Helårsprognos efter september Barn- och ungdomsnämnden 2017 1
Innehåll Verksamhetsmål 3 Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar 4 Återkoppling till riskanalysen i årsrapporten 4 Driftsredovisning 10 Prognos 2017 10 Resultat per förskola och skola 2017 13 Investeringsredovisning 15 Bilagor 16
Verksamhetsmål Uppföljning av verksamhetsmålen har gjorts i augusti och redovisades i samband med delårsbokslut. Måluppfyllelse Uppfyllda/ Klara Positiv trend/ Pågående Oförändrad eller negativ trend/ Ej påbörjat Totalt Nämndsmål 2 (12 %) 8 (44 %) 8 (44 %) 18 Aktiviteter 4 (24 %) 12 (70 %) 1 (6 %) 17 Uppdrag 5 (100 %) 5 Sammanfattningsvis kan sägas att utav de 8 mål som utvärderats till oförändrade eller negativ utveckling, så bedöms 3 av dessa att vara oförändrade och på 5 av målen ses negativ utveckling. Den negativa utvecklingen gäller bästa skolkommun, meritvärde i åk 6 och åk 9, fullständiga betyg i åk 6 och sjukfrånvaro. De uppfyllda målen är; kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt samt måluppfyllelsen i åk 3 på nationella prov. 3
Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar Beskrivning av verksamheten som bedrivits under året med fokus på väsentliga händelser per verksamhetsområde. Återkoppling till riskanalysen i årsrapporten Återkoppling görs på de risker som beskrevs i årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys. Barn- och elevantal Tabellen redovisar barn- och ungdomsnämndens antal barn och elever och vad budgetramen förväntas minskas eller ökas med ekonomiskt under 2017. Beloppen ingår i prognosen. Uppgifterna avser barn och elever som tillhör barn- och ungdomsnämnden och går i kommunala och fristående skolor. 10 % av barnen väntas gå i fristående förskolor och 11 % av eleverna väntas gå i fristående skolor. Antal barn och elever 2017 Budget Prognos Skillnad Tkr Förskola 3 409 3 356-53 -4 582 Förskoleklass 659 660 1 80 Åk 1-3 2 021 2 022 1 65 Åk 4-6 1 881 1 874-7 -430 Åk 7-9 1 811 1 789-22 -1 470 Summa förskoleklass till åk 9 6 372 6 345-27 -1 755 Fritidshem 2 967 2 938-29 -928 Total -7 265 Förskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns bl.a. följande text: Antalet förskolebarn fortsätter att öka och födelsetalen förväntas stiga kommande år. 2016 föddes 784 barn och år 2020 räknar vi med att det föds ca 860 barn. Till detta kommer att Kalmar är en inflyttningskommun och många barnfamiljer flyttar hit. Bostadsbyggandet har nu tagit fart och inom några år finns många nya bostäder färdigställda. Innevarande år, 2017, kommer vi att ha en markant ökning jämfört med året innan Vi går in i 2017 med ett underskott av förskoleplatser eftersom utbyggnaden släpar efter. Det rör sig om ca 10 förskoleavdelningar. Totalt kommer 26 nya förskoleavdelningar (inklusive underskottet på 10 avdelningar) att behövas i barn- och ungdomsnämndens område under perioden 2017 2021 De långa ledtiderna d.v.s. från det att behovet i ett område är identifierat till att en förskola kan tas i bruk är ett problem i sammanhanget. I ett växande Kalmar med ett högt bostadsbyggande och stark inflyttning behöver processerna bli snabbare. Vi riskerar annars att inte kunna klara uppdraget att erbjuda förskoleplats i rätt tid och i rätt område. Det ser ut som att nämnden kommer att ha färre barn än vad som budgeterats för i förskoleverksamheten, till skillnad mot förra prognosen som pekade på ett antal som överensstämde med budgeterat antal barn. Prognosen bygger på utfallet t.o.m. september samt det som förskolorna prognostiserar oktober till december. Även om det ser ut att bli något färre barn än budgeterat 2017 är det fortfarande en stark ökning av antalet barn i förskolan. Vi har gått in i 2017 med ett underskott av platser i förskolan. Detta gäller i synnerhet i norra Kalmar där det är svårt att klara behovet. Förskolan Ljusglimten har utökats med ytterligare två paviljonger och tre paviljonger på Kalmarsundsskolans gård tas i bruk under hösten. Även i Lindsdal kommer ytterligare två paviljonger vid Sjöängsskolan från 1 januari 2018. Totalt i hela kommunen finns nu ett tjugotal förskoleavdelningar i paviljonger. 4
