VA SYD Miljörapport Klagshamn avloppsreningsverk

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 2

MILJÖRAPPORT Grunddel För Klagshamns avloppsreningsverk(1280-50-003) år: 2016 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhesuövare: VA SYD Organisaionsnummer: 222000-2378 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 1280-50-003 Anlaggningsnamn: Klagshamns avloppsreningsverk Posnummer: 218 54 Or: KLAGSHAMN Besöksadress för anl.: Badvägen 1 Fasighesbeeckningar: KLAGSHAMN 52:4 Kommun: Malmö Huvudverksamhe och verksamheskod: 90.10 (Rening av avloppsvaen) Sidoverksamheer och verksamheskoder: Huvudsaklig indusriusläppsverksamhe och huvudsaklig BREF: Sidoindusriusläppsverksamhe och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhe: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheer: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfaas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfaas av Förordning 2013:253: Nej Produkionsenhe: Tillsynsmyndighe: Kommun Miljöledningssysem: ISO 14001. REVAQ cerrifika. ISO 9001. Koordinaer: 6155154 367748 Länk ill anläggningens hemsida: hp://www.vasyd.se Inlämnad:2017-03-31 13:50:33 Version:1 1 / 2

MILJÖRAPPORT Grunddel För Klagshamns avloppsreningsverk(1280-50-003) år: 2016 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Anders Efernamn: Johnsson Telefonnummer: 040-635 01 17 Telefanummer: Mobilelefonnummer: E-posadress: anders.johnsson@vasyd.se c/o: Gau-/boadress: Bo 191 Posnummer: 201 21 Posor: Malmö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Ulf Efernamn: Nyberg Telefonnummer: 040-635 03 59 Telefanummer: Mobilelefonnummer: E-posadress: ulf.nyberg@vasyd.se c/o: Gau-/boadress: Bo 191 Posnummer: 201 21 Posor: Malmö Inlämnad:2017-03-31 13:50:33 Version:1 2 / 2

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 5 Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 8 UPPTAGNINGSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 Ledningsnä... 9 Pumpsaioner... 11 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING... 11 Lokalisering... 11 Reningsprocessen... 12 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA... 16 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 16 EGENKONTROLL... 16 Verksamhesledningssysem... 16 REVAQ... 16 Sysemaisk brandskyddsarbee... 17 Cenral krisledning... 17 Usläppskonroll och drifkonroll... 17 Funkion hos mäurusning... 18 Drif- och underhållsysem... 19 Riskvärdering... 19 GÄLLANDE BESLUT... 20 TILLSTÅNDSBESLUT... 20 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET... 20 ANDRA GÄLLANDE BESLUT... 20 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK BELASTNING... 20 UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR... 20 EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 24 BEAKTANDE AV ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN... 24 ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN... 25 RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR... 26 REGN... 26 BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET... 26 AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN... 27 FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING... 30 UTSLÄPP TILL VATTEN... 30 FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET... 33 KONTROLL AV FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING... 33 HANTERING AV AVVATTNAT SLAM... 33 MOTTAGNING AV EXTERNSLAM... 34 FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER... 34 ENERGIANVÄNDNING... 37 HANTERING AV AVFALL... 38 LUKT... 38 BULLERMÄTNING... 39 KONTROLL AV UTLOPPSLEDNINGAR... 39

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 6 PERIODISK UNDERSÖKNING... 39 RECIPIENTKONTROLL... 39 ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET... 40 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 40 Ledningsnä... 40 Avloppsreningsverk... 40 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV DRIFTSTÖRNINGAR ELLER OLYCKOR... 43 Ledningsnä... 43 Avloppsreningsverk... 43 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR HÄLSA OCH MILJÖ... 43 Ledningsnä... 43 Avloppsreningsverk... 44 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN... 44 ÅTGÄRDER FÖR ATT ERSÄTTA KEMIKALIER... 45 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MÄNGDEN AVFALL... 45 UPPSTRÖMSARBETE... 45 Ansluna verksamheer... 45 Allmänheen... 46 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 47

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 7 Inledning Denna rappor ugör edelen i Miljörapporen för Klagshamns avloppsreningsverk avseende 2016. Klagshamnsverke ligger i södra Malmö och är e av vå reningsverk i saden. De andra är Sjölunda avloppsreningsverk som behandlas i separa rappor.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 8 Verksamhesbeskrivning Organisaion VA SYD är en regional organisaion i sydväsra Skåne som levererar frisk dricksvaen och renar avloppsvaen å mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 350 ansällda. VA SYD är e kommunalförbund vilke innebär a vi är en poliisk syrd organisaion som besår av våra medlemskommuners VA verksamheer och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheen. Organisaionen ugår från re huvudprocesser, A illhandahålla dricksvaen, A a hand om avloppsvaen och A a hand om hushållsavfall och preseneras i figur 1 nedan. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpsaioner för dag och avloppsvaen ingår organisaorisk i Avloppsvaenavdelningen. Avdelningen är indelad i vå drifområden. I drifområde Mi ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I drifområde Norr ingår Ellinge och Källby avloppsreningsverk sam e anal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en enhe för Planering och Uppdrag som arbear med övergripande projek och uppdrag på avdelningen med onvik på modernisering och ubyggnad av verk och saioner. Figur 1. VA SYDs organisaion Tillsynsmyndighe Tillsynsmyndighe för Klagshamns avloppsreningsverk är Miljönämnden, Malmö Sad.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 9 Uppagningsområde Avloppsledningsnäe i Malmö har indelas i sju avloppsområden varav fem är ansluna ill Sjölundaverke och vå ill Klagshamnsverke. Avloppsvaen från Limhamns och Klagshamns avloppsområden leds ill Klagshamnsverke, se figur 2. På Klagshamnsverke behandlas även avloppsvane från hela Vellinge kommun. Figur 2. Uppagningsområde för Klagshamn avloppsreningsverk Ledningsnä och pumpsaioner Ledningsnä Avloppssyseme i Malmö ugörs av både kombinera sysem, duplikasysem och icke verksam duplikasysem. En sammansällning av avloppssyseme inom de vå avloppsområdena ansluna ill Klagshamnsverke redovisas i abell 1. Toal är cirka 1 159 ha anslue ill Klagshamnsverke. Klagshamns avloppsreningsverk renar även avloppsvaen från Vellinge kommun enlig aval. Under 2016 arbeade VA SYD med a a fram en gemensam definiering av avloppssysem för samliga kommuner och en sor genomgång av de karekniska ledningsnäe gjordes.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 10 Redovisade siffror kan därför skilja en del från idigare år vilke förydligas genom förändring av kolumnrubriker i abell 1. Tabell 1. Avloppssysem inom avloppsområdena i Malmö kommun ansluna ill Klagshamnsverke Avloppsområde Dagvaenpåverkan ill reningsverk, ha Spillvaen ill reningsverk, ha Toal, ha (Kombinera avloppssysem sam (Duplikasysem sam endas spillvaen) Icke verksam duplikasysem) Limhamn 313,3 161,3 474,6 Klagshamn 1,7 308,5 310,2 Bunkeflosrand 0 374,5 374,5 Toal 315 844,3 1159,3 Fördelning 27 % 73 % Vellinge (aval) Avloppsledningsnäe i Limhamn är kombinera. Vid häfiga sommarregn eller i samband med hösoch vårregn över vå mark (.e. vid snösmälning) blir illflödena sörre än pumpkapacieen och avloppsvaen bräddas. På ledningsnäe inom Klagshamnsverkes uppagningsområde finns 7 bräddavlopp. Bräddning kan ske ill Limhamns hamn och ill Sibbarp. Bräddavloppens läge framgår av figur 3. Figur 3. Bräddpunker på ledningsnäe i Malmö Ledningssysemes nedre delar används som ujämningsvolymer för a konrollera illrinningen ill Klagshamnsverke. Dessa volymer ligger i huvudavloppsledningen mellan Hammars Park och

