kostnadsram för politisk ledning har justerats med 25 tkr avseende arvodeshöjningar under 2010. Den begärda höjningen på 50 tkr blev justerad till 25 tkr.

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 16 (25) 2.1.5 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning övrigt gemensamt Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 4 166 1 515 775 Kostnader -22 773-20 728-17 751 Nettokostnad -18 607-19 213-16 976 Verksamheten omfattar förvaltningsledning, stab och central administration. Förvaltningens ledningsorganisation med stab och administration har sina lokaler på Upplandsgatan 2-4 tillsammans med områdeschefer och handläggare inom handikappomsorgen, sjuksköterskor och handläggare för myndighetsutövning inom äldreomsorgen. Förändring efter beslut i kommunfullmäktige Övrigt gemensamt Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 4 166 1 515 775 Kostnader -22 773-20 728-23 027 Nettokostnad -18 607-19 213-22 252 Kostnadsramen för övrigt gemensamt har justerats enligt följande: Minskad ram på grund av IT-samordning med 215 tkr. En ökning av ram enligt majoritetsförslag samt en hyreskompensation. Majoritetsförslaget är fördelat med 5 185 tkr enligt följande: Kompetensutveckling Personalsatsning Ökad kvalitet Buffert Personalsatsning och ökad kvalitet satsas i två projekt: Informatör/Kommunikatör IT-samordnare. Ett projekt som varar i två år, därav delning av ram. Fortsatt projekt LOV 2.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar per budgeteringsområde 2.2.1 Sammanfattande verksamhetsförändringar äldreomsorgen Förslag till förändringar under 2010 Enligt demografiberäkning i planeringsförutsättningarna för 2010 utökas äldreomsorgens ram med 5 390 tkr. Samtidigt sker en minskning med ramen med 404 tkr beroende på lägre kapitaltjänstkostnader enligt underlag till förvaltningen. De verksamhetsförändringar och omfördelningar inom äldreomsorgen som föreslås, ger ett överskott med netto 5 614 tkr.

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 17 (25) Tillsammans med föreslagna avgiftshöjningar på 1 600 föreslås äldreomsorgens budgetram för 2010 justeras ned med brutto 12 200 tkr. Ålder 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 65-69 år 1763 1907 2083 2160 2222 2259 2256 2165 2158 2133 2120 2069 2072 70-74 år 1416 1421 1419 1457 1553 1674 1805 1966 2040 2101 2137 2136 2057 75-79 år 1287 1281 1256 1297 1294 1272 1282 1285 1325 1414 1523 1642 1785 80-84 år 1040 1043 1054 1029 1009 1021 1020 1006 1041 1042 1029 1042 1049 85-89 år 743 749 737 701 697 683 688 700 684 672 681 684 680 90-94 år 274 264 280 311 316 327 326 322 309 309 304 308 315 95 år - 68 74 78 79 82 78 77 83 93 94 95 94 95 00- w 32207 32224 32213 32180 32140 32101 32054 32018 31994 31978 31968 31963 31961 (SCB:s Demografisk prognos visar på en ökning av äldre äldre från 2015 och framåt.) Hyreshöjning i vård- och demensboenden föreslås med 100 kr/månad. Avgiften för matabonnemang och matdistribution föreslås höjas med 150 kr/månad. Avgiften för färdtjänst föreslås höjas med 4 kr/resa, rabatterade bussresor med 4 kr och resor till dagverksamhet med 25 kr, avgiften för trygghetslarm med 30 kr/månad. Intäkter enligt hemsjukvårdsavtal med landstinget beräknas upphöra vid årsskiftet för att övergå till skatteväxling från landstinget till kommunen av hela hemsjukvården om erforderliga beslut fattas under hösten 2009. Skatteväxlingen avser enbart vård- och omsorgsnämnden som också får ett något utökat ansvar. Intäktsfinansieringen övergår därigenom helt till anslagsfinansiering där vissa revideringar pga utökat uppdrag kan komma att föreslås. Om beslut inte fattas om skatteväxling ger uppräkningen av intäkter enligt hemsjukvårdsavtalet 200 tkr. Personaltätheten inom särskilda boenden minskas med budgetmedel motsvarande 0,04 tjänst per boende vilket motsvarar ca 14 tjänster eller en kostnadsminskning med 6 410 tkr/år. KFAB skall genomföra upphandling av ombyggnation och tillbyggnad för Lövåsens vårdoch korttidsboende. Efter avstämning av kostnadsbilden skall Kommunstyrelsen slutgiltigt pröva frågan om byggnationen skall genomföras. Ny livsmedelslag kräver godkännande av samtliga livsmedelslokaler och miljöförvaltningen kommer tillsammans med serviceförvaltningen gå igenom lokalerna. Vård- och omsorgsförvaltningen kommer att stå för kostnaderna. Medel avsätts för en viss utökning/anpassning av kommunens dagverksamhet till förändrade behov samt för ökande behov av bostadsanpassning. Flera projekt som drivits med hjälp av regeringens stimulansbidrag avslutas inför 2010. Medel avsätts för att stödja implementering av dessa i ordinarie verksamhet. Kostnadsminskningar inom äldreomsorgen täcker till en del kostnadsökningar inom andra verksamheter.

