Avdelning Koncessioner och kommunikation Enheten Tillståndsärenden, Delprojektledare Eva Altin eva.altin@svk.se Tel 010 475 87 61 Eva Espling, Sweco Lokaliseringsstudie Förnyelse av Grundfors stamnätsstation med tillhörande 400 kv- och 220 kv- ledningar 2017-10-30
Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Allmänt om station Grundfors... 4 2 Alternativ... 6 2.1 Allmänt... 6 2.2 Alternativa ställverksplaceringar... 6 2.2.1 Alternativ A... 7 2.2.2 Alternativ B, Öster... 8 2.2.3 Tidigt avförda alternativ... 9 3 Omgivningsbeskrivning och påverkan... 11 3.1.1 Påverkan på landskapsbild och boendemiljö... 11 3.1.2 Påverkan på naturmiljön... 12 3.1.3 Påverkan på kulturmiljön... 13 3.1.4 Påverkan på rekreation och friluftsliv... 13 3.1.5 Påverkan på rennäring... 13 3.1.6 Påverkan på naturresurser... 14 3.1.7 Planförhållanden... 14 3.2 Avfört alternativt B, Öster... 15 3.3 Förordat alternativ... 15 3.3.1 Luftledning... 15 3.3.2 Utbyggnadsförslag... 15.
1 Inledning 1.1 Bakgrund Stamnätsstation Grundfors, som innehåller 400-, 220 kv- och 130 kv-ställverk, är på väg att uppnå sin tekniska livslängd och riskerar därmed att inte uppfylla kraven på driftsäkerhet och teknisk funktion. Svenska kraftnät har för avsikt att anlägga en ny modern stamnätsanläggning i Grundfors för vilket en förstudie har genomförts och alternativa lokaliseringar har utretts. 1.2 Allmänt om station Grundfors Utredningsområdet för ledningsändringarna kring station Grundfors ligger ca 25 km sydöst om Storuman vid byn Grundfors i Storumans kommun i Västerbottens län, se kartutsnitt i figur 1. Området består av skogsmark och passeras av väg 969. Ledningsändringarna sker i ett begränsat område på ca 1 km x 1 km kring station Grundfors.
Figur 1. Översiktskarta.
2 Alternativ 2.1 Allmänt Vid utredning och val av placering av Svenska kraftnäts förnyade stamnätsanläggning har följande huvudförutsättningar beaktats: > Undvik om möjligt att placera ställverk så att nybyggnation sker i närhet av eller under idrifttagna anläggningsdelar då detta innebär risk för arbetsmiljörelaterade problem i byggskedet. > Befintliga ledningar och stolpar bör återanvändas så långt möjligt för att undvika onödiga markintrång och av kostnadsskäl. > Så få nya fastigheter som möjligt bör beröras av den nya byggnationen > Undvik om möjligt korsningar mellan stamnätsledningar. 2.2 Alternativa ställverksplaceringar Då anslutning till den nya stamnätsstationen enbart kan ske på specifika platser i förhållande till den befintliga stationen är det geografiska utredningsområdet begränsat. Ledningarna som påverkas av omdragning i samband med stationsflytten är Svenska kraftnäts 400 kv-ledningar UL1 S1-3, UL1 S4-5, UL5 S1-5 och UL28, 220 kv-ledningen AL7 S1 och Vattenfall Eldistributions 130 kv-ledningar NL2 S1 och NL3 S2.
2.2.1 Alternativ A Lokaliseringsalternativ A är beläget i skogsmark i Joranselbergets östra sluttning strax nordväst om den befintliga stamnätsstationen Grundfors, se figur 2. Strax norr om ställverket passerar en mindre väg till bebyggelsen i nordväst. Etableringsområdet ligger i en kuperad terräng med små- och storblockig och sandig morän. Stationsområdets östra del är relativt plant för att mot väster övergå i mycket brant lutning. Figur 2. Lokaliseringsalternativ A.
2.2.2 Alternativ B, Öster Lokaliseringsalternativ B är beläget ca 70 meter norr om den befintliga anläggningen, se figur 3. Etableringsområdet består av sluttande skogsmark som används som rekreations och friluftsområde. Rakt genom området går en motionsslinga med elbelysning. I området finns även ett våtmarksområde. Strax söder om alternativet passerar väg 969. Figur 3. Lokaliseringsalternativ B.
