Förslag till beslut med anledning av fördjupad granskning av vissa ämnesmiljöer vid Humanistiska fakulteten

UPG / Prodekan Mats Andrén FÖRSLAG TILL BESLUT 1 / 13 2012-06-11 dnr U 1180/10 Humanistiska fakultetsnämnden Förslag till beslut med anledning av fördjupad granskning av vissa ämnesmiljöer vid Humanistiska fakulteten 1. Bakgrund 1.1. Humanistiska fakultetsnämndens identifiering av starka och svaga ämnesmiljöer Inför budgetåret 2009 gav universitetets styrelse fakulteterna i uppdrag att: " identifiera sina svaga och starka ämnen/utbildningar och göra nödvändiga omprioriteringar i syfte att höja kvaliteten och åstadkomma långsiktigt hållbara och kompletta miljöer." 1 Identifieringen av svaga och starka ämnesmiljöer genomfördes på Humanistiska fakulteten i form av en SWOT-analys av fakultetens samtliga ämnen under perioden hösten 2009 våren 2010. SWOT-analysen redovisas i rapporten Humanistiska fakultetsnämndens identifiering av starka och svaga utbildningar (dnr A9 5202/08). Hösten 2010 beslutade HFN att institutionerna skulle inkomma med handlingsplaner för samtliga ämnen som bedömdes som generellt svaga samt för vissa ämnen vars utbildningsvolym minskat kraftigt under den senaste femårsperioden. I december 2010 fattades beslut om att handlingsplanerna för femton av de ämnen som uppdraget gällde inte kunde godkännas, därför att de föreslagna åtgärderna inte bedömdes vara tillräckliga för att "föranleda en kvalitetshöjning av ämnet till en nivå motsvarande det av nämnden fastställda gränsvärdet om 10 poäng (eller, i fall där ämnet redan har 10 poäng eller mer, vända en utveckling med en snabbt krympande utbildningsvolym)". 2 I 1 Fakultetsnämndernas verksamhetsuppdrag 2009 (A9 5202/08) 2 SWOT-analys av Humanistiska fakultetens grundutbildning. Beslut angående handlingsplaner; dnr. U 1180/10 samt Bilaga till SWOT-analys av Humanistiska fakultetens grundutbildning. Utfall av fördjupad granskning: Kommentar till bedömning Humanistiska fakulteten Box 200, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 1144 (fax) www.hum.gu.se

2 / 13 och med beslutet om handlingsplanerna avslutades själva identifieringsarbetet. 1.2. Fördjupad granskning för identifiering av nödvändiga åtgärder för kvalitetshöjning och strategisk omprioritering Efter beredning av ärendet i fakultetsnämndens Utbildningsplaneringsgrupp och Kvalitetsgrupp under våren 2011 fattade HFN 2011-06-16 beslut om att undervisningen i sju av de femton ämnena där lärarkompetensen bedömdes vara otillräcklig i förhållande till Högskolelagen (1. kap., 3, 4 och 8) skulle ställas in. För återstående ämnen fattades följande beslut: "Fakultetsnämnden föreslås vidare besluta att arabiska, engelska, kinesiska och översättarprogrammet ges förstärkning för att kunna utvecklas i en positiv riktning. Formerna för ett sådant stöd kräver ytterligare utredning. När det gäller italienska, klassiska språk (fornkyrkoslaviska, grekiska, latin), ryska och somaliska föreslås nämnden besluta om en fördjupad granskning. Dessa utredningar föreslås genomföras av fakultetens utredare i samråd med externa utvärderare utsedda av dekanus på förslag från UPG." 3 Ärendet bereddes vidare i Utbildningsplaneringsgruppen under hösten 2011 och en sakkunniggrupp utsågs bestående av tre organisatoriskt/strategiskt sakkunniga från andra fakulteter vid GU samt av totalt 17 externa ämnessakkunniga från i huvudsak andra nordiska lärosäten. Uppdraget till de externa sakkunniga (i båda kategorierna) har varit att "närmare analysera och bedöma vilka insatser och resurser som krävs för att ämnena skall nå en hållbart god nivå". För engelska som når 10 poäng i SWOT:en men vars utbildningsvolym minskat kraftigt under de senaste åren har uppdraget varit att "definiera de bakomliggande orsakerna till nedgången" samt att "göra en bedömning av vilket stöd som krävs för att problemet skall kunna få en lösning". 4 Uppdraget till de sakkunniga har sålunda inte varit i första hand att genomföra en fördjupad kvalitativ analys av ämnena, utan att göra en närmare granskning av ämnenas problematik för att för varje enskilt ämne identifiera de åtgärder som krävs för att göra ämnet ifråga till en långsiktigt hållbar och komplett miljö. De sakkunnigas rapport Åtgärdsförslag för ämnen på Humanistisk fakultet som omfattas av fördjupad granskning. Rapport från kommittén bestående av externa sakkunniga (dnr U 1180/10) förelåg 2012-05-03 och diskuterades vid HFN:s sammanträde 2012-05-23. av föreslagna åtgärder i institutionernas handlingsplaner (dnr U 1180/10) 3 Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga utbildningar förslag till omprioriteringar i syfte att höja kvaliteten och åstadkomma långsiktigt hållbara och kompletta miljöer (dnr U 1180/10), s. 3. 4 Beslut om sakkunniga för fördjupad granskning av vissa ämnen vid humanistiska fakulteten (dnr. U 1180/10).

