Humanistiska fakultetsnämndens identifiering av starka och svaga utbildningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Humanistiska fakultetsnämndens identifiering av starka och svaga utbildningar"

Transkript

1

2

3 Humanistiska fakultetskansliet dnr A9 5202/08 Christina Thomsen Thörnqvist doc. i latin; utredare Humanistiska fakultetsnämndens identifiering av starka och svaga utbildningar 1. Inledning 1.1. Analysens bakgrund och syfte Göteborgs universitets styrelse gav 2009 universitetets fakultetsnämnder i uppdrag att identifiera sina starka och svaga ämnen och utbildningar. Identifieringen skall ge nämnderna bättre förutsättningar för ett framgångsrikt strategiskt arbete: Humanistiska fakultetsnämnden skall under 2009 identifiera sina svaga och starka ämnen/utbildningar och göra nödvändiga omprioriteringar i syfte att höja kvaliteten och åstadkomma långsiktigt hållbara och kompletta miljöer. 1 Styrelsen har inte givit några anvisningar för hur identifieringen skall utföras. Ärendet bereddes därför under våren 2009 först i fakultetens utbildningsplaneringsgrupp. Fakultetsnämnden ägnade därefter i april 2009 en workshop åt att fastställa metod och arbetssätt. Efter att ha gjort en inventering av kvalitetskriterier som tillämpats i liknande utvärderingsarbete valde nämnden att ta avstamp i Handlingsplan för kvalitetsarbete inom utbildningar vid samhällsvetenskapliga fakulteten och ägnade aprilworkshopen åt att modifiera de sjutton kvalitetskriterier som fastställts där samt åt att diskutera hur kriterierna skulle operationaliseras, hur de skulle viktas mot varandra och hur underlaget skulle inhämtas. Det förberedande arbetet i UPG och nämndens slutsatser vid workshopen våren 2009 redovisas i rapporten Göteborgs universitets styrelses prioriterade uppdrag 2009: Identifiering av 1 ur GU:s styrelses prioriterade uppdrag 2009

4 Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) fakultetsnämndernas starka och svaga ämnen/utbildningar Humanistiska fakultetsnämnden. 2 Följande arbetssätt fastställdes vid nämndens workshop: (1) Fakultetens ämnen skall utvärderas enligt 15 kriterier, s k deskriptiva framgångsfaktorer. Dessa fördelar sig på primära och sekundära faktorer enligt följande: (a) Primära framgångsfaktorer: 1. efterfrågan 2. komplett miljö 3. kursplaner 4. lärarkompetens 5. lärandemiljö 6. resultat prestationsgrad 7. resultat examensarbeten 8. uppdragsutbildning (b) Sekundära framgångsfaktorer: 1. ekonomi 2. framtidsperspektiv 3. huvudområde 4. internationellt 5. kursutvärderingar 6. lärartäthet 7. mångfaldsperspektiv (2) Faktorerna skall viktas mot varandra enligt ett poängsättningssystem där primära faktorer ger 2 poäng och sekundära 1 poäng. Utifrån den totala poängsumman skall varje ämne placeras på x-axeln i en fyrfältsmatris med skalan: flaggskepp håller måttet behöver hjälp i riskzonen nedläggning? 3 (3) Den slutgiltiga inplaceringen i matrisen skall göras utifrån följande strategiska kriterier, som utgör matrisens y-axel: 1. relevans andra ämnen 2. relevans arbetsmarknad 3. representation i regionen 4. representation nationellt (4) När det gäller metoden för utarbetandet av underlaget fastställdes följande vid nämndens workshop: Några tidigt föreslagna arbetssätt avvisades av olika skäl. Ett enkelt sätt att ; dnr. A9 5202/08 3 Utvärderingsmetoden är i grunden en s k SWOT-analys ( strengths, weaknesses, opportunities, and threats ). För fyrfältsmatrisen, se 3.2 (s. 74). 2

5 Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) samla in information till våra mallar hade varit att låta ansvariga prefekter eller deras studierektorer fylla i de efterfrågade uppgifterna i mallen. Vi ville i det här fallet gardera oss mot eventuella skönmålningar eller förvanskningar av läget, och valde därför bort ett sådant alternativ. Objektiva uppgifter om lärares/forskares arbetstid finns förstås att hämta i tjänstgöringsplanerna. Dessa skulle kunna matchas mot undervisningsscheman. Vi utesluter inte det sättet att arbeta i framtiden, men vi tror att det avslutande arbetet med att finna ett ämnes enskilda problematik och särart måste göras genom systematiska och djupgående intervjuer med institutionsledningarna. 4 Föreliggande rapport är resultatet av det arbete som utfördes under oktober december 2009 med att utarbeta ett underlag för en utvärdering av fakultetens ämnen utifrån de framgångsfaktorer som nämnden fastställt. I enlighet med arbetssättet ovan genomfördes under hösten 2009 intervjuer med samtliga ämnens studierektorer/ämnessamordnare 5. En sammanställning av det underlag som utarbetats presenteras i del 2 av rapporten. I del 3 ges en översikt över utfallet av poängsättningen utifrån de deskriptiva framgångsfaktorerna. Under 1.3: Arbetsmetod och utfall: Generella iakttagelser nedan redovisas några reflektioner över metodens för- och nackdelar. Det bör dock redan här påpekas att det är uppenbart att poängsättningen är ett mycket trubbigt instrument, som, om den isoleras från underlaget, ger en både onyanserad och ofullständig bild av ämnenas styrkor och svagheter. Eftersom den slutgiltiga inplaceringen av ämnena i fyrfältsmatrisen förutsätter de strategiska överväganden som utgör matrisens y-axel, kan poängsättningen dock inte heller bli avgörande. Poängsättningens svagheter diskuteras dels nedan (1.2) i samband med en redovisning av hur framgångsfaktorerna operationaliserats, dels i 1.3, där också några generella, ämnesövergripande iakttagelser som gjorts under arbetets gång redovisas De s k framgångsfaktorernas operationalisering I det följande redovisas hur framgångsfaktorerna operationaliserats i samband med studierektorsintervjuerna och hur poängsättningen tillämpats för de enskilda faktorerna. Vissa faktorer har utgått ur analysen och i något fall har också en primär faktor gjorts sekundär och vice versa. Även de överväganden som ligger bakom dessa ändringar redovisas i det följande. För varje faktor redovisas också de fall, där poängsättningen inte gör skillnaderna mellan ämnena rättvisa. 4 Göteborgs universitets styrelses prioriterade uppdrag 2009: Identifiering av fakultetsnämndernas starka och svaga ämnen/utbildningar Humanistiska fakultetsnämnden, ss. 4f. För fyrfältsmatrisen, se rapportens del 3. 5 Ämnessamordnare ansvarar vid Institutionen för språk och litteraturer ämnesvis för planering av bemanning samt för samordning av det strategiska arbetet i varje ämne (dvs de uppgifter som vid fakultetens övriga institutioner utgör studierektorns arbetsuppgifter). Vid institutionen finns därutöver särskilda övergripande funktioner som t ex studierektor för nät- och distansutbildning och studierektor för program och uppdragsutbildning. 3

6 Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) Underlaget återger ett nedslag i verksamheten hösten Uppgifterna har inte uppdaterats sedan intervjuerna utfördes mer än när det gäller rena nyckeltal. Uppdatering till statistiken som varit tillgänglig våren 2010 har endast skett ifråga om följande uppgifter, som inte var tillgängliga då studierektorsintervjuerna genomfördes (intervjuerna utgick från statistik t o m september 2009): utfall helårsstudenter: helår 2009 utfall helårsprestationer: helår 2009 ekonomi: utfall och utgående balans 2009 lärarkompetens/lärartäthet: i förekommande fall har utlysningar av tjänst som skett efter intervjuerna noterats Totalt genomfördes under oktober december intervjuer om 2 2,5 timmar. Varje intervju resulterade i ett underlag om 5 8 sidor. Underlaget har sedan i del 2 av rapporten koncentrerats till drygt en sida per ämne. Varje sammanställning avslutas med några sammanfattande frågeställningar beträffande de styrkor och svagheter som framkommer i underlaget. Här bör noga poängteras att rapporten inte omfattar strategiska överväganden. Rapporten redovisar endast steg 1 och 2 av arbetet med att identifiera fakultetens starka och svaga ämnen och utbildningar. Steg 1 var insamlandet av uppgifter via intervju och steg 2 är operationaliseringen av de s k framgångsfaktorerna. Dessa faser av arbetet är båda att betrakta som förberedande för steg 3 fakultetens inplacering av ämnena på fyrfältsmatrisens y-axel (se ovan). Detta innebär att den avgörande frågan hur strategiskt viktigt ämne X är för Humanistiska fakulteten och för GU genomgående saknas bland de frågor i punktform som avslutar varje sammanfattning, eftersom sådana överväganden inte ingår i denna fas, utan helt och hållet hör hemma i steg 3. Viktigt att notera är att målsättningen i operationaliseringen av framgångsfaktorerna har varit att kartlägga det faktiska nuläget i fakultetens ämnen. Eftersom analysen syftar till att möjliggöra strategiska satsningar har intervjuerna dock också i viss utsträckning varit inriktade på att tydliggöra den strategiska kompetensen i ämnena. Utgångspunkten har varit att kvaliteten i det strategiska arbetet är relevant oavsett hur tillståndet är i ämnet i nuläget. Detta är aktuellt framför allt när det gäller faktorerna efterfrågan, resultat prestation, uppdragsutbildning och samverkan, ekonomi, internationellt och inte minst framtidsperspektiv (se nedan). Eftersom poängsättningen syftar till att placera in ämnena på matrisens x-axel och de strategiska kriterierna först därefter skall vägas in och resultera i den slutgiltiga inplaceringen, har det dock varit nödvändigt att så långt som möjligt låta poängsättningen styras av det faktiska nuläget. Förhoppningen är att de ämnesvisa sammanställningarna skall tjäna som en motivering till poängsättningen men också ge en nyanserad bild av ämnena och i samband därmed en uppfattning om ämnenas strategiska kompetens. Skalan (och i vissa fall 0-2; se t ex resultat prestation ) lämnar mycket lite utrymme för att ytterligheter av positiv och negativ karaktär klart skall framgå. Även i dessa fall är underlaget en förutsättning för en mer rättvisande bild av situationen. I det följande lyfts dessa ytterligheter fram under respektive faktor. 4

