Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 23 augusti 2017 kl 13: Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson, tfn Enligt uppdrag Iréne Jonsson Föredragningslista Kl Information om Falkenbergsskolans projekt inom entreprenöriellt lärande samt måluppfyllelse (insatser som givit resultat). Föredragande: Rektor Per-Ola Jacobson. 1. Val av justerare. 2. Anmälan av övriga ärenden. 3. Utvecklingsforum. Beslutsärenden 4. Omfördelning av ramar mellan barn- och ungdomsförvaltningen och serviceförvaltningen fr.o.m (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 5. Helårsprognos efter juni 2017 (bilaga). Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Föredragande: Kristina Olson. 6. Yttrande över Skolkommissionens slutbetänkande Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35), avsnitt 10 Aktivt skolval och minskad skolsegregation (bilaga). Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att överlämna yttrandet till Utbildningsdepartementet. Föredragande: Peter Sunnanek

2 Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) 7. Diskussions- och informationsärenden: a) Yttrande över remiss Förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism - Handlingsplan (bilaga). Föredragande: Annelie Olsson. b) Pågående och kommande lokalprojekt. Föredragande: Wolfgang Friedh. c) Rapport sommarskolan. Föredragande: Emad Soukiyh. d) Betygsstatistik och Måluppfyllelse i fokus. Föredragande: Emad Soukiyh. e) Summering av 2017 års resursdialoger. Föredragande: Emad Soukiyh. f) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar. Föredragande: Mats Linde. 8. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar. 9. Anmälningsärenden (bilaga). 10. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga).

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2017/ Barn- och ungdomsnämnden Omfördelning av ramar mellan barn- och ungdomsförvaltningen och serviceförvaltningen fr.o.m Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att 300 tkr ska överföras till servicenämnden fr.o.m. budget 2018 för övertagande av kostarbetsuppgifter. Bakgrund Kostverksamheten centraliserades i kommunen Allt ansvar för kostverksamhet övergick då till servicenämnden. På några ställen hade barn- och ungdomsnämndens pedagogiska personal kvar en del kostarbetsuppgifter. Barn- och ungdomsförvaltningen har vid flera tillfällen belyst svårigheten att få den pedagogiska personalen att räcka till över arbetsdagen p.g.a. de ökade vistelsetiderna. Ett sätt är att renodla den pedagogiska personalens arbete. Efter diskussioner med serviceförvaltningens supportenhet kommer de att överta ett antal arbetsuppgifter som har legat på barn- och ungdomsförvaltningens personal. Med övertagandet följer en prislapp, 300 tkr, som förs över till servicenämnden fr.o.m. budget Beslutet påverkar ej något av hållbarhetsmålen. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Kristina.Olson@kalmar.se

4 Helårsprognos efter juni Barn- och ungdomsnämnden

5 Innehåll Verksamhetsmål 3 Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar 4 Återkoppling till riskanalysen i årsrapporten 4 Driftsredovisning 9 Prognos Resultat per förskola och skola Investeringsredovisning 14 Bilagor 15

6 Verksamhetsmål I nedanstående tabell visas hur måluppfyllelsen såg ut efter första tertialet (april). Uppföljning efter andra tertialet ska vara klar senast sista augusti och redovisas till nämnden i september. Måluppfyllelse Uppfyllda/ Klara Positiv trend/ Pågående Oförändrad eller negativ trend/ Ej påbörjade Totalt Nämndsmål 1 (6 %) 9 (50 %) 8 (44 %) 18 Aktiviteter 16 (94 %) 1 (6 %) 17 Uppdrag 5 (100 %) 5 Sammanfattningsvis kan sägas att utav de 8 mål som utvärderats till oförändrade eller negativ utveckling, så bedöms 5 av dessa att vara oförändrade och på 3 mål ses negativ utveckling. Den negativa utvecklingen gäller sjukfrånvaro, måluppfyllelse i åk 6 och meritvärde i åk 6. 3