Kalmar är i ett expansivt skede och kommer sannolikt ha ca 75 000 invånare år 2025. Det innebär att ca 680 fler förskolebarn behöver ha plats. Det finns därför behov av utbyggnad i flera områden. Detta är dock inte helt problemfritt. Dels handlar det om stora investeringar och dels är byggmarknaden överhettad, vilket innebär svårigheter att få in anbud eller att priserna ökar. Den snabba utvecklingen understryker också behovet av effektivare processer (planarbete investeringsbeslut upphandling - genomförande) och diskussioner har startat med berörda förvaltningar kring detta. Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns bl.a. följande text: De närmaste åren sker en kraftig ökning av antalet elever i grundskolan. Under perioden ökar det totala antalet elever med ca 607 i barn-och ungdomsnämndens område. På 10 års sikt ökar antalet elever i grundskolan med ca 1 600 i hela kommunen, d.v.s. en ökning med 22 %. I grundskolan pekar prognosen mot att antalet elever blir lägre än planerat, men ändå ett tjugotal fler än föregående prognos. Några rektorer såg redan i början av året att de har överskattat budgeterat antal elever som kommer gå hos dem. Detta ger även negativa följdverkningar på antalet elever i fritidshem. Den nya befolkningsprognosen för Kalmar kommun visar också på att elevökningen fortsätter. Det ser nu ut som att vi kommer att ha ca 1 800 fler elever i skolan år 2025. Det innebär att även skolan behöver byggas ut. Utöver nya skolor i Rinkabyholm (Södra staden) och centrala Kalmar (Tallhagsskolan, Gröndalsskolan) bedömer vi att ett helt nytt skolområde kommer att behövas i norra Kalmar tätort. Personalrekrytering behovet ökar Förskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Barn- och ungdomsnämnden står inför stora utmaningar i och med det ökade barn- och elevantalet. Detta i kombination med pensionsavgångar och nya riktade statsbidrag, kräver ett strategiskt arbete kring kompetensförsörjningen. Här kommer marknadsföring mot framtida medarbetare att spela en stor roll. Det är ett arbete som redan påbörjats, bl.a. i form av deltagande vid olika mässor samt inbjudan till rekryteringsmöten för snart examinerade förskollärare. Syftet med rekryteringsmötena är att berätta om förskoleverksamheten och varför de ska välja att arbeta i Kalmar kommun. I och med svårigheten att hitta vikarier till förskolan, både för korta och längre vikariat, har tillsvidareanställningar medvetet erbjudits från barn- och ungdomsförvaltningens sida. En högre andel tillsvidareanställningar innebär också bättre anställningsvillkor och att Kalmar kommun upplevs vara en attraktivare arbetsgivare, vilket är avgörande för den framtida komptensförsörjningen. Att vara en attraktiv arbetsgivare handlar också om bra arbetsmiljö, bra scheman, arbetskläder, bra löner och löneutveckling. Det finns också en risk i att det blir svårare att tillsätta behörig personal då andelen behöriga sökande inte når upp till det antal som verksamheten har behov av. Bristen på utbildade förskollärare börjar visa sig trots att Kalmar är en utbildningsort för förskollärare. Konsekvenser kan bli försämrad personaltäthet som i sin tur kan ge högre sjukskrivningstal, eller att verksamhetens kvalitet och utformning påverkas. Barn- och ungdomsförvaltningens marknadsföringsmetoder utvecklas ständigt. Under innevarande år har såväl intern- som externproducerade filmer tagits fram. I september har en rekryteringskampanj som har namnet Ett lätt beslut! startat. Kampanjen kommer att användas i olika sammanhang men framförallt i sociala medier i anslutning till rekryteringar. Den externproducerade filmen kommer även att användas vid mässor, i bussar och i radio samt finnas tillgänglig på YouTube. I vårens samordnade rekrytering var behovet av förskollärare större än tillgången på sökande som uppfyllde de krav på examen och legitimation som ställs. Rekrytering av barnskötare har gjorts för att täcka befintliga barnskötarvakanser. Då det inte har funnits tillräckligt många sökande förskollärare för att täcka vakanserna har förskolorna i stället valt att rekrytera fler barnskötare. Därmed kvarstår risken med att det är svårt att tillsätta behörig personal då andelen behöriga sökande inte når upp till det behov som finns. 5