3 / 13 Nämnden har givit Utbildningsplaneringsgruppen i uppdrag att inför HFN:s beslutssammanträde 2012-06-20 utarbeta ett förslag till beslut med utgångspunkt i de externa sakkunnigas rapport. Nedan följer detta förslag. Målsättningen för förslaget är att i enlighet med GU:s styrelses uppdrag till fakulteten "höja kvaliteten och åstadkomma långsiktigt hållbara och kompletta miljöer" i de fall där Utbildningsplaneringsgruppen bedömer att så är möjligt och sett ur fakultetens samlade perspektiv strategiskt rimligt. För vissa av de ämnen som omfattats av fördjupad granskning har UPG föreslagit att en handlingsplan skall föreligga senast 2013-06-30. Nyrekrytering av lärare i dessa ämnen får inte ske förrän handlingsplan för ämnet föreligger och fakulteten fattat beslut om att ämnet kan tilldelas fortsatt grundutbildningsanslag från 2014. Det är här givetvis också av yttersta vikt att inte inlasningar sker som försvårar förutsättningarna för externa nyrekryteringar och därmed för strategisk profilering av ämnena. 2. Förslag till beslut för de enskilda ämnesmiljöerna Nedan följer UPG:s förslag till beslut för de enskilda ämnena. Ämnenas poängutfall och fulla problembild såsom den identifierats i SWOT-analysen ges inte nedan, då dessa uppgifter finns att hämta i SWOT-rapporten och såväl beskrivningen av varje ämnes problematik som poänggivningen bör läsas tillsammans med rapportens inledning, där de fastställda kvalitetskriterierna och operationaliseringen av dessa beskrivs. Nedan sammanfattas endast mycket kort de huvudsakliga problem som enligt både nämndens tidigare bedömning och de sakkunnigas uppfattning såsom den redovisas i Åtgärdsförslag måste åtgärdas för att ämnena skall möta styrelsens krav på långsiktig hållbarhet och komplett miljö. I 2.1 2.10 följer UPG:s kommentar till de sakkunnigas slutsatser och, där UPG har ansett så relevant, kompletterande uppgifter exempelvis vad gäller studentvolym och ekonomi samt beredningsgruppens förslag till beslut. Beträffande ämnenas ekonomiska förutsättningar redovisas för varje ämne nedan (1) ingående balans 2012 samt (2) utfall för första tertialet (januari april 2012). För flera av de ämnen som omfattats av fördjupad granskning är det ett grundläggande och allvarligt problem att utbildningsvolymen inte kan bära kostnaderna för en bemanning som motsvarar de kriterier som fakultetsnämnden fastställde för SWOT-analysen. 5 I vissa fall kompenserar tillfälliga omständigheter för denna problematik (lärare finansieras av tidsbegränsade externa forskningsanslag, lärare med hög vetenskaplig kompetens har tillfälliga administrativa uppdrag och belastar därför inte ämnets ekonomi i dagsläget o likn) och de ekonomiska uppgifter som redovisas nedan ger därför inte givet en rättvisande bild av ämnets långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Som riktmärke bör därför här nämnas att schablonkostnaderna för professor respektive lektor inklusive en genomsnittlig OH för alla verksamheter är 1 685 tkr/år respektive 1 375 tkr/år (totalt 3 060 tkr/år inkl. OH) medan medelstilldelningen per helårsstudent 2012 är drygt 36 tkr 5 Tillräcklig vetenskaplig kompetens för komplett miljö samt mer än en lärare per ämnesmiljö för att säkra hållbarheten (se Humanistiska fakultetsnämndens identifiering, ss. 6, 8, 13).