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 11 Srandhem sam mellan Srandhem/Gessie och Klagshamn. Avrinningen från delar av Limhamns indusriområde fördröjs i e dagvaenmagasin i Ringugnsgaan. Magasine har en ujämningsvolym på 197 m 3 och har anlags för a nedsröms sysem ine ska överbelasas. Limhamns indusriområde avvanas ill kombinera sysem där bräddning kan ske i Hyllie kyrkoväg. Pumpsaioner Inom Klagshamnsverkes uppagningsområde finns e fleral pumpsaioner, en del avsedda för enbar dag och dräneringsvaen och övriga för spillvaen i olika uspädning. De sörsa och vikigase pumpsaionerna är de som pumpar avloppsvane längs huvudavloppsledningarna från Limhamn och Vellinge. I abell 2 redovisas anale pumpar och deras kapacie vid huvudpumpsaioner längs avloppsvaenledningarna ill avloppsreningsverke. Tabell 2. Föreckning över huvudpumpsaioner längs avloppsledningarna ill Klagshamnsverke Saion Pumpyp Anal pumpar (s) Kapacie per pump (m 3 /h) Toal (m 3 /h) Hammars Park skruvcenrifugal 4 4*306 450 1 440 1 800 Srandhem skruv 3 3 * 1 800 5 400 Klagshamn skruv 3 3 * 23 00 6 900 Gessie snäckskruvar 3 2 * 900 + 1 * 540 1 980 P4 (Vellinge kommun) skruv 3 2 * 900 + 1 * 540 1 980 P3 (Vellinge kommun) skruv 3 2 * 540 + 1 * 180 1 260 P2 (Vellinge kommun) skruv 3 2 * 300 + 1 * 540 1140 P1 (Vellinge kommun) skruv 3 2 * 450 + 1 * 180 1080 Samliga pumpsaioner syrs auomaisk och är försedda med nivågivare för mäning av vaennivå i pumpgrop. Nivåmäningen används i syrningen av pumpar. Vid allför hög nivå och då de uppsår risk för översvämning/nödulopp vid illopp genereras larm. Vidare finns givare för maskinfel som varskor om sådan risk före nivålarmen. Fasa reservaggrega för fullsändig drif finns vid Srandhem, Hammars Park, Gessie, Görslöv och inloppspumpsaionen vid Klagshamn. Därill finns e mobil reservaggrega med en kapacie av cirka 15 kva som kan föras u vid krafbehov i någon av de övriga saionerna. En föreckning över pumpsaioner och övriga anläggningar inom Malmö kommun för hanering av avloppsvaen och i vissa fall dagvaen och grundvaen framgår av bilaga 2. Anläggningsbeskrivning Lokalisering Klagshamns avloppsreningsverk ligger i sydväsra Malmö på en udde, som bildas genom idigare ufyllnader. Fasigheen ägs av Malmö Sad och byggnaderna av VA SYD. Verke uppfördes på den akuella fasigheen 1974 och byggdes ill senas 2011. Recipienen för avloppsreningsverke är Öresund.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 12 Inga bosäder finns idag i verkes omedelbara närhe. Närmase verksamhe ugörs av e vähus på grannfasigheen. Vidare finns en obemannad renssaion för naurgas i direk ansluning ill reningsverksområde. En flygbild av reningsverke agen från sydväs kan ses i figur 4. Vähusen ses i förgrunden och i sydväsra hörne av reningsverksomen syns renssaionen för naurgas. Figur 4. Flygfoo över anläggningen och den närmase omgivningen Reningsprocessen Vaenbehandling Klagshamns avloppsreningsverk är dimensionera för 90 000 pe med avseende på BOD 7 och cirka 22 000 m 3 /d i medelal. Reningen baseras på förfällning i den mekaniska reningen följ av BOD avskiljning och nirifikaion i akivslamanläggningen, med möjlighe ill viss fördenirifikaion. Efer akivslamanläggningen följer eferdenirifikaion i bassänger med rörlig bärarmaerial för biofilm med illsas av en eern kolkälla och efer dea seg filrering för slulig parikelavskiljning. Slambehandlingen besår av förjockning av slam före och efer röning sam avvaning. Ugående avloppsvaen leds u i Öresund genom en ledning av cirka 3,5 km längd. Ledningen mynnar på cirka 7 meers djup. Dagvaen från anläggningsområde leds u i Öresund. E översiklig flödesschema över anläggningen visas i figur 5. Uppgifer om bassängsorlekar och kapacieer framgår av bilaga 1.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 13 Figur 5. Översiklig flödesschema för Klagshamns avloppsreningsverk Inloppspumpsaionen besår av 3 varvalsreglerade skruvpumpar. Avskiljning av rens sker i försa hand i vå rensgaller med 2 mm spalvidd. Vid begränsning i dess kapacie eller vid haveri går auomaisk 2 galler med 3 mm spalvidd in. Vid maimal belasning kan alla fyra galler gå samidig. Avskild rens genomgår väning och avvaning i en av de vå kombinerade rensväpresslinjer. De väade rense samlas i conainrar, vilka löpande hämas av en ransporfirma för förbränning vid SYSAV. I lufa sandfång avskiljs sand och yngre pariklar. De avskilda maeriale pumpas ill sandupplag. Försedimeneringen besår av 4 parallella bassänger. Fosforavskiljningen baseras ill sörsa delen på förfällning. Dosering av fällningskemikalie sker i början av sandfången och avskiljningen av kemflock sker illsammans med primärslam i försedimeneringsbassängerna. Endas flyande fällningskemikalier kan haneras. Akivslamanläggningen besår av vå parallella linjer som har indelas i 8 separaa celler, samliga kan drivas aningen lufade eller olufade med omrörning. Zon 8 är indelad i 2 mindre zoner. En ozonanläggning (besående av ozonaggrega och ozonreakor) för behandling av akivslam, finns vid akivslamanläggningen. Periodvis behöver slamme behandlas då sedimeneringsegenskaperna kan försämras p.g.a. illvä av filamenbildande bakerier. Eferdenirifikaion uförs i en MBBR process, bassänger fyllda med plasmaerial av yp K1 från AnoKaldnes, som ugör bärare för den biofilm som svarar för denirifikaionen. Reakorbassängerna har fylls med bärarmaerial ill cirka 36 %. Fyllnadsgraden kan ökas i ak med a belasningen på reningsverke ökar. Mellan bassängerna och uloppe är silar insallerade för a kvarhålla bärarmaeriale i respekive bassäng. Bärarmaeriale hålls i omrörning med hjälp av långsamgående omrörare. Eern kolkälla för denirifikaionsprocessen illsäs vid inloppe ill varje linje. Filren är uformade som nedsröms våmediafiler med anraci och sand. Fileryan är fördelad på 5 filer. Fällningskemikalie kan illsäas före filren som kompleering av fosforavskiljningen. Fällningskemikalie från befinliga ankar vid förbehandlingsanläggningen kan härvid unyjas och sasvis överföras med auomaik ill en dagank placerad i anläggningen. Dessuom finns yerligare en ank insallerad i den nya anläggningen för användning av alernaiv fällningskemikalie. Filrera avloppsvaen uppsamlas i e spolvaenmagasin och bräddas därifrån ill ulopp. Filren spolas med luf och vaen och spolning kan ske på ryckdifferens eller på id. Spolslamvaen uppsamlas i en ujämningsbassäng, som kan lagra vaenmängden från flera spolningar. Spolslamvane leds illbaka ill inloppe av avloppsreningsverke med självfall och åerföringskapacieen regleras.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 14 Förbiledning och bräddning De finns ine möjligheer ill bräddning på verke. Förbiledning av avloppsvaen vid reningsverke kan ske efer försedimeneringsbassängerna vid höga flöden i samband med regnväder. De ursprungliga syseme för förbiledning sker över e fas skibord. Syseme för förbiledning har byggs om i samband med ubyggnaden av verke 1997. Två pumpar insallerades 1999 i kanalen efer försedimeneringsbassängerna. Pumparna är försedda med frekvensomformare och elekromagneiska flödesmäare. Avsiken med pumpningen är a under konrollerade former leda förfäll avloppsvaen förbi akivslamanläggningen för a undvika slamflyk vid allför höga flöden. Vane in ill eferdenirifikaionsanläggningen och eferföljande filer pumpas. Vid fel i denna anläggningsdel eller om den hydrauliska kapacieen överskrids leds vaen förbi denna ill de spolvaenmagasine, där ugående vaen bräddas ill uloppe. Syseme för förbipumpning inom verke är illusrera i bilaga 7. Inga nödulopp finns vid verke. Om avloppsverke av någon anledning ine kan a emo spillvane sker nödbräddning vid Srandhems pumpsaion och vid bräddavlopp i Vellinge kommun. Slambehandling Avskil slam behandlas i en slambehandlingsanläggning genom graviaionsförjockning, röning och avvaning. Genom förjockning minskas vaenhalen och slammes volym minskar påaglig före eferföljande behandling. Vaenfasen leds illbaka ill inloppe av verke. De förjockade slamme leds ill rökammare där delar av de organiska maeriale brys ned under syrefria förhållanden. I rökamrarna bildas energirik biogas besående huvudsakligen av mean och koldioid. Röningen sker vid ca 37 grader. De röade slamme avvanas i cenrifuger. En polymer illsäs vid avvaningen för bäre avskiljning och högre TS hal efer avvaningen. Slamme mellanlagras i en slamsilo före borranspor. En slamplaa finns för mellanlagring och för jordillverkning. Kapacie på respekive reningsseg Inloppsgaller och förbehandlingsanläggning har uformas för e avloppsvaenflöde uppgående ill dryg 6000 m 3 /h. Den hydrauliska kapacieen i akivslamprocessen syrs i försa hand av slammes sedimeneringsegenskaper. För a undvika krafig slamflyk från sedimeneringsbassängerna har erfarenheerna under åren visa a flödesbelasningen normal bör begränsas ill högs ca 1 800 m 3 /h ill akivslamanläggningen. Förfäll avloppsvaen kan på e konrollera sä ledas förbi akivslamanläggningen under regnväder genom förbipumpning. På de säe kan slamflyk från sedimeneringsbassängerna undvikas och vidare begränsas ugående haler av suspenderade ämnen och fosfor i så hög grad som möjlig. Biologisk rena avloppsvaen och förbile avloppsvaen från försedimeneringsbassängerna blandas före eferdenirifikaionsanläggningen på e sä som medför a behandling av de förbiledda avloppsvane kan priorieras. Avloppsvane från akivslamanläggningen pumpas in ill anläggningen med eferdenirifikaion och filrering. Pumparnas kapacie är begränsad ill ca 1800 m 3 /h och vid uppnådd maimal kapacie leds översigande vaenmängd förbi denna anläggning direk ill ugående vaen. Rens och sandhanering Sora kvanieer grövre föroreningar som.e. papper, plas, rasor, bindor, ec. avskiljs från inkommande avloppsvaen i inagsgallren. Avskil rens efer rensvä samlas i conainrar, vilka löpande hämas av en ransporfirma för förbränning vid SYSAV. Tvävane från rensväen leds illbaka ill inkommande vaen efer galler. Tvävane innehåller höga haler pariklar och organisk maerial men flödena är små så mängden föroreningar som avskiljs från rense kan berakas som försumbara.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 15 I sandfången avskiljs sand och grövre grus som kommer ill reningsverke. Sanden pumpas från sandfången ill en sandavvaningsanläggning och omhänderas för anläggningsändamål. Moagning av eernslam Eernslam från sluna ankar, illfälliga oalelösningar, m.m. moas vid Klagshamnsverke för behandling. Slamme släpps ner i pumpgropen ill inloppspumpsaionen före inloppsgallerna. Leverans av eernslam sker med sugbil. Omfaningen av eernslammoagningen är dock begränsad och de sörsa volymerna ransporeras ill Sjölundaverke. Den sörre delen av eernslamhaneringen adminisreras och syrs av VA SYD som besällarorganisaion och ansvarig för insamling av hushållsavfall i Malmö och Burlövs kommuner. Kemikaliehanering Användningen av fällningsmedel behövs för a uppfylla krave på fosforavskiljning. Vid Klagshamnsverke illämpas förfällning sam vid behov eferfällning med järnklorid som illsäs ill avloppsvane i början av sandfången. Produken levereras i flyande form och den förvaras i vå invallade ankar av plas. En permanen byggnad med urusning för a hanera och dosera järnklorid uppfördes under 1996. Eanol illsäs som kolkälla för eferdenirifikaionen. Haneringen är i enlighe med de regler och besämmelser som finns för hanering av eanol och dosering har genomförs med eknisk eanol som klassas som avfall. I anläggningarna kan även meanol haneras. För behandling mo filamenbildande mikroorganismer behandlas de akiva slamme med ozon (vid behov). Ozone produceras i ansluning ill akivslambassängerna och doseras momenan. Produkionen sker via e ozonaggrega som maas med syre från lufen. Kondiionering av slamme med polymer behövs vid slamavvaningen för a få avvana slam och rejekvaen av illräcklig god kvalie. Polymeren levereras som pulver i sorsäck. Upplösning av polymeren sker före dosering. Energi och gasanvändning Energibehove vid Klagshamns avloppsreningsverk avser elenergi för drif av maskiner och allmänna behov sam värmeenergi för uppvärmning av röningsprocessen och lokaler. Elenergin levereras med 10 kv spänning. Elkrafen disribueras ill de olika reningsprocesserna via ransformaorer och sällverk. Behove av värmeenergi vid verke uvinns genom förbränning av producerad rögas i en gaspanna och mikrourbin. Elenergi produceras lokal på verke med hjälp av mikrourbin och solceller. Hanering av avfall Källsorering av avfall bedrivs vid Klagshamnsverke. Avfalle soreras i frakionerna rädgårdsavfall, brännbar avfall, wellpapp, pappersförpackningar, elekronikavfall, plasförpackningar och resavfall. Dessuom sker källsorering av kablar, rosfri och skro. Farlig avfall från verksamheen haneras enlig en särskild ruin. De finns bland anna uppsamlingsfa för spillolja, fa för lösningsmedel och behållare för lysrör placerade sraegisk i anläggningen. Dessuom finns en miljösaion, där insamling sker av kvicksilver, sprayflaskor, syror, baerier, färgavfall, oljeavfall, m.m. Samarbee sker med SYSAV enlig e sysem som kallas LOTS. VA SYD abonnerar även på jänsen som säkerhesrådgivare via aval med SYSAV. Tjänsen avser farlig gods både som inkommande produker och som avfall.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 16 Verksamheens påverkan på miljö och människors hälsa Verksamheens påverkan på den yre miljön ugörs framför all av usläpp av behandla avloppsvaen ill recipienen Öresund. Miljöpåverkan förekommer även i form av buller, usläpp ill luf sam ransporer av råvaror och avvana slam. Verksamheen bedöms ine ha negaiv påverkan på människors hälsa. I verksamheen finns en sor medveenhe om miljöpåverkan och fokus ligger på a minimera den sam även förbära arbesmiljön för människor som kommer i konak med avloppsvaen och avloppsslam. Usläppen ill vaen och slam redovisas i emissionsdeklaraionen. Verksamhesförändringar under åre Inga verksamhesförändringar av beydelse har gjors under åre. Egenkonroll Verksamhesledningssysem VA SYDs verksamhesledningssysem är e inegrera ledningssysem som är uppbygg med beakande av miljö, kvalie, sysemaisk arbesmiljö AFS 2001:1 sam sysemaisk brandskyddsarbee. Verksamhesledningssyseme ugår från lagsifning och myndigheskrav sam VA SYDs vision och affärsidé. VA SYD är miljöcerifierade enlig ISO 14001:2004 sedan 2013 och kvaliescerifierade enlig ISO 9001:2008 sedan 2014. Nya kvalies och miljösandarder ukom hösen 2015 och under 2016 har arbee med a införa de ändringar som krävs för uppgradera miljö och kvaliesledningssyseme ill ISO 14001:2015 och ISO 9001:2015 påbörjas. Verksamhesledningssysemes dokumensrukur besår av ruiner, syrande och redovisande dokumen som finns illgängliga på VA SYDs inranä. I verksamhesledningssyseme finns en ruin för Avloppsvaenavdelningens egenkonroll, enlig förordning (1998:901) om verksamhesuövares egenkonroll. Här dokumeneras de organisaoriska ansvare, ruiner för usläppskonroll och journalföring, genomförda riskbedömningar och en akuell föreckning över kemiska produker och lagar. Lagar och föreskrifer följs upp årligen. Miljöaspeklisan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheen har på miljö och människors hälsa. Varje drifområde/enhe på Avloppsvaenavdelningen har egna specifika ruiner. De finns ruiner för a forlöpande konrollera a urusning för drif och konroll hålls i go skick så a olägenheer för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Klagshamns avloppsreningsverk är REVAQ cerifiera sedan 2009. Cerifieringen påvisar a VA SYDs hanering av inkommande vaen och avloppsslam lever upp ill specificerade krav för a uppnå en hög kvalie och sändig förbäring. Dea möjliggör a näringsämnen kan åerföras från sad ill land för a slua kresloppe av näringsämnen. Fokus för REVAQ arbee ligger på e långsikig och srukurera arbee för a uppnå en god slamkvalie. Uppsrömsarbee är en av de vikigase delarna och målsäningen är a minska illförseln av icke nedbrybara eller oiska ämnen ill reningsverke. En bäre kvalie på