Förvaltningens behov av förskollärare fortsätter att vara stort. I samband med den samordnade annonsering av lediga förskollärartjänster i september/oktober görs insatser för att locka snart examinerade förskollärare att söka sig till Kalmar kommun. Detta gör vi genom att skicka särskilda inbjudningar till informationsmöte för dessa studenter. Studenterna får både en inbjudan till möte via vykort men också via e- post. Personalrörligheten ökar inom såväl barn- och ungdomsförvaltningen som i Kalmar kommun. Det ackumulerade värdet för personalrörligheten till och med juli 2017 är 8,5 %. För 2016 var värdet 6,2 % för motsvarande period. I månadsskiftet augusti/september startade vikariepoolen Förstärkningsgruppen. Gruppen som består av tillsvidareanställda medarbetare servar 6 förskolor med att täcka upp vid akut vikariebehov. Gruppen har inte har varit aktiv under så lång period så att det går att göra relevant uppföljning men vi ser att den fyller ett behov för verksamheten. Grundskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Barn- och ungdomsnämnden står, som tidigare nämnts, inför stora utmaningar med att rekrytera behörig personal. Även inom grundskole-, förskoleklass- och fritidsverksamheten krävs ett strategiskt arbete vad gäller rekrytering av behöriga pedagoger. Att marknadsföra sig mot framtida medarbetare och fortsatt samarbete med Linnéuniversitetet är, precis som för förskolan, även här ett prioriterat område för att säkerställa att kommunens framtida efterfrågan tillfredställs. Övergripande handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare som tillhandahåller en bra arbetsmiljö, bra scheman, arbetskläder, bra löner och löneutveckling. Inom skolan tar rekryteringen ytterligare en dimension då lärarna inte bara ska vara behöriga lärare, de ska även vara behöriga i de ämnen och årskurser behovet finns att undervisa i. I detta ligger en risk, om det inte finns behörig personal, alternativt att inte tillräckligt många behöriga söker tjänster i Kalmar kommun, utmanas kvaliteten på undervisningen vilket kan resultera i lägre måluppfyllelse hos eleverna. Inom vissa ämnen/områden finns det god tillgång på behöriga lärare, inom andra ämnen sämre. Verksamhetens behov av vissa grupper av behöriga lärare och yttre faktorer så som tillgång till vissa utbildade grupper skiftar över tid. Till exempel är speciallärare ett bristyrke där det är svårt att rekrytera i nuläget. Barn- och ungdomsförvaltningens marknadsföringsmetoder utvecklas ständigt. Under innevarande år har såväl intern- som externproducerade filmer tagits fram. Dessa filmer används framförallt allt i sociala medier vid rekryteringar. I september har en rekryteringskampanj som har namnet Ett lätt beslut! startat. Denna kampanj är tänkt att fungera som draghjälp i rekrytering av personal till både grundskola samt till förskola och fritidshem. Förvaltningen arbetar medvetet med tydliga karriärvägar för att behålla kompetenta medarbetare samt locka nya. Under första delen av september har ett ledarförsörjningsprogram med inriktning mot förskola och skola startats. Programmet som pågår under läsåret 2017/2018 har 10 deltagare. Innehållet i utbildningen är bland annat Ledarskap med specifik inriktning mot förskolans och grundskolans verksamhet. Övrigt innehåll i utbildningen är ekonomi, personal, arbetsrätt, arbetsmiljö, kvalitetsarbete, aktuella planerings- och utvecklingsinsatser, IT, skoljuridik och elevhälsa. Denna utbildning har startats i syfte att kunna tillgodose framtida chefsförsörjningar inom verksamheten. Samarbetet med Linnéuniversitetet är viktigt. Hösten 2016 bestämde kommunens universitetsstrateg, tillsammans med kåren att Kalmar kommuns representanter skulle stå vid Universitetsbiblioteket en dag i månaden. Representanterna sprider information om Kalmar kommun som arbetsgivare såsom sommarjobb, timvikariat med mera. Barn- och ungdomsförvaltningen har deltagit vid fyra tillfällen under hösten 2016 och fyra tillfällen under våren 2017. Det har varit antingen en eller två förskolechefer alternativt pedagoger på plats från förvaltningen. Den verksamhetsförlagda utbildningen och övningsskolor är bra möjligheter för oss som arbetsgivare att intressera studenterna för att söka arbete i Kalmar kommun efter avslutad utbildning. 6