7 Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) Primära faktorer Efterfrågan Efterfrågan är en av de faktorer i analysen som strategiskt högrelevanta och intervjuerna har därför dels varit inriktade på att klargöra hur efterfrågan ser ut i dagsläget, dels hur systematiskt och långsiktigt man i ämnet arbetet för att stärka en svikande efterfrågan alternativt underhålla en efterfrågan som redan är stor och stabil. Vid intervjuerna har uppdragets storlek i dagsläget i förhållande till utfall hst under den senaste femårsperioden diskuterats, men också i vilken mån man ägnar sig åt systematisk marknadsföring, i vilken mån man upplever att ämnet vid GU har en lokal profil som gör det mer eller mindre konkurrenskraftigt i förhållande till ämnet vid landets övriga lärosäten och i vilken omfattning ämnet är representerat regionalt, nationellt och i vissa fall även internationellt. Tillämpningen av poängsättningen har varit mycket svår när det gäller efterfrågan. Faktorn är primär och bör alltså kunna rendera 2 poäng. En konkret hållpunkt för att avgöra hur gränserna för poängsättningen bör dras tycks vara i vilken mån ämnet med sin nuvarande efterfrågan kan finansiera en rimlig lärarkompetens och lärartäthet. En professor och en lektor tycks vara en rimlig minsta bemanning för att förutsättningarna skall finnas för komplett miljö och med utgångspunkten att det ur kvalitetssäkringssynpunkt inte är önskvärt att ett ämne bemannas av en ensam lärare förefaller detta vara ett rimligt kriterium. För en sådan bemanning krävs i nuläget ett uppdrag på omkring 100 hst (förutsatt att professuren finansieras till 50% av fakulteten). Utifrån denna princip har 2 poäng givits för utfall hst 2009 över 100 hst och 1 poäng för utfall Utfall hst under 50 ger således 0 poäng. Poängsättningen är en uppenbart mycket onyanserad återgivning av efterfrågan. 2 poäng omfattar utifrån statistiken för 2009 allt mellan 100 hst (idéhistoria) och 370 hst (svenska), medan 0 poäng omfattar allt mellan 4 hst (slaviska språk) och dramatik (35 hst), varav det sistnämnda ämnet dessutom har högt söktryck. En mer fingradig skala i poängsättningen har prövats, men tycks bara förorsaka ännu fler frågetecken angående gränsdragningen. Det mest rimliga tycks vara att ändå utgå från hur uppdragets storlek påverkar ämnets förutsättningar i praktiken. Det kan tyckas att söktrycket och antalet kvarstående reserver borde beaktas i detta sammanhang, men ett högt söktryck som inte omsätts till ett högt utfall hst signalerar i värsta fall att ämnet av någon anledning inte lyckas tillmötesgå studenternas förväntningar på utbildningen. I de fall där det finns andra omständigheter som påverkar uppdragets storlek (i regel fall där ämnet av någon anledning självt bett om minskat uppdrag t ex därför att man av bemanningsskäl inte kan ta emot ett större studentantal trots att söktrycket är högt) redovisas detta i rapportens del 2. Som en indikation på efterfrågan är söktrycket långtifrån oviktigt, men dess relevans är tydligt strategisk och antal sökande bör därför snarare bedömas som ett strategiskt kriterium i nästa steg av analysen. Eftersom 5

8 Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) efterfrågan leder tankarna just till söktrycket snarare än till frågan i vilken mån ett ämne fyller sitt uppdrag, används istället utbildningsvolym fortsättningsvis i denna rapport. När det gäller denna faktor finns några ytterligheter som förtjänar särskild uppmärksamhet. (1) Vetenskapsteoris uppdrag har under perioden minskat från 15 till 5 hst och uppdraget är därmed ett av fakultetens minsta. Ämnet har dock en så omfattande och expansiv uppdragsutbildning att man i nuläget finansierar fyra lärartjänster. Vetenskapsteori får därför under denna faktor 2 poäng. (2) Ämnet engelska har ett av fakultetens största uppdrag (för hst). Utfall hst har dock under en rad av år sjunkit mycket kraftigt och uppdraget har minskat från 435 hst 2005 till 380 hst 2009, samtidigt som man trots det med 30 hst minskade uppdraget underproducerar 31 hst. Engelska är därmed ett illustrativt exempel på hur principen för poängsättningen ger maximal utdelning under en faktor, samtidigt som underlaget visar en oroväckande utveckling som bör tas i beaktande. Ett annat observandum är i detta sammanhang etnologi vars utfall 2009 (30) utgör inte ens en tredjedel av utfallet hst 2005 (107), men engelska och etnologi exemplifierar inte bara två ämnen där den långsiktiga utvecklingen inte framgår tillräckligt tydligt i poängsättningen. Av sammanställningarna för respektive ämne framgår också att de båda ämnena hanterar problematiken på skilda sätt. 6 Genomgående för intervjuerna generellt är att de vittnar om att medvetenheten om förändringar i utbildningsvolymen varierar kraftigt allt från en stark medvetenhet om hur volymen har utvecklats över tid och en aktiv och systematisk strategi för att hantera situationen till att man i ämnet inte känner till vilka överväganden som avgjort uppdragets omfattning eller i vilken mån man fyllt sitt uppdrag eller ej Komplett miljö Komplett miljö har i analysen tolkats så 2 poäng tilldelas ämne som erbjuds t o m forskarutbildning, medan ett ämne som endast erbjuds på grundutbildningsnivå får 0 poäng. Faktorn hänger därmed intimt samman med faktorn lärarkompetens Kursplaner Någon fullständig genomgång av ämnenas kursplaner har inte genomförts för identifieringen av starka och svaga utbildningar. Av tidsskäl har granskningen begränsats till stickprov. För varje ämne har kursplanen för grundkursen samt för en kurs på avancerad nivå granskats. Som utgångspunkt för granskningen har en modifierad version av Sahlgrenska akademins Mall för kvalitetsgranskning av kursplaner (2007) använts, vilken innehåller kriterier för värdering av innehåll och formalia i kursplan enligt GU:s 6 Se 2.6, ss. 25f., samt 2.7, ss. 26ff. 6

9 Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) kursplanemall. Modifieringen av mallen har inneburit en uppdatering av kriterierna efter GU:s nu gällande kursplanemall ( ) och också att vissa kriterier som bara är tillämpbara i förekommande fall har fått utgå, för att poängsättningen skall bli rättvisande relativt. Under arbetets gång stod det klart att kursplanernas kvalitet med den princip för poängsättning som tillämpas fick en orimligt stor inverkan på utfallet om denna faktor kvarstod som primär i analysen. Den ursprungliga fördelningen på primära och sekundära faktorer skulle t ex innebära att kursplanernas kvalitet var dubbelt så mycket värt i poängsättningen som faktorer som ekonomi och lärartäthet och lika mycket värt som t ex utbildningsvolym, komplett miljö och lärarkompetens. Till detta skall läggas att fakultetens samtliga planer kvalitetsgranskas och revideras under våren 2010 ett arbete som alltså pågår parallellt med identifieringen av starka och svaga ämnen. I den slutgiltiga poängsättningen har därför kursplanernas kvalitet gjorts till en sekundär faktor. Poäng har satts för varje uppnått kvalitetskriterium både utifrån innehåll och formalia enligt principen att uppfyllt kriterium under innehåll ger 2 poäng och varje kriterium avseende formalia ger 1 poäng. Maximal utdelning enligt mallen är = 42 poäng. Kursplan som uppnår minst 31 poäng vid genomgången får 0,5 poäng. Över 30 poäng för både grundkursens kursplan och för kursplan på avancerad nivå ger alltså 1 poäng i tabellen i rapportens del 3. Samtliga kursplaner som granskats är i dagsläget behov av viss revidering, framför allt när det gäller sambandet mellan innehåll, lärandemål och examinationsform, men lärandemålen behöver också genomgående göras mer examinerbara, bedömningsformerna preciseras och genomförande av kursutvärdering och metod för återkoppling till studenterna förtydligas. Ett fåtal kursplaner utmärker sig genom att lärandemålen på ett övertygande sätt omfattar inte bara ämnesspecifika utan även generella kompetenser i lärandemålen. Ämnen vars kursplaner i någon omfattning lyckas med detta är arkeologi, etnologi, franska, genusvetenskap, historia, konst- och bildvetenskap, kulturstudier och praktisk filosofi. Vid en översiktlig genomgång av kursplanernas kvalitet framgår också att språkämnenas planer har ett utpräglat fokus på ämnesspecifik färdighetsträning. Det är vidare ett både påtagligt och intressant faktum att fakultetens kursplaner för avancerad nivå generellt sett beskriver utbildningen på ett mindre informativt och genomtänkt sett än ämnenas kursplaner för grundkurs Lärarkompetens Lärarkompetens har i analysen och poängsättningen tolkats som vetenskaplig kompetens. Det är önskvärt och relevant att också den högskolepedagogiska kompetensen vägs in i analysen och därför har studierektorerna också fått frågan om i vilken mån och utsträckning ämnets lärare genomgått högskolepedagogisk utbildning. Riktlinjer för validering av högskolepedagogiska meriter har nyligen utarbetats vid fakulteten, men valideringen har ännu inte tillämpats. Det finns alltså inget hinder för att be varje ämne inkomma med en inventering av lärarnas formella meriter i form av genomgången 7