2.2.3 Tidigt avförda alternativ Svenska kraftnät har även utrett andra lokaliseringar för ny stamnätsanläggning men dessa avfördes tidigt i processen. Alternativ med ombyggnad inom befintlig stamnätsanläggning. Alternativet avfördes med anledning av: alltför stora arbetsmiljörisker med rivning och ombyggnad i spänningssatt anläggning. erforderliga avbrottstider för att genomföra stationsombyggnaden är ej möjliga ur driftsynpunkt för stamnätet. Figur 4. Alternativ med ombyggnad inom befintlig stamnätsanläggning.
Alternativ med ny placering söder om befintligt ställverk Alternativet avfördes med anledning av att området redan är ianspråktaget av Vattenfall Vattenkraft samt Vattenfall Eldistribution. Figur 5. Alternativ med ny placering söder om befintligt ställverk
3 Omgivningsbeskrivning och påverkan 3.1.1 Påverkan på landskapsbild och boendemiljö Landskapet består av kuperad skogsmark och domineras av befintlig stamnätsstation, kraftledningar och vattenkraftstationen i Umeälv. Alternativ A, valt alternativ Alternativ A planeras i anslutning till befintligt ställverksområde och närområdet är redan exploaterat. Närmaste bebyggelse ligger ca 600 meter nordväst om stationen och avskärmas med mellanliggande skogsmark, se figur 6. Alternativ A bedöms inte utgöra någon ny påverkan på landskap och boendemiljö. Figur 6. Karta med alla intressen, nuvarande station och Alternativ A och B.
Alternativ B, Öster Alternativ B är det alternativ som ligger närmast bebyggelsen i Grundfors. Stationen skulle hamna ca 300 meter från närmaste bostadshus i Grundfors. Området är kuperat och består till stor del av myrmark. 3.1.2 Påverkan på naturmiljön Utredningsområdet består av yngre tall och björk. Jordarterna som dominerar i området är morän. Runt det lilla vattnet i norra delen av utredningsområdet finns ett långsträckt torvområde, se Figur 6. I kanten av området mot sydväst dominerar berg med ett tunt överliggande lager av morän. Alternativ A, valt alternativ Påverkan på naturmiljön av etableringsområdet i Joranselbergets östra sluttning sker i och med markarbeten i form av utjämning och massbalansering. Mot bakgrund av att området redan är påverkat av kraftledningar och det befintliga ställverket bedöms den sammanlagda påverkan på miljön i området bli acceptabel. Inga skyddade växt- och djurarter påträffades under fältbesök vid alternativets stationsplacering. Ledningsåtgärderna medför en mindre påverkan på naturmiljön. De norrifrån anslutande ledningarna kommer att korsa ett våtmarksområde. Våtmarksområdet innehåller en mindre tjärn som hyser ett visst naturvärde (naturvärdesklass 4) och en bäck som bedömts hålla påtagliga naturvärden (naturvärdesklass 3) enligt genomfört fältbesök. Detta område är dock inte större än att det kan korsas över med ett spann med vardera ledning. Endast en stolpe kommer att placeras i våtmarksområdet. Området ligger på ett tillräckligt långt avstånd från Umeälven för att inte omfattas av strandskydd. Alternativ B, Öster Etableringsområdet består av skogs- och våtmark och bedöms som orört utifrån ett exploateringsperspektiv. En del av detta område utgörs även av våtmark som är sankt och blött, vilket i sin tur kan försvåra etableringen, se figur 6. Påverkan på naturmiljön sker i och med markarbeten i form av grävning vid alternativets stationsplacering. Ledningsåtgärderna medför även dessa en påverkan på naturmiljön. Detta alternativ medför att mer omfattande ledningsåtgärder i orörd skogsmark behöver göras än för Alternativ A. De söderifrån anslutande ledningarna kommer att korsa över våtmarksområdet med en bäck som bedömts hålla påtagliga naturvärden (naturvärdesklass 3).