4 / 13 (jämnt fördelat mellan helårsstudent och helårsprestation). 2.1. Arabiska De sakkunniga konstaterar att den språkvetenskapliga inriktning som arabiska hittills haft vid GU överges allt mer vid övriga europeiska lärosäten till förmån för en integrering av ämnet i större tvärande ämnesmiljöer med inriktning mot t ex Mellanöstern- eller islamstudier. För en framgångsrik satsning behövs enligt de sakkunniga en tydlig profilering i förhållande till liknande satsningar i övriga landet samt rekrytering av professor med en tvärvetenskaplig inriktning som möjliggör en sådan satsning. UPG uppfattar de sakkunnigas bedömning som att alternativet att integrera arabiskan i en större tematisk miljö är det mest hållbara och strategiskt rimliga vägvalet, men noterar också att de sakkunniga ställer frågan om rätt förutsättningar finns vid GU för en sådan satsning. UPG noterar vidare i detta sammanhang att ämnet planerades medverka i Internationella språkprogrammet med start H12, men att antal förstahandssökande till programmet med arabiska som huvudområde var 0 vid sista ansökningsdatum i årets ansökningsomgång. Arabiskan bemannas av två professorer och ämnet kan i dagsläget med ett uppdrag om 36 hst inte bära en bemanning som motsvarar SWOT-analysens kriterier. En av professorerna (f. 1947) förväntas gå i pension inom de närmaste åren. Länge utgick utöver grundschablonen för professor särskilt stöd om 30 35% från fakulteten till professorns forskning (för 2011 motsvarade detta 485 tkr), men stödet har upphört fr o m 2012 sedan lektorn i ämnet blivit befordrad. Ingående balans 2012 var +90 tkr och utfall t o m april -125 tkr. Utifrån ovanstående samt utifrån SWOT:ens utgångspunkt att ett uppdrag om 100 hst krävs för att ett ämne skall kunna bära en komplett miljö med en långsiktigt stabil ekonomi (se s. 3) drar UPG slutsatsen att integrering av arabiskan i en större tvärande miljö är nödvändig för att ämnet skall bli hållbart som komplett miljö. UPG föreslår att nämnden beslutar att uppdra åt fakultetsledningen att i samråd med ämnet utreda möjligheterna för en integrering av arabiskan i en större miljö (om så är motiverat vid annan fakultet) för att ämnet på så sätt skall kunna bli en långsiktigt hållbar komplett miljö av hög kvalitet. Utredningen bör genomföras av fakultetsledningen i samråd med lärarna i ämnet. En delrapportering av hur arbetet fortskrider bör göras för utbildningsplaneringsgruppen (eller motsvarande efter omorganisationen 1 juli) senast 2012-12-15 och resultatet bör föreligga senaste 2013-06-30. Utredningen skall innehålla en strategisk motivering av den inriktning som föreslås inklusive en ekonomisk redogörelse för på vilket sätt integreringen förväntas göra arabiskan långsiktigt hållbar som komplett miljö samt en redovisning av i vilken mån nyrekrytering på lärarsidan bör genomföras för att säkra förutsättningarna för den nya miljön.

5 / 13 UPG anser att en hållbar strategi enligt ovan bör betraktas som en förutsättning för anslagstilldelning för 2014. UPG föreslår att nämnden beslutar att uppdra åt fakultetsledningen att i samråd med ämnet och senast 2013-06-30 ha genomfört en utredning av arabiskans förutsättningar enligt ovan. Nämnden föreslås vidare besluta att den föreslagna strategin i utredningen skall godkännas av fakultetsstyrelsen (fr o m 1 juli 2012). 2.2. Engelska De sakkunniga drar slutsatsen att ämnet behöver ställa om från en uttalad tyngdpunkt på stora volymer och färdighetsträning på utbildningssidan samt framhåller också att ämnets externa medel på forskningssidan är anmärkningsvärt små i förhållande till ämnets storlek och att även forskningen sålunda behöver stärkas. Ur Åtgärder, s. 2: "Ämnet har ett anmärkningsvärt högt antal studenter på grundnivå. Kommitténs bedömning är att det mycket stora intaget är till förfång för verksamheten, man bör hellre begränsa antagningen av nybörjare och satsa på kvalitet och progression." Ämnet har ett stort ackumulerat underskott, -2 394 tkr i ingående balans 2012, men utfall -95 tkr för första tertialet. UPG noterar att det totala utfallet 2011 fördelade sig på de olika nivåerna enligt följande: grundkurs: 65%; fortsättningsnivå: 18%; fördjupning: 13%; avancerad nivå: 5%. UPG konstaterar vidare att engelska ingår som valbar inriktning i Internationella språkprogrammet med start H12 och att antal förstahandssökande till programmet med engelska som inriktning var 59 vid sista ansökningsdatum i årets ansökningsomgång. Söktrycket till programmet kan ses som en möjlig indikation på hur stor efterfrågan är på att läsa engelska som huvudområde i examen. UPG menar att engelskas uppdrag (345 hst) i anslagsfördelningen för 2013 bör minskas med i första hand 50 hst för att skapa jämvikt mellan nivåerna i ämnet och ge stabilitet i dess utbildningsvolym. Minskningen skall genomföras på nybörjarnivå. UPG menar vidare att nämnden bör