10 Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) högskolepedagogisk utbildning, men analysen kan i dagsläget inte innefatta en validering utifrån pedagogisk erfarenhet, varför poängsättningen inte har kunnat ta hänsyn till lärarnas högskolepedagogiska kompetens. Eftersom frågan ändå tagits upp i samband med studierektorsintervjuerna har studierektorns uppgifter dock tagits med i del 2 av rapporten. Som flera av de övriga faktorerna påverkar lärarkompetensen indirekt andra faktorer i poängsättningen, i detta fall främst ekonomi och komplett miljö. Ämnen med hög lärarkompetens vittnar om den svåra balansgången mellan att låta studenterna få del av hög vetenskaplig kompetens i undervisningen samtidigt som kostnaderna för grundutbildningen lätt skenar när lärare med hög vetenskaplig kompetens tas i anspråk i undervisningen. För flera av fakultetens mindre ämnen är det i realiteten inte görligt att finansiera disputerade lärare, än mindre en professor. Detta gäller framför allt språkämnen som arabiska, grekiska, latin och nederländska. I detta sammanhang intar givetvis problemet med ämnen som saknar disputerad lärare en särställning (hebreiska, kinesiska, polska, slovenska, tjeckiska och BKS; i filmvetenskap är inte någon i ämnet disputerad lärare aktiv i undervisningen). En komplicerande omständighet när det gäller tillämpningen av denna faktor är att vissa ämnen (exempelvis hebreiska) saknar disputerad lärare men har en examinator som är anställd i ett närliggande ämne. Under benämningen slaviska språk samlas i nuläget nio språkämnen, av vilka endast två (ryska och bulgariska) har disputerade lärare och kan erbjudas över fortsättningsnivå. I poängsättningen har ämnen som har en professur tilldelats 2 poäng, medan ämnen utan professur men med disputerad lärare fått 1 poäng. Ämnen som saknar disputerad lärare tilldelas 0 poäng Lärandemiljö I den mall som utformades i samband med fakultetsnämndens utarbetande av arbetsmetoden under våren 2009 var lärandemiljö ett primärt kriterium. Under arbetets gång har det dock visat sig att det i dagsläget inte finns effektiva instrument (t ex studentenkäter) att tillgå för att en tillfredsställande utvärdering enligt detta kriterium skall kunna genomföras. I samband med intervjuerna har studierektorerna fått frågan om de har något särskilt att anföra när det gäller lärandemiljön och faktorn har till stor del kommit att handla om den fysiska lärandemiljön efter omorganisationen. Generellt sett är omdömena här mycket positiva, men någon utvärdering med hjälp av studenterna har alltså inte genomförts och kriteriet har därför gjorts till sekundär faktor i den slutgiltiga poängsättningen. Endast särskilda insatser, som t ex ett aktivt alumnarbete eller mentorsverksamhet har givit utdelning under denna faktor, som poängsätts enligt skalan Resultat prestationsgrad I samband med intervjuerna har prestationsgraden under den senaste femårsperioden diskuterats ur olika aspekter. Samtliga kurser i utbudet har inkluderats i den statistik som använts som underlag vid intervjuerna (inget undantag har alltså gjorts för kvälls-, sommareller distanskurser). Studierektorns analys av utvecklingen är här relevant, dels därför att det 8

11 Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) är relevant i sig att utröna de bakomliggande orsakerna till läget i ämnet, dels därför analysen visar hur medveten man är om genomströmningen och i vilken mån och hur man arbetar för att förbättra/upprätthålla prestationsgraden. I poängsättningen har prestationsgrad över 65% 2009 givit 2 poäng, medan hpr under denna gräns renderar 0 poäng. I de ämnesvisa sammanfattningarna redogörs för utvecklingen under åren och också för hur man i ämnet ser på utvecklingen. Den genomsnittliga prestationsgraden för fakulteten låg 2009 på 69%. Högst prestationsgrad 2009 hade dramatik, konstvetenskap, BKS och ryska. 7 Lägst genomströmning 2009 ses i språkämnena latin, polska, tjeckiska och somaliska (det bör dock noteras i sammanhanget att somaliska mycket nyligen och enligt särskilt regeringsuppdrag etablerats vid GU; ämnet ges inte i övriga landet över huvud taget). I samband med genomströmningen har också retentionen (överströmningen mellan nivåerna) diskuterats med ämnenas studierektorer. Vid studierektorsintervjuerna har det tydligt framgått att ämnenas uppfattning nästan uteslutande grundas på ett allmänt intryck av hur det ligger till och i stort sett inget ämne drar här en slutsats grundad på statistiska uppgifter, men de tillgängliga statistiska verktygen tillhandahåller inte heller i dagens läge uppgifter om retentionen på ett lättillgängligt sätt. Genom en sortering av kursutbudet på grund-, fortsättnings- och fördjupningsnivå, baserad på en utsökning av fakultetens samtliga kurser i studentdatalagret, framgår den procentuella fördelningen på de olika nivåerna. Denna statistik för 2009 redovisas ämnesvis i del 2 av rapporten. Retentionen har dock inte vägts in i poängsättningen. Man måste konstatera att en anmärkningsvärt stor andel av fakultetens totala studentantal 2009 återfanns på grundnivå. Fördelningen mellan grund-, fortsättnings- och fördjupningsnivå var för hela fakulteten 64% 23% 13%, vilket innebär att retentionen låg tydligt under den halvering (57% 29% 14%) som många studierektorer vid intervjuerna uppgivit att man uppfattar vara fallet och som kanske bör betraktas som norm. De ämnen som hade den jämnaste fördelningen mellan nivåerna 2009 var religionsvetenskap (45% 36% 18% 9 ) och arkeologi (50% 29% 21%). Också kinesiska utmärker sig positivt i detta avseende (49% 30% 22%; det bör dock beaktas att statistiken i detta fall grundar sig på betydligt mindre kvantiteter än i de förstnämnda två fallen). Även i japanska, konstvetenskap, tyska och ryska var fördelningen tydligt jämnare än fakultetsgenomsnittet. 7 Översättarutbildningen ingår också bland de av fakultetens utbildningar som har högst prestationsgrad, men intar på många sätt en särställning, eftersom programmet har intagningsprov, tar emot studenter som redan studerat relativt länge på högskolenivå och är en programutbildning. 8 Lärarutbildningen ingår ej. 9 Statistiken avser fristående kurs. Religionsvetenskapligt program har fördelningen 37% 29% 35%. 9

12 Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) Ämnen som uppvisar en anmärkningsvärt ojämn fördelning för 2009 är framför allt några av språkämnena: slovenska 10, bulgariska, arabiska, latin, hebreiska, tjeckiska 11 och BKS 12, men också filosofi (både teoretisk och praktisk) samt musikvetenskap Resultat examensarbeten En övergripande granskning av examensarbetenas kvalitet har inte varit möjlig att genomföra inom ramen för identifieringen av starka och svaga ämnen. En förutsättning för en sådan granskning är att det finns övergripande riktlinjer genom vilka arbetena blir jämförbara över ämnesgränserna. I dagsläget finns dock inga sådana riktlinjer; arbete med att utforma gemensamma riktlinjer/mallar för bedömning av examensarbeten pågår för närvarande parallellt med denna utvärdering. En tillförlitlig granskning förutsätter också rimligtvis en bedömargrupp bestående av lärare från fakultetens olika ämnesområden. Eftersom redskap för en jämförande kvalitetsgranskning av examensarbetena inte stått till buds, har framgångsfaktorn resultat examensarbeten utgått ur analysen och poängsättningen Uppdragsutbildning I samband med studierektorsintervjuerna har studierektorerna fått frågan i vilken mån och omfattning ämnet ger uppdragsutbildning. Valet att låta faktorn vara primär utgår från uppfattningen att uppdragsutbildning inte bara stärker ett ämnes ekonomi och därmed ökar förutsättningarna för en större miljö, utan också förutsätter kompetens i att synliggöra ämnet utåt, en förmåga att göra det användbart för andra discipliner och det omgivande samhället och en känslighet för förändringar i omgivningens efterfrågan. Underlaget från studierektorsintervjuerna tyder på att uppdragsutbildning gynnar det strategiska arbetet i stort. Detta är också fallet när det gäller samverkan över ämnes- och fakultetsgränserna och därför har det under arbetets gång visat sig rimligt att även samverkan bör inkluderas i denna faktor, som i poängsättningen fått benämningen samverkan och uppdragsutbildning. På detta område är skillnaderna mellan fakultetens ämnen anmärkningsvärda. I synnerhet fakultetens språkämnen har både relativt lite samverkan med andra ämnen och också mycket begränsad uppdragsutbildning. Uppdragsutbildningen är av liten omfattning på hela fakulteten. Vetenskapsteori intar här en särställning. Ämnets verksamhet finansieras nästan helt av uppdragsutbildning. Det är talande att ämnets uppdrag för 2009 var 5 hst medan ämnets uppdragsutbildning för bl a 10 Fördjupningsnivå erbjuds inte i dagsläget; fördelningen mellan första och andra terminen var % 10%. 11 Fördjupningsnivå erbjuds inte i dagsläget; fördelningen mellan första och andra terminen var % 19%. 12 Fördjupningsnivå erbjuds inte i dagsläget; fördelningen mellan första och andra terminen var % 20%. 10

