Generaldirektoratet för EU-intern politik Utredningsavdelning Struktur- och sammanhållningspolitik KULTUR OCH UTBILDNING LÄRARUTBILDNINGEN INOM EUROPEISKA UNIONEN: INNEHÅLL OCH KVALITET STUDIE SAMMANFATTNING IP/B/CULT/FWC/2006-169/Lot02-C02-SC02 03/2008 SV
Denna studie har begärts av Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning. Detta dokument offentliggörs på följande språk: Original: EN. Översättningar: DE, FR. Skribent: Ansvarig tjänsteman: Institute of Education, University of London, United Kingdom Gonçalo Macedo Utredningsavdelning Struktur- och sammanhållningspolitik Europaparlamentet B-1047 Bryssel E-post: ipoldepb@europarl.europa.eu Texten färdigställdes i 2008. Denna studie finns tillgänglig på följande: på intranätet: http://www.ipolnet.ep.parl.union.eu/ipolnet/cms/lang/en/pid/456 webbplats: http://www.europarl.europa.eu/activities/expert/estudies.do?language=sv Bryssel, Europaparlamentet, 2008. De åsikter som uttrycks i texten är helt och hållet skribentens egna och överensstämmer inte nödvändigtvis med Europaparlamentets officiella ståndpunkt. Eftertryck och översättning är tillåten för icke-kommersiellt bruk med angivande av källan och under förutsättning att utgivaren underrättas på förhand och erhåller en kopia.
Sammanfattning Den beställda undersökningen Denna rapport beställdes på begäran av Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning och utarbetades av en grupp från Institute of Education vid University of London. Den bygger på en undersökning av strukturen hos, innehållet i och kvaliteten på grundskolelärarutbildningen inom den offentliga sektorn i Europeiska unionen. Undersökningen består av tre delar med utförliga bilagor. I del I ges en allmän introduktion. Del II innehåller information om lärarutbildningssystemen i EU och här diskuteras kvalitetsfrågor och EU-samarbete. I del III presenteras slutsatser samt rekommendationer om lämpliga åtgärder. I bilagorna lämnas en kort faktaöversikt av grundskolelärarutbildningen i de 27 medlemsstaterna. Grundskoleutbildningen betraktas som särskilt viktig av de nationella regeringarna och arbetsgivarna. Man fäster stor vikt vid att höja kvaliteten på grundskolelärarutbildningen genom insatser som investeringar i fortbildning, systematisk introduktion i arbetslivet för nyutexaminerade lärare och handledning, möjligheter till fortlöpande kompetensutveckling för lärare och strikta kvalitetssäkringsförfaranden. Många individer och organisationer, däribland Europeiska kommissionen, arbetsgivare, lärare och föräldrar, har gett uttryck för oro för kvaliteten på grundskolelärarutbildningen. Brister när det gäller lärarnas undervisningsfärdigheter och yrkesutveckling har lyfts fram i nästan alla 27 medlemsstater. Dessutom ställs lärarna inför nya utmaningar på 2000-talet, bland annat klasser med barn som kommer från olika kulturer och har olika förstaspråk, olika nivåer på inlärningsförmågan och skilda individuella behov. Trots detta finns det inte mycket systematisk samordning mellan de olika inslagen i lärarutbildningen inom och mellan medlemsstaterna. Grundskolelärare inom och utanför EU Grundskolelärarna fyller en central funktion i de 27 medlemsstaternas nationella utbildningssystem och en effektiv grundskoleutbildning anses allmänt vara en nödvändig grund för gymnasieutbildning och övrig utbildning efter den obligatoriska skolgången. Den snabba förändringstakten i samhället och de höjda förväntningarna på skolan har breddat och fördjupat lärarnas roll. Till skillnad från andra yrken finns det dessutom en stor andel äldre arbetstagare inom lärarkåren. Inför framtiden är det viktigt att länderna inom (och utanför) EU fortsätter sina insatser för att utveckla lärarnas kunskaper och färdigheter och ytterligare utöka och förbättra utformningen av den grundläggande lärarutbildningen, introduktionskurser för nya lärare och yrkesutveckling. Man kan förutsätta att de som väljer att utbilda sig till grundskolelärare i regel är intresserade av en lärarkarriär, men skälen till att man väljer läraryrket varierar stort inom EU. I vissa länder betraktas läraryrket emellertid inte som ett prestigeyrke och man har problem med att behålla lärarstudenterna. En del söker in på lärarutbildningar för säkerhets skull för att ha något att falla tillbaka på om de inte lyckas hitta ett mer prestigebetonat arbete. I andra länder där lärarna är statligt anställda anses läraryrket ha högre status och läraryrket har även relativt hög status i flera skandinaviska länder. 1