7 Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar Beskrivning av verksamheten som bedrivits under året med fokus på väsentliga händelser per verksamhetsområde. Återkoppling till riskanalysen i årsrapporten Återkoppling görs på de risker som beskrevs i årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys. Barn- och elevantal Tabellen redovisar barn- och ungdomsnämndens antal barn och elever och vad budgetramen förväntas minskas eller ökas med ekonomiskt under Beloppen ingår i prognosen. Uppgifterna avser barn och elever som tillhör barn- och ungdomsnämnden och går i kommunala och fristående skolor. 10 % av barnen väntas gå i fristående förskolor och 11 % av eleverna väntas gå i fristående skolor. Antal barn och elever 2017 Budget Prognos Skillnad Tkr Förskola Förskoleklass Åk Åk Åk Summa förskoleklass till åk Fritidshem Total Förskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns bl.a. följande text: Antalet förskolebarn fortsätter att öka och födelsetalen förväntas stiga kommande år föddes 784 barn och år 2020 räknar vi med att det föds ca 860 barn. Till detta kommer att Kalmar är en inflyttningskommun och många barnfamiljer flyttar hit. Bostadsbyggandet har nu tagit fart och inom några år finns många nya bostäder färdigställda. Innevarande år, 2017, kommer vi att ha en markant ökning jämfört med året innan Vi går in i 2017 med ett underskott av förskoleplatser eftersom utbyggnaden släpar efter. Det rör sig om ca 10 förskoleavdelningar. Totalt kommer 26 nya förskoleavdelningar (inklusive underskottet på 10 avdelningar) att behövas i barn- och ungdomsnämndens område under perioden De långa ledtiderna d.v.s. från det att behovet i ett område är identifierat till att en förskola kan tas i bruk är ett problem i sammanhanget. I ett växande Kalmar med ett högt bostadsbyggande och stark inflyttning behöver processerna bli snabbare. Vi riskerar annars att inte kunna klara uppdraget att erbjuda förskoleplats i rätt tid och i rätt område. Det ser ut som att nämnden kommer att ha det antal barn som budgeterats för i förskoleverksamheten, till skillnad mot förra prognosen som pekade på att de skulle bli tjugotalet fler. Bostadsbyggande, inflyttning och höga födelsetal gör att behovet av förskole- och skollokaler ökar snabbt. Vi har gått in i 2017 med ett underskott av platser i förskolan. Detta gäller i synnerhet i norra Kalmar där vi har svårigheter att klara behovet. Förskolan Ljusglimten har utökats med ytterligare två paviljonger i år och det kan vara så att ytterligare paviljonger kommer att behövas i området för att klara det kortsiktiga behovet. På längre sikt finns utbyggnad planerad i flera områden. Mot bakgrund av det snabba bostadsbyggandet i norra Kalmar bedömer vi att ytterligare utbyggnad, utöver redan planerad, måste göras där. Bara Snurrom och Norra vimpeltorpet kommer att ha över nya bostäder inom tre till fyra år. Den snabba utvecklingen understryker också behovet av effektivare processer (planarbete investeringsbeslut upphandling - genomförande) när nya behov uppstår. 4

8 Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns bl.a. följande text: De närmaste åren sker en kraftig ökning av antalet elever i grundskolan. Under perioden ökar det totala antalet elever med ca 607 i barn-och ungdomsnämndens område. På 10 års sikt ökar antalet elever i grundskolan med ca i hela kommunen, d.v.s. en ökning med 22 %. I grundskolan pekar prognosen mot att det kan bli ett lägre antal elever än planerat, d.v.s. samma utfall som föregående prognos. Några rektorer såg redan i början av året att de har överskattat budgeterat antal elever som kommer gå hos dem. Detta ger även negativa följdverkningar på antalet platser i fritidshem. Prognosen för antal elever i grundskola är därmed lägre än vad senaste befolkningsprognosen säger. I förra prognosen förväntades att det skulle finnas en ny befolkningsprognos i juni för att göra en ny bedömning, men den är senarelagd till september/oktober. Personalrekrytering behovet ökar Förskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Barn- och ungdomsnämnden står inför stora utmaningar i och med det ökade barn- och elevantalet. Detta i kombination med pensionsavgångar och nya riktade statsbidrag, kräver ett strategiskt arbete kring kompetensförsörjningen. Här kommer marknadsföring mot framtida medarbetare att spela en stor roll. Det är ett arbete som redan påbörjats, bl.a. i form av deltagande vid olika mässor samt inbjudan till rekryteringsmöten för snart examinerade förskollärare. Syftet med rekryteringsmötena är att berätta om förskoleverksamheten och varför de ska välja att arbeta i Kalmar kommun. I och med svårigheten att hitta vikarier till förskolan, både för korta och längre vikariat, har tillsvidareanställningar medvetet erbjudits från barn- och ungdomsförvaltningens sida. En högre andel tillsvidareanställningar innebär också bättre anställningsvillkor och att Kalmar kommun upplevs vara en attraktivare arbetsgivare, vilket är avgörande för den framtida komptensförsörjningen. Att vara en attraktiv arbetsgivare handlar också om bra arbetsmiljö, bra scheman, arbetskläder, bra löner och löneutveckling. Det finns också en risk i att det blir svårare att tillsätta behörig personal då andelen behöriga sökande inte når upp till det antal som verksamheten har behov av. Bristen på utbildade förskollärare börjar visa sig trots att Kalmar är en utbildningsort för förskollärare. Konsekvenser kan bli försämrad personaltäthet som i sin tur kan ge högre sjukskrivningstal, eller att verksamhetens kvalitet och utformning påverkas. Barn- och ungdomsförvaltingen arbetar aktivt med marknadsföring genom olika kanaler, framförallt sociala medier. Under första delen av året har en egenproducerad marknadsföringsfilm om förskolor i Kalmar publicerats på Facebook i samband med den samordnade rekryteringen av förskollärare. Filmen, som är inspelad på Förskolan Smedjan i Lindsdal, har hittills över visningar. Ett öppet föreläsningsevenemang, där två pedagoger berättade om utvecklingssamtal på förskolan utifrån jämställdhet- och mångfaldsperspektiv anordnades under våren. Föreläsningen som var uppskattad, blev relativt snabbt fulltecknad. Denna typ av evenemang tillför förvaltningen ytterligare en metod för att arbeta med rekrytering. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att fortsätta med detta koncept framöver och det finns många uppslag på bra föreläsningar. Ytterligare en film i syfte att marknadsföra barn- och ungdomsförvaltningen är planerad. Här tar förvaltningen in extern hjälp. Filmen ska kunna visas vid tillfällen där vi vill visa upp oss som arbetsgivare, som till exempel vid mässor av olika slag, men givetvis också finnas tillgänglig på sociala medier. I vårens samordnade rekrytering var behovet av förskollärare större än tillgången på sökande som uppfyllde de krav på examen och legitimation som ställs. Rekrytering av barnskötare har gjorts för att täcka befintliga barnskötarvakanser. Då det inte har funnits tillräckligt många sökande förskollärare för att täcka vakanserna har förskolorna i stället valt att rekrytera fler barnskötare. Därmed kvarstår risken med att det är svårt att tillsätta behörig personal då andelen behöriga sökande inte når upp till det behov som finns. 5