ge ansvarig institution i uppdrag att inkomma med en handlingsplan för att stärka både forskningsanknytningen i utbildningen och den sammantagna vetenskapliga kompetensen i ämnet. Under året har visserligen en lärare befordrats till professor, vilket innebär att ämnet i nuläget har två professorer, men läraren ifråga är född 1950 och tillsammans med det faktum att de sakkunniga framhåller vikten av en internationell (och framför allt extern) rekrytering menar UPG att ytterligare rekrytering krävs för att få en hållbar utveckling på forskningssidan som i sin tur kan öka forskningsanknytningen i ämnet. UPG föreslår därför att nämnden beslutar att medel skall avsättas från fakultetsanslaget för att förstärka engelska med två tvååriga postdoc-

6 / 13 anställningar i ämnet fr o m budgetåret 2013 förutsatt att institutionens handlingsplan kan godkännas av fakultetsstyrelsen. UPG föreslår att nämnden beslutar att engelskas uppdrag skall minska med 50 hst i anslagsfördelningen för 2013. UPG föreslår vidare nämnden att uppdra åt ansvarig institution att senast 2012-12-31 inkomma med en handlingsplan enligt ovan. Nämnden föreslås också besluta att den föreslagna strategin i utredningen skall godkännas av fakultetsstyrelsen. Vidare föreslås nämnden besluta att medel avsätts från fakultetsanslaget för två tvååriga postdocanställningar fr o m budgetåret 2013 2.3. Fornkyrkoslaviska Fornkyrkoslaviskan grupperas av de sakkunniga tillsammans med somaliskan i ovanstående kategori. Här bör angående lärarkompetensen noteras (vilket de sakkunniga också uppmärksammar i den mer utförliga bedömningen på s. 3 i rapporten) att fornkyrkoslaviskan bemannas av en docent, som dock inte kan bäras ekonomiskt av ämnets uppdrag. De sakkunniga påpekar (s. 3) att de med hjälp av de ämnessakkunniga kunnat konstatera att fornkyrkoslaviskan på andra lärosäten ingår i slaviska språk och det är de sakkunnigas uppfattning att integrering av ämnet i en större miljö är nödvändig om ämnet skall kunna finnas kvar. UPG konstaterar att ämnet i förhållande till sin storlek har god utdelning av externa medel på forskningssidan, men också att möjligheterna för en integrering av grundutbildningen i en större miljö är små. Fakulteten har tidigare beslutat om inställande av undervisningen i övriga mindre slaviska språk, därför att det inte varit möjligt att upprätthålla en bemanning med tillräcklig vetenskaplig kompetens i ett ämne med så liten utbildningsvolym. Också ryskan har en omfattande problematik (se 2.8). En integrering i slaviska språk bedöms därmed inte som en hållbar lösning för fornkyrkoslaviskan. En integrering av ämnet i någon annan ämnesmiljö (t ex religionshistoria eller historia) bedöms i och för sig möjlig vad gäller ämnets karaktär och utvecklingsmöjligheter på forskningssidan, men med tanke på ovanstående ekonomiska förutsättningar bedömer UPG att sannolikheten för att en integrering av ämnet i en större miljö skulle avhjälpa den ekonomiska situationen ovan är låg. Fornkyrkoslaviskan samredovisas med ryskan och ämnena hade -976 tkr i ingående balans 2012 samt -24 tkr i utfall i april. UPG föreslår att nämnden beslutar att undervisningen i fornkyrkoslaviska ställs in fr o m budgetåret 2013. 2.4. Grekiska För grekiskan liksom för fornkyrkoslaviskan är det grundläggande problemet att utbildningsvolymen inte kan bära den nödvändiga lärarkompetensen för en komplett miljö. Även för grekiskans del menar kommittén att en integrering av ämnet i en större bärkraftig miljö (t ex i historiska ämnen) är en möjlig lösning, men för de klassiska språken påpekar de sakkunniga också under sina avslutande synpunkter (s. 9) att det är

7 / 13 osannolikt att ämnena kommer att kunna bära sin bemanning "annat än om man samlar flera ämnen under professorer med dubbel kompetens och/eller har betydande samarbete med andra lärosäten både nationellt och internationellt". UPG har svårt att se att det är befogat att skilja mellan problematiken i de grekiska, latin, arabiska och fornkyrkoslaviska annat än vad gäller ämnenas relevans för andra miljöer och sålunda deras strategiska betydelse för fakulteten. Grekiskans utbildningsvolym är inte nämnvärt större än fornkyrkoslaviskans. Ämnet överproducerade (utfall 18 hst) i förhållande till uppdraget 2011 (5 hst), men här bör noteras att större delen av volymen utgörs av nätundervisning och att det i GU:s nuvarande resurstilldelningsmodell inte längre görs någon uppräkning av prestationer för distans-/nätkurser. 2011 låg 72% av ämnets utbildningsvolym på nätkurser. Genomströmningen var 37%. I dagsläget är undervisningen i ämnet nästan helt begränsad till första terminen och t o m mellan grundkursens delmoment är retentionen svag. Av totalt utfall 2011 om 18 hst låg 13,2 hst på grundkursens första delkurs och 1,7 hst på andra delmomentet. Den procentuella fördelningen mellan nivåerna 2011 var: 85% 10%-5%. Det totala utfallet hst på avancerad nivå i grekiska 2007 2011 var 0,5 hst. Vad gäller den externa medelstilldelningen på forskningssidan är den däremot betydligt mindre än fornkyrkoslaviskans. 