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 18 (25) Utmaningar för 2010 Personalminskningar med drygt 14 tjänster skall genomföras inför 2010. Arbetet med att effektivisera hemtjänst och övrig äldreomsorg fortsätter liksom kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring. Utvecklingen av ett salutogent (hälsofrämjande) synsätt/förhållningssätt i hela verksamheten blir än viktigare med begränsade personalresurser. Färdtjänsten har haft en positiv kostnadsutveckling under ett antal år. Stadstrafikens tillgänglighet geografiskt och tidsmässigt försämras successivt för våra mest funktionshindrade kommuninvånare. En anpassning av stadstrafiken till de äldres och funktionshindrades behov skulle ge förutsättningar för en aktiv tillvaro för dessa och för en fortsatt begränsning av kommunens färdtjänstkostnader. Trenden är fortfarande att behovet av bostadsanpassningsbidrag ökar. Förslag till förändringar under 2011 Enligt planeringsförutsättningarnas demografiberäkningar för 2011 inom äldreomsorgen utökas budgetramen med 3 079 tkr. Avgiftshöjningar, som föreslås för 2011 beräknas ge intäktsökning med 580 tkr. Hyresjusteringar, avgiftshöjningar för färdtjänst och trygghetslarm samt uppräkning av intäkter för hemsjukvård (om skatteväxlingen inte blir av) ger ökade intäkter. En framtida utökning av personaltätheten inom äldreomsorgen är angelägen. Vårdbehovet inom kommunens särskilda boenden är högt. De politiska målen i äldreomsorgsplanen anger att personaltätheten successivt bör höjas till 0,8 tjänst per boende, vilket kan ske i kombination med erbjudanden om högre tjänstgöringsgrader för anställda. Revidering av äldreomsorgsplanen inleds under 2010. Områdeschefernas ansvarsområden är stora och storleken varierar från ca 30 personer till ca 60 personer per chef. I enlighet med kommunens inriktningsmål eftersträvas att personalspannet skall minska till ca 30 personer per heltids ledningstjänst. Under 2011 justeras kostnaden för verksamhetens nattpatruller upp till helårseffekt. Samtidigt föreslås ramjustering för kostnadsökningar avseende anhörigstöd, bostadsanpassning, handledning och kompentensutveckling. Komplettering av staket på Norrgläntan planeras till 2011. Förslag till förändringar under 2012 För 2012 finns ännu inte demografiförstärkningen för äldreomsorgen framräknad i planeringsförutsättningarna. Verksamhetsförändringar föreslås totalt med 9 955 tkr. Ramtillskott föreslås med netto 9 955 tkr. Antalet områdeschefer föreslås utökas med två tjänster och personaltätheten i verksamheten föreslås successivt utökas i riktning mot 0,8 tjänst per boende. Ombyggnad, för en utökning av Furuliden med 7 platser som anhörigstöd, planeras under 2012.