13 Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) Naturvetenskapliga fakulteten inbringade närmare 1,5 miljoner. I ett fall som detta gör poängskalan inte rättvisa åt kvalitetsskillnaden mellan ämnena. I poängsättningen ges 1 poäng för väl etablerad uppdragsutbildning av ansenlig omfattning. Ströuppdrag i omfattningen några dagar per termin beaktas inte. För en väl utvecklad och etablerad samverkan med andra ämnen ges 1 poäng Sekundära faktorer Ekonomi I samband med studierektorsintervjuerna har ingående balans 2009 och det ekonomiska utfallet per september 2009 granskats och studierektorerna har fått möjlighet för att ge sin tolkning av det ekonomiska läget i ämnet och för att redogöra för i vilken mån och utsträckning man arbetar aktivt med ekonomin i ämnet. Av sammanställningarna i rapportens del 2 framgår att det varierar kraftigt mellan ämnena i vilken mån man håller ekonomin under kontinuerlig uppsikt och planerar bemanning och strategiskt arbete utifrån de givna ekonomiska ramarna. Poängsättningen utgår i första hand från utgående balans och utfall I poängsättningen har 1 poäng givits för en stabil ekonomi som är i balans i utfallet Ett större underskott och/eller ett större ackumulerat underskott renderar 0 poäng. I vissa fall är ämnets ekonomi i balans p g a tillfälliga omständigheter, exempelvis är i vissa fall tillsvidareanställda lärare med hög kompetens tillfälligt finansierade av externa medel eller tas i anspråk av administrativa uppdrag, så att ämnet tillfälligt kan bära kostnader för personalen som det i normalläget inte kan finansiera. En sådan ekonomi har i analysen betraktats som känslig och renderar 0,5 poäng. Det bör rimligtvis bedömas som positivt att man i ett ämne med en svag ekonomi är medveten om situationen och arbetar aktivt för att komma till rätta med underskottet, medan det är allvarligt att ha en ansträngd ekonomi utan att agera efter det i planeringen av verksamheten. För bedömningen av hur man arbetar med ekonomin i ämnena hänvisas till rapportens del Framtidsperspektiv Under framtidsperspektiv har ämnenas strategiska arbete granskats. Studierektorerna har fått frågan vilka förändringar som planeras i kursutbudet, vilka möjligheter till samverkan med andra ämnen vid den egna institutionen, vid fakulteten och över fakultetsgränserna som man ser och planerar för, hur man arbetar för att utveckla nationellt och internationellt samarbete och uppdragsutbildning och vilka rutiner och resurser man har för kursutveckling och annat strategiskt arbete. Under arbetets gång har det blivit tydligt att faktorn speglar den strategiska kompetensen i ämnet, att denna varierar stort mellan fakultetens ämnen i dagsläget och att den har stor inverkan på flera av de primära faktorerna utbildningsvolym, resultat prestationsgrad och uppdragsutbildning 11

14 Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) samt på den sekundära faktorn internationellt. Av detta skäl har framtidsperspektiv i den slutgiltiga poängsättningen flyttats till de primära faktorerna. Faktorns karaktär har gjort det nödvändigt att låta en kvalitativ bedömning utgöra grunden för poängsättningen och här anger skalan i viken mån ämnena tycks ha ett aktivt, väl utvecklat och långsiktigt strategiskt arbete. I sammanställningarna i del 2 av rapporten redovisas grunden för poängsättningen i respektive fall Huvudområde 2 poäng har i poängsättning givits de ämnen som är huvudområde i examen vid Göteborgs universitet, medan 0 poäng tilldelats de ämnen som inte uppfyller detta kriterium Internationellt Den sekundära faktorn internationellt har i operationaliseringen av faktorerna tolkats som omfattningen av internationellt samarbete i form av student- och lärarutbyte på grundutbildningen i fakultetens ämnen. Generellt sett får få ämnen ett imponerande utfall under denna faktor. Ett stort antal inaktiva internationella avtal för studentubyte tycks finnas i ämnena, men relativt få ämnen har i praktiken ett ansenligt antal in- och utresande studenter per termin och få ämnen har också regelbundna och väl etablerade internationella lärarutbyten. I detta avseende utmärker sig allmän språkvetenskap, arabiska, dramatik, franska, historia, japanska, svenska och tyska sig positivt. I poängsättningen har ett regelbundet och ansenligt antal in- och/eller utresande studenter per termin renderat 0,5 poäng, medan regelbundet och väl etablerat internationellt lärarutbyte på grundutbildningen har renderat 0,5 poäng Kursutvärderingar Kursutvärderingar som framgångsfaktor kan tolkas på flera sätt. Väl etablerade rutiner och skickligt utformade utvärderingar är givetvis ett kvalitetskriterium, liksom positiva omdömen från studenterna om utbildningarna. Vid intervjuerna med ämnenas studierektorer stod det mycket snart klart att rutinerna för genomförande, utformningen av svarsformulären, rutinerna för sammanställning av resultatet, förmedling av utvärderingarnas resultat till gamla och nya studenter och rutinerna för hantering av resultatet i den pedagogiska utvecklingen av verksamheten varierade mycket kraftigt mellan ämnena. De stora skillnaderna ger en mycket låg grad av jämförbarhet och faktorn kursutvärderingar har därför utgått ur den slutgiltiga poängsättningen. Ytterligheter av både positiv och negativ art när det gäller rutiner kring kursutvärderingarna redovisas i sammanställningarna i del 2 av rapporten. 12

15 Lärartäthet Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) Kriteriet lärartäthet har varit mycket komplicerat att operationalisera i analysen. Det kan tyckas att HSV:s modell med en uträkning av heltidsekvivalenter (antal helårsstudent per lärare) ligger nära tillhands, men metoden har flera svagheter. Dels är det inte oproblematiskt att sätta likhetstecken mellan hög pedagogisk kvalitet och lärarledd tid, dels är det inte ovanligt att lärare tillfälligt finansieras av externa forskningsmedel eller har administrativa uppdrag som gör att i realiteten inte är aktiva i undervisningen trots att de är anställda i ämnet. Generellt sett ger det inte heller ett rättvisande utfall att låta ämnenas rekryteringsbehov ge utslag i poängsättningen. Ett sunt rekryteringsbehov som beror på att ämnet expanderat, men inte hunnit rekrytera lärare i samma takt knappast kan betraktas som något negativt ur kvalitetssynpunkt. Ämnen som bemannas av en enda lärare har dock under lärartäthet fått 0 poäng, då detta är att betrakta som icke önskvärt ur kvalitetssäkringsperspektiv. I övrigt har ämnen med en fungerande bemanning eller ett naturligt rekryteringsbehov fått 1 poäng, medan ämnen med en mer svårlöst lärarbrist har fått 0 poäng. Somaliska utgör t ex här ett särfall, då ämnet är så nyligen etablerat som universitetsämne och t o m så dåligt representerat i den akademiska världen internationellt att det är svårt att rekrytera kompetenta lärare i ämnet över huvud taget Mångfaldsperspektiv Den sekundära faktorn mångfaldsperspektiv har utgått ur analysen, då det i dagsläget inte tycks finnas något tillförlitligt sätt att bedöma i vilken utsträckning fakultetens ämnen tillämpar mångfaldsperspektiv i praktiken. En inventering av kursutbudet ger vid handen att ett relativt stort utbud av kurser med mångfaldsperspektiv erbjuds vid fakulteten, men en sådan kvantitativ analys ger knappast någon tillförlitlig uppfattning om hur väl integrerat mångfaldsperspektivet är i undervisningen generellt och i praktiken. En mer kvalitativ undersökning krävs därför och inom ramen för SWOT-analysen har resurser för en sådan inte funnits De reviderade framgångsfaktorerna Efter de rockader och modifieringar som visat sig motiverade under arbetets gång har alltså följande primära och sekundära framgångfaktorer tillämpats och operationaliserats i Humfak:s identifiering av starka och svaga ämnen: (a) Primära framgångsfaktorer: 1. utbildningsvolym 2. komplett miljö 3. lärarkompetens 4. framtidsperspektiv 5. resultat prestationsgrad 13