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 17 avloppsvane som ska behandlas i reningsverke leder i sin ur ill förbärad kvalie på både producera slam och ugående vaen. VA SYD har ruiner för a syra upp arbee enlig REVAQs regelverk. Sveriges Tekniska Forskningsinsiu, SP, konrollerar a kraven uppfylls genom granskning av arbee med ansluna verksamheers usläpp, provagning, analys och slamhanering. Den årliga besikningen enlig REVAQ ufördes i maj 2016. Sysemaisk brandskyddsarbee En brand medför, borse från de skador som uppsår, ine sällan långa drifavbro. Om branden har ske vid någo sraegisk vikig processeg kan sörningen leda ill negaiva konsekvenser för miljön. VA SYD illämpar därför sysemaisk brandskyddsarbee, SBA, enlig en för organisaionen anpassad modell. Varje anläggning uför kvaralsvis brandsyn enlig e give prookoll och ansvarar för a brandfaror/uppkomna risker löpande haneras. De finns en SBA samordnare, som bl.a. södjer brandskyddskonrollanerna i deras arbee och ser ill a medarbearna vid VA SYD får relevan ubildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvaenavdelning har även e brand och gasråd som har bildas för a ge möjligheer ill erfarenhesubye och framagande av gemensamma arbessä avseende haneringen av brandfarlig vara. Råde arbear också med a sprida informaion ill medarbearna om riskerna med främs gashaneringen vid avloppsreningsverken. Cenral krisledning VA SYDs verksamheer är kriiska samhällsfunkioner som måse hållas igång även då de inräffa allvarliga och/eller eraordinära händelser som orsaka eller riskerar a orsaka sörningar. Dea kräver a VA SYD har en god krishaneringsförmåga och a VA SYD dessuom kan biså ägarkommunernas krishaneringsfunkioner på de sä som eferfrågas vid en allvarlig händelse i respekive kommun. Vidare är de av vik a VA SYD i en kris kan hanera informaionsflöde på e bra sä. VA SYD har en cenral krishaneringsplan och krishaneringsorganisaion. Den cenrala krishaneringsorganisaionen ska klara av a hanera olika yper av sörningar som kan drabba verksamheen, däribland sörre miljöincidener. Den cenrala krisplanen skall ses som e komplemen ill respekive avdelnings inerna nödlägesplaner. Den cenrala krisplanen förbäras löpande och en ny version anogs i början av 2014. Usläppskonroll och drifkonroll Usläppskonrollen har under åre ill övervägande del uförs av laboraorie vid Sjölunda avloppsreningsverk då Klagshamnslaboraorie flyades på prov ill Sjölundaverke. Några prover har analyseras vid Vaenlaboraorie, under eempelvis semeserperioder och sjukdom för ordinarie laboraoriepersonal. Samliga laboraorier ingår organisaorisk i Dricksvaenavdelningen på VA SYD och är ackredierade enlig SS EN ISO 17025: 2005. Den dagliga drifkonrollen vid reningsverke sker genom analyser på avloppsvaen och slam från e sor anal punker på verke. Analysverksamheen vid Klagshamnsverke omfaar e anal

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 18 paramerar med hög frekvens. De är vikig för drifpersonalen på verke a resulaen levereras snabb så a evenuella avvikelser kan ågärdas direk. Analysinsrumen placerade i olika reningsseg unyjas även för drifkonrollen. Dessa s.k. on line insrumen används dels för syrning och dels för övervakning. Vissa av dessa insrumen kan ersäa eller ugöra komplemen ill analyser vid driflaboraorie. Eempel på sådana och dess användning anges i abell 3 som kan sammanfaa användande vid verke under åre. On line insrumen för syrning av kemikalieillsas används idag i för och eferfällningen (dosering av järnklorid) och i eferdenirifikaionsanläggningen (dosering av kolkälla). Mäning av fosfahalen vid förfällningen används illsammans med flödesmäning för a uppnå en dosering av fällningskemikalie som är relaerad ill fosforbelasningen och val börvärde på hal fosfor i ugående vaen från verke. Likaså används mäning av nirahal vid eferdenirifikaionsprocessen illsammans med flödesmäning för a uppnå en dosering av kolkälla som är relaerad ill kvävebelasningen och val börvärde på hal kväve i ugående vaen från verke. Tabell 3. Sammansällning av en del av on line insrumenen vid reningsverke och deras användning Placering Parameer Användning Sandfång inkommande PO 4 P Auomaisk syrning dosering fällningskemikalie Försedimenering ugående PO 4 P Övervakning Försedimenering ugående SS Övervakning Försedimenering ugående C Regisrering Lufningsbassänger O2 Syrning av lufillförseln ill respekive zon Lufningsbassänger ugående SS Manuell syrning av slamhalen Lufningsbassänger ugående NH 4 N Nirifikaionen Lufningsbassänger inkommande NH 4 N Nirifikaionen Lufningsbassänger reurslam SS Regisrering Efersedimenering ugående Turbidie Övervakning av evenuell slamflyk Eferdenirifikaion inkommande NO 3 N Auomaisk syrning dosering kolkälla Eferdenirifikaion ugående NO 3 N Auomaisk syrning dosering kolkälla Ugående från verke PO 4 P Övervakning Ugående från verke P o Övervakning Primärslam TS Övervakning Röslam primär TS Övervakning Råslam överskoslam TS Övervakning Rögas CH 4 Övervakning Funkion hos mäurusning Mäurusning vikiga för egenkonrollen är vaenprovagarna för inkommande och ugående avloppsvaen sam urusningen för flödesmäning. En hög illgänglighe garaneras av a e sor anal provagare av lika fabrika finns vid verke. Rengöring och ubye av slangar har ske