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 19 (25) 2.2.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar handikappomsorgen Inom handikappomsorgen justeras kostnadsramen 2010 upp med totalt 2 470 tkr. Ökade avgiftsintäkter Personalreducering gruppbostäder/servicebostäder Gruppboende unga vuxna Resurscenter/daglig verksamhet Införande av ICF, Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Kompetensutveckling och handledning Korttidsvistelse Aspergers Förslag till förändringar under 2010 För 2010 föreslås ramökning med netto 2 470 tkr. Omfördelningar inom verksamheten har gjorts för att klara utbyggnad och behovsökning. En översyn av avgiftsystemen inom handikappomsorgen 2009 förväntas ge ökade intäkter i forma avgifter och hyror 2010. Bland annat kommer avgiftshanteringen att koncentreras på förre funktioner inom förvaltningen. Avgiftshöjningar motsvarande 365 tkr föreslås. Besparingarna inom handikappomsorgen kommer delvis att göras för vissa stödinsatser där behov upphör. Huvuddelen, ca 2,5 mnkr, kommer dock att ske via personalreduktion i gruppbostäder/servicebostäder. Flera av gruppbostäderna har redan innan reduceringsförslaget minimibemanning, vilket innebär att personalreducering inte varit möjlig för att kunna få runt ett schema, då bara en person tjänstgör. Det medför att i de gruppbostäder där brukarna har svårare funktionshinder och bemanningen därför varit något högre nu i flera fall får samma personalbemanning som de gruppbostäder där brukarna inte har lika svåra funktionshinder. Dagligverksamhet/sysselsättning förväntas halvårsskiftet 2009 få 14 nya brukare mot normala 3-4. Det rör sig i huvudsak om personer som gått ut särskolan. Mot bakgrund av detta samt omställningsarbete behöver daglig verksamhet för att klara uppdraget återfå de resurser som drogs in i besparingen 1:a kvartalet 2009. Yngre utvecklingsstörda personer och deras föräldrar har efterfrågat boende i gruppbostad med genomsnittligt lägre medelålder än vad som för närvarande erbjuds. Ett boende med sex platser för unga vuxna planeras att starta kvartal ett 2010. Boendet kommer att vara lokaliserat i kvarteret Mejseln. Då boendet startar minskas tillfälligt behovet av vissa insatser inom barn och ungdomsverksamheten. Denna minskning ingår i de besparingar som handikappomsorgen vidtar för 2010. Handikappomsorgen utreder möjligheterna att anta nytt klassifikationssystem för funktionshindrade personer enligt WHO. Fördelar är bland annat större brukarinflytande och bättre möjlighet att jämföra verksamheter och kostnader mellan kommuner. Nämnden kommer att fatta särskilt beslut om införandet. Införande och utbildning av personal planeras pågå under en treårsperiod. Fortsatt utbyggnad av handledning till arbetsgrupper inom handikappomsorgen. Detta är en åtgärd som både främjar god omsorg för brukaren och bättre arbetsmiljö för den enskilde

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 20 (25) medarbetaren. Idag har ca 40 % av handikappomsorgen verksamheter handledning och behovet är stort. Utmaningar för 2010 Antalet personer i behov av gruppbostad och servicebostad fortsätter att öka. Handikappomsorgen har utrett möjligheten att införa ett boendestöd/riktad hemtjänst för flera brukare som ett alternativ till servicebostad. Det rådande ekonomiska läget tillåter emellertid inte en sådan förändring, även om kostnaden för kommunen skulle bli lägre på sikt, om än med vissa omställningskostnader, än med fortsatt utbyggnad av nuvarande system med ny servicebostad, om platser inte finns tillgängliga. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder, vuxna och barn, ansöker i större utsträckning om insatser från handikappomsorgen. Särskilt uppmärksammas barn och ungdomar med Aspergers syndrom som söker stöd från kommunen i större utsträckning än tidigare. Kommunen har idag inte någon verksamhet med specifik inriktning på barn/ungdomar med detta funktionshinder. Antalet familjer med barn och ungdomar som har behov av avlastning, avlösarservice och ledsagarservice ökar liksom antalet ungdomar som har behov av korttidsvistelse och antalet dygn för korttidsvistelse har fortsatt att öka. Det är angeläget att barnen och ungdomarna ges tillfälle till rekreation och möjlighet till utveckling samt att föräldrarna får avlastning. För ungdomarna är korttidsvistelse även förberedelse för ett mer självständigt liv som vuxen. Det är angeläget att tillgången till avlastning finns för att undvika mer omfattande insatser senare. Den genomlysning som gjorts av Barn- och ungdomsområdet visar på en nationell ökning för gruppen, som i jämförelse är mindre i Katrinholm än riksgenomsnittet. Emellertid medför volymökningen att verksamhetens resurser är hårt ansträngda och kan inte helt finansieras inom befintlig budget. Antal barn/ungdomar med behov av korttidsvistelse 25 20 15 10 TALLHEDEN LÖVÅSVÄGEN 5 0 2006 2007 2008 2009 Verksamheten med Personligt ombud visar underskott då statsbidraget inte räcker för att täcka lönekostnaderna. Verksamheten finansieras dels med statsbidrag via länsstyrelsen, dels genom kommunala medel. Ombuden är gemensamma för västra länsdelen och kommunerna bidrar proportionellt till finansieringen. Diskussion pågår med landstinget om

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 21 (25) bidrag, då ombudens verksamhet är till stor nytta för landstingspsykiatrin, samt att landstinget lämnar bidrag för denna verksamhet i norra länsdelen. Förslag till förändringar från 2011 För att stärka möjligheterna att ge ett gott stöd i gruppbostäder vill handikappomsorgen öka antalet personer med högskoleutbildning i den direkta vården. Detta för att arbetsgrupp ska få bättre möjligheter att arbeta med kvalitetsfrågor och omvärldsbevakning via den nya kompetensen. Denna förändring är redan genomförd inom socialpsykiatri och neuropsykiatri inom ramen för befintliga resurser. För gruppbostäder bedöms ett resurstillskott behövas för att underlätta genomförandet. Liknade kompetensförstärkning har genomförts i många andra kommuner och visat sig vara kvalitetsförbättrande. Förslag till förändringar från 2012 Korttidshemmet Tallheden erbjuder korttidsvistelse till funktionshindrade barn, ungdomar och unga vuxna och såväl antalet som längden på deras vistelse har ökat de senaste åren, framförallt på helger. Allt fler barn med autism har tillkommit under senare år och barnen och ungdomarna som vistas på Tallheden varierar stort i åldrar och funktionshinder, utöver utvecklingsstörning. Barngruppens sammansättning varierar under och mellan veckorna, varför det krävs varierande personaltäthet och ibland extra personalbemanning. Några av ungdomarna är över skolåldern men har omvårdnadsbehov som för närvarande endast kan tillgodoses på Tallheden. På grund av ökningen av och olika behov hos barnen, autism och utvecklingsstörning, behöver Tallheden delas i två enheter, en enhet för barn och ungdomar med autism och en enhet för barn och ungdomar med andra handikapp. Projekt Mellanvårdsboende är skjutet på framtiden och planeras starta 2013. 2.2.3 Sammanfattande verksamhetsförändringar personlig assistans Förslag till förändringar under 2010 Katrineholm följer samma volymökning för LSS och LASS som på nationell nivå. Under 2007 blev ett antal LSS-ärenden beviljade LASS, vilket tillfälligt dämpat kostnadsökningen, eftersom kommunen då får viss ersättning från försäkringskassan. Under 2008 steg antal ärenden för att åter minska något 2009. Verksamheten räknar med att kommunen följer riksutvecklingen med ökat antal brukare och ökade insatser. Statliga LSS-kommittens slutbetänkande (SOU 2008:77) innebär förändringar för personlig assistans, med förslag om att kommunen ska bygga upp nya stödformer för vissa brukare som kommer att mista rätten till assistans. De ekonomiska effekterna för kommunen är idag svåröverblickbara, men klart är att staten avser att minska sin finansieringsandel. Förändringarna kan troligen inte träda ikraft förrän år 2011. Socialstyrelsen har tidigare pekat på att nuvarande LASS-system, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, troligen är den bästa lösningen för stöd till svårt funktionshindrade personer. För år 2010-2012 föreslås ingen ramökning men enligt rikssiffror beräknas kostnadsökningen uppgå till ca fyra procent för vardera året.