6 De sakkunniga noterar att de externa medel som finns i ämnet i nuläget helt uppbärs av en visstidsanställd externfinansierad forskare. Ämnet har en mycket svag ekonomi. Ingående balans 2012 var -1 200 tkr. Det kraftiga underskottet har ackumulerats enbart under de senaste tre åren. Utfall för första tertialet är -139 tkr. UPG instämmer i de sakkunnigas bedömning att sannolikheten för att en integrering av ämnet i en större miljö skulle avhjälpa den ekonomiska situationen är låg. UPG föreslår att nämnden beslutar att undervisningen i grekiska ställs in fr o m budgetåret 2013. 2.5. Italienska I likhet med engelskan bedöms italienskan i de sakkunnigas rapport utgöras alltför mycket av grundläggande färdighetsträning. Fakultetens beslut att successivt fasa ut de förberedande kurserna i skolspråken har inneburit en minskning av uppdraget från 90 till 50 hst de senaste två åren. När de återstående hst som utgörs av studenter på förberedande kurs (2011 var volymen på förberedande kurs 33 hst av totalt utfall 66) försvinner i och med anslagsfördelningen 2013 kommer ämnet inte längre ha möjlighet att bära en bemanning som är tillräcklig för att säkra en komplett miljö. Redan i dagsläget är det ekonomiska läget för ämnet akut. Ingående balans 2012 var -1 220 tkr och utfallet i april - 339 tkr. På forskningssidan har ämnet knappt haft ytterst begränsade externa medel under den senaste sjuårsperioden (totalt 189 tkr på i genomsnitt tre lärare). 6 För budgetåren 2007 2011: grekiska = 1 891 tkr (två lärare); fornkyrkoslaviska = 2 802 tkr (en lärare).

8 / 13 Också bortsett från volymerna på de propedeutiska kurserna är fördelningen av studentantalet tydligt koncentrerat till de lägre nivåerna. 2011 var fördelningen följande: grundkurs: 59%; fortsättningskurs: 30%; fördjupningskurs: 11%; avancerad nivå: 0%. Totalt utfall hst på avancerad nivå 2007 2011 var knappt 2 hst. De sakkunniga framhåller vikten av en rad olika åtgärder för italienska, men påpekar också att en kvalitetshöjning sannolikt blir kostsam. 7 Nödvändigheten av att en professor rekryteras betonas då professorskompetens i dagsläget saknas i ämnet. Ämnets lärare bemannas av enbart två lektorer. Ingen av dessa är docentkompetent och italienska saknar därmed i nuläget lärarkompetens för examination från avancerad nivå och uppåt. Vad gäller professuren nämner de sakkunniga alternativet att utlysa en professur i romanska språk. En struktur där moderna språk formar kluster utifrån språkfamilj var vanligt tidigare, men har mer och mer frångåtts i takt med att ämnesspecialiseringen ökat och lärarkompetensen generellt blivit smalare. UPG menar att man mycket väl skulle kunna tänka sig en miljö där man samlar de romanska språken i en gemensam ämnesmiljö, men för god kvalitet i verksamheten krävs då enligt UPG:s bedömning dels att ämnena integreras så systematiskt i varandra att den språkspecifika uppbyggnaden överges och ersätts av genomgående komparativa moment samt att undervisande lärare har vetenskaplig kompetens för en sådan profil i utbildningen och alltså dokumenterad vetenskaplig meritering som omfattar flera av språken ur ett komparativt perspektiv. Genomförs inte strukturen fullt ut, riskerar en ämnesövergripande professur och examinatorskompetensen att bli en lösning bara på pappret och studenterna möter då i realiteten inte den vetenskapliga kompetens de har rätt till i undervisningssituationen. 8 UPG måste konstatera att en sådan satsning skulle innebära så omfattande både kvalitativa och kvantitativa personalförändringar inte bara i italienska utan också i övriga romanska språk att en sådan omställning inte är rimlig. Med utgångspunkt i ovanstående finner UPG det osannolikt att ämnet kan integreras i en större miljö på ett sådant sätt att ämnets problematik avhjälps. UPG föreslår att nämnden beslutar att undervisningen i italienska ställs in fr o m budgetåret 2013. 2.6. Kinesiska Vad gäller kinesiska pekar de sakkunniga på ämnets förutsättningar för att tillsammans med japanska och Asienstudier utgöra en del av en bredare satsning på Östasienstudier detta dock förutsatt att (1) den vetenskapliga kompetensen säkras genom rekrytering av minst två vetenskapligt kompetenta lärare som också har kompetens att bygga upp nödvändiga samarbeten över fakultetsgränserna och (2) en tydlig profilering av den inriktning mot ökad samverkan som väljs. De sakkunniga pekar på behovet av en samordning med den undervisning i kinesiska som idag bedrivs vid Handelshögskolan. 7 " utvecklingen från dagens fokus på språkfärdigheter till vetenskapligt förankrad utbildning kan bli resurskrävande" (Åtgärdsförslag, s. 5). 8 Se Humanistiska fakultetsnämndens identifiering, s. 8.