9 Inom barn- och ungdomsförvaltning och i Kalmar kommun i övrigt ökar den interna personalrörligheten. Tendensen är positiv men i sammanhanget stillar det inte det ökade behovet av behörig personal. Under det senaste året har det varit svårt att täcka vikariebehovet med hjälp av timvikariepoolen trots att nya vikarier rekryteras in kontinuerligt. Utifrån det behovet kommer en vikariepool med tillsvidareanställd personal att starta i september Initialt kommer den att bestå av 6-7 medarbetare och 6 förskolor kommer att ingå. Till denna pool har såväl förskollärare som barnskötare rekryterats. Grundskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Barn- och ungdomsnämnden står, som tidigare nämnts, inför stora utmaningar med att rekrytera behörig personal. Även inom grundskole-, förskoleklass- och fritidsverksamheten krävs ett strategiskt arbete vad gäller rekrytering av behöriga pedagoger. Att marknadsföra sig mot framtida medarbetare och fortsatt samarbete med Linnéuniversitetet är, precis som för förskolan, även här ett prioriterat område för att säkerställa att kommunens framtida efterfrågan tillfredställs. Övergripande handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare som tillhandahåller en bra arbetsmiljö, bra scheman, arbetskläder, bra löner och löneutveckling. Inom skolan tar rekryteringen ytterligare en dimension då lärarna inte bara ska vara behöriga lärare, de ska även vara behöriga i de ämnen och årskurser behovet finns att undervisa i. I detta ligger en risk, om det inte finns behörig personal, alternativt att inte tillräckligt många behöriga söker tjänster i Kalmar kommun, utmanas kvaliteten på undervisningen vilket kan resultera i lägre måluppfyllelse hos eleverna. Inom vissa ämnen/områden finns det god tillgång på behöriga lärare, inom andra ämnen sämre. Verksamhetens behov av vissa grupper av behöriga lärare och yttre faktorer så som tillgång till vissa utbildade grupper skiftar över tid. Till exempel är speciallärare ett bristyrke där det är svårt att rekrytera i nuläget. Barn- och ungdomsförvaltingen arbetar aktivt med marknadsföring genom olika kanaler, framförallt sociala medier. Den tidigare nämnda marknadsföringsfilm om förskolor i Kalmar som har publicerats på sociala medier ger en bild av barn- och ungdomsförvaltningen som arbetsgivare och kan även fungera som draghjälp i rekryteringen av personal till grundskolan. I vårens personalplaneringsprocess gjordes matchningar mellan vakanser och övertaligheter. Då det endast fanns en liten andel övertalighet kunde dessa matchningar endast lösa en mindre del av vakanserna. Rekrytering av ca 25 lärartjänster med olika ämnesbehörigheter har gjorts inför läsåret 2017/2018. Samarbetet med Linnéuniversitetet är viktigt. Den verksamhetsförlagda utbildningen och övningsskolor är bra möjligheter för oss som arbetsgivare att intressera studenterna för att söka arbete i Kalmar kommun efter avslutad utbildning. För att öppna upp för fler karriärvägar har det inrättats utbildningsplatser med särskild inriktning mot förskola och skola i ledarförsörjningsprogrammet. Detta i syfte för att kunna tillgodose framtida chefsförsörjningar. Personalstruktur Antal tillsvidareanställd personal, årsarbetare exkl. vilande tjänster feb 2016 dec 2016 feb 2017 maj 2017 Förskola Förskoleklass Grundskola Fritidshem Särskola Ledning och administration Summa