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 22 (25) Utmaningar för 2010 Försäkringskassans, från 2008 ändrade och striktare bedömningsgrunder för när brukaren är berättigad till LASS (statlig finansiering av assistansen), har inneburit att fler personer fått sin assistans finansierad enbart av kommunen. Den statliga översynen som nämns ovan kan, beroende på slutsats, ha stor betydelse för vilken huvudman som ska finansiera framtida verksamheten. Det är dock inte troligt att en förändring kommer att hinna genomföras under 2010. Vård- och omsorgsnämnden har börjat förbereda sig för olika scenarion om hur det framtida kommunala ansvaret ser ut. 2.2.4 Sammanfattande verksamhetsförändringar politisk ledning Förslag till förändringar under 2010 För 2010 föreslås ramjustering med 50 tkr för utökad politisk verksamhet samt arvodeskostnader. Förslag till förändringar under 2011-2012 Ingen ramjustering föreslås. 2.2.5 Sammanfattande verksamhetsförändringar övrigt gemensamt Förslag till förändringar under 2010 Under 2010 föreslås ramjustering med - 1800 tkr för den gemensamma verksamheten. Ramminskningen avser förändring i tjänster som chef, administration och stab. Vidare avses indragning av chef för folkhälsoenheten. Medel för folkhälsoenheten (1 000 tkr) har flyttats från vård och omsorg, delvis under 2009 och resterande del i 2010 års ramar. 445 tkr har omprioriterats av nämndens egna medel och återförs från folkhälsoenheten till övrigt gemensamt. Staben har som målsättning att i större utsträckning bli självfinansierad via projektmedel, då de ofta går in som projektledare och projektstöd i förvaltningen. En annan målsättning är att efter utvecklings/projektfas snabbare överföra aktuella arbetsuppgifter från stab till verksamheten. I syfte att kunna parera volymförändringar och oförutsägbara merkostnader, skall en modell arbetas fram för att inrymma en budgetreserv. Detta kommer att ske så snart de ekonomiska förutsättningarna råder. Förslag till förändringar under 2011 Ramjusterig föreslås för 2011 med 400 tkr. Uppgradering av datorsystemet Sofia Omfale till Treserva beräknas ske under 2011 och i förslaget har inräknats beräknad ökad kostnad mellan nuvarande version och ny version. Förändring i organisation och arbetsuppgifter inom ledning och administration beräknas medföra besparingar under planeringsperioden. Förslag till förändringar under 2012 Ingen ramjustering föreslås.

3. Mål och uppdrag Vård- och omsorgsnämndens handling nr 1/2010 ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 23 (25) 3.1 Externa perspektivet 3.1.1 Ortsutvecklingsperspektivet Kommunens övergripande mål Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling. Attraktiva stadsmiljöer och levande landsbygd. Kommunens övergripande fokusområden Alla nämnder ska verka för integration och ta tillvara den kompetens nyanlända flyktingar och invandrare besitter. Alla medborgare är en möjlighet för kommunen. Fortsatt satsning på infrastruktur och kommunikationer. Nya attraktiva bostadsområden. Fortsatt satsning på Katrineholms Logistikcentrum. Skapa attraktiva livsmiljöer för utveckling och tillväxt. Vård- och omsorgsnämndens mål Anordna verksamhetsnära utbildningar på gymnasial/högskolenivå som möjliggör studier för all personal i samverkan med utbildningsanordnare, landstinget och övriga kommuner i regionen. Skapa attraktiva livsmiljöer genom utveckling av boenden och dess närmiljö/trädgård. 3.1.2 Medborgarperspektivet Kommunens övergripande mål Professionellt bemötande från kommunen. En bättre utvecklad medborgardialog. En ökad känsla av säkerhet. En ökad känsla av trygghet. En ökad tillgänglighet. Kommunens övergripande fokusområden Möjligheterna till att få arbete i Katrineholms kommun. Möjligheterna till utbildningar på orten. Tryggheten i kommunen. Fortsatt centrumutbyggnad. Utveckling av kommunens hemsida. Vård- och omsorgsnämndens mål Öka antalet dialogtillfällen mellan medborgarna och nämnden. Under planperioden skall salutogent synsätt/förhållningssätt implementeras i förvaltningen.. 3.1.3 Miljöperspektivet Kommunens övergripande mål Katrineholm ska ligga långt framme med att skapa en hållbar utveckling för kommande generationer. Kommunens övergripande fokusområden