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 19 regelbunde. Sörningar och avvikelse rapporeras sysemaisk för snabb och förebyggande förbäring. Drif och underhållsysem E regelbunde förebyggande underhåll genomförs för a drifsörningar och haverier skall undvikas. Planeringen av de förebyggande underhålle grundar sig på drif och underhållsinsrukioner sam erfarenhe rörande de olika urusningarna. E modern sysem (IDUS) som bygger på a informaion rörande urusning och komponener lagras i en daabas används. Planeringen och uppföljningen av de förebyggande underhålle underläas härigenom då all informaion såsom riningar, sprängskisser, underhållsinsrukioner, manualer m.m. länkas ill respekive urusning vid en bildbaserad översik av anläggningen. En drifsingenjör har ansvare för a planering, uförande och uppföljning av underhållsågärder uförs. Avdelningen har vå projekingenjörer som har de övergripande ansvare för a IDUS implemeneras och uvecklas. Riskvärdering Arbee inom VA SYDs Avloppsvaenavdelning innebär ine bara risker och faror för individen uan även för miljön. De är vikig a ha kännedom om och beaka, eliminera och mildra evenuella förekommande risker sam a eferfölja lagkraven och uföra riskbedömningar av sin verksamhe ur hälso och miljösynpunk. VA SYD har en ruin och en mall för riskbedömning. De risker som visar sig vara allvarligas uvärderas och sammansälls i en handlingsplan med evenuella ågärdsförslag ill verksamheen och följs sedan upp koninuerlig. Vid om eller illbyggnad genomförs riskanalys både med avseende på miljökonsekvenser och arbesmiljö i projeke. En ny riskvärdering har under 2016 gjors för byggnaderna DA, DB, HA, FA och påbörjas för övriga processeg på Klagshamns Avloppsreningsverk.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 20 Gällande beslu Tillsåndsbeslu Daum Beslusmyndighe Beslue avser 1995 07 06 Länssyrelsen Skåne Tillsånd enlig miljöskyddslagen ill forsa usläpp av avloppsvaen från Klagshamns reningsverk ill Öresund. 2005 05 12 Länssyrelsen Skåne Fassällande av sluliga villkor för usläpp av BOD7, fosfor och kväve i ovansående beslu. Dessuom upphävs villkor 15. 2005 10 03 Miljödomsolen Ändring av villkor 19 (begränsningsvärde för kväve) i Länssyrelsens beslu om sluliga villkor Anmälningsärenden besluade under åre Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser 2016 08 29 12/00234 Miljöförvalningen, Malmö Anmälan gällande förläng piloskaleförsök med skivfiler som uförs av Hydroech på Klagshamns avloppsreningsverk. Miljöförvalningen ser inge hinder i a försöken förlängs. Om verksamheen avviker väsenlig från de som framgår i anmälan ska dea anmälas ill miljöförvalningen. Försöken ska uföras i enlighe med anmälan och vara avsluade senas den 31 december 2017. Andra gällande beslu Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser 2006 12 20 Länssyrelsen Skåne Tidigare gällande konrollprogram för Klagshamns avloppsreningsverk upphävs. Konroll av verksamheen sker illsvidare genom VA verkes egenkonroll. Tillsåndsgiven och fakisk belasning I illsåndsbeslue för Klagshamns avloppsreningsverk finns ine ydlig angive någon illsåndsgiven belasning eller anna produkionsparameer på verksamheens omfaning. Fakiska belasningen beskrivs under avsni Fakisk belasning i förhållande ill illsåndsgiven belasning. Uppfyllande av gällande villkor Villkor 1 Om ine anna framgår av övriga villkor eller föreskrifer skall verksamheen bedrivas i huvudsaklig överenssämmelse med vad kommunen ange i ansökningshandlingarna eller i övrig åagi sig i ärende. Mindre ändringar får dock vidas efer godkännande av illsynsmyndigheen under förusäning a ändringen ine bedöms medföra ökning av förorening eller annan sörning ill följd av verksamheen. Kommenar: Villkore är uppfyll. Inga oanmälda mindre ändringar har ske under åre.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 21 Villkor 2 De ubyggda och inrimmade reningsverke skall vara färdig a as i drif senas den 31 december 1997. Kommenar: Villkore är uppfyll men ine längre akuell. Villkor 3 Reningsverke skall byggas u med målsäningen a begränsa reshalerna i de behandlade avloppsvane ill högs 10 mg BOD 7 / l och 0,3 mg oalfosfor/l räkna som månadsmedelvärde sam ill högs 12 mg oalkväve/l räkna som årsmedelvärde. Kommenar: Villkore är uppfyll men ine längre akuell. Villkor 4 Den närmare uformningen av avloppsreningsverkes ubyggnad och planerad drif under ubyggnadsperioden skall i god id före byggsar redovisas ill och godkännas av illsynsmyndigheen. Kommenar: Villkore är uppfyll men ine längre akuell. Villkor 5 Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som illsäs reningsprocessen skall redovisas ill och godkännas av illsynsmyndigheen. Evenuell bye av fällningskemikalie får ske förs efer illsynsmyndigheens godkännande. Kommenar: Villkore är uppfyll. Bye av fällningskemikalie har ine ske under åre. Villkor 6 Reningsverke skall sändig drivas så a högsa möjliga reningseffek uppnås med ekniskekonomisk rimliga insaser. Kommenar: Klagshamnsverkes usläppsvillkor medför a verke i dess nuvarande uformning hela iden måse drivas så a högsa möjliga reningseffek uppnås med eknisk ekonomisk rimliga insaser. Vad gäller avskiljningen av fosfor så kan den ill viss mån förbäras genom ökad användning av fällningskemikalier i eferfällningsprocessen. Även kväveavskiljningen kan vid nuvarande belasning förbäras av mängden illsa eern kolkälla för eferdenirifikaion. Tillsas av fällningskemikalier och eern kolkälla är dock mycke dyr och innebär en negaiv miljöpåverkan i form av ökad kemikalieförbrukning. Därför opimeras illförseln av kemikalier uifrån gällande krav på avloppsreningsverke. Villkore anses därmed uppfyll. Villkor 7 Reningsverke skall vara förbere för desinfekion av ugående avloppsvaen. Desinfekion skall föreas i den omfaning som hälsovårdande myndigheer finner erforderlig. Kommenar: Villkore är uppfyll. Verke är förbere för desinfekion av ugående avloppsvaen.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 22 Villkor 8 Slam och avfall som uppkommer i reningsverkes verksamhe skall lagras och omhänderas på sä som illsynsmyndigheen kan godkänna. Kommenar: Villkore är uppfyll. Lagring av slam sker på en sor, ä slamplaa inom anläggningen. För haneringen av farlig avfall unyjas SYSAVs LOTS sysem. Övrig avfall förvaras under ak och hämas av enreprenör. Villkor 9 Verksamheen vid avloppsreningsverke och pumpsaioner på ledningsnäe får ine förorsaka olägenheer i omgivningen i form av besvärande luk. Om olägenheer uppsår skall kommunen i samråd med illsynsmyndigheen vida ågärder för a begränsa olägenheerna. Kommenar: Villkore är uppfyll. Under åre har inga lukklagomål inkommi. Villkor 10 Buller från avloppsreningsverke skall begränsas så a verksamheen ine ger upphov ill högre ekvivalen ljudnivå vid bosäder än 55 db (A) dagid 07 18, 50 db (A) kvällsid 18 22 och 45 db(a) naeid 22 07. Den momenana ljudnivån på grund av verksamheen får naeid vid bosäder ine översiga 55 db (A). Om bullre innehåller impulsljud eller hörbara onkomponener skall angivna ekvivalena värden sänkas med 5 db (A) enheer. Kommenar: Villkore bedöms som uppfyll. Bullerbegränsande ågärder vidas allid vid insallaion av bullrande urusning. Inga klagomål på buller har framförs. Mäningar för a konrollera villkore har uförs under 2012. Villkor 11 All meangas skall uppsamlas och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeen i gasklocka, gasfackla, värme eller elprodukionssysem skall kommunen vida ågärder för a minimera usläppen. Kommenar: Villkore är uppfyll. Under åre har all meangas förbräns i någon av de anordningar (gaspanna, mikrourbin eller fackla) som finns vid Klagshamnsverke. Villkor 12 Usläppen av kväveoider från förbränningen av rö och naurgas får som rikvärde ej översiga 0,07 g NO/MJ vid gaspannedrif respekive 0,15 g NO/MJ vid drif med gasmoor/gasaggrega. Kommenar: Villkore anses vara uppfyll. I samband med insallaion av ny gaspanna under 2010 genomfördes mäningar på avgaser från den nya pannan som indikerade usläpp på ca 0,04 0,05 g NO /MJ, d.v.s. lång under gällande rikvärde. Villkor 13 Indusriell avloppsvaen får ej illföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhe a anläggningens funkion nedsäs, a slamme ine kan användas inom jordbruke eller a särskilda olägenheer uppkommer i omgivningen eller i recipienen. De åligger kommunen a i samråd med illsynsmyndigheen koninuerlig arbea för a minska den illförda mängden av olämpliga ämnen.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 23 En invenering inom Malmö kommun av ill reningsverke ansluna verksamheer sam deras avloppsvaen skall redovisas ill illsynsmyndigheen senas den 30 juni 1996. De forlöpande konrollarbee vad gäller indusriell avloppsvaen skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporeringen. Kommenar: Villkore är uppfyll. Arbee med a minska illförseln av oönskade indusriella usläpp, sam oönskade ämnen från hushållen, är e långsikig arbee som bedrivs koninuerlig. Se vidare under rubriken Uppsrömsarbee. Villkor 14 Avloppsledningsnäe skall forlöpande konrolleras och underhållas i syfe a så lång som möjlig dels begränsa illflöde ill reningsverke av regn, grund och dräneringsvaen och dels förhindra usläpp av obehandla eller oillräcklig behandla bräddvaen. De forlöpande saneringsarbee skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporen. Förslag ill förnyad saneringsplan och idsbunden ågärdsplan avseende verksamhesområden i Malmö kommun, samordnad med mosvarande för Vellinge kommun, skall senas den 30 jun 1996 redovisas ill länssyrelsen. Ågärder och idplan skall godkännas av länssyrelsen. Kommenar: Villkore är uppfyll. De försa sycke uppfylls genom de arbee som uförs inom ramen för saneringsplanen. Mer informaion finns under rubrikerna Ågärdsplan/saneringsplan och Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner i kapile om Ågärder som genomförs under åre. De andra sycke av villkore är ine längre akuell. Villkor 15 Upphävdes av Länssyrelsen i beslu 2005 05 12 Villkor 16 Uppkommer i övrig olägenheer i samband med reningsanläggningens drif eller ill följd av avloppsusläppe i recipienen skall illsåndshavaren vida lämpliga ågärder för a moverka sörningarna. Kommenar: Villkore är uppfyll. Inga olägenheer av de slag som beskrivs i villkore har noeras under åre. Villkor 17 Förslag ill revidera konrollprogram ska redovisas ill illsynsmyndigheen för godkännande senas den 31 december 1995. Kommenar: Villkore är uppfyll men ine längre akuell. Tillsynsmyndigheen upphävde konrollprogramme i beslu 2006 12 20 och konrollen sker inom ramen för VA SYDs egenkonroll. Se vidare under rubriken Egenkonroll. Villkor 18 Reshalen BOD 7 och oalfosfor i ugående behandla avloppsvaen får som rikvärde och månadsmedelvärde sam gränsvärde och årsmedelvärde uppgå ill högs 10 mg BOD 7 /l respekive 0,3 mg P o /l.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 24 Kommenar: Villkore är uppfyll. Inga gränsvärden har överskridis. Mer om åres usläppsvärden redovisas under rubriken Usläpp ill vaen. Villkor 19 Reshalen oalkväve i ugående behandla avloppsvaen får som rikvärde och årsmedelvärde uppgå ill högs 12 mg No/l. Kommenar: Villkore är uppfyll. Åres usläppsvärden redovisas under rubriken Usläpp ill vaen. Eferlevnad av Naurvårdsverkes föreskrifer Konroll av usläpp har ske enlig SNFS 1990:14. Ruiner i verksamheen säkrar a föreskrifen följs, vilka beskrivis ill viss del under rubriken Egenkonroll. Provagningsfrekvensen är för de flesa paramerar beydlig högre än vad som krävs i föreskrifen. Analyserna uförs i huvudsak av ege eller andra ackredierade laboraorium. I bilaga 3 redovisas anal uagna prov med godkända analyser under åre. När de gäller SNFS 1994:2 är de framför all inom ramen för arbee med REVAQ som VA SYD säkersäller a föreskrifen följs. Uppgifer finns främs under rubrikerna Hanering av avvana slam respekive i emissionsdeklaraionen. Beakande av Allmänna hänsynsreglerna enlig 2 kap Miljöbalken Kunskapskrave Kunskapskrave illgodoses genom a VA SYDs medarbeare forlöpande delar i eerna och inerna ubildningar anpassa efer krav och behov. Alla medarbeare har en kompeensuvecklingsplan och målsäning a dela i ubildning mins 5 dagar/år. Specialiskompeens finns på VA SYD eempelvis i kemikaliehanering, avfallshanering, mäning och provagning, REVAQ sam uppsröms och nedsrömsarbee. Uöver dea informeras VA SYD genom branschidningar och omvärldsbevakning genom delagande i konferenser och olika forsknings och uvecklingsprojek. Försikighesprincipen VA SYDs avloppsreningsverk syrs och övervakas med hjälp av e överordna övervakningssysem vilke minskar risken för drif och processörningar. Reningsverke är bemanna på dagarna och under helger och näer finns de beredskap. För a säkersälla drifen finns de också drifsinsrukioner över anläggningen och förebyggande underhåll skös i e drif och underhållssysem. Genom egenkonroll och a uöva regelbunden illsyn anläggningen vidas de försikighesmå som anläggningen kräver. Ågärder för a förbära anläggningens och urusningens ekniska saus sker forlöpande och på e sådan sä a riskerna för evenuella sörningar och usläpp minimeras. Sammanage är den eknik som används för avloppsvaenbehandlingen allmän vederagen och kan anses uppfylla kraven på bäsa möjliga eknik. Riskanalyser genomförs regelbunde, se avsnie om riskvärdering under kapile om Egenkonroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade ankar och övrig förekommande flyande kemiska produker i dunk och fa förvaras invalla inomhus (gallerdurk över spillråg). Porabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Vid lossning skyddas närliggande dagvaenbrunnar med s.k. äingar.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 25 Produkvalsprincipen Ruiner finns för a säkersälla a inköp, hanering och förvaring av kemiska produker har så lien effek på människor och miljö som möjlig, a kunskapen om de kemiska produker som används yrkesmässig ökar sam a miljöpåverkan från förvaringen och haneringen minimeras. Nya kemiska produker ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkerna regisreras i e verkyg för hanering av kemiska produker och säkerhesdaablad. Säkerhesdaablad för alla kemiska produker som används finns inlagda och uppdaeras auomaisk när leveranören gör förändringar. Riskbedömningar kan också göras i verkyge. Hushållnings och kresloppsprinciperna VA SYD arbear sändig för a minska energiförbrukningen. Dea sker eempelvis genom a de vid moderniseringsprojek as hänsyn för a minska energiförbrukningen och vid inköp av ny urusning och maskiner väljs urusning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där de finns möjlighe används egenproducerad energi för.e. uppvärmning sam a biogas används för framsällning av fordonsgas. Slamme är cerifiera enlig cerifieringssyseme REVAQ, vilke medför a slammes kvalie säkersälls. Slamme sprids i möjligase mån på åkermark. Härigenom nyiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnie om REVAQ under kapile om Egenkonroll och kapile om uppsrömsarbee. Avfall källsoreras och omhänderas för åervinning, se vidare avsnie om hanering av avfall. Ågärdsplan/saneringsplan Ågärdsplaner för Limhamns och Malmös avloppsnä färdigsälldes under 2007 respekive 2009. Dessa ugör beslusunderlag för inveseringsbehove avseende förbäringar på de befinliga avloppsnäe inom Klagshamns uppagningsområde. Ågärdsplanen har ill syfe a invenera och allsidig belysa avloppsförhållandena inom verksamhesområde för den allmänna avloppsanläggningen. Uifrån dea syfe har ydliga mål för förbäringsarbee lags fas. Däruöver fungerar ågärdsplanen även som hjälpmedel inför eploaeringar. Förslagen som redovisas i ågärdsplanen för Malmö är i sor se genomförda. Som följd av dea, och av de senase årens omfaande översvämningar arbear VA SYD för a a fram en ny ågärdsplan för Malmö med fokus på källaröversvämningar.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 26 Resula av mäningar och undersökningar Regn VA SYD har 7 mäare i Malmö som koninuerlig mäer nederbörd, varav en finns vid Limhamns pumpsaion. I nedansående abell visas uppmä nederbörd 2016 vid SMHIs saion i Malmö Jägersro och VA SYDs mäare i Limhamn sam referensvärde för Malmö perioden 1961 90. Den uppmäa årsnederbörden vid SMHIs saion i Malmö uppgick ill 640 mm, vilke är 37 mm mer än normalvärde. VA SYDs regnmäare i Limhamn regisrerade 497 mm. Årsmedel från alla 7 VA SYDs regnmäare är 517 mm, vilke är ca 20 % mindre än SMHIs mäare i Malmö. Denna skillnad har observeras sedan 2013 och är meddelad ill SMHI. Enlig VA SYDs egna regndaa har de under 2016 ine inräffa några erema regnillfällen som orsakade sörre problem på ledningsnäe. Tabell 4. Uppmä nederbörd i Malmö 2016 Malmö 1961 90 (mm) Malmö, SMHI (mm) Limhamn, VA SYD (mm) Januari 49 38 28 Februari 30 50 36 Mars 40 30 31 April 38 54 53 Maj 41 27 25 Juni 52 98 59 Juli 61 82 67 Augusi 58 63 47 Sepember 59 20 20 Okober 57 66 48 November 61 72 50 December 58 40 32 Summa 1 602 640 497 1 Summan baseras på ursprungliga månadssummor med en decimal. Bräddningar på ledningsnäe Mängden vaen som bräddar från ledningsnäe är beroende av hur mycke de regnar och på regnens inensie och varakighe. Den beräknade volymen för bräddningarna på ledningsnäe under åre uppgick ill oal ca 69 000 m 3, se abell 5. Tabell 5. Bräddningar på ledningsnäe inom Klagshamnsverkes uppagningsområde i Malmö Område Anal bräddulopp Bräddvolym, m 3 /år Bräddfrekvens, ggr/år Limhamn 6 Ca 64 400 0 15 Sibbarp 1 Ca 5 100 7 Summa 7 Ca 69 500