16 Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) 6. samverkan och uppdragsutbildning (b) Sekundära framgångsfaktorer: 1. ekonomi 2. lärandemiljö 3. huvudområde 4. internationellt 5. kursplaner 6. lärartäthet En poängsättning där primära faktorer renderar högst 2 poäng och sekundära högst 1 poäng resulterar i att den maximala poängsumman är 18 poäng. Utfallet i fakultetens ämnen spänner mellan 0 poäng och 16,5 poäng. 1.3 Arbetsmetod och utfall: Generella iakttagelser Av underlaget och de ämnesvisa sammanställningarna i rapportens del 2 framgår att studierektorernas arbetsuppgifter och ansvarsområde omfattar många aspekter av grundutbildningen. Även om arbetsuppgifterna skiljer sig något mellan ämnen och institutioner har studierektorn i de allra flesta fall ansvar för samordning av den strategiska utvecklingen av kursutbudet, för kursutvärdering och för planeringen av ekonomi och bemanning. Endast på institutionen för kulturvetenskaper har ekonomin helt skilts från studierektorsuppdraget, vilket påverkar studierektorernas förutsättningar för att integrera ekonomin i det strategiska arbetet i övrigt. Det generella intrycket är att studierektorerna har en god och bred inblick i styrkor och svagheter hos grundutbildningen i det egna ämnet och att valet att låta underlaget baseras på intervjuer med fakultetens studierektorer är förnuftigt. Intervjuformen har gjort det möjligt att ställa följdfrågor, be om förtydliganden och nyansera svaren i betydligt större utsträckning än om underlaget byggt på enbart skriftliga svar på ett i förväg bestämt antal frågor. Därtill kommer att det har varit en viktig poäng att inte i onödan belasta studierektorerna med att samla in uppgifter och sammanställa underlaget. Samtidigt medför metoden oundvikligen ett större inslag av subjektivitet än om underlaget inhämtats enbart skriftligen och när det gäller ämnenas framtidsperspektiv och frågan om hur man hanterar en krympande utbildningsvolym och/eller en låg prestationsgrad är det givetvis fullt möjligt att det pågår arbete i lärarlaget eller i ledningen som studierektorn inte är informerad om och som därför inte heller framkommit vid intervjun. Som ovan nämnt har det varit nödvändigt att utelämna några centrala kvalitetskriterier ur analysen. Det gäller mångfaldsperspektiv, kursutvärderingar, examensarbetenas kvalitet och till viss del också lärandemiljö. Skälen till att dessa faktorer utelämnats redovisas ovan, men flera viktiga kriterier saknas utöver dessa. För det första har graden av forskningsanknytning i undervisningen varit mycket svår att mäta. Det hade varit enkelt att utgå från en kvantifiering av hur aktiva professorerna är i undervisningen på grundutbildningen, men en sådan metod riskerar att ge en ofullständig och rentav missvisande bild om inte 14

17 Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) samtidigt kvalitativa aspekter beaktas. Även om den vetenskapliga kompetensen är en nödvändig förutsättning för en god forskningsanknytning i undervisningen är den inte en garant det krävs också en god pedagogik för att kunna förmedla det vetenskapliga perspektivet och förhållningssättet till studenterna, att förmågan till självständigt kritiskt tänkande ingår i kursplanernas lärandemål, är väl integrerat i undervisningen och examineras etc. Värt att notera är att flera studierektorer vid intervjuerna har uppgivit att doktorandernas närvaro i undervisningen på ett effektivt sätt bidrar till att öka studenternas intresse för forskning och forskningsmetodik. En tillförlitlig granskning av forskningsanknytningen skulle precis som en bedömning av mångfaldsperspektivet bl a kräva en mer ingående granskning av kursplanernas lärandemål, av litteraturlistorna och av undervisningens upplägg. Då resurser inte funnits för en så ingående granskning har forskningsanknytningen inte granskats systematiskt, vilket måste anses vara en allvarlig svaghet i analysen. För det andra måste det konstateras att studentperspektivet i analysen är svagt. Som ovan nämnt skiljer sig utformningen av kursutvärderingarna, rutinerna kring när dessa genomförs och i vilken mån uppföljning och återkoppling sker kraftigt åt mellan ämnena. Det samlade intrycket är att de flesta ämnen utför utvärderingar i någon form skriftliga oftare än muntliga, men i vissa fall med båda metoderna men också att många av ämnena inte sammanställer utvärderingarna regelbundet, vilket torde innebära att förutsättningarna för att använda resultatet i utvecklingen av verksamheten försämras. För att det skall vara möjligt göra en analys av kvaliteten i undervisningen utifrån utvärderingarna krävs som ovan nämnt en högre grad av jämförbarhet hos materialet, men ett mycket viktigt kvalitetskriterium är också i vilken mån och hur ämnena använder sig av utvärderingarna för att höja kvaliteten i verksamheten och på detta område saknas dokumentation. Mycket få ämnen har också arbetat för att kartlägga vilka styrkor och svagheter studenterna ser i sin utbildning efter att de fullgjort den och varit yrkesverksamma en tid (här utgör etnologi ett undantag; ämnet genomförde 2007 ett omfattande ämnesspecifikt alumnarbete). Något system för självvärdering från lärarperspektiv finns inte heller i dagsläget och analysens mätning av kvalitet i undervisningen vilar i stor utsträckning på nyckeltal som prestationsgrad och retention. Även om det måste anses vara ett tungt vägande kriterium att ämnet förmår utföra sitt uppdrag, kan det knappast anses ge en fullständig bild av utbildningens kvalitet. Eftersom prestationsgraden utgör ett primärt kriterium i poängsättningen och därför påverkar utfallet relativt kraftigt, bör här nämnas att ingen kontroll har gjorts av hur noggrant reglerna för registrering och tidigt avbrott efterföljs. I sammanställningarna saknas också genomgående en analys av könsfördelningen i studentgrupperna och lärarlaget samt uppgifter om hur man i förekommande fall arbetar för att åstadkomma en jämnare könsfördelning. Frågan har dock tagits upp vid samtliga intervjuer. Särskilt ojämn tycks könsfördelningen bland studenterna vara i språkämnena i allmän språkvetenskap, engelska, franska, italienska, latin, spanska, tyska, svenska och på översättarutbildningen men också i t ex arkeologi och etnologi. Enligt studierektorerna är i dessa ämnen uppskattningsvis mellan 70% och 90% av studenterna kvinnor. I grekiska, japanska och kinesiska tycks istället majoriteten av studenterna vara män, vilket också uppges vara fallet i idé- och lärdomshistoria och filosofi. I arabiska, historia, 15

18 Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) litteraturvetenskap, musikvetenskap och slaviska språk uppges könsfördelningen vara relativt jämn men uppgifterna som lämnats av studierektorerna har genomgående varit baserade på ett allmänt intryck och resurserna har inte räckt till för att verifiera dessa i statistiken, varför detta kriterium kräver vidare arbete, om en tillförlitlig undersökning skall kunna göras. Vid nästan samtliga intervjuer uppger studierektorn att man är medveten om den sneda könsfördelningen, men att man inte vet vad man skall göra för att åstadkomma en jämnare sådan (här bör nämnas att filosofi anordnat en särskild seminarieserie för kvinnliga studenter, där kvinnliga seniora lärare och forskare bjudits in för att analysera problematiken tillsammans med studenterna; i övrigt har intervjuerna inte givit någon indikation på att det pågår aktivt arbete i ämnena för att uppnå en jämnare könsfördelning bland studenterna). Vid ett par intervjuer har synpunkten framförts att analysen borde omfatta både grund- och forskarutbildning, eftersom förändringar på grundnivå påverkar förutsättningarna på de högre nivåerna. Frågan hur en specifik åtgärd på grundutbildningen kan förväntas påverka forskarutbildningen och i förlängningen eventuellt också forskningen i ämnet är givetvis central. Den hör dock hemma i de strategiska övervägningar som också ingår i identifieringen av Humanistiska fakultetens starka och svaga utbildningar, men som utgör en senare fas av arbetet och inte omfattas av denna rapport. 16

19 2.3. Arabiska Arabiska ges t o m forskarutbildning vid GU. Ämnets uppdrag för 2010 är 40 hst. Utfall hst i arabiska har stigit relativt jämnt från 30 till 50 hst under perioden Man uppger i ämnet att rekryteringen har breddats på senare tid och att allt fler studenter med arabiskt ursprung söker sig till ämnet. Någon systematisk marknadsföring förekommer inte i dagsläget. Utöver att arabiska erbjuds vid landets större lärosäten, erbjuder också några mindre lärosäten (t ex Dalarna) arabiska via nätbaserad distans. Arabiska vid GU har deltagit i utvecklingen av lärarutbildning för modersmålslärare i arabiska vid Malmö högskola och deltar också för närvarande i utbildningen med ett moment om 15 hp. Vid GU har man tidigare gjort försök till samarbete med Arabiskt Bokstavscentrum, som bedriver undervisning i svenska för invandrare med arabiska som modersmål. Syftet med samarbetet var framför allt att de båda grupperna skulle stärka varandras muntliga språkfärdighet, men samarbetet upplevdes som svårt att driva och har inte fortsatt. Ekonomin i ämnet är ansträngd, trots att professuren i nuläget subventioneras med 30%. Utfall 2009 var -168 kkr och utgående balans +275 kkr. Studentunderlaget kan i nuläget inte bära en professor och en docent. Arabiska vid GU har samarbete med universitet i Kairo och Damaskus, där 2 8 studenter från GU årligen läser större delen av fördjupningsnivån. Samverkan med andra ämnen inom GU förekommer i dagsläget inte på grundutbildningen. Någon uppdragsutbildning ges inte. Prestationsgraden i Arabiska har tidigare varit mycket ojämn ( svängde hpr mellan 48% och 73%), men de senaste två åren har genomströmningen varit 71%. För att förbättra och stabilisera genomströmningen har man i undervisningen arbetat med att göra