9 / 13 Verksamheten vid Handels omfattar fyra kurser om totalt 45 hp och utgör en ansenlig del av kinesiska vid Humanistiska fakulteten (totalt 13 hst i utfall 2011) och läraren på Handels avlönas av Institutionen för språk och litteraturer. UPG konstaterar här att de sakkunnigas krav på vetenskaplig kompetens och lärartäthet stämmer väl överens med de kvalitetskriterier som HFN beslutat om för SWOT-analysen och instämmer i de sakkunnigas slutsats att ämnet i sin nuvarande form, där ingen disputerad lärare finns och tyngdpunkten ligger på färdighetsträning, kräver omfattande åtgärder bl. a. i form av lärarrekrytering. Det är också UPG:s uppfattning att de sakkunnigas förslag om en omställning från en renodlad språkvetenskaplig miljö till en integrering i ett större tvärande sammanhang är en nödvändig förutsättning för att ämnet skall kunna bära en adekvat bemanning. UPG:s slutsats gällande kinesiskan blir därmed snarlik förslaget till beslut angående arabiska. Både ingående balans 2012 (+811 tkr) och utfall i april (+208 tkr) ger intryck av en solid ekonomi, men här bör beaktas att ämnet idag saknar disputerad lärare och att ingen avancerad nivå erbjuds i dagsläget. UPG föreslår att nämnden beslutar att uppdra åt fakultetsledningen att i samråd med ämnet utreda möjligheterna för en integrering av kinesiskan i en större miljö (om så är motiverat vid annan fakultet) för att ämnet på så sätt skall kunna bli en långsiktigt hållbar komplett miljö av hög kvalitet. Utredningen bör genomföras av fakultetsledningen i samråd med lärarna i ämnet. En delrapportering av hur arbetet fortskrider bör göras för utbildningsplaneringsgruppen (eller motsvarande efter omorganisationen 1 juli) senast 2012-12-15 och resultatet bör föreligga senaste 2013-06-30. Utredningen skall innehålla en strategisk motivering av den inriktning som föreslås inklusive en ekonomisk redogörelse för på vilket sätt integreringen förväntas göra kinesiskan långsiktigt hållbar som komplett miljö samt en redovisning av i vilken mån nyrekrytering på lärarsidan bör genomföras för att säkra förutsättningarna för den nya miljön. I utredningen bör också förutsättningarna för samordning med verksamheten vid Handelshögskolan utredas och redovisas. UPG anser att en hållbar strategi enligt ovan bör betraktas som en förutsättning för anslagstilldelning för 2014. UPG föreslår att nämnden beslutar att uppdra åt fakultetsledningen att i samråd med ämnet och senast 2013-06-30 ha genomfört en utredning av kinesiskans förutsättningar enligt ovan. Nämnden föreslås vidare besluta att den föreslagna strategin i utredningen skall godkännas av fakultetsstyrelsen (fr o m 1 juli 2012). 2.7. Latin De sakkunniga ser likheter i behoven hos grekiska, latin och arabiska och konstaterar att omfattande åtgärder krävs för att ämnet med nuvarande utbildningsvolym skall kunna

10 / 13 bära adekvat lärarkompetens (utfall 28 hst 2011). Utbildningsvolymen är tydligt koncentrerad till de lägre nivåerna. Den procentuella fördelningen mellan nivåerna var 2011 följande: grundkurs: 78%; fortsättningskurs: 11%; fördjupningskurs: 4%; avancerad nivå: 7%. Totalt utfall hst på avancerad nivå 2007 2011 var 4,8 hst. Ämnet har f n gott utfall vad gäller externa medel. Ingående balans 2012 var +229 tkr och utfall i april -23 tkr. Ingen av ämnets tillsvidareanställda lärare (professor respektive docent) har i någon större utsträckning belastat ämnets ekonomi under 2011 (båda har de senaste åren haft administrativa uppdrag på institutions- respektive fakultetsnivå). För närvarande utgörs i latinet liksom i grekiskan större andelen av utbildningsvolymen av nätundervisning (74% av latinets den totala volymen låg 2011 på nätundervisning). Även här bör alltså beaktas att GU:s resurstilldelningsmodell numera inte gör någon uppräkning av prestation på nätkurser. De ekonomiska förutsättningarna för att driva ämnet vidare är svaga, men det är strategiskt viktigt för vår humanistiska fakultet att bevara åtminstone ett av de klassiska språken. De sakkunniga föreslår att rekrytera en lärare med tvärvetenskaplig profil samt att integrera ämnet i en större miljö genom att "stärka samverkan i form av nya utbildningsprogram, eller integrering av latin i befintliga program, samt forskningssamarbeten." UPG menar att vissa åtgärder redan är genomförda i förhållande till latinets filosofihistoriska inriktning inom Liberal Arts-programmet, men att det även krävs fler insatser. Det är UPG:s uppfattning att en förutsättning för fortsatt anslagstilldelning fr o m 2014 är integrering och samverkan med en större miljö på ett sådant sätt att god kvalitet i utbildning och forskning