Struktnytt. Vi försöker identifiera en sinner turned saint David Newman, Rogge Global Partners

Struktnytt STRUKTURINVESTS KUNDTIDNING NR 3 NOVEMBER 2012 Vi försöker identifiera en sinner turned saint David Newman, Rogge Global Partners På längre sikt är börsen alltid intressant Anders Alvin och Georg Norberg, Granit Fonder Strukturerade placeringar erbjuder oslagbara möjligheter Claes Tallhage, Strukturinvest Fondkommission

2 Strukturinvest Fondkommission är ett oberoende värdepappersbolag specialiserat på utveckling och implementering av finansiella investeringslösningar. Vi har skapat en marknadsnära verksamhet som tillgodoser och är lyhörd för marknadens skiftande behov och vi arbetar för att skapa attraktiva kombinationer av avkastning och risk, med investerarens intressen i fokus. Strukturinvest Fondkommission har en genomgående hög kvalitetsnivå på såväl produkter som service, med syfte att långsiktigt skapa en nytta som överträffar vad övriga aktörer i marknaden har att erbjuda. Strukturinvest Fondkommission står under Finansinspektionens tillsyn.

Litterarum radices amarae, fructus dulces Kunskapens rot är bitter, men dess frukter är söta är ett av många bevingade uttalanden från den romerske talaren och politikern Cicero. Att kunskapens frukter är söta vet vi och att investera i kunskap bör därför vara en god investering. Strukturakademin har varit en viktig del av Stukturinvests utbud sedan företaget grundades 2009 och sedan dess har efterfrågan på våra utbildningar bara växt. Idag håller vi löpande kostnadsfria utbildningar runt om i landet. Utöver det publicerar vi regelbundet fördjupande material på vår hemsida. På sidan 10 kan du läsa ett utdrag ur Strukturakademin som handlar om volatilitet. I detta nummer av Struktnytt möter du också flera personer som byggt sin framgång på kunskap. Anders Alvin och Georg Norberg har decenniers erfarenhet av fondförvaltning och en rad utmärkelser i bagaget. Den gedigna erfarenheten är idag deras kanske starkaste konkurrenskraft och grundstenen i det egna fondbolaget Granit Fonder. David Newman valde tidigt att fokusera på kreditmarknaden och är idag chef för den globala high yield förvaltningen på Rogge Global Partners i London. Claes Tallhage är Strukturinvests CIO och ansvarig för den diskretionära förvaltningen. Med en flerårig erfarenhet av utveckling och handel med strukturerade derivat förvaltar han idag de diskretionära portföljerna Trygg och Offensiv. Vi hoppas att du ska finna detta tredje nummer av Struktnytt intressant och lärorikt. När du känner dig fullmatad på kunskap rekommenderar vi att du bläddrar fram till sidan 22 och tar del av våra filmtips. Trevlig läsning! Innehåll Svensk fondförvaltnings veteraner... 4 Hallå, hör du mig?... 8 Strukturakademin: Volatilitet... 10 Från spiondrömmar till high yieldförvaltning... 14 Modernare kapitalförvaltning... 19 Ta makten över din pension...20 Strukturinvests filmtips... 22 3

Svensk fondförvaltnings veteraner Anders och Georg, som till vardags går under namnet Jojje, inledde sina karriärer i den svenska finansbranschens begynnelse under tidigt 80-tal. Sedan dess har mycket hänt. Under sina år som förvaltare har Anders och Jojje sett aktiehandeln förvandlas från ett manuellt arbete baserat på dagsgammal information till en fullkomligt datoriserad process där information och rykten snurrar allt snabbare. 2010 startade de sitt eget fondbolag, Granit Fonder. Vad skiljer Granit Fonder från andra fondbolag? G: Granit är startat av förvaltare med en lång erfarenhet, det finns faktiskt få som har så lång erfarenhet av förvaltning som vi har. Vi har funnits med sedan aktiehandeln tog fart i Sverige och många som var med på den tiden har hunnit lämna branschen. Vad har ni för bakgrund? A: Jag började min karriär i finansbranschen 1982 och arbetade först på mäklarsidan och sedan som aktieförvaltare. Mitt intresse för den asiatiska marknaden väcktes tidigt och under hela min förvaltarkarriär har jag ägnat mig åt Asien och då framför allt Kina. 1993 startade jag WASA Asienfond och på Ålandsbanken förvaltade jag Sveriges första Kinafond, China Growth. År 2002 och 2003 fick jag utmärkelsen Stjärnförvaltare av Morningstar i klassen Globala Aktier. G: Jag började på Handelsbanken 1978 och fick sedan möjlighet att vara med och starta upp en ny fondkommissionär. Jag började arbeta med förvaltning under tidigt 90-tal och har hela tiden hållit mig till den svenska aktiemarknaden. Under 12 år arbetade jag på Erik Penser där jag startade och förvaltade Erik Penser Hedgefond. Sedan gick jag över till Ålandsbanken där jag förvaltade Småbolagsfonden som 2009 var Sveriges bästa aktiefond. På Ålandsbanken träffade jag Anders och 2010 bestämde vi oss för att starta vårt eget fondbolag. Berätta om era fonder. G: Eftersom vi hade lång erfarenhet från den svenska respektive kinesiska marknaden blev det naturligt att starta med fonder mot de marknaderna. Granit Småbolag är en traditionell småbolagsfond som investerar i små och medelstora svenska bolag. Fördelen med att investera i mindre bolag är att jag som förvaltare kan få en bättre insyn i bolagets verksamhet. Jag följer bolagen länge och lär ofta känna bolagens ledning. A: Granit Sverige 130/30 och Granit Kina 130/30 är aktiefonder med exponering mot den svenska respektive kinesiska marknaden. 130/30 reglerna ger fonderna 4