10 Totalt har antalet anställda ökat med knappt 70 heltidstjänster mellan februari 2016 och maj Trenden är uppåtgående i samtliga verksamheter. I den pedagogiska omsorgen har personalen minskat från 3 till 2 tjänster under perioden, dessa ingår i förskolans siffra i tabellen. I de fall siffran i maj är lägre än februari så beror det på marginella förändringar i personalstrukturen på ett flertal enheter. Ökade vistelsetider i förskolan I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Föräldrarnas behov av längre vistelsetider i förskolan ökar kontinuerligt. År 2004 var den genomsnittliga vistelsetiden 29 timmar per vecka var den genomsnittliga vistelsetiden 33,6 timmar per vecka, en ökning på 16 %. Nuvarande form av ersättningssystem från kommunfullmäktige tar inte hänsyn till vistelsetiderna, tilldelning görs endast efter hur många barn som finns i verksamheten. För 2016 har schemasnittet ökat med 1-3 % beroende på verksamhetsform vilket har kostat 2,5 mkr utöver budget. Barn- och ungdomsnämnden begär kompensation för denna merkostnad. Vi har nu nått en punkt där det är svårt att få en tillräcklig personalbemanning över dagen. Detta riskerar att verksamhetens kvalitet och arbetsmiljö blir sämre för både barn och personal. Förändringar i barnens genomsnittliga vistelsetider under året borde också kompenseras inte bara antalet barn. I verksamhetsplan 2017 finns ett uppdrag: Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med barn- och ungdomsnämnden se över resursfördelningssystemet vad gäller vistelsetid i förskolan. En justering av ersättningssystemet begränsar risken att verksamhetens kvalitet och arbetsmiljö blir sämre, både för barn och för personal. Även om vistelsetiden byggs in i resursfördelningssystemet fr. o m 2018 är det inte tillräckligt för att lösa problemen med otillräcklig bemanning i förskolan. Det behöver tillföras ytterligare medel för att få en tillräcklig bemanning över hela barnens vistelsetid i verksamheten Om varje avdelning förstärkas med en personaltimme mer per dag (0,125 tjänst) kostar det 14 mkr för hela barn- och ungdomsnämndens verksamhet. Just nu är vistelsetiderna i kommunal förskola 0,2 timmar mer än budget, 33,8 timmar per vecka. I den fristående verksamheten är barnen inskrivna 1,6 timmar mer per vecka än planerade 34. Personalläget i de kommunala förskolorna är fortsatt ansträngt. Översynen av resursfördelningssystemet tillsammans med kommunledningskontoret pågår. Det hölls ett möte före jul där barn- och ungdomsförvaltningen informerade om läget. Kommunledningskontoret skulle därefter ta med sig detta i fortsatta diskussioner med kommunledningen. Ingen ytterligare information i frågan har kommit från kommunledningskontoret. Den framskjutna budgetprocessen påverkar möjligheten att få ytterligare information i dagsläget. Statsbidrag Förskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Den nya regeringen har genomfört en mängd nya reformer inom barn-och ungdomsnämndens verksamhetsområde som utmynnat i nya statsbidrag, ett exempel är bidraget som syftar till att minska barngruppernas storlek. Statsbidragen är villkorade. Sambandet mellan de sparbeting som gjorts de senaste åren och att kommunen erhåller nya statsbidrag innebär en risk. T.ex. jämförs ofta nyckeltal, som personaltäthet eller gruppstorlekar, vid två olika tidpunkter i uppföljningen av bidraget för att visa att man använt statsbidraget till det som det var avsett för. Uppföljningen av statsbidraget för mindre barngrupper som gjorts under hösten 2016 (avsåg LÅ 2015/2016) utgjordes till större del av en beskrivning av insatser och åtgärder istället för jämförelse av nyckeltal vid olika tidpunkter. Som indikerat tidigare utgjorde denna typ av beskrivande uppföljning en lägre risk. Uppföljningen godkändes under hösten. Dock bör påpekas att risken kvarstår då alla förskolor inte fick sina ansökningar beviljade Skolverket tog, utöver gruppstorleken, även hänsyn till personaltätheten i sin bedömning av tilldelningen, vilket medförde förändrade planeringsförutsättningar. Risken ligger i att om man får bidrag ett år men inte nästa, kan en jojo-effekt uppstå som kan innebära både ekonomiska och organisatoriska konsekvenser. I budget 2017 har förskolorna generellt varit försiktiga med att lägga in bidrag som inte är beslutade av Skolverket ännu (d.v.s. det som avser HT 2017). 7