samt en hållbar resursanvändning kan säkerställas. En strategisk plan skall därför fastställas av fakultetsledningen i samråd med ämnet. Planen skall ta i beaktande hur integrering och samverkan kan etableras och vilka övriga åtgärder som behöver vidtas om latinet långsiktigt skall finnas kvar vid vår fakultet. Den strategiska planen skall föreligga för fakultetsstyrelsen att ta ställning till senast 2012-12-31. UPG föreslår att nämnden uppdrar åt fakultetsledningen att i samråd med ämnet utveckla en strategi för hur kvalitet och hållbar utveckling kan uppnås i latinet genom integrering i en större miljö. Nämnden föreslås vidare besluta att den föreslagna strategin skall godkännas av fakultetsstyrelsen. 2.8. Ryska De sakkunniga konstaterar att grundutbildningen i ryska i likhet med engelska och italienska i för stor omfattning utgörs av färdighetsträning med en ojämn fördelning av utbildningsvolymen mellan nivåerna. Retentionen till avancerad nivå är ytterst svag. Under åren 2007 2011 har sammanlagt under 1 hst legat på avancerad nivå. 2011 fördelade studenterna sig enligt följande: grundkurs: 79%; fortsättningskurs: 10%; fördjupningskurs: 10%; avancerad nivå: knappt 1%. De sakkunniga noterar därutöver att andelen externa medel är obefintlig på forskningssidan. Under de senaste fem budgetåren har ämnet (i dagsläget bemannat av tre lärare) totalt haft endast ett mindre anslag om 60 tkr som då uppbars av den numera pensionerade professorn.

11 / 13 Ämnet bemannas i nuläget av två docenter samt en adjunkt. I Åtgärdsförslag (ss. 6, 7) nämns att en professur i slaviska språk är under rekrytering. Någon sådan tjänst är emellertid inte utlyst, men en docent ansöker för närvarande om befordran. Som ovan angivet angående fornkyrkoslaviskan samredovisas de slaviska språken. För 2012 var den ingående balansen för båda ämnena -976 tkr och utfallet i april -24 tkr. Här bör noteras att ämnet i nuläget inte har någon kostnad för professor. I de sakkunnigas rapport påpekas att den traditionella och snävare inriktning som ämnet har vid GU blir mer och mer ovanlig vid andra lärosäten. De sakkunniga menar att eftersom undervisningen i övriga slaviska språk tidigare ställts in med hänvisning till bristande lärarkompetens och förutsättningarna att skapa en bredare miljö i slaviska språk därmed inte längre finns, skulle en alternativ möjlighet kunna vara att integrera ryskan i en bredare utbildningsmiljö som t ex Östeuropastudier. UPG menar dock att nämnden i sitt beslut bör beakta förutsättningarna för en sådan integrering. Till skillnad mot arabiska och kinesiska väntas inga pensionsavgångar i ryska inom den närmaste framtiden (de tre tillsvidareanställda lärarna är födda mellan 1956 och 1964). Ämnets lärare är i sina forskningsprofiler skarpt profilerade mot rysk språkvetenskap respektive rysk litteratur. Därutöver är det ett faktum att nödvändig kvalitet i övriga slaviska språk inte kunnat upprätthållas vid GU samtidigt som exempelvis både Stockholms och Uppsala universitet har en betydligt större och bredare miljö i dessa språkämnen och det bör också noteras att Östeuropastudier är mycket svagt representerat vid GU och i dagsläget begränsat till ett par fristående kurser vid Centrum för Europastudier, medan exempelvis Uppsala universitet redan har gjort en omfattande forskningssatsning på Rysslandsstudier 9 och Södertörns högskola har etablerat Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CEEG). 10 Med utgångspunkt i ovanstående ifrågasätter UPG förutsättningarna för att i dagsläget skapa en nationellt konkurrenskraftig språklig inriktning inom Östeuropastudier vid GU. UPG föreslår att nämnden beslutar att undervisningen i ryska ställs in fr o m budgetåret 2013. 2.9. Somaliska För somaliska konstaterar de sakkunniga att uppbyggnad av en komplett miljö i ämnet skulle innebära både ett omfattande internationellt samarbete och integrering av ämnet i en större miljö (Afrikastudier eller motsvarande), eftersom motiveringen till att läsa språket i regel är ett intresse av regionen och inte av språket i sig. UPG menar att det i dagsläget är svårt att motivera den omfattande arbetsinsats och de stora resurser som krävs för att bygga upp ämnet i synnerhet i förhållande till det ovissa resultatet och det faktum att fakulteten redan har flera miljöer som knappast kan 9 http://www.ucrs.uu.se 10 http://webappo.web.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=about_us_1301902860317