möjlighet att över- eller underexponera fonden mot aktiemarknaden. Då traditionella aktiefonder har en exponering om 100 % mot aktiemarknaden kan vi ha en exponering från 70 % till 130 %. Vi startade fonderna för att vi tyckte att de tillförde något på den svenska marknaden. Idag finns det endast ett fåtal sådana fonder i Sverige. Varför då? G: De är svårare att förvalta. Reglerna ger mig som förvaltare möjligheten att slå index genom att öka exponeringen när marknaden stiger och minska exponeringen när marknaden faller, men fattar jag fel beslut och trycker på gasen när jag borde bromsa och vice versa kan ju konsekvenserna istället bli de motsatta och min fond går sämre än index. Här har jag haft mycket nytta av mina erfarenheter från hedgefondförvaltning. Basfonden är det senaste tillskottet bland era fonder. Vad skiljer den från traditionella fonder och vem passar den för? G: Basfonden är en trendföljande fond i UCITS-format. Den är en basplacering för den som vill ha en trygg placering med en bred spridning och inte vill behöva se över sitt sparande hela tiden. Fonden är valbar för många och finns bland annat i PPM. Den har en rimlig förväntad avkastning till en låg risk. Hur ser en vanlig arbetsdag ut? G: Jag börjar runt 8 med att hämta in information, läsa nyheter och analyser. Nästan varje dag går jag på något företagsbesök för att fördjupa mig i ett företag jag är intresserad av. Jag går också på makroekonomiska föreläsningar. Allt handlar egentligen om att samla in information som sedan ligger till grund för eventuella investeringsbeslut. Vi ägnar oss alltså inte åt någon daglighandel utan bevakar marknaden och investerar när vi hittat ett bolag vi tror på. Investeringarna är långsiktiga och vi behåller bolagen så länge vi tror på dem. A: För mig ser det lite annorlunda ut då den kinesiska marknaden stänger 10 svensk tid. Jag uppdaterar mig på vad som hänt på den kinesiska marknaden i mobilen direkt när jag vaknar. Ska jag göra några förändringar i innehaven i fonden gör jag dem mellan 7-10 på morgonen. Då jag bevakar den kinesiska marknaden kan jag inte besöka företag på samma sätt som Jojje. Istället läser jag nyheter och analyser. Jag har också tät kontakt med ett antal kinesiska analytiker. Nackdelen med att sitta i Sverige är att jag inte får samma insyn i bolagen. Å andra sidan kan det ibland vara bra att få ett helikopterperspektiv på marknaden. Jag tittar ofta på sektorer jag tycker är intressanta och köper ett par bolag i samma bransch för att minska den bolagsspecifika risken. På den kinesiska marknaden får man på ett annat sätt ta hänsyn till att det kan dyka upp skandaler som kan skada ett företag, som till exempel den uppmärksammade melaminskandalen i mjölkindustrin för ett par år sedan. Vad är det roligaste med era jobb? Vad är det mest utmanande? G: Det roligaste är att du inte vet vad som ska hända när du vaknar på morgonen, men det är också det mest utmanande. A: Dina prestationer mäts imorgon kan alla läsa i tidningen hur du presterade igår. Vad är den största skillnaden med att arbeta som förvaltare idag jämfört när ni påbörjade era karriärer? G: Internet! Idag har vi ett helt annat informationsflöde än för 30 år sedan och alla har tillgång till all information samtidigt. Du har kortare betänketid och då är det helt klart en fördel att ha en lång erfarenhet. Jag vet ofta hur marknaden ska reagera på en viss händelse. Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika sektorer. IT och läkemedel är de branscher där det hänt mest och de som är 5