I vårens personalplaneringsprocess gjordes matchningar mellan vakanser och övertaligheter. Då det endast fanns en liten andel övertalighet kunde dessa matchningar endast lösa en mindre del av vakanserna. Rekrytering av ca 25 lärartjänster med olika ämnesbehörigheter har gjorts inför läsåret 2017/2018. Personalstruktur Antal tillsvidareanställd personal, årsarbetare exkl. vilande tjänster feb 2016 dec 2016 feb 2017 maj 2017 aug 2017 Förskola 618 622 638 637 645 Förskoleklass 33 38 37 36 35 Grundskola 524 573 565 562 563 Fritidshem 114 119 116 116 120 Särskola 36 38 39 39 42 Ledning och administration 98 96 100 101 103 Summa 1 423 1 486 1 495 1 491 1 508 Totalt har antalet anställda ökat med knappt 85 heltidstjänster mellan februari 2016 och aug 2017, och sedan slutet av 2016 har antalet ökat med 22. Trenden är uppåtgående i samtliga verksamheter. I den pedagogiska omsorgen har personalen minskat från 3 till 2 tjänster under perioden, dessa ingår i förskolans siffra i tabellen. Ökade vistelsetider i förskolan I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Föräldrarnas behov av längre vistelsetider i förskolan ökar kontinuerligt. År 2004 var den genomsnittliga vistelsetiden 29 timmar per vecka. 2016 var den genomsnittliga vistelsetiden 33,6 timmar per vecka, en ökning på 16 %. Nuvarande form av ersättningssystem från kommunfullmäktige tar inte hänsyn till vistelsetiderna, tilldelning görs endast efter hur många barn som finns i verksamheten. För 2016 har schemasnittet ökat med 1-3 % beroende på verksamhetsform vilket har kostat 2,5 mnkr utöver budget. Barn- och ungdomsnämnden begär kompensation för denna merkostnad. Vi har nu nått en punkt där det är svårt att få en tillräcklig personalbemanning över dagen. Detta riskerar att verksamhetens kvalitet och arbetsmiljö blir sämre för både barn och personal. Förändringar i barnens genomsnittliga vistelsetider under året borde också kompenseras inte bara antalet barn. I verksamhetsplan 2017 finns ett uppdrag: Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med barn- och ungdomsnämnden se över resursfördelningssystemet vad gäller vistelsetid i förskolan. En justering av ersättningssystemet begränsar risken att verksamhetens kvalitet och arbetsmiljö blir sämre, både för barn och för personal. Även om vistelsetiden byggs in i resursfördelningssystemet fr. o m 2018 är det inte tillräckligt för att lösa problemen med otillräcklig bemanning i förskolan. Det behöver tillföras ytterligare medel för att få en tillräcklig bemanning över hela barnens vistelsetid i verksamheten Om varje avdelning förstärkas med en personaltimme mer per dag (0,125 tjänst) kostar det 14 mnkr för hela barn- och ungdomsnämndens verksamhet. Just nu är vistelsetiderna i kommunal förskola ungefär samma som budgeterade 33,6 timmar per vecka. I den fristående verksamheten är barnen inskrivna 1,3 timmar mer per vecka än planerade 34. Personalläget i de kommunala förskolorna är fortsatt ansträngt. Översynen av resursfördelningssystemet tillsammans med kommunledningskontoret pågår. Det hölls ett möte före jul där barn- och ungdomsförvaltningen informerade om läget. Kommunledningskontoret skulle därefter ta med sig detta i fortsatta diskussioner med kommunledningen. Ingen ytterligare information i frågan har kommit från kommunledningskontoret. Den framskjutna budgetprocessen påverkar möjligheten att få ytterligare information i dagsläget. 7