12 / 13 upprätthållas trots att dessa ämnen har betydligt bättre förutsättningar vad gäller samverkan, lärarkompetens, utbildningsvolym etc än vad somaliskan har. Enligt nämndens beslut 2011-06-16 har undervisningen i somaliska redan ställts in. UPG föreslår därför här inget nytt beslut i ärendet. 2.10. Översättarprogrammet Översättarutbildningen är enligt de sakkunniga ett ämne med utvecklingspotential. I nuläget är utbildningen dock inte en komplett miljö, då forskarutbildning och forskning i översättningsvetenskap saknas. Programmet har dessutom i nuläget stora ekonomiska problem. Under våren 2012 har översättarprogrammet fått ny organisatorisk tillhörighet vid Institutionen för språk och litteraturer från att utbildningen tidigare administrerats av Institutionen för svenska språket. I samband med att språkinstitutionen övertar det administrativa ansvaret ses ekonomin över. Uppdraget har tidigare fördelats mellan medverkande språkämnen och ingående balans och utfall därför inte hittills särredovisats. Prognosen 2012 är -790 tkr. De sakkunniga föreslår att möjligheterna för en omstyrning av utbildningen från en renodlad färdighetsinriktad professionsinriktning mot en tydligare vetenskaplig profilering undersöks. I detta sammanhang föreslås inriktning mot kognition och/eller psykolingvistik, vilket förutsätter samverkan över fakultetsgränserna. UPG menar att studenternas anställningsbarhet givetvis måste värnas även fortsättningsvis, men också att det är nödvändigt att utbildningen ges en inriktning som säkrar forskningsanknytning och komplett miljö. UPG ser problem med att få utbildningen att bära sig så länge enskilda studiegångar måste skapas för olika målspråk i utbildningen. UPG betraktar det vidare inte som rimligt att bygga en miljö på fakulteten med den föreslagna inriktningen om kompetensen huvudsakligen måste hämtas från annan fakultet. De sakkunniga noterar att efterfrågan på facköversättare minskat på senare tid och utifrån problembilden menar UPG att utbildningen antingen måste styras om mot en mer övergripande och metodorienterad inriktning med tydligare forskningsanknytning eller avvecklas. Förutsättningarna för nyrekrytering av personal är begränsade med tanke på den ekonomiska situationen och den lilla utbildningsvolymen (27 hst 2012). UPG föreslår att nämnden beslutar att uppdra åt fakultetsledningen att i samråd med ämnet utreda förutsättningarna för att utbildningen skall kunna bli en del av en komplett miljö. Utredningen bör genomföras av fakultetsledningen i samråd med programnämnden. En delrapportering av hur arbetet fortskrider bör göras för utbildningsplaneringsgruppen (eller motsvarande efter omorganisationen 1 juli) senast 2012-12-15 och resultatet bör föreligga senaste 2013-06-30. Utredningen bör innehålla en redogörelse för hur ekonomin skall komma i balans, en inventering av befintlig kompetens, en omvärldsanalys rörande den inriktning som valts samt en redogörelse för vilka åtgärder som krävs för att säkra forskningsanknytningen.

13 / 13 UPG anser att en hållbar strategi enligt ovan bör betraktas som en förutsättning för anslagstilldelning för 2014. UPG föreslår att nämnden beslutar att uppdra åt fakultetsledningen att i samråd med programnämnden och senast 2013-06-30 ha genomfört en utredning av utbildningens förutsättningar enligt ovan. Nämnden föreslås vidare besluta att den föreslagna strategin i utredningen skall godkännas av fakultetsstyrelsen (fr o m 1 juli 2012). 3. Sammanfattning UPG föreslår att nämnden beslutar 1. att uppdra åt fakultetsledningen att i samråd med ämnena och senast 2013-06-30 ha genomfört en utredning av förutsättningarna för integrering av följande ämnen/utbildningar i större miljöer (kompletta, bärkraftiga och med lämplig organisatorisk placering ev. med placering vid annan fakultet): arabiska, kinesiska och översättarprogrammet 2. att för engelska ge ansvarig institution i uppdrag att senast 2012-12-31 inkomma med en handlingsplan för hur utbildningens forskningsanknytning kan öka och den vetenskapliga kompetensen i ämnet stärkas, att engelskas uppdrag i anslagsfördelningen för 2013 minskas med 50 hst samt att medel skall avsättas från fakultetsanslaget för att förstärka engelska med två tvååriga postdoc-anställningar i ämnet fr o m budgetåret 2013 förutsatt att institutionens handlingsplan kan godkännas av fakultetsstyrelsen (efter 1 juli 2012) 3. att för latin uppdra åt fakultetsledningen att senast 12-12-31 i samråd med ämnet utveckla en strategi för hur kvalitet och hållbar utveckling kan uppnås i latinet genom integrering i en större miljö 4. att beslut om huruvida de föreslagna strategierna i ovannämnda planer/utredningar kan godkännas skall fattas av fakultetsstyrelsen 5. att undervisningen i följande ämnen ställs in fr o m budgetåret 2013: fornkyrkoslaviska, grekiska, italienska och ryska