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 27 Avloppsvaenflöde och belasning på anläggningen De oala avloppsvaenflöde ill Klagshamnsverke under åre uppgick ill 7 624 617 m 3 (eklusive bräddning på ledningsnäe), vilke mosvarar 20 887 m 3 /d i genomsni. Flöde varierade mellan 12 777 och 39 146 m 3 /d under enskilda dygn. De uppmäa flöde är ugående flöde och i de ingår ine inernbelasningen. Beräknad belasning och flöde visas i abell 8. En grov uppskaning av vaenbalansen för Klagshamnsverke med illrinningsområde har gjors i abell 6 med ugångspunk från uppmä flöde från Vellinge och Malmö sam uppskaade dagvaenmängder och bräddade volymer från avloppssyseme. De oala flöde uppgick ill 7 694 500 m 3, varav ca 69 500 m 3 bräddades på ledningsnäe i Malmö. Mängden spillvaen från hela uppagningsområde har uppskaas ill ca 6 900 000 m 3. Mängden illskosvaen har uppskaas ill knapp 10 % av de oala avloppsvaenflöde ill Klagshamnsverke. Tabell 6. Vaenbalans för Klagshamnsverke Typ av vaen (m 3 /år) Malmö Vellinge Toal uppagningsområde Spillvaen 1 4 000 000 2 900 000 6 900 000 Tillskosvaen varav dagvaen 410 000 359 000 315 000 > 0 725 000 > 359 000 Toal mängd inkommande vaen 1 Spillvaen anas mosvara renvaenförbrukningen Inkommande flöde sedan år 2005 visas i figur 6. 10 000 000 9 000 000 8 000 000 7 000 000 4 410 000 3 215 000 7 625 000 Flöde, m 3 /år 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 6. Avloppsvaenflöde ill Klagshamnsverke för perioden 2005 2016 Uppmä avloppsvaenflöde från Vellinge kommun var 3 214 786 m 3 under åre vilke mosvarar omkring 42 % av de oala flöde ill Klagshamnsverke. I Vellinge finns inge dokumenera kombinera avloppssysem men felkopplingar kan ine uesluas. Avloppssyseme ar även emo sora mängder läck och dräneringsvaen under perioder med ihållande regnväder. Variaionerna i avloppsvaenflöde ill Klagshamnsverke och från Vellinge framgår av figur 7.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 28 50000 45000 40000 35000 Flöde, m 3 /dygn 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Flöde verke Flöde Vellinge Medel Flöde verke Medel Flöde, Vellinge Figur 7. Avloppsvaenflöde 2016. Blå kurva avser ugående vaen från Klagshamnsverke och röd kurva avser avloppsvaenflöde från Vellinge kommun. De heldragna linjerna visar årsmedelflöden; för Klagshamnsverke 20 887 m 3 /d och för Vellinge 8 784 m 3 /d. Provagningspunken för inkommande avloppsvaen vid Klagshamnsverke inkluderar vaen från inerna srömmar (se principen för inernbelasning i bilaga 8). För a kunna ange den fakiska belasningen på verke måse därför en uppskaning göras av den inern åerförda flödes och föroreningsbelasningen från slamhaneringen och fileranläggningen (spolslamvane). Vid beräkningarna (abell 8) har analysvärden från sickprover från respekive sröm använs. Osäkerheen i bedömningen av föroreningsbelasningen från inerna srömmar påverkar beräkningen av den inkommande belasningen varvid en variaion i belasningsvärden mellan olika år kan uppkomma uan ydlig förklaring på ändrade belasningsförhållande. Vaenlaboraorie på Bullofa har analysera meallhaler i slam och vaen. I bilaga 3 redovisas anale analyser vid laboraorierna per månad som har vari godkända vid kvalieskonrollen i enlighe med ackredieringen. De analyser som är godkända har samliga använs vid usläppskonrollen. All provagning på inkommande och ugående avloppsvaen sker flödesproporionell. Prov på inkommande avloppsvaen inkluderar vaen och slam från inerna srömmar. Prove på ugående avloppsvaen inkluderar alla de evenuella förbiledningar som kan inräffa vid höga flöden eller andra drifsörningar. Inkommande flöde och belasning sam belasning från inerna srömmar sammanfaas i abell 7.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 29 Tabell 7. Inkommande flöde och belasning sam belasning från inerna srömmar Parameer Enhe Inkommande provagningspunk Spolvaen från filer Rejekvaen från avvaning Dekanering råslam Flöde m 3 /d 22 232 1 1 185 160 0 SS mg/l kg/d 275 6 114 721 854 140 22 COD mg/l kg/d 483 10 738 872 1 033 390 60,8 BOD 7 mg/l kg/d 207 4 602 419 497 90 14 N o mg/l kg/d 47 1 045 70 83 600 9,3 P o mg/l kg/d 5,1 113,4 15 17,8 7,6 1,2 NH 4 N mg/l kg/d 29 645 6,9 8,2 1 Ugående vaen från verke plus summan av de inerna srömmarna 560 88 Som framgår av abell 7 är flödesbelasningen från inerna srömmar 6,0 % som årsmedelvärde varav 5,3 % från filerspolningen. För e väl fungerande sandfiler förvänas en recirkulaion mellan 1 10 % av inkommande flöde. Under åre användes ine råslamsförjockaren och därför har ingen dekanering förekommi. Uifrån värden i abell 7 beräknas den fakiska föroreningsbelasningen på avloppsreningsverke i abell 8. Tabell 8. Beräknad eern belasning Parameer Enhe Inkommande belasning Flöde m 3 /d 20 887 1 SS kg/d 5 238 COD kg/d 9 644 BOD 7 kg/d 4 091 N o kg/d 868 P o kg/d 94 NH 4 N kg/d 549 1 Uppmä flöde u från verke Tillförseln av mealler med inkommande avloppsvaen sammanfaas i bilaga 3 och i emissionsdeklaraionen. Meallhalerna i avloppsvane är låga och a de kan vara mycke svår a få represenaiva prov från e obehandla avloppsvaen. De kan också anas a meallhalerna i inernbelasningen som inkluderas i provagningen vanligvis är låga föruom avseende järn. Mängderna som beräknas med ugångspunk från inkommande medelhaler (inklusive inern

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 30 föroreningsbelasning) och medelflöde under åre (inklusive inern flödesbelasning) skall berakas som en grov uppskaning. I bilaga 3 och i emissionsdeklaraionen redovisas värden inkluderande inernbelasningen. Fakisk belasning i förhållande ill illsåndsgiven belasning Tillgängliga befolkningsuppgifer visar a de under åre var ca 72 100 fysiska personer ansluna ill Klagshamns avloppsreningsverk, varav ca 37 000 personer i Malmö kommun och ca 35 100 i Vellinge kommun. Vad gäller Vellinge kommun finns e inslag av säsongsboende vilke påverkar bedömningen av oal ansluen folkmängd. De är också kän via genomgång av indusriansluning a indusribelasningen från uppagningsområde är låg vad avser organisk maerial (BOD 7 ), fosfor (P o) och kväve (N o). Den akuella ansluningen i personekvivalener (pe) kan uppskaas genom a använda naionell saisik avseende specifik föroreningsbelasning (g/p, d) där de genomsniliga föroreningsusläppe från en fysisk person i Sverige uppskaas ill ca 70 g BOD 7 /p, d, ca 12 g N/p, d och ca 2 g P/p, d. Till dea kan beräknas den ekvivalena personbelasningen från indusrin, vilken inom Klagshamns uppagningsområde är försumbar i förhållande ill belasningen från hushållen. Uifrån dessa anaganden kan följande ansluna befolkningsmängd (pe) på Klagshamnsverke beräknas. Belasningssiffrorna är beräknade med ugångspunk från beräknad belasning eklusive inern belasningen. Avseende BOD 7 belasning: 4 091/0,07 = 58 443 pe. Dea är avsevär lägre än anale ansluna fysiska personer. Om personekvivalenbelasningen beräknas med ugångspunk från BOD 7 belasningen kan nedbryning av organisk maerial i ledningsnäe påverka resulae avsevär. Avseende N o belasning: 868/0,012 = 72 333 pe. Avseende P o belasning: 94,4/0,002 = 47 200 pe. Den maimala genomsniliga veckobelasningen (ma gvb) har, i enlighe med Naurvårdsverkes ukas ill vägledning, beräknas efer Malmö som sörsa äor. Den icke bofasa befolkningen uppskaas ill oal 4 100 personer och ugörs främs av uriser. Den förvänade ökade belasningen de närmase 10 åren har beräknas från kommunens prognos och uppgår ill 70 000 personer. Indusribelasningen uppskaas ill 64 000 pe. Den summerade maimala genomsniliga veckobelasningen inklusive säkerhesmarginal beräknas ill 480 000 pe. Usläpp ill vaen Årsmedelvärden och oala årsusläpp avseende BOD 7, COD Cr, P o, N o och NH 4 N i ugående vaen från Klagshamns avloppsreningsverk under åre visas i abell 9.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 31 Tabell 9. Ugående haler och mängder sam reningsgrad Parameer Ugående hal årsmedelvärde (mg/l) Ugående mängd (on/år) Reningsgrad (%) BOD 7 4,3 33 98 COD Cr 31 236 97 P o 0,19 1,4 96 N o 10,3 78,5 79 NH 4 N 2,3 17,5 92 I figur 8, 9 och 10 redovisas månadsmedelvärdena i ugående vaen för BOD 7, P o och N o i förhållande ill rikvärden för angivna haler i usläppsvillkoren. Ugående haler av organisk maerial mä som BOD 7 visas i figur 8. Reningseffeken med avseende på BOD 7 har uppgå ill 98 % som årsmedelvärde. 12 10 8 BOD 7, mg/l 6 4 2 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Figur 8. Månads och årsmedelvärde för BOD 7 i ugående vaen från Klagshamnsverke under 2016. Krave på hal BOD 7 i ugående vaen är 10 mg/l som månadsmedelvärde och rikvärde. Årsmedelvärde är 4,3 och gränsvärde är 10 mg/l som årsmedelvärde. Ugående haler av oalfosfor visas i figur 9. Samliga värden underskred gällande rikvärden. Reningseffeken med avseende på oalfosfor har uppgå ill 96 % som årsmedelvärde.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 32 0,35 0,30 0,25 P o, mg/l 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Figur 9. Månads och årsmedelvärde för oalfosfor i ugående vaen från Klagshamnsverke under 2016. Krave på hal P o i ugående vaen är 0,3 mg/l som månadsmedelvärde och rikvärde. Årsmedelvärde är 0,2 mg/l och gränsvärde är 0,3 mg/l som årsmedelvärde. Ugående hal av oalkväve visas i figur 10. Värdena preseneras som flödesproporionella och flyande under åre. Under åre har oalkvävehalen som årsmedelvärde uppgå ill 10,3 mg/l a jämföra med usläppsvillkore på 12 mg/l. Variaioner i ugående hal beror ill sor del på hur mycke fällningskemikalie som illsas i förhållande ill inkommande fosforbelasning. N o, mg/l 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Redukion, % N o u N o red Figur 10. Ugående haler av oalkväve från Klagshamnsverke under 2016. Preseneras som glidande medelvärde under åre. Medelvärde för åre blev 10,3 mg/l. Begränsningsvärden för oalkväve i ugående vaen regleras även i SNFS 1994:7, där de finns re möjliga alernaiv för a uppfylla krave. E av alernaiven är a reningsgraden som årsmedelvärde ska uppgå ill mins 70 %. På Klagshamnsverke har reningsgraden för oalkväve uppgå ill 79 % under åre, se Figur 10, vilke innebär a verksamheen uppfyller krave i SNFS 1994:7. Ugående hal av COD har som årsmedelvärde uppgå ill 31 mg/l.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 33 Uppmäa och beräknade usläppsmängder från Klagshamnsverke under åre redovisas även i bilaga 3 och i emissionsdeklaraionen. Förbiledning och bräddning på verke Syseme med en konrollerad förbiledning ogs i drif under 1999. Avsiken med förbiledningen är a under konrollerade former leda förfäll avloppsvaen förbi akivslamanläggningen för a undvika slamflyk från mellansedimeneringen vid allför höga flöden. Förbipumpa flöde uppgick ill ca 54 029 m 3 under åre, vilke ugör ca 0,7 % av de oala flöde ill verke. De förbipumpade avloppsvane behandlades ill sörsa delen i fileranläggningen. Vid överbelasning av fileranläggningen (vid flöden översigande 1800 m 3 /h) går i försa hand förbile avloppsvaen ill filre medan ugående vaen från biosege (mellansedimeneringen) kan gå direk ill ugående vaen uan föregående filrering. Konroll av flödesmäning och provagning Provagningsurusningen har fungera bra under åre. Flödesmäaren för ugående vaen är av fabrika Nivuflow 750. Under åre insallerades även en ny flödesmäare av samma märke, med flera sensorer än den på ugående, i inloppsledningen och denna mäer flöde in ill verke. Föruom mäaren på ugående vaen finns de även flödesmäare efer de biologiska sege. Hanering av avvana slam Toal producerades 3 914 on slam på Klagshamnsverke under åre med en genomsnilig TS hal av 27,7 % och GF hal av 62,9 %. E krav för a cerifiera slam ska kunna användas på åkermark är a slamme hygieniseras innan de används. Hygieniseringen innebär på VA SYDs anläggningar långidslagring i mins 6 månader. När slamme lagras ska de analyseras med avseende på Salmonella. Analyssvare ska påvisa a ingen salmonella finns i slamme. Efersom spridningssäsongen ill sor del är i samband med vår och hössådd har slam som produceras både under 2015 och 2016 spridis under åre. 3 156 on slam har spridis på åkermark under åre. Massbalans över hanerade mängder framgår av abell 10. Massbalansen sämmer ine hel. Förklaringen är a avdunsning sker under långidslagringen. Tabell 10. Massbalans över produkion och avsäning av avvana slam Lager, avsäning och produkion Mängd (on) Ingående lager 2016 01 01 3 125 Slamprodukion 3 914 Spridning på åkermark (2015 års produkion) Spridning på åkermark (2016 års produkion) 2 506 650 Jordillverkning 0 Ugående lager 2016 12 31 3 014

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 34 Slamspridningen på åkermark har ske på fodergrödor, energigröda sam olika spannmålssorer. I en daabas redovisas all informaion kring användningen av akuella slamparier. Slammes sammansäning av näringsämnen och mealler har besäms genom proporionella månadsprov. Resulae av besämningen har sammanfaas i abell 11, i bilaga 3 och 6. Gränsvärdena för a få sälja och överlåa avloppsslam för jordbruksändamål (SFS 1998:944) har ine överskridis under åre. Tabell 11. Årsmedelvärde avvana slam och gränsvärden för åkermarksanvändning (SFS 1998:944) Parameer Årsmedelvärde (mg/kg TS) Gränsvärde (mg/kg TS) Bly 15,8 100 Kadmium 0,77 2 Kvicksilver 0,38 2,5 Krom 16,5 100 Nickel 13,8 50 Koppar 435 600 Zink 508 800 Moagning av eernslam Under 2016 ogs 495 m 3 eernslam emo från sluna ankar, illfälliga oalelösningar m.m. Slamme pumpades från spolbilar in i inkommande avloppskulver före inloppsgallren. Beräknad andel oalkväve och oalfosfor som illförs avloppsreningsverke är för N o dryg 0,1 % av den oala kvävebelasningen sam för P o dryg 0,1 % av den oala fosforbelasningen. Förbrukning av kemiska produker Kemiska produker i form av fällningskemikalie för fosforfällning, kolkälla för denirifikaion och polymerer för kondiionering vid slamavvaning har använs under åre. En översik över använda drifkemikalier finns i bilaga 4. Fällningskemikalier On line insrumen för mäning av fosfahalen vid förfällningen används illsammans med flödesmäning för a erhålla en dosering av fällningskemikalie som är relaerad ill fosforbelasningen och val börvärde för fosforhal i ugående vaen från verke. Användning av fällningskemikalier för fosforavskiljning uppgick under åre ill ca 647,5 on Plusjärn S 314 som är en revärd järnklorid, se figur 11. Koncenraionen av järn i produken ligger på 13,8 % vilke innebär a doseringen mosvarar ca 11,7 g Fe/m 3 avloppsvaen.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 35 1000 900 800 Järnklorid, on /år 700 600 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 11. Järnkloridförbrukning för perioden 2005 2016 Polymerer Vid slamavvaningen är kondiionering av slamme nödvändig för a erhålla e avvana slam och rejekvaen av illräcklig god kvalie. Under åre användes polymeren Superfloc C496 HMW. Toal uppgick förbrukningen av polymer ill cirka 4 on. Den genomsniliga doseringen uppgick ill ca 4,04 kg/on TS eller 1,09 kg/on slamproduk. Saisik över polymerförbrukningen för perioden 2005 2016 visas i figur 12. 7 6 Polymer, on /år 5 4 3 2 1 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 12. Polymerförbrukning för perioden 2005 2016 Kolkälla Som kolkälla har avfallseanolproduker, eknisk eanol, som klassas som avfall av olika kvalie använs. Avfallseanolens ursprung är från läkemedelsillverkning (Persorp Pharma AB) och från agroeanolillverkning (Kemeyl). Toal förbrukades 828 m 3 produk under åre vilke mosvarar ca 579 on COD. Användningen av de olika kolkällorna har sammanfaas i abell 12. Genom a