Statsbidrag Förskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Den nya regeringen har genomfört en mängd nya reformer inom barn-och ungdomsnämndens verksamhetsområde som utmynnat i nya statsbidrag, ett exempel är bidraget som syftar till att minska barngruppernas storlek. Statsbidragen är villkorade. Sambandet mellan de sparbeting som gjorts de senaste åren och att kommunen erhåller nya statsbidrag innebär en risk. T.ex. jämförs ofta nyckeltal, som personaltäthet eller gruppstorlekar, vid två olika tidpunkter i uppföljningen av bidraget för att visa att man använt statsbidraget till det som det var avsett för. Uppföljningen av statsbidraget för mindre barngrupper som gjorts under hösten 2016 (avsåg LÅ 2015/2016) utgjordes till större del av en beskrivning av insatser och åtgärder istället för jämförelse av nyckeltal vid olika tidpunkter. Som indikerat tidigare utgjorde denna typ av beskrivande uppföljning en lägre risk. Uppföljningen godkändes under hösten. Dock bör påpekas att risken kvarstår då alla förskolor inte fick sina ansökningar beviljade 2016. Skolverket tog, utöver gruppstorleken, även hänsyn till personaltätheten i sin bedömning av tilldelningen, vilket medförde förändrade planeringsförutsättningar. Risken ligger i att om man får bidrag ett år men inte nästa, kan en jojo-effekt uppstå som kan innebära både ekonomiska och organisatoriska konsekvenser. I budget 2017 har förskolorna generellt varit försiktiga med att lägga in bidrag som inte är beslutade av Skolverket ännu (d.v.s. det som avser HT 2017). Ansökan till statsbidraget för mindre barngrupper gjordes i maj. I tidigare prognoser ha det påtalats att risken med hur Skolverkets kriterier för tilldelning av bidraget utformas i år kvarstår. Beslut om tilldelning från Skolverket kom i juni. Endast tre av de åtta förskolor som sökt bidrag tilldelades bidrag motsvarande 2,1 mnkr. Det totala beloppet som sökts var 5,6 mnkr. De två tidigare läsåren har bidraget varit mellan 7,5 och 9,5 mnkr. Som skrevs i årsrapporten så var de flesta förskolorna försiktiga med att budgetera för stora intäkter, många bortsåg från höstterminens bidrag vilket ger en minskad risk för bakslag i form av att man lagt sig på en för hög kostnadsnivå. Dock drabbar detta ändå några förskolors resultat negativt. Kalmar kommun har fått godkänd redovisning på uppföljning av statsbidraget föregående år. Sammantaget konstateras att risken för återbetalning i stort sett har eliminerats och den befarade risken för utebliven eller mindre tilldelning förverkligades. Anledningen till mindre tilldelning än ansökan är att Kalmar kommun har en bättre gruppstorlek (2016 15,2) än genomsnittet för riket (2016 15,8) samt att kriterierna för tilldelning av bidrag har förändrats ännu en gång. Denna gång har man bl.a. tagit hänsyn till andel förskollärare, föräldrarnas utbildningsbakgrund samt om barnen har utländsk bakgrund. Grundskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Precis som inom förskoleverksamheten så har det genomförts reformer som innebär att grundskolorna i Sveriges kommuner har tillförts nya statsbidrag, t.ex. lågstadiesatsning, läxhjälp, lovskola och fritidshemssatsningen. Skolorna gynnas ekonomiskt av statsbidragen. Däremot medför inte alltid ökade intäkter ökade kostnader i skolans verksamhet, åtminstone inte i ett initialt skede. Det finns en startsträcka för t.ex. att rekrytera mer personal i samband med att ett nytt statsbidrag kommer. Risken är densamma som för förskoleverksamheten, d.v.s. om nyckeltal vid två tidpunkter används för jämförelse i uppföljningen av statsbidragen så finns en risk för återbetalning om man inte kan uppvisa en förbättring. Statsbidrag för lovskola och läxhjälp medför dock inte någon personalutökning och därmed inte någon uppföljning i form av jämförande nyckeltal. Det handlar istället om att inom befintlig organisation skapa förutsättningarna för ändamålet. Ansökningar och rekvirering av statsbidragen har gjorts under våren I prognosen i mars angavs en risk för statsbidraget för Läxhjälp (fokustid), att det kunde bli lägre än förra året då det troligen skulle sökas av fler kommuner än innan (2016 fick Kalmar kommun 5,6 mnkr) och därmed skulle bidraget delas på fler. Beslut kom i juni som meddelade att Kalmar kommun tilldelas ungefär samma belopp 2017 som 2016. I arbetet med budget 2017 intogs en försiktig hållning till statsbidragen, d.v.s. man budgeterade främst intäkter som avsåg vårterminen i de fall statsbidraget löper över läsåret. Detta eftersom beloppen var 8