svårast att förstå sig på. En annan skillnad är att analytikerna har blivit duktigare. Dagens aktieanalytiker är idag oerhört skickliga och har förutom en hög utbildning också erfarenhet från den bransch de bevakar. I media läser man ofta att analytikerna inte är kompetenta. Det stämmer inte! Analytikerna har aldrig varit kunnigare än idag. Att kunna förutspå en aktiekurs är dock en helt annan sak. Vad kännetecknar en framgångsrik förvaltare? G: Tålamod. Du måste orka vänta på att det du tror ska hända faktiskt händer och inte ryckas med i ruset och sälja av förhastat. Har du tänkt rätt från början kommer det att betala sig. A: Samtidigt gäller det att inte gifta sig med en aktie, dvs du måste kunna ompröva dina uppfattningar om ett bolag. Man brukar säga att marknaden alltid har rätt, och det stämmer ju faktiskt. Vad har ni för råd till den som drömmer om att bli förvaltare? G: För att bli förvaltare måste du ha branscherfarenhet från antingen aktiehandel eller analys. Det kan också vara en god idé att testa med en egen portfölj. Jag vill påstå att fler kan bli duktiga förvaltare än duktiga analytiker. A: Det är en liten nyrekrytering till den typ av traditionell förvaltning vi håller på med, den har minskat till förmån för kvantitativ förvaltning. Att skaffa sig kvantutbildning kan därför vara en bra idé. Jojje, vad är din syn på den svenska marknaden på ett års sikt? G: Vi är utlämnade till en skuldkris som ligger i händerna på Europas politiker. Därför är det omöjligt för mig att uttala mig om hur börsen kommer utvecklas på kort sikt. På längre sikt är dock börsen alltid intressant! Just nu är börsen normal, varken billig eller dyr. Tar man hänsyn till den låga räntan är aktier dock billigt. Den låga räntan kommer förr eller senare leda till inflation och då är aktier ett inflationsskydd. Vi har haft en ovanligt dålig börs under de senaste drygt 10 åren utan någon tydlig riktning. Historiskt har det inte funnits några sådana perioder som sedan inte följts av uppgångar och det finns de som säger ett decennium av stark börsutveckling väntar. Anders, vad är din syn på den kinesiska aktiemarknaden på ett års sikt? A: Den kinesiska ekonomin växer och efterfrågan ökar. Aktiemarknaden är dock inte lika utvecklad som den svenska och är därför svårare att förutse. Utvecklingen styrs i hög grad av politiska beslut. Det talas mycket om en inbromsning i Kina men i min mening är det inget man behöver oroa sig för än så länge. Kina har fortfarande en mycket hög tillväxt i ett globalt perspektiv, men världskonjunkturen påverkar ändå den kinesiska BNP-tillväxten och avgör om tillväxten blir en procentenhet högre eller lägre. Kinas export står för en relativt liten del av BNP, men landet är ändå beroende av internationella kapitalflöden och känner av krisen mer än man kanske kan tro. Vilka bolag/sektorer är mest intressanta på den kinesiska marknaden för tillfället? A: Allt som är konsumentrelaterat; bilar, livsmedel, vitvaror. Även bostadsbyggande. Det är den inhemska efterfrågan som är den viktigaste. Du har bevakat den kinesiska marknaden länge och var en av de första som började handla med kinesiska aktier. Hur upplever du den utveckling som skett i den kinesiska ekonomin under denna period? Vad är mest slående? A: Vad är inte slående? Allt är totalt annorlunda idag. När jag gjorde mina första besök i Kina för 20 år sedan trodde jag inte att det under min livstid skulle bli aktuellt att handla med kinesiska aktier. Sedan dess har Kina tagit ett stort steg framåt, även om det fortfarande är en lång bit kvar. Att besöka ett stort kinesiskt bolag idag är precis som att besöka ett amerikanskt bolag. Alla pratar engelska och de flesta har en internationell examen. För tio år sedan skedde all kommunikation via tolk. Mindre kinesiska bolag är dock svårare att bevaka. Det mest slående är nog ändå att ett land som Kina faktiskt lyckats skapa denna tillväxt. Vilken är den bästa investering ni gjort personligen? G: Husköp är väl det man som förvaltare brukar svara på den här frågan? Skämt å sido, vi köpte båda hus i mitten av 90-talet vilket självklart varit en god investering. Vilket drömyrke hade ni som små? A: Enligt min mamma ville jag bli urmakare. G: Min mamma jobbade på reklambyrå så jag tänkte att jag nog skulle hålla på med reklam på ett eller annat sätt. Vad skulle ni göra om ni inte arbetade inom finansbranschen? G: Jag skulle vilja vara fastighetsmäklare. Jag tycker det är kul med hus. A: Jag skulle vara högstadielärare, kanske i matte, geografi och historia. Vad gör ni när ni inte arbetar? A: Kör motorcykel. G: Jobbar på tomten, hemma och på vårt landställe. Vart åker ni helst när ni behöver ladda batterierna? G: Till mitt landställe utanför Norrtälje. A: Jag åker på fotbollsresor. 6

Granit Kina 130/30 är en aktivt förvaltad 130/30fond som investerar i den kinesiska aktiemarknaden med lite friare placeringsbestämmelser än traditionella aktiefonder och med möjlighet för förvaltaren att blanka enskilda aktier. Granit Småbolag är en aktivt förvaltad aktiefond som investerar i små och medelstora svenska bolag. Granit Sverige 130/30 är en aktivt förvaltad 130/30fond som investerar på den svenska aktiemarknaden med lite friare placeringsbestämmelser än traditionella aktiefonder och med möjlighet att öka eller minska marknadsexponeringen. Granit Basfonden är en aktivt och systematiskt förvaltad blandfond som regelmässigt allokerar mellan flera olika tillgångar inom ett antal olika tillgångsslag. Fonden har möjlighet att öka eller minska exponeringen mot respektive tillgång beroende på förändringar i tillgångarnas risk och avkastning. 7

Hallå, hör du mig? Sociala medier är inte längre enbart ett sätt att låta dina vänner ta del av vad du ätit till frukost. Medier som Facebook och Twitter har lämnat den privata sfären och gett sig ut i ett virtuellt vardagsrum där såväl politiker och kungligheter som företagsledare och artister vädrar sina åsikter. För företagen blev det snabbt en självklarhet att ta del av detta samtal och idag socialiserar såväl 100-åriga banker som reklambyråer med kunder, kollegor och samarbetspartners. Här spelar det ingen roll hur stor din marknadsföringsbudget är, alla har samma möjlighet att kommunicera sitt budskap. Sociala medier är inte bara ett sätt att sprida sitt ord, det är också en möjlighet att bygga relationer och få direkt feedback. För företag som vill lära känna sin målgrupp är sociala medier en guldgruva. Historien om Facebook känner de flesta till. Framgångssagan om collegestudenten Mark Zuckerberg som skapade en sida för att ranka studenterna på Harvard, utseendemässigt, har berättats i böcker, tidningar och på film. Vad som startade som ett internt nätverk för det amerikanska toppuniversitetets elever 2003 har nu, knappt 10 år senare, en miljard aktiva användare. Historien om Twitter är säkerligen inte okänd, men inte heller lika återberättad som Facebooks. Twitter är en så kallad mikroblogg som tillåter inlägg, tweets, om maximalt 140 tecken. Företaget grundades 2006 av Jack Dorsey och har sedan dess kommit att bli en av världens tio mest besökta sidor. Liksom Facebook var målgruppen för Twitter från början betydligt snävare. Jack Dorsey, som då var student på New York University, introducerade idén om en tjänst för att kommunicera via korta meddelanden med en mindre grupp människor. Lösningen togs fram för det amerikanska podcastingföretaget Odeo, men gick efter ett par månader från att vara ett internt kommunikationssystem till att öppnas för allmänheten. I överflödet av bloggar som få hade tid att läsa lockade Twitters korta format och tjänsten växte snabbt i popularitet. Twitter har idag över 140 miljoner aktiva användare som varje dag skriver 340 miljoner inlägg. Vid större händelser ser man en tydlig ökning i antalet inlägg. Det nuvarande rekordet i antal tweets per sekund sattes under damernas fotbolls-vm 2011 då twittrande fotbollsfans postade 7 196 inlägg i sekunden under finalen mellan Japan och USA. När Michael Jackson dog 2009 kollapsade Twitter efter att sörjande fans skrivit artistens namn 100 000 gånger i timmen. Den första tweeten från rymden postades i januari 2010 från NASA:s internationella rymdstation. Twitter har också haft en betydande roll på den politiska arenan. Den arabiska våren har kallats en Twitterevolution då kanalen bland annat användes för att sprida information om revolutionen och organisera protester. Twitter har också använts flitigt bland annat i den amerikanska valrörelsen och president Barack Obama hör med sina 21 miljoner följare till världens mest populära twittrare. Hans motståndare i presidentvalet Mitt Romney hade bara 1,5 miljoner följare. Toppar listan totalt gör dock Lady Gaga med drygt 30 miljoner följare, följt av Justin Bieber med 29 miljoner följare och Katy Perry med 28 miljoner följare. Under hösten har också Strukturinvest gett sig ut i de sociala medierna och finns nu både på Twitter och Facebook samt i en blogg på hemsidan. Vi befinner oss i en mycket händelserik period och Strukturinvest påverkas i hög grad av vad som händer i vår omvärld, såväl i Sverige som i resten av världen. Utvecklingen på världens finansmarknader har en direkt koppling till vårt dagliga arbete och skapar möjligheter, men också begränsningar. Om det och mycket mera reflekterar vi i våra nya mediekanaler. Strukturinvest har i skrivande stund 78 gilla-markeringar på Facebook och 28 följare på Twitter. Men så måste man också börja i liten skala för att kunna växa. @Strukturinvest www.facebook.com/strukturinvestfondkommission 8