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 36 använda on line mäning av nira i inkommande vaen ill denirifikaionen illsammans med flödesmäningen kan en dosering relaerad ill inkommande niramängd illämpas. Tabell 12. Förbrukning av eerna kolkällor Doserad produk ill eferdenirifikaion Dosering (m 3 /år) Koncenraion medel (g COD/l) Koncenraion (%) Mängd (on COD/år) Andel av oal COD behov (%) Persorp Pharma 620 538 25 30 335 58 Kemeyl 208 1 249 60 80 244 42 Kolkälleförbrukningen för de senase 10 år visas i figur 13. 800 700 600 Kolkälla, on COD/år 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 13. Kollkälleförbrukning för perioden 2005 2016 Ozon Ozon används på anläggningen med syfe a bekämpa rådformiga filamen i akivslamprocessen. I abell 13 ges informaion om doseringsillfällena. Toal användes ca 718 kg ozon under åre. Tabell 13. Ozonbehandling Nr Daum (fr.o.m..o.m.) 1 2016 06 29 2016 07 12 2 2016 10 31 2016 12 05 Väeperoid Under åre användes 19 % väeperoid vid piloskaleförsök som Hydroech uförde på verke. Toal har 30 kg doseras. Köldmedia Användningen av köldmedia vid Klagshamnsverke under åre har sammanfaas i en årsrappor som har översäns ill Miljöförvalningen. De finns oal 3 sycken aggrega innehållande köldmedia som

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 37 översiger 3 kg köldmedia vid verke. Den oala mängden HFC i dessa aggrega är 11,7 kg HFC. Ur dessa aggrega läcke inge köldmedia u. E aggrega har blivi skroad och den omhänderagna köldmediedmängden var 15 kg. Energianvändning Den oala elanvändningen uppgick ill cirka 3 352 MWh under åre, vilke mosvarar e genomsnilig effekuag av dryg 380 kw. 3 700 MWh mosvarar 2 987 MWh inköp el, 365 MWh producerad el med mikrourbin och med solceller. Den specifika elanvändningen uppgick ill omkring 0,44 kwh/m 3 avloppsvaen (beräkna uifrån de oala flöde u från verke). Elförbrukningen oal sam per personekvivalen (kwh/pe) preseneras i figur 14. Den uppmäa biogasprodukionen var under åre 1 040 753 Nm 3, se figur 15, vilke mosvarar e energiinnehåll på ca 6 433 MWh. De facklades ca 261 371 Nm 3. Merparen av den producerade biogasen har förbräns i en hevaenbaserad pannanläggning för produkion av värme sam i en mikrourbin för produkion av värme och el ill inern bruk. Värmeförbrukningen vid verke varierar och undersiger den värmeenergi som fås från förbränningen av rögasen under vinern. Vid illfällen då värmebehove översiger värmeenergin som produceras vid rögasförbränningen vid reningsverke, har naurgas köps och förbräns i en speciell för dea ändamål avsedd gaspanna. Under åre inköpes ca 63 Nm 3 naurgas, vilke mosvarar ca 0,693 MWh. Balans över energianvändningen visas i abell 14. Tabell 14. Energianvändning och energiprodukion Energislag Mängd El (kwh) 3 352 000 Energianvändning Naurgas (kwh) 693 Biogas (kwh) 4 818 000 Toal (kwh) 8 170 693 El (kwh) 365 000 Energiprodukion Biogas (kwh) 6 433 000 Toal (kwh) 6 798 000 Användningen av gasen visas i abell 15. Tabell 15. Fördelning av energi i producerad biogas Meanhal 62 % Nm 3 rågas kwh Gaspanna/ mikrourbin 779 382 4 818 000 Toal nyogjord biogas 779 382 4 818 000 Förluser (fackling) 261 371 1 615 639 Producerad biogas 1 040 753 645 267

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 38 MWh/år 3900 3800 3700 3600 3500 3400 3300 3200 3100 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Energi MWh/år kwh/pe 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 KWh/pe Figur 14. Årlig elanvändning på Klagshamn ARV 2010 ill 2016 (2012 inkluderar endas köp el) Nm3/år 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 19,5 19,0 18,5 18,0 17,5 17,0 16,5 16,0 15,5 Nm3/pe 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Gas Nm3/år Gas Nm3/pe 15,0 Figur 15. Årlig gasprodukion på Klagshamn ARV 2010 ill 2016 Hanering av avfall Mängderna av farlig och övrig avfall som har regisreras för omhänderagande under åre redovisas i bilaga 5. Däruöver har 48,3 on rens skickas ill förbränning. Luk Vid rening av avloppsvaen kan luk förekomma. Under åre har inga klagomål regisreras.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 39 Bullermäning Bullermäning har endas uförs inomhus, för a säkra arbesmiljön vid de nya blåsmaskinerna. Inga klagomål har rapporeras under åre. Konroll av uloppsledningar Uloppsledningen från Klagshamns reningsverk besår av en beongledning. Från denna ledning finns 10 uloppsdysor monerade i den yre änden med avsånd om ca 10 m. Under hösen 2013 uförde SSE AB svesning av begränsningsplåar sam bye av flänsförband på uloppsledningens dysor. Ingen konroll har ske under åre. Periodisk undersökning Ingen periodisk undersökning har genomförs på Klagshamns avloppsreningsverk under åre. Periodisk undersökning ufördes senas under hösen 2015 av eern konsul. Recipienkonroll Recipien ill Klagshamns avloppsreningsverk är Öresund, vaenförekoms Södra Öresunds kusvaen. Under perioden 2009 2013 har Södra Öresunds kusvaen bibehålli målig ekologisk saus främs på grund av övergödning. I Sverige idag översiger kvicksilver gränsvärde för god kemisk saus i alla yvaenförekomser. Även e ny Europeisk gränsvärde för polybromerade difenylerar (PBDE) i fisk ycks överskridas i alla yvaen. Dessa gränsvärden överskrids även i Södra Öresunds kusvaen. Den kemiska sausen uan överall överskridande ämnen är god. VA SYD är medlem i Öresunds vaenvårdsförbund. En samordnad recipienkonroll sker i e sor anal provpunker i Öresund inom ramen för Öresunds vaenvårdsförbund. Konrollen besår av boenfauna, sedimen och ålgräsundersökningar sam hydrografi och väplankon.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 40 Ågärder som har genomförs under åre Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner Ledningsnä VA SYD arbear med a så effekiv som möjlig lösa vaen och avloppsfrågorna inom verksamhesområdena oavse kommungränser. Under 2016 har VA SYD invesera i olika förnyelseoch förbäringsågärder sam nyläggningar på Malmös ledningsnä. Toal har de resulera i 1471 meer spillvaenförande ledningar och 629 meer dagvaenledningar i förnyelse och förbäringsprojek. Projek Srandgaan är e projek som blev färdig under 2016. Genom a bygga om bräddningskammaren i Srandgaan blev den befinliga kombinerade ledningen i Hyllie kyrkoväg en verksam dagvaenledning. Bräddningskammaren fick e dela ulopp, e för dagvane från Hyllie kyrkoväg och e för bräddvaen från de kombinerade ledningsnäe. Den verksamma dagvaenledningen sräcker sig ill korsningen Hyllie kyrkoväg/hyllorpsgaan, där e skibord sas för a leda uppsröms kombinera vaen norru i Hyllorpsgaan. Genom ombyggnaionen har e 48 ha sor område blivi verksam duplikasysem. Avloppsreningsverk Verke är uppbygg med flera parallella enheer för respekive delfunkion vilke medför a de förebyggande underhålle normal se kan genomföras på e sådan sä a nödvändiga avsängningar ine medför försämra reningsresula eller sörningar på verke i övrig. Under åre har sörre underhållsarbeen genomförs. Dessa sammanfaas i abell 16 och beskrivs nedan. Tabell 16. Sörre underhållsarbeen genomförda under år 2016 Anläggningsdel Period Ubye el och auomaion Byggnad DA, DB, FA, HA (CSN) 2016 2017 Byggnaion av ny brunn för flödesmäning In verke Efersedimeneringsbassänger (alar, kedjor) Maj sep Aug Sep Uppgradering av Scadasysem ill Cacus eye 2016 Bye av veniler för reurslam 2016 Värmeuredning 2016 anliades en eern konsul som gjorde en invenering av befinlig urusning. Konsulen fick i uppdrag a änka u e ny sysem uan a a hänsyn ill de befinliga komponenerna. Projeke syfar ill a konsruera och dimensionera e hel ny sysem som är energieffekiv med hjälp av den senase ekniken som finns på marknaden. Höjd maskinsäkerhe I samband med CSN projeke, byggdes, byggnaderna DA, DB, FA, HA om. All el och auomaion byes u och maskinsäkerheen höjdes genom a a hänsyn ill gällande föreskrifer för arbesmiljö (AFS 2006:4) se figur 16.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 41 Figur 16. Sandfånge, byggnad DA och DB Renovering av blåsmaskiner Blåsmaskinerna på verke är gamla, slina, ineffekiva och har hög bullernivå vilke orsaker brisfällig arbesmiljö. Byggnaden där dessa är placerade är också i behov av renovering. Idag sår blåsmaskinerna för 34 % av verkes oala elanvändning och nya blåsmaskiner skulle därför spara mycke energi. Under åre byes blåsmaskinerna u och byggnaden renoverades. Bullermäning invändig och kapacie esades. I figur 17 visas byggnad G innan och efer renoveringen. Figur 17. Blåsmaskinerna de nya (höger) och de gamla (vänser) Ny flödesmäare (inkommande) Flödesmäningen vid verke kompleerades med en ny mäning på eerna belasningen in ill verke. En ny mäbrunn på inkommande ledning byggdes och i den insallerades en Nivuflow 750 flödesmäare. Mäningen är i drif. Under de kommande åre skall den kompleeras med e sköljprogram för rengöring av ledningen, se figur 18.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 42 Figur 18. Flödesmäning på eerna srömmen ill verke Nya reurslamsveniler Slamvenilerna från efersedimeneringsbassängerna var ujänade och de var svår a jusera hur mycke slam som skulle illbaka ill akivslamanläggningen. Dessa byes u mo nya som kompleerades med don för auomaisk syrning., se figur 19. Figur 19. Nya reurslamsveniler med syrenhe CSN (Conrol Sysem Nework) projek Under åre påbörjades e sor projek som omfaar hela VA SYD. I dea projek är Klagshamnsverke, pilo. Projekes syfe är ubye av el och auomaion (hårdvara och mjukvara) sam implemenering av e ny SCADA (Supervisory Conrol And Daa Acquisiion) sysem. Upphandling av eapp 1, el och auomaionsarbee, gjordes under åre. Två byggnader byggdes om byggnad DA och DB. Under åre byes u även SCADA syseme u från Cacus CSX ill Cacus Eye. Bilder och objek i SCADA syseme sandardiserades. Mäpunk Vellinge Vid pumpsaionen i Gessie insallerades en ny en debieringsmäare (flödesmäare) på inkommande ledning för a verifiera flöde som kommer från kommunen. Mäaren är i drif. Under kommande år kommer denna a kompleeras med sköljprogram för rengöring av ledningen.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 43 Ågärder med anledning av drifsörningar eller olyckor Ledningsnä VA SYD har miljöberedskap för akua usläpp och kan biså med kunskap och en urusad miljövagn vid usläpp på ledningsnäe. Under åre har uryckningar gjors ill oal 36 miljöincidener i samliga medlemskommuner, varav 15 i Malmö. VA SYDs miljöberedskap beskrivs närmare i avsni Ågärder för a minska risker för hälsa och miljö. Avloppsreningsverk Anmälda drifsörningar sam vidagna ågärder under åre åerfinns i abell 17 nedan. Tabell 17. Anmälda drifsörningar under 2016 VA SYDs dnr Daum Drifsörning Vidagna ågärder 16/00942 2016 06 20 Aku sörning i nirifikaionsprocessen. Den ena linjen appade 100 % och den andra 70 % av nirifikaionskapcieen. De finns missankar a de var hämmande ämnen som kom in ill verke. Iniial gjordes labbeser för a karlägga om de fanns nirifikaionshämmande ämnen i inkommande vaen ill verke. Proverna visade 37 respekive 49 % hämning för vaen från vå olika dygn. Som jämförelse analyserades även e prov från e dygn då nirifikaionen fungerade bra och den dagen uppmäes 15 % hämning. Nirifikaionshasigheen har därefer mäs under flera dagar i juni både av VA SYDs inerna labb (Miljölabb) sam av eern föreag och samma resula har fås. Under vecka 26 skickades frysa prover från olika dygn i juni för analys av ungmealler och oljeinde ill Miljölabb. Proverna visade på förhöjd hal oljeinde. Dock har halen vari i samma sorleksordning idigare uan a de ge problem med nirifikaionen så yvärr är de nog ine svare på orsaken ill drifsörningen. Ågärder för a minska risker för hälsa och miljö Ledningsnä VA SYD har miljöberedskap för akua usläpp och kan biså med kunskap och en urusad miljövagn vid usläpp på ledningsnäe. Samarbee sker med räddningsjänsen och vid sörre usläpp konakas även pumpsaioner och miljöförvalningen. I miljövagnen finns en pärm med informaion om farliga verksamheer (enlig lag (2003:778) om skydd mo olyckor 2 kap 4 ), riskanläggningar sam informaion om avlopps och dagvaennäe inom VA SYDs verksamhesområde. Vagnen är urusad med proppar i olika dimensioner för a soppa flöde från serviser och ryckavlopp sam huvudledningar. Miljövagnen är även urusad med bland anna dränkbara pumpar, mä och provagningsurusning, äingar, länsar och olika sorers absorben för a omhändera föroreningar. I vagnen finns också skyddsurusning, syrgas och urusning för nedsigning i brunnar. Beredskapspersonalen har under åre gå ubildning i avloppsvaenprovagning och haf en gemensam övning i länsning, proppning, pumpning och fallskyddsurusning. Beredskapspersonalen