kända och meddelade av Skolverket. Däremot var höstterminens bidrag mer osäkra då beloppen inte var kända vid tidpunkten för budgetarbetet, och är det fortfarande inte. Vetskapen finns om att bidrag kommer men inte hur mycket. Kalmar kommun har fått godkända redovisningar på uppföljning av statsbidrag föregående år avseende Lågstadiesatsningen och Lovskola. Sammantaget görs bedömningen att risken kvarstår men har minskat p.g.a. försiktig budgetering av intäkterna samt att det börjar droppa in fler och fler godkända redovisningar av statsbidragens användning. 9
Driftsredovisning Prognos 2017 Driftsredovisning 2017 tkr Budget Prognos Skillnad Skillnad Verksamhet sept juni Förskola 308 668 321 391-12 723-8 099 Förskoleklass 17 665 17 104 561 740 Grundskola 463 646 454 951 8 695 3 941 Fritidshem 41 610 34 960 6 650 5 536 Särskola inkl dess fritidshem 25 945 26 628-683 351 Lokal ledning och adm 74 279 71 081 3 198 3 102 Förvaltningsledning och adm 33 492 33 183 309 229 Summa 965 305 959 298 6 007 5 800 12 000 7 000 Prognos 2017 prognos sept Prognos juni Prognos mars Bokslut 2016 2 000 3 000 8 000 13 000 Förskola Förskoleklass Grundskola Fritidshem Särskola inkl dess fritidshem Lokal ledn. och adm Förvaltn.ledn och adm På totalen skiljer sig resultatet i september inte mycket från juniprognosen. Förskoleverksamhetens resultat har försämrats, till större del beroende på negativa förändringar i antal barn som förväntas i verksamheten. Grundskoleverksamhetens resultat har förbättrats eftersom antalet elever ser ut att bli fler än vad man trodde i juni samt att det kommit intäkter från migrationsverket som inte var medräknade i juni. Förskola Prognosen visar ett underskott på -12,7 mnkr. I jämförelse med prognosen i juni så har förskolornas resultat försämrats med 4,6 mnkr främst p.g.a. färre antal barn än vad man trodde i juni. Minskade intäkter p.g.a. det lägre barnantalet har inte kunnat pareras med minskat antal tjänster på så kort tid är en förklaring, en annan är att en del överskattade höstens barnantal i den tidigare prognosen. Något lägre prognos på vistelsetiderna ger också minskade intäkter för förskolorna. Prognosen för den genomsnittliga vistelsetiden ligger nu på 33,5 timmar per vecka mot budgeterad 33,6. Fristående förskolor verkar i nuläget komma upp i högre vistelsetider än planerat vilket ger underskott på -0,1 mnkr mot planerade utbetalningar. De fristående fritidshemmen ser ut att omfatta fler barn än planerat vilket ger ett underskott på -1,2 mnkr mot planerade utbetalningar. 10
11 av 15 förskolor (inklusive blandade enheters förskoleverksamhet) visar underskott och 6 av dessa kan ge underskott på ca -1 till -2,3 mnkr. Det är främst på personalkostnaderna som underskotten uppstår, och då är de pengar som förskolorna får/dras av för fler/färre barn eller förändrade vistelsetider inräknade samt statsbidragsintäkter. Fyra förskolor (eller enheter med förskoleverksamhet) har en prognos som säger att de kan gå plus i år. Detta beror främst på fler barn och högre vistelsetid än planerat, vilket ger mer intäkter än vad justeringar av personal kostar. Totalt är underskottet på personalkostnaderna i förskolan -10,0 mnkr. Hyreskostnaderna överstiger budget och ger ett underskott mot budget på ca -0,4 mnkr p.g.a. utökade lokaler. De utökade lokalerna medför även mindre underskott för nyinköp av förbrukningsinventarier och liknande på -0,2 mnkr. Inköp av pedagogiskt material kan ge ett underskott på -0,6 mnkr. Fortbildning kan ge ett underskott på - 0,2 mnkr. Grundskola inklusive förskoleklass Prognosen visar ett överskott på 9,3 mnkr. Prognosen i september visar ett resultat som är 4,6 mnkr bättre än juni. Detta beror på att ytterligare intäkter från migrationsverket som avser VT 2017 har kommit, och personalkostnaderna ger ett bättre resultat mot budget än innan samt att antal elever har ökat jämfört juniprognosen. De tre orsakerna bidrar med ungefär en tredjedel var till ett bättre resultat än i juni. Grundskolorna har fortfarande bra ekonomi överlag i det avseendet att de flesta har balans mot budget. Skolornas budgetar för pedagogisk