Barn som far illa samverkan och forskning



Relevanta dokument
Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Sexuella övergrepp. Per Borgström barnläkare, barnpsykiater. Barnskyddsteamet Astrid Lindgrens barnsjukhus

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Att kunna se, att våga se

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

Det försummade barnet

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Barn utsatta för våld i Sverige

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar

Barn och ungas utsatthet för våld

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan

Kan man bli sjuk av ord?

Adolescents selling sex and sex as self injury

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Våld i nära relationer

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

VÅLD I NÄRA RELATIONER

Vad händer med barnen?

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Barnahus i Jönköpings län

Skadliga upplevelser i barndomen (Adverse Childhood Experiences)

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

VGR Barnskyddsteam. Innehåll. Övergripande uppdrag. Västra Götalandsregionens Barnskyddsteam. Anmälan till Socialtjänsten enligt SoL 14:1

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

Våga prata om sexuella övergrepp

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Sexuellt våld koppling till hälsa

Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

Att anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

Att ställa frågor om våld

Människohandel med barn för sexuella ändamål i Sverige

"Hur många vuxna tror på en unge egentligen???"

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Barnahuset Fyrbodal Maria Blomgren Rydell. Team ledare för Barnahus Fyrbodal

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Kan man bli sjuk av ord?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Barn som far illa & våld i nära relationer

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Ungdomar som begått sexuella övergrepp: omfattning och riskfaktorer. Hur får man till ett bra samtal om att våldta och vad kan ni på um göra?

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

DET GÄLLER EN AV FEM. fakta om barn, sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2014

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

Policy: mot sexuella trakasserier

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Kvalitetsgranskning. Barnahus Mellersta Skåne

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Trauma och återhämtning

Ensamkommande barn De mest utsatta!

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Barn som far illa Kandidatföreläsning

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Små barn och Trauma Stöd och behandling

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Barn med oro och rädsla i skolan

Transkript:

1 Barn som far illa samverkan och forskning Lund 27/9 Carl Göran Svedin Professor

2 Presentation Förekomst Samverkan - samråd Barnahus Konsekvenser - traumatisering Behandling BUP-Elefanten

3 Omsorgssvikt Familjevåld Fysisk barnmisshandel Sexuella övergrepp

4 Samband Sexuella övergrepp Kvinnomisshandel Barnmisshandel Omsorgssvikt

5 Samband Om kvinnomisshandel 15 gånger större risk för barnmisshandel (Jansson & Almqvist, 2000)

6 Barn i samhällsvård omsorgssvikt? År 2004 C:a 50.000 barn/år är föremål för en el flera öppenvårdsinsatser från Socialtjänstens under året C:a 20 202 barn/år vårdas enl. SoL el LVU utanför hemmet någon gång C:a 7 194 barn påbörjade en placering enligt SoL el LVU under året År 2004 blev 961 barn föremål för akut omhändertagande enl. LVU

7 Förekomst?? Barn i Stockholm födda 1968-75 riskerade under 18 års uppväxt att: 19% någon gång bli föremål för en barnavårdsutredning av dessa misshandel 16% omsorgssvikt 39% beteendeproblem/kriminalitet 45% skol-/psykologiska problem 31% andra problem 47% Winnerljung & Sundell

8 Barn som far illa: Familjevåld 10% av mellanstadieelever och 20 åringar rapporterar att vuxna i hemmet slagits vid något enstaka tillfälle 5% svarar att det hänt ofta 20% av utlandsfödda 20 åringar rapporterar att vuxna slagits i hemmet Kommittén mot barnmisshandel, 2001

9 Misstänkt polisanmäld barnmisshandel mot barn 0-14 år, hela landet 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 0-6 år 7-14 år

10 Misstänkt polisanmäld barnmisshandel mot barn 0-14 år, Skåne Mellersta Polisdistrikt Kommun Eslöv Hörby Höör Kävlinge Lomma Lund Staffanstorp Skåne Landet 2006 0-6 7-14 N (*) N (*) 7 (23) 27 (89) 5 (35) 14 (97) 2 (14) 19 (129) 4 (15) 31 (115) 0 13 (68) 20 (19) 66 (64) 3 (14) 25 (121) 105 (17) 1266 (108) 1351 (15) 7455 (82) * Antal per 100 000 invånare