11 Ansökan till statsbidraget för mindre barngrupper gjordes i maj. I förra prognosen påtalades att risken med hur Skolverkets kriterier för tilldelning av bidraget utformas i år kvarstår. Beslut om tilldelning från Skolverket kom i juni. Endast tre av de åtta förskolor som sökt bidrag tilldelades bidrag motsvarande 2,1 mnkr. Det totala beloppet som sökts var 5,6 mnkr. De två tidigare läsåren har bidraget varit mellan 7,5 och 9,5 mnkr. Som skrevs i årsrapporten så var de flesta förskolorna försiktiga med att budgetera för stora intäkter, många bortsåg från höstterminens bidrag vilket ger en minskad risk för bakslag i form av att man lagt sig på en för hög kostnadsnivå. Dock drabbar detta ändå några förskolors resultat negativt. Kalmar kommun har fått godkänd redovisning på uppföljning av statsbidraget föregående år. Sammantaget konstateras att risken för återbetalning i stort sett har eliminerats och den befarade risken för utebliven eller mindre tilldelning förverkligades. Anledningen till mindre tilldelning än ansökan är troligen att Kalmar kommun har en bättre gruppstorlek ( ,2) än genomsnittet för riket ( ,8) då kriterierna utgörs av jämförelser av nyckeltal som avdelningsstorlek och personaltäthet. Grundskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Precis som inom förskoleverksamheten så har det genomförts reformer som innebär att grundskolorna i Sveriges kommuner har tillförts nya statsbidrag, t.ex. lågstadiesatsning, läxhjälp, lovskola och fritidshemssatsningen. Skolorna gynnas ekonomiskt av statsbidragen. Däremot medför inte alltid ökade intäkter ökade kostnader i skolans verksamhet, åtminstone inte i ett initialt skede. Det finns en startsträcka för t.ex. att rekrytera mer personal i samband med att ett nytt statsbidrag kommer. Risken är densamma som för förskoleverksamheten, d.v.s. om nyckeltal vid två tidpunkter används för jämförelse i uppföljningen av statsbidragen så finns en risk för återbetalning om man inte kan uppvisa en förbättring. Statsbidrag för lovskola och läxhjälp medför dock inte någon personalutökning och därmed inte någon uppföljning i form av jämförande nyckeltal. Det handlar istället om att inom befintlig organisation skapa förutsättningarna för ändamålet. Ansökningar och rekvirering av statsbidragen har gjorts under våren I prognosen i mars angavs en risk för statsbidraget för Läxhjälp (fokustid), att det kunde bli lägre än förra året då det troligen skulle sökas av fler kommuner än innan (2016 fick Kalmar kommun 5,6 mnkr) och därmed skulle bidraget delas på fler. Beslut kom i juni som meddelade att Kalmar kommun tilldelas ungefär samma belopp 2017 som I arbetet med budget 2017 intogs en försiktig hållning till statsbidragen, d.v.s. man budgeterade främst intäkter som avsåg vårterminen i de fall statsbidraget löper över läsåret. Detta eftersom beloppen var kända och meddelade av Skolverket. Däremot var höstterminens bidrag mer osäkra då beloppen inte var kända vid tidpunkten för budgetarbetet, och är det fortfarande inte. Vetskapen finns om att bidrag kommer men inte hur mycket. Kalmar kommun har fått godkända redovisningar på uppföljning av statsbidrag föregående år avseende Lågstadiesatsningen och Lovskola. Sammantaget görs bedömningen att risken kvarstår men har minskat p.g.a. försiktig budgetering av intäkterna samt att det börjar droppa in fler och fler godkända redovisningar av statsbidragens användning. 8

12 Driftsredovisning Prognos 2017 Driftsredovisning 2017 tkr Budget Prognos Skillnad Skillnad Verksamhet juni mars Förskola Förskoleklass Grundskola Fritidshem Särskola inkl dess fritidshem Lokal ledning och adm Förvaltningsledning och adm Summa Prognos 2017 Prognos juni Prognos mars Bokslut Förskola Förskoleklass Grundskola Fritidshem Särskola inkl dess fritidshem Lokal ledn. och adm Förvaltn.ledn och adm Förskola Prognosen visar ett underskott på -8,1 mnkr. I jämförelse med prognosen i mars så blev statsbidraget för mindre barngrupper (som en del förskolor räknat in i förra prognosen för HT) lägre än förväntat. Utökning av lokaler bidrar också till en sämre prognos. Fristående förskolor verkar i nuläget komma upp i högre vistelsetider än planerat vilket ger underskott på -0,5 mnkr mot planerade utbetalningar. De fristående fritidshemmen ser ut att omfatta fler barn än planerat vilket ger ett underskott på -1,3 mnkr mot planerade utbetalningar. 8 av 15 förskolor visar underskott större än -0,2 mnkr, och 4 av dessa kan ge underskott på -1 till -2 mnkr. Det är främst på personalkostnaderna som underskotten uppstår, och då är de pengar som förskolorna får/dras av för fler/färre barn eller förändrade vistelsetider inräknade samt statsbidragsintäkter. Tre förskolor (eller enheter med förskoleverksamhet) har en prognos som säger att de kan gå plus i år. Detta 9