Det finns vissa markanta skillnader mellan länderna när det gäller rekryteringsmetoder, utbildning, löner, anställnings- och arbetsvillkor, utvärdering och karriärstrukturer. Genom internationella analyser får länderna en möjlighet att lära sig mer om det egna systemet genom att jämföra sina erfarenheter med andra länders erfarenheter och bygga upp en kunskapsbas om hur olika utbildningspolitiska strategier påverkar lärarutbildningen. Ny forskning från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) visar att insatser för att öka lärarnas kompetens troligen är den mest effektiva politiska åtgärden för att åstadkomma betydande förbättringar av utbildningssystemen. Att tillhandahålla fler incitament för rörlighet och undanröja onödiga hinder kan bidra allmänt till att förbättra kvaliteten på undervisningen inom och utanför EU. Lärarnas geografiska rörlighet mellan länder har kopplats till ekonomiska incitament, men rörligheten för grundskolelärare är lägre än för gymnasielärare. Lärarrörlighet förekommer mest mellan länder som delar samma språk och som ligger nära varandra. Grundskolelärarutbildning Det står klart att många av de nationella utbildningssystemen för grundskolelärare inom EU-27 följer den allmänna tendensen med täta och omfattande reformer som direkt berör grundskoleutbildningen. Grundskolelärarutbildningen inom EU uppvisar vissa gemensamma allmänna drag. Inom den grundläggande lärarutbildningen kombineras ofta teoretiska universitets- eller högskolestudier med lärarpraktik. Det är vanligt att man inom de nationella systemen utbildar allround-lärare för att undervisa i grundskolan snarare än ämneslärare. Att främja nationell identitet och medborgaranda tycks generellt sett vara ett viktigt inslag i den europeiska lärarutbildningen. Det finns också ett tydligt mönster inom EU för den sammanlagda tid som enligt läroplanen bör ägnas åt undervisning och den tid som bör ägnas åt språk eller läsning. Den sammanlagda längden på den grundläggande lärarutbildningen (inklusive introduktionskurser för nyutexaminerade lärare och provanställning) varierar från tre till fem år. Det finns betydande variationer när det gäller examinationsförfaranden, kvalifikationsnivåer, introduktion för nya lärare och fortutbildning. Fortbildning för verksamma lärare är obligatorisk i bara elva medlemsstater och där den finns utgör fortbildning för det mesta mindre än 20 timmar per år. Ingen medlemsstat har obligatorisk fortbildning under mer än fem dagar per år. Bara hälften av de 27 medlemsstaterna erbjuder nyutexaminerade lärare stöd, t.ex. i form av introduktionskurser, fortbildning och handledning under deras första verksamhetsår. Kvalitetsindikatorer Det verkar finnas fyra internationellt erkända kvalitetskriterier som bidrar till ett ökat samförstånd om hur en bra lärarutbildning bör vara utformad: examinering, introduktion i arbetslivet, fortlöpande kompetensutveckling och kvalitetssäkring. Ny forskning tyder på att det finns en koppling mellan politiska insatser för att förbättra lärarnas kompetens och elevernas resultat. Grundskolelärarutbildning och elevresultat Det är användbart att försöka identifiera en koppling mellan nationella modeller för grundskolelärarutbildning och systematiska prestationer, vilket till exempel kan mätas genom OECD:s PISA-studie eller genom PIRLS, en undersökning som genomförts av Organisationen 2
för utvärdering av skolresultat (IEA). Ländernas prestationer varierar ofta enligt PISA- och PIRLS-studierna, men några länder har konsekvent presterat mycket bra resultat. Dessa uppgifter ger regelbundet upphov till preliminära analyser, och en av de senaste och mest heltäckande analyserna läggs fram i en undersökning som utförts av konsultföretaget McKinsey & Company (2007) med titeln How the World s Best-Performing School Systems Come Out on Top. I undersökningen granskas uppgifter från 25 skolsystem, av vilka tio var högpresterande, bland annat Belgien, Finland och Nederländerna från EU-27. Sju andra system, bland annat det brittiska utbildningssystemet, uppvisade en stark förbättringstendens. I McKinsey-rapporten dras slutsatsen att den faktor som inverkar mest på variationerna i elevernas studieresultat är lärarnas kompetens. Högpresterande skolsystem satsar, trots markanta skillnader i uppbyggnad och förhållanden, starkt på att förbättra undervisningen eftersom detta direkt påverkar elevernas studieresultat. Inom de högpresterande systemen prioriteras tre faktorer för att förbättra undervisningen: man söker aktivt efter personer som har rätt profil för att bli bra lärare, man utvecklar dessa personer till effektiva lärare och inför system och målinriktat stöd för att se till att alla barn får tillgång till undervisning av hög kvalitet. För att bygga vidare på dessa nyckelfaktorer krävs strikta normer och utvärderingar, tydliga resultatförväntningar, differentierat stöd för elever och lärare och tillräcklig finansiering. För att rekrytera och behålla kompetenta lärare har det i de högpresterande utbildningssystemen inrättats gemensamma strategier och bästa praxis för att locka till sig lämpliga lärarkandidater. Man satsar på marknadsföringskoncept och rekryteringsteknik som inspireras av näringslivet för att öka antalet sökande med hög kompetens, skapar alternativa utbildningsvägar för dem som redan har erfarenhet, effektiva urvalsmekanismer (med processer för att snabbt sålla bort lågpresterande lärare efter anställning) och bra ingångslöner. Inom de högpresterande