11 Fysisk misshandel Undersökning av 10 års polisanmälningar i Linköpings polisdistrikt

12 Deltagare polisrapporter barn mellan 0-14 år gamla fysiskt misshandlade av någon med vårdansvar mellan 1986-1996

13 Polisanmälningar Lindell & Svedin. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2001;36:150-157 113 barn, 67 pojkar/46 flickor Incidens 0.5 Förta generationens invandrare 2.5 Andra generationens invandrare 0.5 Född i Sverige av svenska föräldrar 0.3

14 Polisrapporter Lindell & Svedin. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2001;36:150-157 46% levde med bägge sina föräldrar 58% hade två svenskfödda föräldrar 58% hade en verifierbar skada

15 Polisrapporter Lindell & Svedin. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2001;36:150-157 64% män misstänkt förövare 43% biologisk fader misstänkt förövare 21% biologisk moder misstänkt förövare 20% blev föremål för åtal 88% av dessa blev fällda till ansvar

Socialtjänstens akter Prior to the abuse incident Lindell & Svedin. Int J Soc Welfare 2004;13:340-349 16 44% tidigare rapporter om misshandel och omsorgssvikt 81% hade tidigare erhållitinsatser ekonomiskt bistånd förtur till barnomsorg hembesök av en socialsekreterare

Socialakter Prior to the abuse incident Lindell & Svedin. Int J Soc Welfare 2004;13:340-349 17 Majoriteten levde i hyreslägenhet Majoriteten av föräldrarna var arbetslösa 35% av föräldrarna hade missbruksproblem 35% av föräldrarna led av psykisk ohälsa En kombination av problem hos 11% av mödrarna och 4% av fäderna

Socialakterna Omedelbara insatser Lindell & Svedin. Int J Soc Welfare 2004;13:340-349 18 32% av barnen blev placerade i familjehem flickor invandrarbarn barn med skador 80% öppnades utredning

19 Tidiga riskfaktorer Deltagare lla gravida kvinnor vid MVC 1983, med förväntad förlossning vid Universitetssjukhuset i Linköping screenades med avseende på psykosociala risk faktorer

20 Resultat screeningen 81 av 1575 mötte kriterierna, och 78 accepterade att deltaga, dvs c:a 5% av en årskohort 78 mödrar utvaldes som referensgrupp

Uppföljning av barnen vid 16 års ålder Interventioner från socialtjänsten 21 Variabel och period Index grupp N = 76 Referens grupp N = 77 Odds ratio OR CI 95% sign Ekonomiskt bistånd 0-8 8-16 0-16 48 10 51 6 2 7 20.3 7.8-52.7 p< 0001 5.7 1.2-26.9 p=.0284 20.4 8.2-50.8 p< 0001 Barnomsorg 0-8 35 4 15.6 5.2-46.9 p< 0001 Kontakt person/familj 0-8 8-16 0-16 17 5 18 - - - Hemma-hos-terapi 0-8 8-16 0-16 8 3 8 - - - Svedin, Sydsjö, Wadsby, 2007

22 Fortsättning Variabel och period Index grupp N = 76 Referens grupp N = 77 Odds ratio OR CI 95% sign Frivillig familjehemplacering 0-8 8-16 0-16 14 6 18-1 1 6.6 0.7-56.3 p=.0840 23.6 3.1-181.9 p=.0024 Tvångsplacering I familjehem 0-8 8-16 0-16 14 6 18-1 1 5.3 0.6-46.9 p=.1300 14.3 1.8-112.6 p=.0118 Barnmisshandelsutredning 0-8 8-16 0-16 16 7 20-1 1 7.7 0.9-64.3 p=.0590 27.1 3.5-208.3 p=.0015 Utredning pga misstänkt sexuellt övergrepp 0-8 8-16 0-16 2 4 6 - - - Crime 8-16 4 -

23 Misstänkta polisanmälda sexualbrott mot barn 0-15 år, hela landet 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 1 2 3 1. Våldtäkt, våldtäktsförsök 2. Sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande 3. Sexuellt ofredande