9

Strukturakademin: Volatilitet Under de senaste åren har vi sett stora svängningar på aktiemarknaden. När prisrörligheten på en tillgång ökar säger man att tillgångens volatilitet har stigit. Förändringar i volatiliteten påverkar optionspriserna, vilket i sin tur påverkar villkoren i strukturerade placeringar. IMPLICITA TILLGÅNGAR Varje form av investering i ett traditionellt tillgångsslag involverar en risk att priset på tillgången går ner i framtiden. Det finns emellertid även andra implicita risker. Dessa implicita risker kan härstamma från exempelvis volatilitet, korrelation och aktieutdelningar. Genom att isolera olika implicita risker och utnyttja dem på rätt sätt, kan man som investerare skapa sig nya möjligheter att tjäna pengar. Sådana implicita tillgångar går ibland under beteckningen alternativ beta och kan vara en ytterligare intressant källa till avkastning och diversifiering av en portfölj. VAD ÄR VOLATILITET? Begreppet volatilitet indikerar hur mycket priset på en tillgång fluktuerar kring sitt medelvärde. Det handlar alltså inte om riktningen, utan om variationen i priset på den underliggande tillgången. En aktie med hög volatilitet har en stor (negativ eller positiv) avvikelse från sitt medelvärde. En aktie med låg volatilitet har en liten avvikelse från sitt medelvärde. I traditionella prissättningsmodeller som Black-Scholes görs ett antagande om att volatiliteten är konstant över en options löptid. Det är emellertid ett antagande som inte stämmer. I verkligheten ändras volatiliteten över tiden. Många traders handlar med volatilitet och kan tjäna pengar genom att utnyttja de volatilitetsförändringar som sker för olika underliggande tillgångar under en options löptid. VOLATILITY TRADING Volatility trading är en strategi som bygger på en tro att den underliggande tillgångens volatilitet kommer att överstiga eller understiga den s.k. implicita volatiliteten i optionspriset. Det vanligaste sättet att köpa eller sälja volatilitet är att köpa eller sälja optioner. Köpare av volatilitet tjänar pengar ifall den underliggande tillgången visar sig vara mer volatil än vad den implicita volatiliteten förutspådde. Säljare av volatilitet tjänar pengar om motsatsen inträffar, d.v.s. om den underliggande tillgången är mindre volatil än vad som indikerades av den implicita volatiliteten. Det finns även andra metoder som gör att man kan tjäna pengar 10 på förändringar i volatilitet. En sådan strategi går ut på att utnyttja skillnader i implicit volatilitet mellan optioner med kort löptid och optioner med lång löptid. Om till exempel den implicita volatiliteten är hög i optioner med kort löptid och låg i optioner med lång löptid, kan en trader köpa optioner med lång löptid och sälja optioner med kort löptid. HISTORISK VOLATILITET Historisk volatilitet, eller realiserad volatilitet som det också kallas, är ett på mått volatiliteten i en underliggande tillgång under en historisk tidsperiod. Realiserad volatilitet kan användas som riktlinje för att jämföra olika optioner, men är ingen bra indikator för framtida volatilitet. Realiserad volatilitet som är beräknad över en kort tidsperiod är mer volatil än om den är beräknad över en lång tidsperiod. Man pratar exempelvis om 1 månads realiserad volatilitet, eller 1 års realiserad volatilitet, där den senare volatiliteten är lägre. HUR BERÄKNAS VOLATILITETEN? Volatilitet mäts som standardavvikelsen i en tillgångs avkastning. För att beräkna standardavvikelsen tar man genomsnittet dividerat med kvadraten av avvikelserna från medelvärdet, följt av roten ur detta uttryck. Formeln ser ut så här: 1 xi x N 1 i=1 N σ= ( ) 2 IMPLICIT VOLATILITET Implicit volatilitet är den volatilitet som ges (implicit) av de optionspriser som går att observera i marknaden. Implicit volatiltiet är ett värdefullt verktyg för investerare när det gäller att bestämma förväntningar hos marknadens aktörer. Skillnaden mellan implicit volatilitet och realiserad volatilitet kallas för volatilitetens riskpremium. Över tiden tenderar implicit volatilitet