utbildningssystemen har man inrättat mekanismer för att kunna identifiera en gemensam uppsättning egenskaper innan de färdigutbildade lärarna börjar undervisa: hög allmän läskunnighet och räknefärdighet, stark social kompetens och kommunikationsförmåga, vilja att lära och motivation att undervisa. Flera av de frågor som tas upp i McKinsey-undersökningen kommer att kräva ytterligare forskning, men en slutsats som står klar är att förbättrad kommunikation och utbyte av god praxis kan bidra stort till att förbättra kvaliteten på lärarutbildningen inom EU-27. Sammanfattningar och rekommendationer Den evidensbas som denna rapport bygger på är till stor del resultatet av ett omfattande internationellt samarbete som har lett till att fler databaser och strategiska initiativ än någonsin har tagits fram, bland annat jämförelser av elevers kunskaper i läsning, naturvetenskapliga ämnen och matematik. Det finns ett behov av att utöka det gränsöverskridande samarbetet för att behandla de frågor som tas upp i rapporten, vilket bland annat bör omfatta utbyte av god praxis samt diskussioner om nationella skillnader och hur man kan rätta till befintliga brister. Rapporten avslutas med rekommendationer inom följande sex politikområden: 1. Nationella skillnader och genomförandet av Bolognaprocessen Syftet med Bolognaprocessen är att inrätta ett europeiskt område för högre utbildning till 2010. De skilda nationella tillvägagångssätt som har valts för lärarutbildningen inom EU-27 understryker behovet av att utöka den gränsöverskridande dialogen i syfte att inrätta ett europeiskt organ för att öka samstämmigheten på detta område. 3
Ett forum bör inrättas för informationsutbyte inom områden med identifierade behov inom grundskolelärarutbildningen. Detta gäller särskilt tillhandahållande av fortlöpande kompetensutveckling och effektiviteten av denna, ett område där behoven är särskilt stora. Ett erkänt europeiskt organ bör inrättas. Ett organ som kan företräda lärarutbildningssektorn och fungera som ett språkrör bör uppmuntras. 2. God praxis inom den grundläggande lärarutbildningen Följande exempel på god praxis inom den grundläggande lärarutbildningen bör spridas inom EU-27: Inledande praktik före den grundläggande lärarutbildningen. Inledande praktik som en del av lärarutbildningen. En instuderingsperiod där de nyutexaminerade lärarna undervisar i skolan under ledning av en handledare. Prov eller andra utvärderingar som måste genomgås med godkänt resultat. Provanställningsperiod under överinseende av en handledare. Introduktionsperiod för nyutexaminerade lärare, med stöd av handledare. 3. Effektiv praxis för att rekrytera och behålla lärare Den nya rapporten från McKinsey & Co. (2007) bör ges omfattande spridning inom EU-27 och rapportens viktigaste rön om högpresterande utbildningssystem bör diskuteras, bland annat följande punkter: Att aktivt söka personer som har rätt profil för att bli lärare. Att utveckla dessa personer till effektiva lärare. Att införa system och målinriktat stöd för att se till att alla barn får tillgång till undervisning av hög kvalitet. 4. Strategisk användning av kvalitetssäkring Att förbättra utbildnings- och yrkesutbildningssystemens kvalitet och effektivitet inom EU är ett av de centrala målen i Lissabonprocessen, som ska nås före 2010. I rapporten från McKinsey & Co. konstateras även att följande inslag i de högpresterande utbildningssystemen är lämpliga att överföra till EU:s utbildningssystem: Strikta normer och utvärderingar. Tydliga förväntningar. Differentierat stöd för lärare och elever. Tillräcklig finansiering. Kvalitetssäkringen inom lärarutbildningen bör ses över för att överväga en lämplig avvägning mellan: kvalitetssäkring och kvalitetsförbättring, utvärderingsfrekvens och genomförande av rekommendationer, kvalitetssäkringsprocessens effektivitet och effekter. 4
5. Rätta till systematiska brister: introduktionsperioder De problem och utmaningar som nyutexaminerade lärare ställs inför är av allmän karaktär, och omfattar bland annat kontakter med föräldrar, ledarrollen i klassrummet, elevdisciplin, självförtroende, professionell identitet och behovet av kvalificerade handledare. En del av länderna har emellertid inte strikta introduktionssystem. Detta är en brist i systemet som måste rättas till. Formella introduktionssystem som stöds av öppna kvalitetssäkringsprinciper bör bli ett fast inslag i utbildningen av nya lärarkandidater inom EU-27. 6. Ökad lärarrörlighet I länder där situationen på arbetsmarknaden gör att utbildade grundskolelärare har svårare att finna arbete kan möjligheten att arbeta i ett annat EU-land vara lockande. I en ny rapport från Europeiska kommissionen anges emellertid att lärarrörligheten mellan länderna är lägre för grundskolelärare än för gymnasielärare. Ökade incitament för ökad rörlighet och ytterligare insatser för att undanröja hindren för lärarnas rörlighet bör övervägas, möjligen i form av praktisk hjälp med flytt, barnomsorgsförmåner och språkinlärning. 5