24 Misstänkta polisanmälda sexualbrott mot barn 0-15 år, Skåne Mellersta polisdistrikt Kommun Eslöv Hörby Höör Kävlinge Lomma Lund Staffanstorp Skåne Landet 2006 1# 2# 3# N (*) N (*) N (*) 1 (3) 2 (7) 1 (3) 2 (14) 2 (14) 2 (14) 3 (20) 1 (7) 4 (27) 3 (11) 5 (18) 4 (15) 0 0 1 (5) 5 (5) 8 (8) 19 (18) 1 (5) 7 (34) 4 (19) 139 (12) 226 (19) 191 (16) 1134 (12) 1041 (11) 1428 (16) # 1 Våldtäkt, 2 sexuellt tvång, 3 sex ofredande *Antal per 100 000 invånare

25 Sexuella övergrepp Har du varit utsatt för något av följande mot din vilja? Någon har blottat sig för dig Någon har kladdat eller tafsat på dig Du har onanerat åt någon Du har haft samlag? Du har haft oralsex Du har haft analsex Någon form av övergrepp Någon form av penetrerande sex Flickor n = 2 324 % 27.4 54.7 4.9 10.5 5.8 2.5 13,5 Pojkar n = 2 015 % 8.5 15.2 3.0 4.7 3.4 1.6 5.5 Svedin, Priebe, 2004

26 Berättat för någon om sexuella övergrepp (n = 1,493) Priebe, Svedin, 2007 Kunnat prata med Flickor n = 1,244 (%) Pojkar n = 249 (%) χ 2 (df = 1) p Någon 1,013 (81.4) 172 (69.1) 19.34 <.001 Mamma 351 (28.2) 43 (17.3) 12.80 <.001 Pappa 160 (12.9) 34 (13.7) 0.12.734 Syskon 187 (11.6) 29 (11.6) 1.92.166 Jämnårig kamrat 781 (62.8) 111 (44.6) 28.58 <.001 Vuxen släkting eller vän 111 (8.9) 33 (13.3) 4.46.035 Professionell 117 (9.4) 7 (2.8) 11.85.001 Annan person 128 (10.3) 48 (19.3) 16.12 <.001 Händelsen blev anmäld tillt sociala myndigheter eller polisen 91 (7.3) 11 (4.4) 2.74.098

27 Presentation Förekomst Samverkan - samråd Barnahus Konsekvenser - traumatisering Behandling BUP-Elefanten

Anmälan 28 Polisen Social tjänsten Samråd Polisens förundersökning Socialtjänstens utredning BUP s krisinsatser Beslut/ Åtgärder

29 Samrådets syfte Göra en allsidig bedömning utifrån innehållet i anmälan och annan information i ärendet Om man går vidare, samordna och planera vem som gör vad och i vilken ordning

30 Presentation Förekomst Samverkan - samråd Barnahus Konsekvenser - traumatisering Behandling BUP-Elefanten

31 Bemötande Barn som varit utsatta (omsorgssvikt, psykisk misshandel, fysisk misshandel el sexuella övergrepp) har oftast en bristande självkänsla och ett bristande självförtroende Dessa barn behöver ett positivt bemötande och inledningsvis lätta frågor för att känna att de är kompetenta

32 Barnahus i Linköping Kunskap Sjukvård Barnmedicin/ gynekologi Brott Polis Terapi BUP Skydd Socialtjänst Forskning och undervisning

Barnahus Linköping 33

Waitingroom for young children 34

Waitingroom for teenagers 35

Room for forensic interviews 36

Room for listening to forensic interviews 37

Room for medical examination 38

39 Presentation Förekomst Samverkan - samråd Barnahus Konsekvenser - traumatisering Behandling BUP-Elefanten

40 Fysiska konsekvenser familjevåld Hög stress och alarmberedskap leder till hög utsöndring av kortisol och: utmattning/trötthet huvudvärk magont sömnsvårigheter ätstörningar

41 Psykiska konsekvenser familjevåld grundläggande osäkerhet ensamhetskänsla nedstämdhet maktlöshet rastlöshet svårt att koncentrera sig mardrömmar flash-backs inlärningsvårigheter