personal ser ut att ge ett överskott på 1,5 mnkr på totalen. Då är de pengar som skolorna får/dras av för fler/färre elever inräknade samt statsbidragsintäkter. Några skolor har överskattat antalet elever som kommer gå hos dem, vilket påverkar ekonomin i form av att man inte får in de intäkter som man trott. Det centrala kontot för förvaltningsgemensamma personalkostnader kommer inte användas fullt ut, 2,2 mnkr beräknas finnas kvar vid årets slut. Centralt finns också ytterligare överskott på 4,2 mnkr. Större delen finns på det så kallade avstämningskontot för fler/färre elever. Det är pengar som kommer från kommunstyrelsen när budgetramen utökas eller minskas p.g.a. ny befolkningsprognos. Det är viktigt att det finns tillförlitliga befolkningsprognoser när verksamheten lägger sina budgetförslag. Personalkostnader för elevhälsa kan ge ett överskott på 2,2 mnkr. Överskottet finns främst på tre skolor där man för närvarande har lägre tjänstgöringsgrader än planerat eller har avvaktat med att tillsätta budgeterade vakanta tjänster till hösten för att återhämta en del av intäktsbortfallet på grund av färre elever än budgeterat. Det sistanämnda är en av de största skolorna så man har tillgång till elevhälsapersonal ändå, bara tillfälligt mindre än tänkt i planeringen under våren. Kostnader för förbrukningsinventarier kan ge underskott mot budget på -0,8 mnkr, då en del skolor har behov av nyanskaffning. Pedagogiskt material ger underskott på -0,9 mnkr p.g.a. inköp av fler Chromebooks än planerat på några skolor. Kostnader för fortbildning kommer troligen ge ett överskott mot budget med 0,9 mnkr. Fritidshem Prognosen ser 1,1 mnkr bättre ut än i juni. Avgifterna som föräldrarna betalar för fritidshemsplatser ser ut att bli 2 mnkr högre än planerat då ett räknefel smugit sig in i budgetberäkningen. Resterande del, 4,6 mnkr, är överskott på personalkostnaderna, vilket är 1,1 mnkr mer än i juni. Större delen av denna summa återfinns på en skola där man fördelat tjänsterna fel mellan skola och fritidshem i budgeten, då personal ofta jobbar i båda verksamheterna. Det är alltså inte fråga om någon neddragning på fritidshemspersonalen, utan endast en felfördelning i budgeten. 11
Särskolan Särskolan ser ut att ge ett underskott på -0,7 mnkr. Särskolans verksamhet växlar över tid beroende på elevernas aktuella förutsättningar. Just nu finns det något fler extra resurskrävande elever inskrivna vilket kräver mer personalresurser. Särskolans speciella förutsättningar medför också att vikarier behöver tillsättas vid i princip varje frånvarotillfälle vilket medför ökade kostnader. Det har börjat fler elever höstterminen 2017 vilket ger ökade elevintäkter på 0,4 mnkr. Lokalerna går med ett underskott på -0,3 mkr vilket kan tillskrivas de problem i arbetsmiljön som nu är åtgärdade. Oxhagsskolan har sedan förra året haft problem med lukt i lokalerna. Serviceförvaltningen har gjort omfattande insatser men delar av personalen upplever fortfarande problem. Personal och elever har flyttats över till grundsärskolan på Tullbroskolan i den omfattning som har varit möjlig. Personalkostnaderna ger ett underskott på -0,8 mnkr. Rektor har gått igenom och justerat bemanningen inför höstterminen. Allt fler elever kräver fortfarande mer än ordinarie bemanning när de först kommer till särskolan men har efter en tid i verksamheten acklimatiserat sig och bemanningen kan minska. Vikariekostnaderna är fortsatt höga eftersom verksamheten är svår att organisera på färre händer. Lokal ledning och administration Ett överskott på 3,2 mnkr förväntas på de administrativa kostnaderna i förskolorna och skolorna. I samband med budgetarbetet satte sju enheter undan pengar för att helt eller delvis kunna återställa sina negativa resultatutjämningsfonder. Dessa pengar genererar ett överskott på 2,6 mnkr d.v.s. de ska inte förbrukas under året. Resterande 0,6 mnkr är överskott på personalkostnader p.g.a. delvis ej tillsatta tjänster (0,3 mnkr) samt lägre telefonikostnader jämfört budget (0,3 mnkr). Förvaltningsledning och administration Några medarbetare på förvaltningskontoret arbetar inte exakt så mycket som budgeten planerades för, vilket ger ett överskott på 0,3 mnkr. 12