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 24 (25) Teknikutvecklingen inom biogasområdet ska stimuleras med anledning av de möjligheter som finns för kommunen inom området. Likaså ska lokalproduktionen av biogas utvecklas och vara ett område för fortsatt satsning. Miljömål ska tas fram. Utifrån de lokala miljömål som tagits fram under 2009 behöver det tas fram åtgärder och handlingsplaner för att kunna nå målen. Fortsatt arbete med energibesparande åtgärder med fokus på klimatpåverkande utsläpp. Vård- och omsorgsnämndens mål Samtliga verksamheter (100 %) i vård- och omsorgsförvaltningen skall källsortera. År 2010 ska 85 procent av de personbilar som används av vård- och omsorgsförvaltningen drivas med förnybara bränslen. 3.2 Interna perspektivet 3.2.1 Ekonomiska perspektivet Kommunens övergripande mål Kommunen ska ha en ekonomi i balans. Demografiska förutsättningar ska påverka resursfördelningen. Kommunens övergripande fokusområden Fortsatt satsning på nya investeringar och lokaler som främjar nya arbetstillfällen. Hyreskompensation utgår i nuläget (2009) genom en central fördelning av medel, där principerna för denna kompensation och kostnadsfördelning är under omprövning och presenteras senare under budgetprocessen. Information om vad som är avgiftsfritt i kommunen ska arbetas fram. Vård- och omsorgsnämndens mål Ansvariga chefer skall utarbeta tydliga ekonomiska uppföljningar och prognoser, avstämda mot budget och med redovisning av åtgärdsförslag vid budgetavvikelser, åtföljda av konsekvensbeskrivningar. 3.2.2 Personalperspektivet Kommunens övergripande mål Katrineholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna behålla, attrahera och anställa så att vi alltid ska ha en personalstyrka som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamhetens behov. Kommunens övergripande fokusområden För fortsatt kompetensförsörjning ska lönepolitiken utvecklas. Fortsatt satsning på kompetensförsörjningsprojekt. Levandegöra den goda arbetsplatsen i det dagliga arbetet. Vård- och omsorgsnämndens mål Under planperioden skall kompetensutvecklingsplaner, med tydlig koppling till verksamhetsbehovet, upprättas för samtliga yrkeskategorier. Utveckla ledarskapet genom utbildning i salutogent synsätt/förhållningssätt, dvs. meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet.

ÖVERGRIPANDE PLANERING MED 25 (25) 3.2.3 Verksamhetsperspektivet Kommunens övergripande mål Katrineholms kommun ska bedriva verksamheter av rätt kvalitet med högsta möjliga produktivitet och effektivitet. Kommunens övergripande fokusområden Ökad samverkan för effektivisering inom och mellan kommuner. Ökad samverkan med universitet, högskola och andra utbildningsanordnare för närhet och fortsatt kompetensutbyte. Tydlig satsning på gemensamt IT-system för att förbättra kommunikation och samordningen med den nationella IT-strategin. Verksamhetsmålen bör ses över för budget 2010 med plan för 2011-2012, så att avläsning av målen är möjligt och målvärden anges för varje mål. Vård- och omsorgsnämndens mål Slutföra genomförandet av Kvalité till er tjänst, KTT. Under planperioden skall all tillsvidareanställd personal ha genomgått utbildningen. 95 procent av alla enheter som genomgått KTT- utbildningen ska ha genomfört och redovisat ett förbättringsarbete. Mätbara mål Verksamhetsområde: Äldreomsorg EKONOMI: Kostnaden per hemtjänsttimma ska ligga i nivå med genomsnittskostnaden enligt KPB, Kostnad per brukare. PRESTATION: Utförda hemtjänstinsatser ska var 100 procent av beviljade hemtjänstinsatser. KVALITET: Mäta kvalitén inom hemtjänsten via brukarenkät (hemtjänstbarometer). Minst 90 procent av svaren i brukarbarometern för hemtjänsten skall vara nöjda med hemtjänstens verksamhet. Verksamhetsområde: LSS (Handikappomsorg) EKONOMI: Kostnaden per gruppboendeplats ska ligga i nivå med genomsnittskostnaden för jämförbara kommuner. PRESTATION: Erbjudande om gruppbostadsplats skall erhållas senast 7,5 månader efter beslut KVALITET: Minst 90 procent av svaren i brukarenkäten skall vara nöjda med gruppboendenas verksamhet. Bilagor: Investeringsbudget 2010 Detaljerad redovisning av verksamhetsförändringar 2010-2012 (enbart till nämnden)