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 44 har även vari ue och visa upp miljövagnen (figur 20) på arbesplasräffar på VA SYD, för Miljöförvalningar sam vari med på indusrinaen. Figur 20. VA SYDs miljövagn från usidan och insidan Avloppsreningsverk För a förhindra avvikelser bedrivs e koninuerlig arbee med förebyggande underhåll. Sörre underhållsågärder beskrivs idigare under avsni Ågärder för a säkra drif och konrollfunkion. Under åre har bedrivis arbee med a förbära och kompleera anläggningens ruiner. Dea gäller e ruiner för provagning, skösel av provagningsurusning, isolering av ryckavlopp, läcksökning gas, rensning vid sop i cirkulaionspumpar slam, leverans av processkemikalier sam rondering på anläggningen. Senase riskanalysen/ riskbedömning med inrikning mo arbesmiljö/hälsa gjordes under hösen 2016 inför ombyggnad av el/auomaion Eapp 1. Ågärderna från denna kommer a as med i upphandlingen inför genomförande av ombyggnad. Under hösen 2016 hade Räddningsjänsen Syd illsyn vid de reningsverk inom VA SYD som producerar biogas. De noerades avvikelser på gasledningarna avseende briser i svesförbanden. En massa för a säkersälla a läckage ine uppsår kommer a penslas på i avvakan på en mer permanen lösning. Denna lösning är i skrivande sund under framagande. Ågärder för a minska energianvändningen VA SYD arbear akiv för a minska elförbrukningen för hela verksamheen och a använda el som är producerad på e miljömässig bra sä. E avloppsreningsverk innehåller många pumpar och andra rörliga delar som drivs av el. Från och med 2014 har alla anläggningar inom VA SYD el av Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el ill 100 %, med noll eller minimal mängd koldioidusläpp i produkionsskede. Fördelningen är 95 % vaenkraf och 5 % vindkraf. E av VA SYDs resulamål är a energianvändningen vid avloppsreningsverken ska minska med 1 % per år ros öka anal ansluna personer. Energiförbrukning är också e uvärderingskrierierna vid upphandling av ny urusning.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 45 Under åre har nedansående energibesparande ågärder genomförs vid avloppsreningsverke, abell 18. Tabell 18. Energibesparande ågärder 2016 Ågärd Beskrivning Förvänad energibesparing (kwh/år) Energislag Nya värmepumpar i byggnad D2 Insallera genomsrömningsvärmare 2 sycken el värmefläkar ersaes med 2 sycken luf/luf värmepumpar 4 sycken varmvaenberedare vid appsällen i byggnad D, G, F och H ersaes med genomsrömningsvärmare 9 000 el 20 000 fjärrvärme Modernisering av värmesysem i byggnad C Nya veniler och shungrupp insallerades 45 000 fjärrvärme Ågärder för a ersäa kemikalier Användningen av kemiska produker är begränsad och ugörs framförall av produker för fällning och flockning. Kemikalierna som används har anses vara de bäsa kemikalierna ur miljösynpunk i kombinaion med a de ger önska reningsresula vid behandlingen av avloppsvane. Opimering av illförd mängd kemikalier konra usläppsresulae är e koninuerlig pågående arbee. Ågärder för a minska mängden avfall A minska mängden avfall är e sändig pågående arbee. En sor del av avfallsmängden på avloppsreningsverken ugörs av rens, dvs. skräp som avskiljs i den mekaniska reningen. För a minska mängden rens har olika informaionskampanjer genomförs under åre. Likaså har e sor anal sudiebesök på reningsverken och ubildningar på Kreseum genomförs. Uppsrömsarbee Ansluna verksamheer Arbee med begränsning av usläpp ill reningsverken från ansluna eller nyillkommande verksamheer sker främs genom a VA SYD delar vid verksamheernas illsånds och anmälningsärenden enlig miljöbalken. Under åre har fyra remisser (varav 3 A och 1 C verksamhe) avges inom Klagshamns uppagningsområde. Under åre har 2 anläggningar inom Klagshamns uppagningsområde besöks av VA SYD. Dialog sker med olika yrkesmässiga verksamheer angående illåna/oillåna usläpp och bedömningar av kemiska ämnen och avloppsvaenkvalie. Tilläggsbesämmelser ill ABVA beskriver de krav som sälls på avloppsvaen från yrkesmässiga verksamheer. E digial verkyg, EnvoMap, används för karläggning av verksamheer med usläpp av processvaen som kommer in ill reningsverken i VA SYDs uppagningsområde. Verksamheerna konakas med krav om a lägga in sina kemikalier i EnvoMaps kemikaliesysem. Om verksamheerna har ufasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga får de e brev med krav på ufasning från de kommunala avloppe. Under åre har arbee lags på a uveckla verkyge inför invenering under våren 2017.

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 46 Allmänheen Informaion ill allmänheen och särskilda målgrupper är en vikig del av VA SYDs uppsrömsarbee. Under åre har 764 personer vari på sudiebesök på någo av våra avloppsreningsverk. Kreseum kreslopp och kunskapscenrum är nave i VA SYDs pedagogiska verksamhe och ligger i Malmö, bredvid Hyllie vaenorn. Under 2016 har 1354 skolelever besök Kreseum. Föruom guidade urer för skolelever har 3740 möesdelegaer besök Kreseum, varav 1667 besökare i regi av VA SYD och övriga i regi av våra hyresgäser. I mars besöke e dåvarande miljöminiser Åsa Romson Kreseum i regi av vår hyresgäs EON. Kreseum har delagi i samverkansprojek som Innocarneval med Malmö Sad och sommarskola illsammans med Vaenhallen science cener, Lund. På Världsvaendagen och Hylliedagen slog Kreseum upp dörrarna för allmänheen och bjöd på guidade visningar sam underhållning och ipspromenad i Vaenparken. Kreseum delog även på Malmö Sads gemensamma lärardag i sepember. Under senhösen påbörjades produkion av Kreseum film, en verksamhesberäelse på re minuer för lärare och poliiker som släpps under slue av januari 2017. Kommunikaionsarbee under 2016 innehöll bland anna: Informaionsblade Hållbar har gå u regelbunde ill VA SYDs kunder, med ips om hur man hanerar vaen och avfall på e hållbar sä. Hållbar nyskapades 2016 som en sammanslagning av Sorera och Hållbar vaen för e visa a avfall och vaen hänger ihop. En läsvärdesmäning i slue av 2016 visade a kännedomen är mycke hög, flerale har e posiiv inryck och ycker a innehålle är rovärdig. Näsan 7 av 10 svarar a de är beredda a ändra sina vardagliga ruiner för a värna om miljön. VA SYD har regelbunde kommunicera uppsrömsinformaion via vår webbsida och sociala medier, som Facebook och Twier. Vi når allmänhe och andra specifika målgrupper via regelbunde pressarbee med pressmeddelanden, blogg och nyheer. Arbee med och delagande i Svensk Vaen kampanjer e i samband med sora bilväarhelgen och Världsvaendagen under våren och Världsoaledagen under hösen VA SYD har delagi på olika akivieer för a lyfa uppsrömsfrågor och miljöfokus på e Malmöfesivalen och Borgeby Fäldagar

VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk 2016 47 Föreckning över bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Bilaga 8. Bilaga 9. Tekniska uppgifer Klagshamns avloppsreningsverk Pumpsaioner och bräddvaenmagasin i Malmö kommun Sammansällning av vaen och slamanalyser Föreckning över kemiska produker använda i drifen Föreckning över farlig sam övrig avfall Meallhaler i avvana slam Sysem för förbiledning vid Klagshamns avloppsreningsverk Sysem för inern belasning vid Klagshamns avloppsreningsverk Emissionsdeklaraion

Bilaga 1 Tekniska uppgifer Klagshamns avloppsreningsverk Anläggningsdel Uppgif Enhe Förbehandling Galler anal 2 med 2 mm spalvidd 2 med 3 mm spalvidd s Sandfång anal volym 2 400 s m 3 Försedimenering anal ya volym 4 1 000 2 200 s m 2 m 3 Biologisk behandling Lufningsbassänger anal volym 2 4 400 s m 3 Mellansedimenering anal ya volym 8 1 360 4 900 s m 2 m 3 Eferbehandling MBBR process anal volym fyllnadsgrad, nuv. fyllnadsgrad, framid 2 1 100 36 (400) 55 (600) s m 3 % (m 3 ) % (m 3 ) Tvåmediafiler anal ya 5 220 s m 2 Tank för FeCl 3 volym 2 * 28 1 * 2,5 m 3 m 3 Tank för kolkälla volym 3*23 m 3 Slambehandling Förjockare anal ya volym 2 985 266 s m 2 m 3 Rökammare anal volym 2 3 500 s m 3 Cenrifuger anal kapacie 2 2 * 15 s m 3 /h Slamlager anal ya volym 2 20 + 5 000 125 + 8 500 s m 2 m 3

Bilaga 2 Pumpsaioner och bräddvaenmagasin i Malmö kommun De pumpsaioner som ligger inom Klagshamnsverkes avrinningsområde är markerade i kursiv/fesil. Psn Adress Tillhör AAA Avfaren Arenan Anneorpsleden 392 D GK AEA Augusenborgsskolan D VA SYD AFA Amiralsgaan Frölichs väg D GK AGA Amiralsgaan Gusav Möllers gaa S VA SYD AKA Amiralsgaan Koninenalbanan D GK ANA Anneorpsleden Kvarere Valve D GK APA Ael Danielssons väg Pildammsvägen unnel D GK ASA Ael Danielssons väg Sofieholmsparken D GK BAA Bronsåldersvägen Arrievägen D GK BFA Borrgaan Fårögaan S VA SYD BKA Borrgaan Koserögaan S/D VA SYD BMA Barlasgaan Magasinsgaan S VA SYD BOA Bo 01 Väsra Hamnen HAV GK BPA Baromeergaan Parkeringen S VA SYD BRA Bullofa Riksväg 11 D GK BSA Bunkeflosrand mä VA SYD BTA Byggmäsargaan Tågmäsargaan D GK BVA Bunkeflo Vinrie S VA SYD BYA D Bunkeflovägen Yre Ringvägen D GK CLA Cypressvägen Lärkrädsgaan D GK CPA Carlsgaan Posen S VA SYD CSA Cenralsaionen S VA SYD DAA Dalaplan D GK DSA Kv Draken Sallerupsvägen Cykelbana D GK EGA Elinelundsvägen Grönbee D GK EYA Ekoduk Yreringvägen D GK FBA Flinrännegaan Blidögaan S/D VA SYD FJA Frihamnsallén Jörgen Kocksgaan S VA SYD FKA Föreningsgaan Kamrergaan S VA SYD FLA Förlägning Lindeborg D GK FOA Flinrännegaan Oljevägen S/D/O VA SYD FYA E65 Yre Ringvägen D+G GK GSA Gessie Södra Vägen S VA SYD GYA Gång/Cyckelväg Yre Ringvägen D Trafikverke