20 studiegången tydlig för studenterna. Man har också förbättrat rutinerna för att få inaktiva studenter att be om tidigt avbrott återfanns hela 85% av studenterna på första terminen, medan de fördelade sig 11%-4% på andra och tredje terminen. Arabiska bemannas för närvarande av en professor, en docentkompetent lektor och en disputerad visstidsförordnad lektor. Två av lärarna har genomgått högskolepedagogisk utbildning i någon omfattning. Man upplever i ämnet att den fysiska flytten i samband med omorganisationen har bidragit mycket positivt till lärandemiljön, då de nya lokalerna är mer studentvänliga bl a genom närheten till UB. Dock upplever man att det är en nackdel ur studentperspektiv att miljön är så liten. Stickprov på ämnets kursplaner indikerar att planerna håller en i för fakulteten genomsnittlig kvalitet. Studierektorn menar att är angeläget att arbeta för att arabiska enkelt kan kombineras med andra utbildningar, så att användbarheten ökar. Efterfrågan inom förvaltning och skola finns, men den upplevs något svår att möta, då det är vanskligt att göra ett så svårtillgängligt språk som arabiska möjligt att läsa som effektiv kompetensutveckling under en begränsad tid. Man ser en möjlighet för arabiska att ingå som källspråk i översättarutbildningen, men vet att man vid UU försökt något liknande utan större framgång. Poäng framgångsfaktorer Primära faktorer 7 Sekundära faktorer 2,5 Tot. 9,5 Hur kan ämnets ekonomi stärkas? Hur kan efterfrågan på uppdragsutbildning mötas med nuvarande lärarresurser? Hur kan samverkan med andra ämnen vid GU öka så att miljön i ämnet kan växa?

21 2.6. Engelska Engelska erbjuds t o m forskarutbildning vid GU. Ämnets uppdrag 2010 är 360 hst. Utbildningsvolymen har minskat kraftigt och snabbt under en längre period underproducerade man 46 hst i förhållande till det dåvarande uppdraget på 435 hst. Från 2006 till 2009 har utfall hst sedan sjunkit från 459 till 350 hst (24%). Man har i ämnet ingen uppfattning om nedgången är en nationell utveckling eller om den är begränsad till ämnet vid GU. Några systematiska rekryteringsstrategier finns inte i ämnet i nuläget och det framgår inte i vilken mån man arbetar medvetet med nedgången i utfall hst. Engelska är väl representerat som ämne både regionalt och nationellt. Studierektorn uppger att både Halmstad och Skövde erbjuder engelska t o m fördjupningsnivå. Ekonomin i ämnet är mycket svag. Utfall 2009 var -685 kkr och man dras med ett stort ekonomiskt underskott. Utgående balans 2009 var kkr. Engelska vid GU har sedan 1975 grund-, fortsättnings- och fördjupningskurs förlagda till University of Sussex i Brighton. De utlandsförlagda kurserna har för närvarande särskilt finansiellt stöd från fakulteten, men detta kommer att försvinna fr o m höstterminen 2011, då verksamheten i Brighton alltså helt måste kunna bäras av ämnet. Man har som en del av budgetsaneringen beslutat att inte skicka någon lärare från GU till Brighton V10, utan istället låta den personal som är på plats förmedla undervisning och kursmaterial till studenterna. Som ytterligare besparingsåtgärder har man tagit bort några kortare kvällskurser i utbudet vid GU. Engelska ger någon uppdragsutbildning (under H09 en KY-kurs för Härryda kommun). Man erbjuder kurser inom GU:s kompetensutvecklingsprogram ( Academic writing och fr o m V10 också English as the medium of instruction ). Någon samverkan med andra ämnen inom GU förekommer inte i någon nämnvärd omfattning i nuläget. Man menar att det är på avancerad nivå som det är mest angeläget att samarbeta över ämnesgränserna och att engelska i det sammanhanget kommer att vara en given samarbetspartner för andra ämnen. När det gäller internationell samverkan på grundutbildning uppges de egna avtalen för studentutbyte inte vara särskilt aktiva. Man tar visserligen emot ett antal studenter (innevarande termin 35 studenter) via andra ämnen, men flertalet inresande studenter vänder sig alltså till ämnet för att läsa en mindre kurs som komplettering. Man har få utresande studenter; i regel rör det sig om några enstaka per termin. Något internationellt lärarutbyte förekommer i dagsläget inte. Genomströmningen är stabil och god. Prestationsgraden har under den senaste femårsperioden svängt mellan 66% och 74% var hpr 69%. Studenterna fördelade sig 2009 på första, andra och tredje terminen med spridningen 62% 24% 14%, vilket är en ganska normal fördelning i förhållande till fakultetens övriga ämnen. Den vetenskapliga kompetensen i ämnet är hög; engelska bemannas vid tidpunkten för intervjun av fyra professorer (varav tre går i pension under 2010), sex lektorer, fyra docenter och tre adjunkter. Alla lärare utom en professor undervisar på grundutbildningen. Det bör noteras att bara en av professorerna är aktiv i någon större omfattning på

Humanistiska fakultetsnämndens identifiering av starka och svaga utbildningar

Humanistiska fakultetsnämndens identifiering av starka och svaga utbildningar Humanistiska fakultetskansliet 2010.06.08 Christina Thomsen Thörnqvist doc. i latin; utredare 031-786 4348 Humanistiska fakultetsnämndens identifiering av starka och svaga utbildningar 1. Inledning 1.1.

Läs mer

Härefter kommer en genomgång av de anställningar som har diskuterats med förslag till beslut/vidare beredning.

Härefter kommer en genomgång av de anställningar som har diskuterats med förslag till beslut/vidare beredning. Kompetensförsörjning vid SPL ( 11-15) Institutionsstyrelsen har under flera sammanträden sedan institutionsstyrelsens strategidag diskuterat och överlagt om behoven av strategiska rekryteringar med anledning

Läs mer

Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet

Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet 1 Beslutsdatum 2016-06-27 Dnr V 2016/378 Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet Detta verktyg utgör ett stöd för fakulteter och institutioner i det kontinuerliga uppföljnings- och

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

EKONOMISTYRNINGSMODELL FÖR GRUNDUTBILDNINGEN

EKONOMISTYRNINGSMODELL FÖR GRUNDUTBILDNINGEN EKONOMISTYRNINGSMODELL FÖR GRUNDUTBILDNINGEN Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-04-01 Reviderad 2012-12-07 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori införde 2009 en ekonomistyrningsmodell

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Utbildningsstrategiska rådet 2013-06-18 Fastställd av rektor 2013-10-08 Dnr:

Läs mer

Lokal utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (1 bilaga)

Lokal utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (1 bilaga) Rektor RIKTLINJER 2011-10-04 Dnr HS 2011/406-50 Lokal utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (1 bilaga) 1 Inledning I dessa riktlinjer beskrivs systemet för lokal utvärdering av utbildning

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET

GÖTEBORGS UNIVERSITET Dnr V 2018/672 2018-06-14 GÖTEBORGS UNIVERSITET Kvalitetssäkring av statsvetenskapliga institutionens utbildningar Statsvetenskapliga institutionens kvalitetssäkringsarbete syftar till att säkerställa

Läs mer

Riktlinjer för antagning som docent

Riktlinjer för antagning som docent Språkfak 2017/60 Riktlinjer för antagning som docent Språkvetenskapliga fakulteten Fastställd av Språkvetenskapliga fakulteten 2005-05-26 Reviderad 2018-05-24 Innehållsförteckning 1. Allmän information

Läs mer

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2014-09-24.

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2014-09-24. Utbildningsplan för Masterprogram i språkvetenskap Master's Programme in Language Science Programkod: HSPPO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-09-24 Värdinstitution: Institutionen för lingvistik 120

Läs mer

Utbildningsplan för. Den tredje terminen läses Avancerad akademisk engelska, 7,5 hp.