Resultat per förskola och skola 2017 Tabellen visar enheternas bedömningar av resultatet för 2017. Enheter som inte har en budget i balans får hjälp av förvaltningskontorets personal med att komma till rätta med underskottet och med att upprätta åtgärdsplaner för att hamna i balans. Enhet (belopp i tkr) Budget 2017 Prognos sept Skillnad Ing RUF Utg RUF CENTRALA VERKSAMHETSKOSTNADER 106 934 96 072 10 862 19 318 30 180 DÖRBYSKOLAN 29 948 27 518 2 430 999 3 429 SKOLMOTTAGNINGSENHETEN 14 204 11 956 2 248 2 300 4 548 LINDSDALSSKOLORNA 73 277 72 132 1 145 1 243 2 388 ÅBYSKOLAN 27 806 27 186 620-220 400 ESPLANADSKOLAN 17 643 17 034 609 1 604 2 213 RINKABYHOLMSSKOLAN 31 223 30 697 526 1 335 1 861 FÖRSKOLAN RINKABYHOLM 26 360 25 985 375 2 103 2 478 FUNKABOSKOLAN 54 298 54 037 261 330 591 ROCKNEBYSKOLAN 19 523 19 272 251 2 962 3 213 DJURÄNGSSKOLAN 25 307 25 130 177 841 1 018 VASASKOLAN 51 768 51 630 138 0 138 LINDÖSKOLAN 23 400 23 349 51 2 122 2 173 FÖRSKOLAN LINDEBERGA-SJÖÄ 21 436 21 389 47 1 436 1 483 KALMARSUNDSSKOLAN 78 391 78 449-58 1 333 1 275 FÖRSKOLAN ÖGONSTENEN 28 038 28 160-122 1 716 1 594 FÖRSKOLAN PULPETEN-SMEDJA 21 349 21 510-161 484 323 FÖRSKOLAN SVÄRDSLILJAN 26 130 26 307-177 -1 079-1 256 FÖRSKOLAN TROLLET 32 066 32 434-368 1 205 837 BARKESTORPSSKOLAN 15 425 16 058-633 460-173 SÄRSKOLAN I KALMAR 25 914 26 574-660 -782-1 442 FÖRSKOLAN BJÖRKENÄS 26 312 26 984-672 176-496 TREKANTENSKOLAN 34 080 34 972-892 1 177 285 FÖRSKOLAN ROCKNEBY 14 826 15 818-992 519-473 FÖRSKOLAN VALLMON 15 791 16 833-1 042-1 239-2 281 FÖRSKOLAN LINDÖ 23 582 25 308-1 726-1 292-3 018 FÖRSKOLAN OXHAGEN-MALMEN 26 071 27 889-1 818-2 170-3 988 FALKENBERGSSKOLAN 40 150 42 286-2 136-1 228-3 364 FÖRSKOLAN SMEDBY 34 053 36 329-2 276-538 -2 814 SUMMA 965 305 959 298 6 007 35 115 41 122 Åtgärder och konsekvenser De enheter som visar minusresultat för året samt har en negativ resultatutjämningsfond som ökar fortsätter arbeta för att nå ett +-0-resultat vid årets slut. Dessa enheter får extra stöd och hjälp under året från förvaltningskontoret. Det kan handla om hjälp med ekonomiska beräkningar, tätare uppföljningar och bollande med någon annan hur man kan organisera sin enhet. De negativa utgående fonderna ska återhämtas inom en period av två till tre år beroende på hur stort underskottet är. Följande tabell visar skillnaden i avvikelserna mot budget för prognos juni och september, sorterat efter avvikelsens storlek i september. 12 enheter visar bättre resultat än i juni och två av dem ser ut att ha vänt ett minusresultat till plus. 10 av enheterna prognosiserar underskott mot budget som är större än 400 tkr. 10 av dessa har eller riskerar att få en negativ resultatutjämningsfond som ska återhämtas. 13
Avvikelse mot Avvikelse mot budget Enhet (belopp i tkr) budget juni sept CENTRALA VERKSAMHETSKOSTNADER 11 179 10 862 DÖRBYSKOLAN 204 2 430 SKOLMOTTAGNINGSENHETEN 122 2 248 LINDSDALSSKOLORNA 1 073 1 145 ÅBYSKOLAN 423 620 ESPLANADSKOLAN 870 609 RINKABYHOLMSSKOLAN 252 526 FÖRSKOLAN RINKABYHOLM 547 375 FUNKABOSKOLAN 12 261 ROCKNEBYSKOLAN 304 251 DJURÄNGSSKOLAN 879 177 VASASKOLAN 100 138 LINDÖSKOLAN -623 51 FÖRSKOLAN LINDEBERGA-SJÖÄ -61 47 KALMARSUNDSSKOLAN -369-58 FÖRSKOLAN ÖGONSTENEN -76-122 FÖRSKOLAN PULPETEN-SMEDJA 23-161 FÖRSKOLAN SVÄRDSLILJAN -420-177 FÖRSKOLAN TROLLET -721-368 BARKESTORPSSKOLAN -619-633 SÄRSKOLAN I KALMAR 345-660 FÖRSKOLAN BJÖRKENÄS -173-672 TREKANTENSKOLAN -848-892 FÖRSKOLAN ROCKNEBY -636-992 FÖRSKOLAN VALLMON -781-1 042 FÖRSKOLAN LINDÖ -1 387-1 726 FÖRSKOLAN OXHAGEN-MALMEN -1 067-1 818 FALKENBERGSSKOLAN -1 403-2 136 FÖRSKOLAN SMEDBY -1 349-2 276 SUMMA 5 800 6 007 14
Investeringsredovisning Prognos 2017 Investeringsredovisning 2017 tkr Budget Prognos Skillnad Verksamhet Förskola 2 030 2 030 0 Grundskola 3 670 3 670 0 Särskola 100 100 0 Central ledning och adm 200 200 0 Summa 6 000 6 000 0 Investeringsbudgeten kommer troligen att hållas. 15
Bilagor Uppföljningsrapport verksamhetsmål Uppföljning av verksamhetsmål efter tredje tertialet kommer i Årsrapporten. Verksamhetsspecifika bilagor Inga. 16