11

att vara högre än realiserad volatilitet. Implicit volatilitet kan inte räknas fram med hjälp av Black-Scholes formel, men man kan använda tekniker som Newton s formel eller Brent s formel. SMILE OCH SKEW När man pratar om smile eller skew i samband med volatilitet avses variationen i implicit volatilitet mellan olika lösenkurser. De flesta optionsmarknader uppvisar sådana tecken på skiftande volatilitet beroende på lösenkurs. Om man ritar en graf med volatiliteten för en aktieoption (med en given löptid) på den vertikala axeln som en funktion av lösenkursen (horisontella axeln) framträder den form som visas nedan. Grafen visar hur volatiliteten är lägre för en option som befinner sig kring lösenkursen (at-the-money), jämfört med samma option som är en bra bit under lösenkursen (out-of-the-money). För en del optioner, såsom exempelvis valutaoptioner samt vissa råvaruoptioner, ökar den implicita volatiliteten igen när optionen befinner sig över lösenkursen (in-the-money). Därav smile- formen på kurvan. För de flesta aktieoptioner tenderar däremot den implicita volatiliteten att fortsätta bli lägre ju högre lösenkursen är. Detta kallas ibland volatility skew. Det finns flera olika teorier till varför smile och skew existerar. En vanlig förklaring har att göra med utbud och efterfrågan. I aktiemarknaden kan skew i volatiliteten ses som en återspegling av investerares rädsla för en marknadskrasch. I ett sådant scenario är intresset störst för optioner med lägre lösenkurser än det rådande marknadspriset. Detta eftersom optioner som har en lösenkurs som är lika med det rådande marknadspriset förväntas bli out-of- the-money. Normalt finns det även ett större utbud av volatilitet över lösenkursen än under, eftersom de flesta aktörer är mer intresserade av att ställa ut köpoptioner och inte lika intresserade av att ställa ut säljoptioner. VEGA Vega är ett mått på en förändring i optionens pris som orsakas av en förändring i volatilitet. En options vega är som störst när optionen befinner sig kring sitt lösenpris (at-the-money). Vega sjunker ju större avvikelsen blir mellan optionens lösenpris och marknadspriset på den underliggande tillgången. Optioner som har kort tid kvar till sitt förfallodatum har lägre vega än optioner som har lång tid kvar till förfall. En position med positivt vega kan skapas genom att köpa antingen köpoptioner eller säljoptioner. Positioner med positivt vega gynnas av en ökning i implicit volatilitet. Motsatt gäller att positionen tar stryk om implicit volatilitet sjunker. VOMMA En options vega är inte konstant. Optionens vega ändras när priset på den underliggande tillgången ändras samt vid en förändring i volatiliteten på den underliggande tillgången. En options vomma definieras som förändringen i vega i samband med en förändring i volatilitet. Vomma kan beskrivas som konvexiteten i optionens pris med avseende på volatilitet. Om du äger en option med högt vomma så innebär det att du tjänar på en hög variation i volatilitet. Implicit volatilitet Lösenkurs 12

Strukturakademin Strukturerade placeringar är investeringslösningar som skapas med hjälp av obligationer, optioner och andra typer av finansiella instrument. Genom att kombinera instrument med olika egenskaper finns det möjlighet att skapa attraktiva investeringslösningar anpassade efter rådande marknadsförutsättningar och individuella investeringsbehov. Strukturakademin riktar sig till dig som vill lära dig mer om strukturerade placeringar, dess konstruktion och egenskaper. Med den kunskapen ökar dina möjligheter att fatta korrekta och väl avvägda investeringsbeslut. Läs mer på www.strukturakademin.se 13

Från spiondrömmar till high yieldförvaltning När David Newman var liten ville han bli rockstjärna, astronaut eller spion. Istället blev han high yield-förvaltare och ansvarar idag för den globala high yield-förvaltningen på Rogge Global Partners. Ett jobb han inte finner allt för olikt sin barndoms drömyrken. Vad är din roll på Rogge Global Partners? Min roll är att förvalta globala high yield-tillgångar i våra olika portföljer. Vad har du för bakgrund? Jag började arbeta med krediter 1988 på Natwest och bytte sedan till en tjänst inom kreditresearch på Hambros 1995. 1997 gick jag över till SBC Warburg för att starta upp deras research för europeisk high yield och fick sedan en liknande roll på Salomon Smith Barney 1999. Innan jag började på Rogge 2009 var jag chef för försäljning inom krediter, trading och research på Citi. Jag har en MBA från CASS Business School (1995) och röstades fram som bästa high yield-analytiker och strateg både av Euromoney och Credit Magazines mellan 2000 och 2004. Hur ser en vanlig dag på jobbet ut? När jag vaknar kollar jag nyheterna och läser Financial Times. Sedan äter jag frukost med familjen innan jag går till jobbet. När jag kommer till jobbet kollar jag först att jag inte missat några nyheter och sedan går jag igenom riskrapporter för alla portföljer för att säkerställa att de, efter eventuella marknadsrörelser under natten, fortfarande är korrekt positionerade och utvecklas som förväntat. Om något inte skulle vara som det ska diskuterar jag åtgärder med mitt team. Efter detta delar jag min tid mellan kreditresearch, att diskutera andra analytikers tankar, läsa research och diskutera marknaden med andra analytiker på Rogge. Allt detta fungerar som input för att se hur vår utveckling kan förbättras. Vilka marknader/tillgångsslag tror du kommer ha den starkaste utvecklingen under de kommande 12 månaderna? Vilka marknader bör man undvika? Vår uppfattning är att räntorna kommer förbli låga under en lång tid och på obligationsssidan borde därför tillväxtmarknader och high yield uppvisa en bra utveckling. När det gäller aktier är det svårare. Den globala tillväxten kommer vara fortsatt låg och många företag har framgångsrikt skurit ner på sina kostnader under 2009/2010. Utan tillväxt är det svårt att se hur värderingarna ska kunna stiga förutom via belåning, vilket inte uppskattas av marknaden för tillfället. Vad är fördelarna med att investera i ränteplaceringar istället för andra tillgångsslag? Ränteplaceringar ger dig en fast kupong istället för en möjlig utdelning. Dessutom rankas obligationer högre (dvs är säkrare) än aktier vid en konkurs. Risken med obligationer med fast ränta är om den rörliga räntan stiger. Produkter med höga spreadar ger ett visst skydd, kreditspreadarna brukar krympa när räntorna börjar höjas, då detta är ett tecken på ett förbättrat ekonomiskt läge, eller vid en högre inflation, vilka båda är gynnsamma faktorer för high yield bolag. Ränterisken kan också hanteras med hjälp av ränteterminer. Vad är din syn på high yield marknaden under de kommande 12 månaderna? Så länge den globala tillväxten inte blir betydligt sämre än väntat bör antalet konkurser förbli få. Dessutom tror vi att efterfrågan på spreadprodukter kommer vara fortsatt stark. Allt detta gynnar high yield. På den negativa sidan finns ett antal makroekonomiska risker: åtstramningar för att minska budgetunderskotten, fortsatt osäkerhet kring skuldkrisen i Europa, en svagare tillväxt i Kina och, på lång sikt, riskerna förknippade med FED:s obligationsköpsprogram. Investerare bör se high yield som en källa till rimlig avkastning under de kommande 12 månaderna snarare än att förvänta sig de tvåsiffriga tillväxttalen vi sett detta år. 14