13 beror främst på fler barn och högre vistelsetid än planerat, vilket ger mer intäkter än vad justeringar av personal kostar. Totalt är underskottet på personalkostnaderna i förskolan -5,1 mnkr. Hyreskostnaderna överstiger budget och ger ett underskott mot budget på ca 0,4 mnkr p.g.a. utökade lokaler. De utökade lokalerna medför även mindre underskott för nyinköp av förbrukningsinventarier och liknande på -0,2 mnkr. Inköp av pedagogiskt material kan ge ett underskott på -0,4 mnkr. Fortbildning kan ge ett underskott på - 0,1 mnkr. Grundskola inklusive förskoleklass Prognosen visar ett överskott på 4,7 mnkr. Prognosen i juni visar ett resultat som är knappt 4 mnkr bättre än mars, detta beror främst på att personalkostnader som ligger centralt nu ser ut att ge ett överskott samt att bidrag från migrationsverket har kommit. Bidraget var större än vad som tidigare uppskattats, och avsåg HT 2015 t.o.m. VT De två orsakerna bidrar med ungefär hälften var till ett bättre resultat i juni. Grundskolorna har fortfarande bra ekonomi överlag i det avseendet att de flesta har balans mot budget. Budget för pedagogisk personal ser ut att ge ett överskott på 1,2 mnkr på totalen. Då är de pengar som skolorna får/dras av för fler/färre elever inräknade samt statsbidragsintäkter. Några skolor har överskattat antalet elever som kommer gå hos dem, vilket påverkar ekonomin i form av att man inte får in de intäkter som man trott. Det centrala kontot för förvaltningsgemensamma personalkostnader kommer inte användas fullt ut, 2,2 mnkr beräknas finnas kvar vid årets slut. Personalkostnader för elevhälsa kan ge ett överskott på 1,8 mnkr. Överskottet finns främst tre skolor där man för närvarande har minskad tjänstgöringsgrad än planerat eller avvaktar med att tillsätta budgeterade vakanta tjänster till hösten för att återhämta en del av intäktsbortfallet på grund av färre elever än budgeterat. Det sistanämnda är en av de största skolorna så man har tillgång till elevhälsapersonal ändå, bara tillfälligt mindre än tänkt i planeringen. Kostnader för förbrukningsinventarier kan ge underskott mot budget på -0,9 mnkr, då en del skolor har behov av nyanskaffning. Pedagogiskt material ger underskott på -0,4 mnkr p.g.a. inköp av fler Chromebooks än planerat på några skolor. Kostnader för fortbildning kommer troligen ge ett överskott mot budget med 0,8 mnkr. Fritidshem Prognosen pekar på samma resultat som i mars. Avgifterna som föräldrarna betalar för fritidshemsplatser ser ut att bli 2 mnkr högre än planerat då ett räknefel smugit sig in i budgetberäkningen. Resterande del, 3,5 mnkr, är överskott på personalkostnaderna. Större delen av denna summa återfinns på en skola där man fördelat tjänsterna fel mellan skola och fritidshem i budgeten, då personal ofta jobbar i båda verksamheterna. Det är alltså inte fråga om någon neddragning på fritidshemspersonalen, utan endast en felfördelning i budgeten. Särskolan Särskolan ser ut att gå med ett överskott på 0,3 mnkr. Särskolans verksamhet växlar över tid beroende på elevernas aktuella förutsättningar. Just nu finns det något fler extra resurskrävande elever inskrivna vilket kräver mer personalresurser. Särskolans speciella förutsättningar medför också att vikarier behöver tillsättas vid i princip varje frånvarotillfälle vilket medför ökade kostnader. Det börjar fler elever höstterminen 2017 vilket ger ökade elevintäkter på 0,4 mnkr. Lokalerna går med ett underskott på -0,3 mkr vilket kan tillskrivas de problem i arbetsmiljön som nu är åtgärdade. Oxhagsskolan har sedan förra året haft problem med lukt i lokalerna. Serviceförvaltningen har 10