42 drar sig undan försämrade skolresultat Sociala konsekvenser familjevåld bär på en hemlighet, vågar inte prata lillgamla parentified child försöker vara till lags mobbar eller mobbas svårt att lita på andra trots, bråk eller inåtvändhet förvrängd verklighet

43 Psykiska problem 50-60 % av barn som bevittnat hur mamma misshandlats utvecklar symtom i klinisk mening (Graham-Berman, 2000)

44 Konsekvenser misshandel Fysiska skador, övergående permanenta Skolprestationer Kognitiva/perceptuella/attitydproblem Aggressivitet/externaliserande symtom Asocialitet Depressivitet/internaliserande symtom Självkänsla, självförtroende PTSD och diverse psykiatriska diagnoser

45 Långtidskonsekvenser misshandel Prospektiva longitudinella studier vanligare med asocialitet antisocial personality disorder prostitution IQ, läsförmåga depressivitet, ångest, suicidförsök Retrospektiva tvärsnitsstudier försämrad hälsa depressioner, suicidförsök

46 Symtom Antal studier/barn % barn med Spridning i % av symtom mellan de symtom olika undersökningarna Ångest 8/688 28 14 68 Rädsla 5/477 33 13 45 Posttraumatiskt stressyndrom* Mardrömmar 5/605 31 18 68 Generellt 4/151 53 20 77 Depression Nedstämd 6/753 28 19 52 Tillbakadragen 5/660 22 4 52 Självmordsbenägen 6/606 12 0 45 Dålig självkänsla 5/483 35 4 76 Somatiska krämpor 6/540 14 0 60 Mental ohälsa Neurotisk 3/113 30 20 38 Andra 3/533 6 0 19 Aggressivitet Antisocialt aggressiv 7/658 21 13 50 Brottslighet 1/25 8 8 Sexualiserat beteende* Olämpligt sexuellt. Beteende 13/1.353 28 7 90 Promiskuitet 2/128 38 35 48 Skol-/inlärningsproblem 9/652 18 4 32 Beteendeproblem Hyperaktivitet 2/133 17 4 28 Regression/omogenhet 5/626 23 14 44 Olagliga handlingar 4/570 11 8 27 Rymningar 6/641 15 2 63 Generellt 2/66 37 28 62 Självdestruktivt beteende Missbruk 5/786 11 2 46 Självskadande beteende 3/524 15 1 71

47 Långtidsprognos, psykisk hälsa Odds ratio Depressiva symtom 4.3 (2.1-7.0) Ångest och fobier 3.0 (1.3-4.3) Antisocialt beteende 2.3-4.4 Missbruk 2.8 Ätstörningar 2.9 (1.5-6.7) Självmordsbeteenden 11.5 (3.5-74.0) PTSD 28.6 Allmänna psykiatriska problem 3.8 (1.7-9.7)

48 Presentation Förekomst Samverkan - samråd Barnahus Konsekvenser - traumatisering Behandling BUP-Elefanten

Behandling Traumatiska upplevelser går inte över bara för att man sätter stopp för dem! De behöver bearbetas liksom dess skadeverkningar på självkänsla, tillit och psykisk hälsa.

Mål: traumafokuserad terapi 50 Berätta i detalj om övergreppet Uttrycka känslor av aggressivitet skuld skam äckel maktlöshet sorg stigmatisring Lära sig Skydda sig själv/säga nej Att inte utsätta sig för risker Förstärka självkänslan Acceptera det man varit med om Lära sig vad normal sex är Att glädjas åt sin barndom

51 Presentation Förekomst Samverkan - samråd Barnahus Konsekvenser - traumatisering Behandling BUP-Elefanten

52 BUP-Elefantens BUP-Elefanten behandlingsmodell Familje- Terapi Barnterapi EMDR Krisinsatser/ bedömning Nätverksterapi Psykofarmaka Samtalsterapi Symboldrama Bildterapi Individualterapi Gruppterapi Kombinationer

53 Nordisk förening mot barnmisshandel och Omsorgssvikt, NFBO www.nfbo.com NFBO s kongress Reykjavik, Island, 18-21 maj 2006

Tack för idag! 54