Bilaga 2 GÖA Görslöv S VA SYD HAA Hammars Park S/D VA SYD HKA Hindbyvägen Konenalbanan D GK HMA Havannagaan Kvarere Majsen S VA SYD HRA Hemsögaan Kvarere Renö S VA SYD HUA Husiemosse D GK IAA Inre Ringvägen Arlövsjärnvägen D GK IFA Inre Ringvägen Flygfälsvägen D GK IKA Inre Ringvägen Koninenalbanan D GK IMA Inre Ringvägen Munkhäegaan D GK IPA Inre Ringvägen Per Albin Hanssons väg D GK ISA Inre Ringvägen Segesvängen D GK IVA Inre Ringvägen Valdemarsro D GK IYA Inre Ringvägen Ysadvägen D GK JSA Järnvägen Sofiedal (Tvärförbindelsen Väg 101) D GK JYA Jägersrovägen Yreringvägen D GK KAA Kungsgaan Amiralsgaan D GK KBA Koninenalbanan Kvarere Bokvik D GK KHA Kungshälla Sallerupsvägen D GK KIA Koninenalbanan Indusrigaan D GK KKA Krombyvägen Käglinge S VA SYD KLA Kvarnbyleden Sallerupsvägen D GK KOA Kockums Friid S VA SYD KRA Kromby Byvägen S VA SYD KSA Klagshamnsvägen Södra Vägen D GK KYA Kalkbrosgaan Yre Ringvägen D GK LBA Lorensborgsg Ö Bunkeflovägen D GK LFA Lorensborggaans förlängning D GK LHA Ljuserögaan Hemsögaan S VA SYD LIA Limhamn D VA SYD LKA Lundavägen Koninenalbanan D GK LLA Lockarp S VA SYD LLA S Lockarp Slav, Vilande S VA SYD LLA DS LOCKARP DYKARSLAV, Ur Drif S VA SYD LPS GLOSTORP LPS, 30s S VA SYD LPS BUNKEFLOSTRAND LPS, 30s S VA SYD LPS Lockarp, 38s S VA SYD LSA Limhamns Småbåshamn S VA SYD LTA Lodgaan Terminalgaan S VA SYD

Bilaga 2 LYA Lockarp Yreringvägen D Trafikverke MAA Madrigalgaan Ael Danielssons Väg D GK MJA Mejselgaan Jörgen Kocksgaan S VA SYD MYA Magasine Yre Ringvägen D Trafikverke NSA Nummerolvsvägen Sallerupsvägen D GK NTA Nobelunneln S GK NYA Nordanå Yre Ringvägen S VA SYD OGA Orkangaan Grimsbygaan S VA SYD OIA OLJEVÄGEN, drifas av CMP S/D/O VA SYD OTA Oie Tegelbruksgaaan S VA SYD OXA Oie S/D VA SYD OYA Oshögavägen Ysadjärnvägen D GK PAA Pildammsvägen Anneorpsleden Vid Rondellen D GK PGA Pildammsvägen Gröndalsparken D GK PRA Peersborg Renspump R+G Svedab PYA Pildammsvägen Yre Ringvägen D GK RBA Ribersborgs Badsrand S VA SYD RJA Risebergabäcken Jägersrovägen D GK RMA Rödkullasigen Munkhäegaan D GK ROA Rosendal S/D VA SYD ROA L Rosendal S Trafikverke ROA T Rosendal S Trafikverke RTA Regemensgaan Thosgaan D GK RYA Renspumpanl. Yreringvägen/Lockarp D+R/S Trafikverke SAA Sockholmsvägen Almedalsbron D Trafikverke SBA Sadiongaan Bellevueparken D GK SDA Svängedammsvägen S VA SYD SIA Sibbarp S VA SYD SJA Sockholmskajen Jörgen Kocksgaan S VA SYD SKA Sockholmsvägen Krusegaan D GK SLA Slussen Slussplan D GK SMA Sadiongaan Mässhallarna D GK SPA Spillepengen S/D VA SYD STA Srandhem S/D VA SYD SUA Skumparpsvägen S VA SYD SUN38 Ön Sundholmsgaan 38 S HSB SVA Skruvgaan Väskusvägen S VA SYD SYA Skånegården Yreringvägen D Svedab SÅA Sensåkervägen D GK

Bilaga 2 SÄA Sadiongaan Ärholmsparken D GK SÖA Sallerupsvägen Ösra Kyrkogården D GK TDA Tofanäs Dagvaen D GK TIA Timoejvägen S VA SYD TKA Trafikplas Kronoorp D Trafikverke TLA Trelleborgsvägen Lockarps Kyrkoväg D GK TOA Toarp S VA SYD TSA Tofanäsvägen Sallerupsvägen D GK TUA Turbinen S/D VA SYD TVA Tullsorpsvägen Sallerupsvägen D GK VBA Väsra Kaarpsvägen Bennes väg D GK VCA Väsra Ciyunnel ansluning D Svedab VDA Väsrahamnen Dockorge S VA SYD VIA Väskusvägen Inre Ringvägen D GK VPA Väsra Kaarpsvägen Persborgsgaan D GK VRA Vinrie renspumpanläggning D+R/S Svedab VSA Väsrahamnen Sapelbädden S VA SYD VVA Väskusvägen Vinkelgaan D GK VYA D Vinrie Tygelsjösigen Yre Ringvägen D GK YCA Ysadsjärnvägen Ciyunneln D Svedab YLA Yreringvägen Lundaavfaren D Trafikverke YVA D Yreringvägen Vinrieleden D GK ÄHA Ärholmsvägen Holmasigen D GK ÄTA Äehögsvägen S VA SYD ÖCA Ösra Ciyunnel ansluning D Svedab ÖLA Ön Limhamn S VA SYD ÖNA Ösra Älvgaan Nepunibron S VA SYD ÖSA Ösanväg Sövdeborgsgaan S VA SYD

Bilaga 3 Sammansällning av vaen och slamanalyser Vaenanalyser I nedansående abell redovisas medelvärden i inkommande och ugående vaen. Mealler analyseras vid Vaenlaboraorie som e månadsblandprov per månad och övriga föroreningsparamerar vid laboraorie på Klagshamn i enlighe med abell 4. Flöde u från Klagshamnsverke under åre vari 7 624 617 m 3. Halerna i ugående vaen och usläppa mängder är beräknade från dea flöde och uppmäa haler i ugående vaen. Vad avser inkommande haler, har värden uppmäa vid inkommande provagningspunk använs vilke inkluderar inern föroreningsbelasning från såväl slambehandlingen som fileranläggningen. Parameer Anal värden under deekionsgräns Inkommande hal (mg/l) Inkommande Ugående Ugående hal (mg/l) Ugående mängd BOD 7 33/103 207 4,3 33 on COD Cr 18/117 483 31,3 239 on P o 5,1 0,20 1,4 on N o 47 10,3 78,5 on NH 4 N 25/100 29 2,3 17,5 on SS 226/338 275 1,9 154 on Aluminium 10/12 0,53 0,008 61 kg Järn 1,9 0,15 1 144 kg Bly 14/52 12/12 0,002 e.d 1 e.d 1 Kadmium 11/12 0,0001 0,00003 0,21 kg Arsenik 4/52 6/12 0,0022 0,0014 11 kg Koppar 8/12 0,084 0,016 124 kg Krom 7/52 6/12 0,0025 0,0011 8,6 kg Kvicksilver 43/52 12/12 < 0,00005 e.d 1 e.d 1 Nickel 1/12 0,0069 0,0051 39 kg Silver 13/52 11/12 0,0002 0,00006 0,49 kg Zink 0,083 0,018 133 kg Mangan 0,038 0,042 317 kg Kobol 1/52 0,0007 0,0008 5,8 kg 1 e.d= ej deekera i någo av de analyserade proverna under åre Sammansällning av anal kvaliesgodkända analyser (anal/månad) för usläppskonrollen vid Klagshamns ARV preseneras nedan. Merparen av analyserna har genomförs vid laboraorie vid Klagshamns ARV. De rödmarkerade siffrorna avser månader då anale godkända analyser är färre än

Bilaga 3 anale inern målsaa analyser. Orsaken för avvikande anale är problem med provagningsurusningen. Månad N o IN N o UT P o IN P o UT BOD 7 IN BOD 7 UT Januari 31 31 31 31 9 9 Februari 29 29 29 29 7 7 Mars 31 31 31 31 9 9 April 30 30 30 30 9 9 Maj 30 25 30 25 8 6 Juni 30 28 30 30 9 9 Juli 29 29 29 29 8 9 Augusi 30 31 31 29 9 10 Sepember 29 27 29 27 7 8 Okober 31 31 31 31 9 9 November 30 30 30 30 10 10 December 29 31 29 31 8 8 Summa 359 353 360 353 102 103 Medel 30 29 30 29 8,5 8,6 Mål 25 25 25 25 1 2/vecka 1 2/vecka

Bilaga 3 Slamanalyser Slamanalyser uförda på VA SYD Vaenlaboraorie Parameer Enhe Medelvärde Mavärde Anal värden Anal prov Mängd (kg/år) ph 8,0 8,5 12 12 mp 1 TS % 27,7 29,3 12 12 mp 8 666 667 Glödförlus % av TS 62,9 65,3 12 12 mp 546 000 N o 2 mg/kg TS 48 400 50 000 12 12 mp 42 000 P o 3 mg/kg TS 39 200 48 000 12 12 mp 34 000 NH 4 N mg/kg TS 9 400 12 000 12 12 mp 8 100 Järn mg/kg TS 99 100 120 000 12 12 mp 85 900 Aluminium mg/kg TS 5 400 7 300 12 12 mp 4 700 Bly mg/kg TS 18 45 12 12 mp 15,8 Kadmium mg/kg TS 0,89 1,1 12 12 mp 0,77 Koppar mg/kg TS 500 580 12 12 mp 435 Krom mg/kg TS 19 23 12 12 mp 16,5 Kobol mg/kg TS 3,0 3,5 12 12 mp 2,6 Kvicksilver mg/kg TS 0,43 0,68 12 12 mp 0,38 Nickel mg/kg TS 16 17 12 12 mp 13,8 Silver mg/kg TS 1,8 2,8 12 12 mp 1,6 Zink mg/kg TS 590 710 12 12 mp 508 Nonylfenol mg/kg TS 17 30 12 12 mp 14,7 PAH mg/kg TS 1,0 1,7 12 12 mp 0,84 PCB mg/kg TS 0,023 0,070 12 12 mp 0,020 Arsenik mg/kg TS 5,4 7,5 12 12 mp 4,6 Kalcium mg/kg TS 29 100 39 000 12 12 mp 25 200 Kalium mg/kg TS 1 000 1 300 12 12 mp 880 Magnesium mg/kg TS 4 000 5 500 12 12 mp 3 470 Mangan mg/kg TS 140 170 12 12 mp 123 Vanadin mg/kg TS 31 36 12 12 mp 27 Animon mg/kg TS 1,7 2,5 12 12 mp 1,5 Tenn mg/kg TS 16 20 12 12 mp 13,9 Vismu mg/kg TS 7,1 8,8 12 12 mp 6,1 Bor mg/kg TS 17 27 12 12 mp 14,9 1 Månadsprov (M) som besår av blandprov av sickprov från arbesdagar under en kalendermånad 2 Kjeldahl kväve, 3 Uppsluning med Kungsvaen.

Bilaga 4 Föreckning över kemiska produker använda i drifen Produknamn Leveranör Användning Omfaning/ förbrukning per år Maimal lagrad mängd Produkens klassificering: farokod, R fras Eanol 25 % Persorp Pharma Bakerieföda i denirifikaionsanläggning Sekundol 70 Kemeyl Bakerieföda i denirifikaionsanläggning Plusjärn Feralco Nordic AB Fällningskemikalie 620 m 3 60 m 3 F, Xn, R11, R20 208 m 3 60m 3 F, R 11 647,5 m 3 40 m 3 R21/22, R34 Superfloc C496 Kemira Kemi AB Slamförjockning 4,0 on 1 on Xi, R36 Ozon Primozone Bekämpning av filamen i ASP Väeperoid Hydroech Försökverksamhe, rening av biofilm på filerdukar 718 kg 0 O 30 kg 1 O, R8 C, R35 Xn, R20 22

Bilaga 5 Föreckning över farlig och övrig avfall Farlig avfall Avfallsslag Avfalls nr EWC kod Mängd (kg) Transporör Oljeslam 3150 130508 3 000 SYSAV Oljeavfall 3190 130899 11 760 SYSAV Laboraorieavfall 4210 160506 29 SYSAV Toal 14 789 Övrig avfall Avfallsslag Mängd (kg) Transporör Maavfall 1) 3) 1 820 VA SYD Pappersförpackningar 500 IL Recycling Konorspapper 570 IL Recycling Ofärga glas 90 IL Recycling Färga glas 180 IL Recycling Brännbar 6 250 IL Recycling Blandskro 14 940 IL Recycling Ljuskällor 10 IL recycling Elekronikskro, osanera 650 IL Recycling Baerier 50 IL Recycling Resavfall, brännbar hushållsavfall 1) 2) 2 116 VA SYD Sandfångssand 155 740 Ragnsells TOTAL 15 006 1) Basera på kärles sorlek och anal hämningar 2) Anagen densie på resavfall är 110 kg per kubikmeer 3) Anagen densie på maavfall är 250 kg per kubikmeer

Meallhaler i avvana slam Bilaga 6

Bilaga 6

Bilaga 6