14 gjort omfattande insatser men delar av personalen upplever fortfarande problem. Personal och elever har flyttats över till grundsärskolan på Tullbroskolan i den omfattning som har varit möjlig. Personalkostnaderna går med ett mindre överskott på 0,2 mkr. Rektor har gått igenom och justerat bemanningen inför höstterminen. En del försäljning av tjänster var inte heller klara vid förra prognostillfället. Allt fler elever kräver fortfarande mer än ordinarie bemanning när de först kommer till särskolan men har efter en tid i verksamheten acklimatiserat sig och bemanningen kan minska. Vikariekostnaderna är fortsatt höga eftersom verksamheten är svår att organisera på färre händer. Lokal ledning och administration Ett överskott på 3,1 mnkr förväntas på de administrativa kostnaderna i förskolorna och skolorna. I samband med budgetarbetet satte sju enheter undan pengar för att helt eller delvis kunna återställa sina negativa resultatutjämningsfonder. Dessa pengar genererar ett överskott på 2,6 mnkr d.v.s. de ska inte förbrukas under året. Resterande 0,5 mnkr är överskott på personalkostnader p.g.a. delvis ej tillsatta tjänster (0,2 mnkr) samt lägre telefonikostnader jämfört budget (0,3 mnkr). Det sistnämnda är det som gör att prognosen ser bättre ut än i mars. Förvaltningsledning och administration Några medarbetare på förvaltningskontoret arbetar inte exakt så mycket som budgeten planerades för, vilket ger ett överskott på 0,2 mnkr. 11

15 Resultat per förskola och skola 2017 Tabellen visar enheternas bedömningar av resultatet för Enheter som inte har en budget i balans får hjälp av förvaltningskontorets personal med att komma till rätta med underskottet och med att upprätta åtgärdsplaner för att hamna i balans. Enhet (belopp i tkr) Budget 2017 Prognos juni Skillnad Ing RUF Utg RUF CENTRALA VERKSAMHETSKOSTNADER LINDSDALSSKOLORNA DJURÄNGSSKOLAN ESPLANADSKOLAN FÖRSKOLAN RINKABYHOLM ÅBYSKOLAN SÄRSKOLAN I KALMAR ROCKNEBYSKOLAN RINKABYHOLMSSKOLAN DÖRBYSKOLAN SKOLMOTTAGNINGSENHETEN VASASKOLAN FÖRSKOLAN PULPETEN-SMEDJA FUNKABOSKOLAN FÖRSKOLAN LINDEBERGA-SJÖÄ FÖRSKOLAN ÖGONSTENEN FÖRSKOLAN BJÖRKENÄS KALMARSUNDSSKOLAN FÖRSKOLAN SVÄRDSLILJAN BARKESTORPSSKOLAN LINDÖSKOLAN FÖRSKOLAN ROCKNEBY FÖRSKOLAN TROLLET FÖRSKOLAN VALLMON TREKANTENSKOLAN FÖRSKOLAN OXHAGEN-MALMEN FÖRSKOLAN SMEDBY FÖRSKOLAN LINDÖ FALKENBERGSSKOLAN SUMMA Åtgärder och konsekvenser De enheter som visar minusresultat för året samt har en negativ resultatutjämningsfond som ökar fortsätter arbeta för att nå ett +-0-resultat vid årets slut. Dessa enheter får extra stöd och hjälp under året från förvaltningskontoret. Det kan handla om hjälp med ekonomiska beräkningar, tätare uppföljningar och bollande med någon annan hur man kan organisera sin enhet. De negativa utgående fonderna ska återhämtas inom en period av två till tre år beroende på hur stort underskottet är. Följande tabell visar skillnaden i avvikelserna mot budget för prognos mars och juni, sorterat efter avvikelsens storlek i juni. Hälften av enheterna, 14 stycken, visar bättre resultat än i mars och tre av dem ser ut att ha vänt ett minusresultat till plus. 11 av enheterna prognosiserar underskott mot budget som är större än 400 tkr. 8 av dessa har eller riskerar att få en negativ resultatutjämningsfond som ska återhämtas. 12

16 Enhet Avvikelse mot budget mars Avvikelse mot budget juni CENTRALA VERKSAMHETSKOSTNADER LINDSDALSSKOLORNA DJURÄNGSSKOLAN ESPLANADSKOLAN FÖRSKOLAN RINKABYHOLM ÅBYSKOLAN SÄRSKOLAN I KALMAR ROCKNEBYSKOLAN RINKABYHOLMSSKOLAN DÖRBYSKOLAN SKOLMOTTAGNINGSENHETEN VASASKOLAN FÖRSKOLAN PULPETEN-SMEDJA FUNKABOSKOLAN FÖRSKOLAN LINDEBERGA-SJÖÄ FÖRSKOLAN ÖGONSTENEN FÖRSKOLAN BJÖRKENÄS KALMARSUNDSSKOLAN FÖRSKOLAN SVÄRDSLILJAN BARKESTORPSSKOLAN LINDÖSKOLAN FÖRSKOLAN ROCKNEBY FÖRSKOLAN TROLLET FÖRSKOLAN VALLMON TREKANTENSKOLAN FÖRSKOLAN OXHAGEN-MALMEN FÖRSKOLAN SMEDBY FÖRSKOLAN LINDÖ FALKENBERGSSKOLAN SUMMA