Namn: David Newman Titel: Head of Global High Yield Ålder: 45 år Födelseort: London Familj: Gift, 2 döttrar på 11 och 12 år 15

Vad karaktäriserar en marknad som är speciellt gynnsam för high yield placeringar? Det bästa klimatet för high yield är låg tillväxt och medelhög inflation. Även om hög tillväxt också är bra leder detta ofta till att kapital flödar till aktier. Att tillväxt är viktigt är självklart, global tillväxt genererar efterfrågan och kassaflöde. Inflation ökar intäkterna medan skulderna förblir desamma, vilket minskar skuldsättningsgraden. Vilka sektorer och regioner tycker du är mest intressanta just nu för high yield investeringar? Då high yield-bolag kräver tillväxt är tillväxtmarknader självklart intressanta då de växer snabbare än utvecklade länder. Man måste dock vara försiktig då tillväxtländer kan ha annorlunda styrning och insolvensregler än USA eller Europa. Det är viktigt att besöka dessa marknader och företag för att få full förståelse för dem. Jag har just kommit tillbaka från en resa i Asien tillsammans med en av våra analytiker som är baserad i Singapore. Andra analytiker har nyligen kommit tillbaka från företagsbesök i Östeuropa. Vilka är Rogges styrkor som kapitalförvaltare? Vi tittar alltid på tillgångar globalt, utan regionala preferenser, och detta tillåter oss att välja bland de bästa investeringarna i hela världen. Vi har analytiker i London, New York och Singapore för att underlätta denna process. Vi är medvetna om allokeringen i benchmark men är inte bundna till den. I själva verket försöker vi alltid investera i företag med förbättrande fundamenta och om stora delar av index inte uppfyller detta grundläggande krav kommer vi inte äga det. Vi använder proxy och sofistikerade risksystem för att säkerställa att våra portföljer beter sig på det sätt vi förväntar oss i förhållande till benchmark, efter det att vi gjort våra aktiva urval av bolag. Vad tittar du efter när du ska besluta vilka bolag ni ska investera i? Vad karaktäriserar ett intressant investeringsobjekt? Den största anledningen till att ett företag går i konkurs är dålig ledning, så att träffa de högst uppsatta i ledningen är en nyckel. Vi gör också ett enkelt rimlighetstest för att avgöra om ett företags berättelse verkar rimlig utifrån vår syn på världen. När man tagit sig förbi dessa moment är nästa steg att titta på kassaflöde, likviditet, kapitalstruktur och affärsrisk. Slutligen lägger vi speciell vikt vid dokumentation. Den mest intressanta investeringen är att identifiera en sinner turned saint dvs ett turn around case där du behöver gräva djupt i ledningens planer för att se om de verkar vettiga. Vad säger du till familj och vänner när de ber dig om investeringsråd? Jag försöker undvika att blanda business med pleasure. Vilken är den bästa investering du har gjort? Vilken har varit den minst framgångsrika? Investera i high yield under tidiga 2009. Att inte investera tillräckligt! Skämt å sido, jag var involverad i en brittisk affär för ungefär 10 år sedan där ett företag missledde investerare. Till slut sattes bolaget i konkurs och ekonomichefen dömdes för bedrägeri. Det faktum att ekonomichefen i ett bolag med CCC i kreditbetyg körde en Aston Martin borde ha gjort att det ringde varningsklockor. Sedan dess har jag blivit mer skeptisk till information från ledningen. Många analytiker tenderar att favorisera vissa personer i ledande befattning i bolagen. För att motverka detta använder vi kvantitativa high yield-filter och har strikta stop loss för alla våra portföljer. Vad hade du för drömyrke när du var liten? Jag hade olika drömmar varje dag, bland annat rockstjärna, astronaut eller spion alla ganska lika att vara en high yield förvaltare Vad skulle du göra om du inte arbetade inom finans? Jag skulle antingen vara en barrister (den enda yrkesgrupp som har rätt att föra talan i domstolen i England och Wales) eftersom jag älskar att argumentera eller jobba på en skola i innerstaden för att ge något tillbaka till samhället. Vad gör du när du inte arbetar? Jag tycker om att lyssna på livemusik, allt från punk till opera. Jag bor i London och här finns det så mycket att välja på, det vore kriminellt att inte ta del av det rika kulturutbudet. Vart åker du för att ladda batterierna? Jag gillar att resa och se nya platser. Jag försöker testa något nytt resmål varje år där jag kan kombinera kultur med ett par dagar på stranden. Jag är väldigt förtjust i Scillyöarna (ögrupp sydväst om Storbritannien). Om Rogge Global Partners Rogge Global Partners grundades 1984 av Olaf Rogge och var en av de första globala ränteförvaltarna. Idag erbjuder Rogge ett brett utbud av ränteplaceringar. Kärnkompetensen i företaget ligger inom statsobligationer i utvecklade länder, tillväxtmarknadsobligationer, globala företagsobligationer och high yield. Företaget har idag 123 anställda på kontor i London, New York, Singapore och Frankfurt och förvaltar drygt 50 miljarder dollar. 16