Området ligger på ett tillräckligt långt avstånd från Umeälven för att inte omfattas av strandskydd. 3.1.3 Påverkan på kulturmiljön Vid kulturvärdesinventering på platsen samt vid sökningar i Informationssystemet om fornminnen (FMIS) och Sametingets kartdatabas finns ingen antydan till att det på platsen finns kulturhistoriska lämningar som berörs av verksamheten. Alternativ A, valt alternativ Inga intressen på kulturmiljö påverkas. Alternativ B, Öster Se Alternativ A. 3.1.4 Påverkan på rekreation och friluftsliv Alternativ A, valt alternativ Området är idag påverkat och bedöms inte användas som rekreationsområde. Tillgängligheten till Joranselbergets östra sida bedöms bli något reducerat med detta alternativ. Bedömningen är att det inte kommer att påverka rekreation och friluftsliv negativt. Alternativ B, Öster Alternativ B står inom ett oexploaterat område som används till friluftsliv och rekreation såsom motion, bärplockning m.m. Ställverket står mitt i en motionsslinga med elbelysning som skulle behöva omlokaliseras. Dessutom finns en skjutbana strax öster om ställverksalternativet vilket inte är lämpligt för ställverket och anslutande ledningar. 3.1.5 Påverkan på rennäring Utredningsområdet ligger inom Ubmeje tjeälddie samebys vinterbetesmarker. På grund av pågående kraftverksverksamhet och närhet till bebyggelse bedöms inte området nyttjas av samebyn. Alternativ A, valt alternativ Rennäringen bedöms ej påverkas. Arbete sker i dialog med berörd sameby. Alternativ B, Öster Se Alternativ A.
3.1.6 Påverkan på naturresurser Alternativ A, valt alternativ Området för det nya ställverket innebär att avverkning av skog behöver ske. Alternativet innebär att stora mängder massor, huvudsakligen morän, behöver omfördelas för att kunna jämna av marken inför etablering av anläggningen. Massorna bedöms kunna återanvändas vilket medverkar till massbalans i projektet och minskar därmed den negativa miljöpåverkan för transport av material. Området är i dag delvis påverkat av ledningsgator och skötselvägar vilket gör att det redan är exploaterat och bedöms inte få någon förändrad användning av marken. Alternativ B, Öster Området för Alternativ B innebär att avverkning av skog behöver ske. Ställverkets placering kräver omfattande markåtgärder med bland annat bortforsling av stora mängder massor p.g.a. att det är våtmark vilket leder till höga kostnader och miljöpåverkan. Även i alternativ B behöver massor omfördelas för att uppnå massbalans. Alternativet innebär längre ledningsomdragningar och etablering av väg för åtkomst till området, vilket medför ett större markintrång än Alternativ A. 3.1.7 Planförhållanden Alternativ A Alternativet är beläget utanför detaljplanelagt område. Stationen bedöms vara förenlig med den kommunala planeringen (Storuman kommuns översiktsplan). Alternativ B, Öster Se Alternativ A.
3.2 Avfört alternativt B, Öster Alternativ B har inga fördelar jämfört med Alternativ A. Nackdelar med placering enligt Alternativ B: > Obruten mark tas i anspråk. > Störst påverkan på omgivande intressen. > Längre omdragningar av anslutande ledningar och anslutande väg. > Ställverkets placering kräver omfattande markåtgärder med bland annat bortforsling av stora mängder massor p.g.a. att det är våtmark vilket leder till höga kostnader och miljöpåverkan. > Våtmarksområdet mellan alternativ A och B påverkas mer negativt av ledningsåtgärderna som behövs i alternativ B. Alternativ B har avförts p.g.a. påverkan på ett flertal allmänna och enskilda intressen, samt att det kräver lång omdragning av kraftledningar och anslutande väg. 3.3 Förordat alternativ 3.3.1 Luftledning Idag och inom överskådlig framtid kommer luftledning för växelström att vara huvudalternativet när Svenska kraftnät planerar stamnätet. Detta beror på att det är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt att överföra el med luftledning. Det är även fördelaktigt ur reparationshänseende med korta avbrottstider. Luftledning är därför huvudalternativet vid om- eller tillbyggnader i stamnätet. 3.3.2 Utbyggnadsförslag Fördelar med placering enligt valt Alternativ A: > Stora fördelar ur arbetsmiljösynpunkt. > Ställverket byggs i sin helhet utan närhet till spänningssatta ledningar, vilket innebär att entreprenaden inte är tidkritisk och underlättas ur arbetsmiljöperspektiv. > Omdragningen av ledningar genom obruten mark blir kort och nya markintrång blir mindre än i alternativ B. > Befintlig väg kan användas. Nackdelar med placering enligt alternativ A: > Obruten mark tas i anspråk.
> Ställverkets placering kräver markåtgärder. Utifrån de utredda alternativen bedöms stationsplacering och ändring av ledningar enligt Alternativ A utgöra det bästa alternativet då man sammanväger faktorerna miljökonsekvenser, teknisk genomförbarhet samt arbetsmiljösäkerhet. Därmed förordar Svenska kraftnät Alternativ A. Det förespråkade alternativet är samrått med länsstyrelsen och beslut har erhållits om att en lokalisering enligt Alternativ A, valt alternativ, inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 miljöbalken.