Utbildningsplan för. Den tredje terminen läses Avancerad akademisk engelska, 7,5 hp. Utbildningsplan för Masterprogram i litteraturvetenskap Master's Programme in Literature 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HMLVO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2013-11-27 Ändrad: 2014-11-26

Läs mer

Forskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning

Forskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning Grundutbildningsberedningen Sven-Åke Lindgren Karin Kjellgren Maxim Fris FÖRSLAG 1 / 5 2008-08-26 dnr G 8 3348/08 Forskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011 Medicinska fakulteten

Verksamhetsberättelse 2011 Medicinska fakulteten Verksamhetsberättelse Medicinska fakulteten Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten 2012-03-29 Dnr 212-788-12 Medicinska fakultetens verksamhetsberättelse 1 Inledning Syftet med medicinska

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete för grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten för konst och humaniora

Plan för systematiskt kvalitetsarbete för grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten för konst och humaniora Beslutsdatum: 2014-03-25 Dnr: 2013/415-1.1 Fakulteten för konst och humaniora Plan för systematiskt kvalitetsarbete för grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten för konst och humaniora Beslutat av Fakultetsstyrelsen

Läs mer

Särskilda nämnden för lärarutbildning Ordförandes beslutsmöte Ärende SNL-O Nr 23-09, Bilaga 1

Särskilda nämnden för lärarutbildning Ordförandes beslutsmöte Ärende SNL-O Nr 23-09, Bilaga 1 Ordförandes beslutsärende 090416 Ärende SNL-O Nr 23-09, Bilaga 2 Redogörelse för vidtagna åtgärder utifrån bedömargruppens slutsatser och rekommendationer avseende lärarutbildningen vid Luleå Tekniska

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Utbildningsstrategiska rådet 2012-05-08 Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-976-11 Denna handläggningsordning

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 1 Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 2 Innehåll Ett universitet som gör det möjligt... 3 Långsiktighet möjliggör högt risktagande... 3 Delmål 1.1.3.3 TN. Fakultetens utlysningar innehåller

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar som leder till gemensam examen på grundnivå eller avancerad nivå

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar som leder till gemensam examen på grundnivå eller avancerad nivå Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar som leder till gemensam examen på grundnivå eller avancerad nivå Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-1444-12

Läs mer

Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga

Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga Dnr SAMFAK 2011/65 Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten 2017-12-14 Innehållsförteckning Antagning av excellent lärare vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten 3 Pedagogisk

Läs mer

Programrapport XXXXXXX

Programrapport XXXXXXX Läsåret 20XX/YY UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSKANSLIET Programrapport XXXXXXX Syftet med programrapporten är att följa upp programutbildningar inom Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsens utbildningsuppdrag.

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012 2014

Jämställdhetsplan 2012 2014 TEKNAT 2012/17 Jämställdhetsplan 2012 2014 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden/fakultetsnämnden 2012-05-29 Förklaring av terminologi och struktur

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1655-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Tyska Engelsk benämning: German Studierna inom huvudområdet tyska ger kunskaper om färdigheter i det tyska språket,

Läs mer

Utbildningsplan för Högskolepoäng ECTS credits. Masterprogram i medeltidsstudier Master's Programme in Medieval Studies

Utbildningsplan för Högskolepoäng ECTS credits. Masterprogram i medeltidsstudier Master's Programme in Medieval Studies Utbildningsplan för Masterprogram i medeltidsstudier Master's Programme in Medieval Studies 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HMEDS Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-02-26 Ändrad:

Läs mer

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar och mål 2017

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för Masterprogram i medeltidsstudier Master's Programme in Medieval Studies 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HMEDA Gäller från: HT 2016 Fastställd: 2016-03-02 Värdinstitution:

Läs mer

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2014/2098/10 Rektor 2014-12-19 Rev. 2015-02-09 Rev. 2015-03-09 Rev. 2015-08-24 Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 Ärendet Rektor beslutade 2014-12-19 om verksamhetsuppdrag

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Ersta Sköndal högskola Rektor Barbro Molander Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Bakgrund Huma Nova har marknadsfört universitetskurser i teoretisk psykosyntes på A-nivå (20 poäng) och B-nivå

Läs mer

Love Peace and Understandning

Love Peace and Understandning Love Peace and Understandning Små ämnen: samarbete, arbetsfördelning och koncentration vad kan vi göra i Norden? Vad menar vi med ett småämne? Definitionen kan variera tex < 50 studenter -2 lärare på professors/lektorsnivå

Läs mer

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN FR2505, Franska: Självständigt arbete, litteraturvetenskaplig inriktning, 15,0 högskolepoäng French: Degree Project, Literary Option, 15.0 higher education credits Avancerad

Läs mer

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: Fredrik Engström, prefekt. FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar

Läs mer

Tänk vidare - tänk avancerad nivå. Kandidatexamen Studier på avancerad nivå Magister/masterexamen Studier på forskarnivå Utbytesstudier och praktik

Tänk vidare - tänk avancerad nivå. Kandidatexamen Studier på avancerad nivå Magister/masterexamen Studier på forskarnivå Utbytesstudier och praktik Tänk vidare - tänk avancerad nivå Kandidatexamen Studier på avancerad nivå Magister/masterexamen Studier på forskarnivå Utbytesstudier och praktik Universitets- och högskoleutbildning Doktorsexamen (lic)

Läs mer

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för Masterprogram i litteraturvetenskap Master's Programme in Literature 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HMPLO Gäller från: HT 2019 Fastställd: 2018-11-13 Värdinstitution:

Läs mer

Utvärderingsrapport Entreprenörskap och innovationsteknik

Utvärderingsrapport Entreprenörskap och innovationsteknik Utvärderingsrapport Entreprenörskap och innovationsteknik har genomfört utvärdering av Entreprenörskap och innovationsteknik. Underlag har utgjorts av ämnets självvärdering och matris över kurser/examensmål,

Läs mer

PC1508, kurs 8: Fördjupningsarbete i psykologi, 15 högskolepoäng

PC1508, kurs 8: Fördjupningsarbete i psykologi, 15 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC1508, kurs 8: Fördjupningsarbete i psykologi, 15 högskolepoäng Bachelor Thesis in Psychology, 15 higher education credits Grundnivå (First Cycle) 1. Fastställande

Läs mer

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för Masterprogram i estetiska vetenskaper Master's Programme in Aesthetical Disciplines 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HEKKO Gäller från: HT 2010 Fastställd: 2009-04-08

Läs mer

ANVÄNDNINGEN AV HUMANISTISKA KURSER I EXAMEN

ANVÄNDNINGEN AV HUMANISTISKA KURSER I EXAMEN ANVÄNDNINGEN AV HUMANISTISKA KURSER I EXAMEN En registerstudie. Ansvarig utredare: Magnus MacHale Gunnarsson Analys & utvärdering RAPPORT 2014:04 Diarienummer: V 2015/104 GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och

Läs mer

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för Masterprogram i språkvetenskap Master's Programme in Language Science 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HSPTO Gäller från: HT 2014 Fastställd: 2013-11-12 Värdinstitution:

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2009

Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2009 Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2009 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer institutionsstyrelsen härmed följande jämställdhetsplan för år 2009. Planen består av två

Läs mer

Antagning av excellent lärare vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper

Antagning av excellent lärare vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper Dnr Antagning av excellent lärare vid Fastställd av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper 2012-09-28. Senast reviderad 2013-11-14 Utgångspunkter I Pedagogiskt program för Uppsala universitet 1 betonas

Läs mer

Mall för kvalitetsgranskning av kursplaner

Mall för kvalitetsgranskning av kursplaner Bologna resursgrupp 2007-06-08 Mall för kvalitetsgranskning av kursplaner Granskning av kursplaner ett led i kvalitetsutvecklingsarbetet Bolognaprocessen och genomförandet av förändringar i Högskoleförordningen

Läs mer

Evidensbasering: praktik, teori, kontext. 60/120 högskolepoäng

Evidensbasering: praktik, teori, kontext. 60/120 högskolepoäng Utbildningsplan för magister/master i Evidensbasering: praktik, teori, kontext 60/120 högskolepoäng Avancerad nivå H2EVI Master in evidence-basing: practice, theory, context 60/120 h.e.cr. Second cycle

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2018/777 Allmän studieplan för licentiatexamen i sinologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 18 december 2018. Studieplanen

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN SK1523 Examensarbete i statsvetenskap, 15 högskolepoäng Dissertation, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhälls fakultetsnämnden 2006-11-14

Läs mer

Anvisning för självvärdering

Anvisning för självvärdering 2016-06-13 Treklövern - utvärdering av utbildningskvalitet Innehållsförteckning Inledning... 2 Upplägg och omfattning... 2 Utvärderingsmatris... 3 Utvärderingsfrågor... 4 1 Inledning Karlstad universitet,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET NS1231 Danska, fortsättningskurs 2, 15 högskolepoäng Danish, Intermediate Course 2, 15 higher education Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

Utbildningsplan. för. Sidan 1/5. Masterprogram i historiska studier. 120 ECTS credits

Utbildningsplan. för. Sidan 1/5. Masterprogram i historiska studier. 120 ECTS credits Utbildningsplan för Masterprogram i historiska studier Master's Programme in Historical Studies Programkod: HISTO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-02-04 Ändrad: 2015-03-04 Värdinstitution: Historiska

Läs mer

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för Kandidatprogram i språk Bachelor's Programme in Language Studies 180.0 Högskolepoäng 180.0 ECTS credits Programkod: HSPIK Gäller från: HT 2016 Fastställd: 2016-03-02 Värdinstitution:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete inom grundutbildning

Systematiskt kvalitetsarbete inom grundutbildning 2018-06-13 Dnr G 2018/166 KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Systematiskt kvalitetsarbete inom grundutbildning I detta PM beskrivs Konstnärliga fakultetens kontinuerliga kvalitetsarbete med fokus på terminsvisa och

Läs mer

Antagning av excellent lärare vid Språkvetenskapliga fakulteten

Antagning av excellent lärare vid Språkvetenskapliga fakulteten SPRÅKFAK 2012/29 Antagning av excellent lärare vid Språkvetenskapliga Fastställd av Språkvetenskapliga 2012-06-12 Innehållsförteckning 1 Antagning av excellent lärare vid den Språkvetenskapliga 3 Pedagogisk