Smartare placeringar Strukturinvest Fondkommission är ett oberoende värdepappersbolag specialiserat på utveckling och implementering av finansiella investeringslösningar. Strukturinvest Fondkommission är idag en av Sveriges snabbast växande aktörer inom området strukturerade produkter. Vår framgång bygger på en djup och mångårig specialistkunskap från några av världens ledande investmentbanker. Vi riktar oss till såväl privatpersoner som företag och institutioner, som vill placera kapital på medellång sikt i några av marknadens mest intressanta sparinstrument. Vår affärsidé är enkel. Strukturinvest Fondkommission skall ständigt verka för att utveckla och upphandla marknadens smartaste placeringslösningar, med en attraktiv kombination av avkastning och risk. Med strukturerade produkter finns det stora möjligheter att skapa attraktiva investeringslösningar anpassade efter marknadens skiftande förutsättningar och den individuella investerarens behov. 17

Modernare kap Claes Tallhage är ansvarig förvaltare för Strukturinvests diskretionära förvaltning. Här berättar han om förvaltningens uppbyggnad och dess möjligheter att skapa en skräddarsydd förvaltning anpassad efter kundens individuella riskpreferenser. Vad innebär din roll? Min roll som ansvarig förvaltare för den diskretionära förvaltningen innebär att jag, på en daglig basis, ser över våra modellportföljer och placeringarna vi har i dessa för att långsiktigt kunna skapa en god riskjusterad avkastning för våra kunder. Jag jobbar dels utifrån de riktlinjer kunderna ger oss i termer av riskprofil genom vald fördelning mellan Portfölj Trygg och Portfölj Offensiv och dels de riktlinjer jag får från vårt förvaltningsråd som bland annat rör strategisk allokering och risknivå. I vårt handlarteam genomför vi dagligen värderingar och nya prisningar av en stor mängd befintliga och potentiella placeringar. Dessa, tillsammans med marknadens utveckling, ligger till grund för vilka eventuella justeringar vi gör i portföljerna. I praktiken innebär det här mycket tid i telefon med våra motparter där vi handlar de derivat och obligationer vi använder oss av. Kan du kort förklara hur den diskretionära förvaltningen fungerar? Förvaltningen bygger i grunden på två modellportföljer som Strukturinvest förvaltar. Kunderna i den diskretionära tjänsten väljer den fördelning av modellportföljerna de själva önskar för sin specifika portfölj. Härigenom kan kunderna, tillsammans med sina rådgivare, få tillgång till en diskretionär förvaltning där de kan påverka och anpassa sin egen riskprofil. En väldigt försiktig investerare kanske har 100 procent av sitt kapital i Portfölj Trygg medan en placerare som är villig att ta lite mer risk kanske väljer en fördelning på 70 procent Portfölj Trygg och 30 procent Portfölj Offensiv. Kan du berätta lite mer om de två modellportföljerna? Portfölj Trygg är precis vad den låter som en trygg portfölj. Tryggheten bygger på en stor andel kapitalskyddade och marknadsföljande placeringar. Hemligheten är att följa marknaden när den går bra, men undvika att vara med när marknaden genomgår ett större fall. Portfölj Offensiv är till skillnad från Portfölj Trygg precis som det låter en mer offensiv portfölj. Portföljen får endast innehålla en begränsad andel kapitalskyddade placeringar och har istället en övervikt i icke-kapitalskyddade placeringar så som indexbevis. Placeringarna är heller inte skapade för att nödvändigtvis vara marknadsföljande utan istället skapade med exponering där vi för tillfället ser bra möjligheter till avkastning relativt risk. Vem vänder sig tjänsten till? Tjänsten vänder sig till investerare med ett större tillgängligt kapital att placera som söker en långsiktig förvaltning baserad på strukturerade placeringar. Typsikt sett har kunden kanske inte tid, ork eller kunskap att själv placera sitt kapital på bästa sätt. Tjänsten lämpar sig också väldigt väl för så kalllade 5:25-bolag där investeraren inte har möjlighet att själv påverka förvaltningen av kapitalet. Genom tjänsten kommer investerare åt en aktivt förvaltad portfölj av strukturerade placeringar utan det jobb och den administration det skulle innebära för dem själva. Vad finns det för fördelar med tjänsten? Vi har valt att erbjuda denna typ av tjänst av flera anledningar som alla gemensamt bidrar till fördelarna med den. För det första är vi övertygade att strukturerade placeringar handlade på rätt sätt och med relevant kunskap erbjuder en oslagbar möjlighet att långsiktigt förvalta kapital med god riskjusterad avkastning. För det andra har vi en verksamhet i vilken vi dagligen handlar och prisar ett stort antal derivat. Detta flöde ger oss ovärderlig information vid strukturering och handel av nya placeringar samt ger oss en möjlighet att snabbt agera när vi ser utrymme att göra så. För det tredje kan vi i den diskretionära 18

italförvaltning tjänsten investera kundernas kapital i placeringar skapade enbart för våra modellportföljer. Det innebär att kunderna alltid har placeringar som enskilt men också gemensamt uppfyller kraven för vad vi tycker utgör en bra portfölj. Till sist är det också så att vi genom tjänsten ger kunderna tillgång till placeringar med villkor som tack vare den transparanta prissättningen erbjuder bättre villkor än andra idag tillgängliga alternativ. Vad kännetecknar enligt dig en god investering? En grundläggande förutsättning för att göra en placering är för mig att jag på förhand kan skapa mig en relativt klar bild över vad placeringen i fråga bidrar med för risker och potential i den portfölj i vilken den skall ingå i. En god investering är därför en placering där man på förhand på ett bra sätt kan uppskatta både potential och risk och som bidrar med en positiv effekt på den aktuella portföljen som helhet. Naturligtvis är en god investering en placering där vi lyckas köpa eller sälja derivat billigare eller dyrare än vad vi tycker att vi borde kunna göra givet potential och risk. Vad är din roll på Strukturinvest i övrigt? Idag är jag CIO (Chief Investment Officer) på Strukturinvest. Min roll innebär att jag bland annat deltar i det strategiska arbetet kring vårt publika erbjudande samt jobbar mer operationellt med rådgivning, strukturering och handel av icke-standardiserade derivat för våra institutionella kunder. Jag håller också i flera av våra utbildningar i strukturerade placeringar genom Strukturakademin och uppdaterar våra kunder på marknadsutvecklingen vid kundseminarier och via Twitter. Vad är din bakgrund? Jag har varit hos Strukturinvest sedan 2009. Först som ansvarig för all strukturering och handel av våra placeringar och sedan början av 2012 som CIO. Jag har tidigare arbetat på investmentbanken JP Morgan & Chase i London med utveckling, handel och försäljning av strukturerade derivat mot den nordiska marknaden med fokus på Sverige. Vårt team hade vad man kallar ett cross-asset-mandat vilket innebar att vi hanterade derivat med alla tillgångsklasser som underliggande tillgångar. Jag är civilingenjör från Chalmers Tekniska Högskola och har en kandidatexamen i finansiell ekonomi från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Ring oss så berättar vi mer! 031-68 82 90 19

Ta makten över din pension Flytträtten har inneburit att placeringsalternativen för pensionskapital har utökats väsentligt. Andreas Janson, försäljningschef på Strukturinvest, har en mångårig erfarenhet av pensionsfrågor. Här berättar han vad du kan uppnå med en pensionsflytt. Vad innebär flytträtten? Med flytträtt avses rätten att kunna flytta pensionskapital från en pensionsförsäkring till en annan, antingen hos ett befintligt eller till ett nytt försäkringsbolag. Möjlighet finns även att sammanslå flera försäkringar till en. För individen är rätten att kunna flytta sitt pensionskapital en mycket viktig fråga som kan få stora konsekvenser för den framtida pensionen. Vilka delar av pensionen omfattas av flytträtten (allmän pension, tjänstepension eller privat pensionssparande)? Det är endast vissa privata pensionsförsäkringar samt vissa tjänstepensioner som omfattas av flytträtten. Den allmänna pensionen (inklusive PPM) omfattas inte av någon flytträtt. Hur vet jag var mitt pensionskapital finns idag? Du kan enkelt ta reda på hos vilket eller vilka försäkringsbolag som ditt pensionssparande finns idag genom att titta på de värdebesked som du får hemskickade. De flesta försäkringsbolag skickar ut ett årsbesked i början på det nya året. Kan allt pensionssparande flyttas? Nej, tyvärr inte. Alla de pensionsförsäkringar som är tecknade från och med den 1 juli 2007 går att flytta. De pensionsförsäkringar som tecknades innan den 1 juli 2007 kan endast flyttas om flytträtt finns inskrivet i avtalet med det försäkringsbolag hos vilket försäkringen är tecknad. Flytträttsreglerna, och vilka eventuella avgifter som tillämpas, kan variera mellan olika försäkringsbolag. Individuellt pensionssparande (IPS) har fri flytträtt oavsett var det finns idag. Hur lång tid tar det att göra en flytt? Handläggningstiden varierar mellan olika försäkringsbolag, men normalt ska en flytt inte ta längre tid än 2-3 månader. Hos vissa försäkringsbolag sker flytten omgående. Vad kostar det att göra en flytt? Det befintliga försäkringsbolaget kan komma att ta ut en administrativ avgift. Också den nya försäkringsgivaren kan komma att ta ut en avgift för att starta den nya försäkringen. Vissa bolag erbjuder någon form av kompensation till de kunder som drabbas av avgifter vid en flytt. Varför ska jag flytta mitt pensionskapital? Skälen till att flytta sitt pensionskapital kan vara många, men det som borde väga tyngst för de allra flesta är ambitionen att skaffa sig en bättre riskjusterad avkastning. Många som under lång tid byggt upp en stor del icke garanterad återbäringsränta inom traditionell försäkring kan med fördel säkra upp denna icke garanterade avkastning genom att flytta ut kapitalet. Ofta sätter de då på samma gång även en större del av kapitalet i arbete i aktiemarknaden, men kan med hjälp av kapitalskyddade strukturerade placeringar bibehålla kapitalgarantin. För personer som idag sparar i rena fondförsäkringar borde frågan om att flytta kapitalet till en depåförsäkring vara en självklarhet. Depåförsäkringarna erbjuder ofta ett bredare fondutbud, men också möjligheten att placera samma arbetande kapital i marknaden med någon grad av kapitalskydd, vilket vanliga fondförsäkringar inte kan erbjuda. Får jag en högre risk i mitt sparande om jag flyttar mitt pensionskapital? Det beror självklart på vilka val du gör vid en flytt, men för de flesta som flyttar sitt kapital är en förhöjd risk antagligen inte eftersträvansvärt. Alla borde istället sträva efter att få en bättre riskjusterad avkastning som överensstämmer med ens personliga riskprofil. Vad erbjuder ni för lösningar för kunder som vill ha en mer flexibel lösning för sitt pensionssparande? Jag skulle varmt rekommendera de flesta depåförsäkringar som erbjuder ett brett utbud av fonder och strukturerade placeringar, men för att vara politiskt korrekt nämner jag inga namn. Man ska dock se upp för försäkringsbolag som på egen hand begränsar utbudet av valbara produkter. 20