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2011-10-19

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

Kvalitetssäkring av statsvetenskapliga institutionens utbildningar på grund- och avancerad nivå

Kvalitetssäkring av statsvetenskapliga institutionens utbildningar på grund- och avancerad nivå 26 september 2013 Maria Oskarson Kvalitetssäkring av statsvetenskapliga institutionens utbildningar på grund- och avancerad nivå Statsvetenskapliga institutionens kvalitetssäkringsarbete syftar till att

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1500 Psykologi: Forskningsmetod och kandidatuppsats, 30 högskolepoäng Psychology: Research Methods and Bachelor Thesis in Psychology, 30 higher education credits Fastställande

Läs mer

Förslag till beslut med anledning av fördjupad granskning av vissa ämnesmiljöer vid Humanistiska fakulteten

Förslag till beslut med anledning av fördjupad granskning av vissa ämnesmiljöer vid Humanistiska fakulteten UPG / Prodekan Mats Andrén FÖRSLAG TILL BESLUT 1 / 13 2012-06-11 dnr U 1180/10 Humanistiska fakultetsnämnden Förslag till beslut med anledning av fördjupad granskning av vissa ämnesmiljöer vid Humanistiska

Läs mer

Riktlinjer för antagning av excellent lärare

Riktlinjer för antagning av excellent lärare Dnr 2011/82 Riktlinjer för antagning av excellent lärare vid teologiska fakulteten Avsändare/Fastställd av teologiska fakultetsnämnden 2012-05-31 senast reviderad 2014-03-11 Innehållsförteckning A. Nämnd

Läs mer

Plan för intern kvalitetssäkring av utbildning 2012-2014

Plan för intern kvalitetssäkring av utbildning 2012-2014 Plan för intern kvalitetssäkring av utbildning 2012-2014 Råd för utbildning på grund- och avancerad nivå Fakulteten för humanvetenskap Fastställd 2012-05-23 Reviderat 2013-04-08 Dnr MIUN 2012/895 1. Inledning

Läs mer

Psykologi PC1508, kurs 8: Fördjupningsarbete i psykologi, 15 högskolepoäng Bachelor Thesis in Psychology

Psykologi PC1508, kurs 8: Fördjupningsarbete i psykologi, 15 högskolepoäng Bachelor Thesis in Psychology GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologiska institutionen KURSPLAN PC1508 Psykologi PC1508, kurs 8: Fördjupningsarbete i psykologi, 15 högskolepoäng Bachelor Thesis in Psychology

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre. Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPN02, Ämnesläraren som reflekterande praktiker, 30 högskolepoäng The Subject Teacher as a Reflective Practitioner, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Dokumentation vid inrättande av nytt utbildningsprogram

Dokumentation vid inrättande av nytt utbildningsprogram 1 (2) BESLUT 2016-06-03 Dokumentation vid inrättande av nytt utbildningsprogram Vid anhållan från institution att inrätta nytt program skall ansökan ställas till Grundutbildningsberedningen och följande

Läs mer

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan

Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan Sida 1 (6) - 2010-01-27 Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan Sammanfattning Syftet med projektet är att utveckla resultatbedömningar av utbildningarna

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1638-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Slaviska språk Engelsk benämning: Slavic Languages Huvudområdet slaviska språk inbegriper studier i Polens, Rysslands

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1500 Psykologi: Forskningsmetod och kandidatuppsats, 30 högskolepoäng Psychology: Research Methods and Bachelor Thesis in Psychology, 30 higher education credits Fastställande

Läs mer

Förslag till strategi ryska

Förslag till strategi ryska Fakultetsledningen FÖRSLAG TILL BESLUT 1 / 6 2013-04-16 dnr V 2012/381 Fakultetsstyrelsen Förslag till strategi ryska 1. Inledning Fakultetsstyrelsen ska fatta ett strategiskt beslut om ämnet ryska. Det

Läs mer

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Sida 3 (11) Bakgrund Under perioden 2002 2010 angavs i högskoleförordningen

Läs mer

SOAN33, Socialt arbete med barn och unga, 15 högskolepoäng Social Work with Children and Young People, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SOAN33, Socialt arbete med barn och unga, 15 högskolepoäng Social Work with Children and Young People, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN33, Socialt arbete med barn och unga, 15 högskolepoäng Social Work with Children and Young People, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik vid Mälardalens högskola

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik vid Mälardalens högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@uka.se Till rektor Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik vid Mälardalens högskola

Läs mer

Bedömningskriterier vid anställning och befordran

Bedömningskriterier vid anställning och befordran 1 (7) PM Juridiska fakultetskansliet Bedömningskriterier vid anställning och befordran Fastställda av Juridiska fakultetsnämnden 2011-09-05, reviderade 2017-06-07 (del.). Till grund för bedömningen av

Läs mer

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR INRÄTTANDE, NEDLÄGGNING OCH VILANDE AV ÄMNEN/HUVUDOMRÅDEN PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ VID MITTUNIVERSITETET

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR INRÄTTANDE, NEDLÄGGNING OCH VILANDE AV ÄMNEN/HUVUDOMRÅDEN PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ VID MITTUNIVERSITETET MITTUNIVERSITETET Styrdokument HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR INRÄTTANDE, NEDLÄGGNING OCH VILANDE AV ÄMNEN/HUVUDOMRÅDEN PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ VID MITTUNIVERSITETET DNR MIUN 2014/2145 Publicerad: Beslutsfattare:

Läs mer

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kulturvetenskaper UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN 2015 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: 2016-02-15 BESLUTAD AV: Mats Björkin, prefekt KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål är att Göteborgs

Läs mer

Jämlikhets- och jämställdhetsplan på Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska (2017)

Jämlikhets- och jämställdhetsplan på Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska (2017) 1 (6) Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska Jämlikhets- och jämställdhetsplan på Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska (2017)

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1654-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie magisterexamen Huvudområde: Tyska Engelsk benämning: German Studierna inom huvudområdet tyska ger kunskaper om och färdigheter i det tyska

Läs mer

Anhållan om ändrad ersättning för vissa HST

Anhållan om ändrad ersättning för vissa HST INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Martin Jacobsson Viceprefekt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 031-786

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/821 Allmän studieplan för licentiatexamen i grekiska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2018/778 Allmän studieplan för doktorsexamen i sinologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 18 december 2018. Studieplanen

Läs mer

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för Kandidatprogram i moderna språk Bachelor's Programme in Modern Languages 180.0 Högskolepoäng 180.0 ECTS credits Programkod: HMOLK Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2015-03-05 Värdinstitution:

Läs mer

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål.

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål. Ulla Veres viceprefekt för utbildning på grund- och avancerad nivå Prefekten 2013-10-28 FÖRSLAG till beslut Fastställande och revideringar av kursplaner Lingvistik Ärendet med förslag till beslut Prefekten

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 HUMANISTISKA FAKULTETEN DATUM: 2014-01- 15 AVSÄNDARE: Dekanus Margareta Hallberg KONTAKTPERSON: Kanslichef Anna Nordling FORSKNING SOM PÅVERKAR nu bättre samordning

Läs mer

Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga

Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga Dnr SAMFAK 2011/65 Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten Reviderat beslut Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2012-05-31 UPPSALA UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2018/239 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Fastställd av: Fakultetsnämnden för ekonomi, naturvetenskap Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap,

Läs mer

ÄFRD04, Franska 3, 30 högskolepoäng French 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄFRD04, Franska 3, 30 högskolepoäng French 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄFRD04, Franska 3, 30 högskolepoäng French 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LGEN65 Engelska 6 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng English 6 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för språk

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN42, Utvärdering och kunskapsproduktion i socialt arbete, 15 högskolepoäng Evaluation and Knowledge Production in Social Work, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Institutionen för språk och litteraturer

Institutionen för språk och litteraturer HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för språk och litteraturer DATUM: 2015-12-01 BESLUTAD AV: Prefekten vid institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh FORSKNING

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 BESLUT. Sara Bjärstorp, prefekt. Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3

Verksamhetsplan 2012 BESLUT. Sara Bjärstorp, prefekt. Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3 MAH /Kultur och samhälle Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3 Sara Bjärstorp, prefekt BESLUT Fastställd i KS fakultetsstyrelse 2011-11-21 Dnr KS 19-2011/1708 Verksamhetsplan 2012 Institutionen

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Religionsvetenskap, Magister/Masterprogram. 60/120 högskolepoäng H2RSM

UTBILDNINGSPLAN. Religionsvetenskap, Magister/Masterprogram. 60/120 högskolepoäng H2RSM UTBILDNINGSPLAN Religionsvetenskap, Magister/Masterprogram 60/120 högskolepoäng H2RSM Religious Studies, Master programme 60/120 higher education credits Diarienr: G 217 3513/10 1. Fastställande Utbildningsplan

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/808 Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION RKT135 Nya testamentet med grekiska, fördjupningskurs, 15 högskolepoäng The New Testament in Greek, Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska

Läs mer

Utbildningsplan för programmet KULTUR. 180 högskolepoäng. KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT

Utbildningsplan för programmet KULTUR. 180 högskolepoäng. KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT Utbildningsplan för programmet KULTUR 180 högskolepoäng KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT Fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2009-10-01 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för programmet

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/372 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Education with

Läs mer