17 Investeringsredovisning Prognos 2017 Investeringsredovisning 2017 tkr Budget Prognos Skillnad Verksamhet Förskola Grundskola Särskola Central ledning och adm Summa Investeringsbudgeten kommer troligen att hållas. 14

18 Bilagor Uppföljningsrapport verksamhetsmål Uppföljning av verksamhetsmål efter andra tertialet kommer i september. Verksamhetsspecifika bilagor Inga. 15

19 Handläggare Peter Sunnanek Dnr BUN 2017/ Yttrande Utbildningsdepartementet Stockholm Datum Remiss av SOU 2017:35 Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (dnr U2017/1967/S) Sammanfattning: Kalmar kommun ställer sig i huvudsak mycket positiva till skolkommissionens slutbetänkande. Några synpunkter, dock: Minskad skolsegregation som beskrivs i kapitel 10.6 riskerar att öka kostnaderna för huvudmännen. Aktivt skolval och förändringar rörande placering på skolenheter är i sig inga garanter för minskad skolsegregation. Det behövs tydliga kriterier för att åstadkomma detta. Rätten till skolskjuts i samband med aktivt skolval och förändringar rörande placering på skolenheter behöver utredas vidare. Avsnitt 10.6 Minskad skolsegregation Det är naturligtvis högst rimligt och eftersträvansvärt att skolans huvudmän ska arbeta för att minska segregationen i skolan. Åtgärder såsom aktivt skolval och en översyn av regelverket rörande placering på skolenheter är i sig dock inget som garanterar en allsidig social sammansättning trots att det också finns skrivningar om ökad information om skolval. För att kunna åstadkomma det åsyftade förutsätts att tydliga verktyg i form av urvalsprinciper och regelverk för hur elever kan fördelas på olika skolor arbetas fram. I utredningen beskrivs hur dagens situation med rådande närhetsprincip omöjliggör för flertalet elever som inte bor i närområdet att få gå på skolan om antalet sökande överstiger antalet platser. Hur detta ska förändras med ett aktivt skolval framgår inte tydligt. Här behövs naturligtvis tydliga direktiv från staten (något som nämns i utredningen). Kopplat till rätten till skolskjuts blir detta än mer komplicerat varför skolskjutsfrågan behöver belysas och utredas tydligare ställt i relation till förslaget om aktivt skolval. Elever i glesbygd riskerar att i praktiken inte ha något aktivt skolval med nuvarande regelverk runt skolskjuts. Kalmar kommun ser en potentiell svårighet i att vid ett aktivt skolval är det rimligt att anta att söktrycket är olika stort till olika skolor och då finns risk att vissa skolor blir mera välfyllda än andra. Detta innebär i så fall att huvudmannens nyttjande av resurser (läs skolor) inte används på ett effektivt sätt. I för- Förvaltningskontoret Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax peter.sunnanek@kalmar.se

20 2 (2) längningen kan detta innebära att lokalbeståndet inte kan nyttjas optimalt vilket i sin tur leder till ökade kostnader. Obligatoriskt skolval i alla kommuner kräver också att administration och informationsforum byggs upp och underhålls. Även här kan konsekvensen bli ökade kostnader. I detta ärende har Barn- och ungdomsnämnden beslutat. Peter Sunnanek, planeringssekreterare på Barn- och ungdomsförvaltningen har varit föredragande.

21 10 Aktivt skolval och minskad skolsegregation I detta kapitel behandlas bland annat skolsegregationens betydelse för likvärdigheten i skolsystemet. Vidare redogörs för kommissionens förslag gällande det regelverk som direkt eller indirekt påverkar skolornas och skolklassernas sammansättning av elever Utvecklingen av likvärdigheten Som framgått av kapitel 3 ska utbildningen inom skolväsendet vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 skollagen ). Skolan har också ett tydligt kompensatoriskt uppdrag (1 kap. 4 skollagen). Likvärdighet innebär att de fastställda målen kan nås på olika sätt beroende på lokala behov och förutsättningar. Att mäta likvärdigheten i ett skolsystem är komplicerat. Olika mått visar på olika aspekter av likvärdighet (Skolverket 2012). Några vanliga aspekter som används för att mäta likvärdighet är: Familjebakgrundens betydelse för studieresultaten. I vilken utsträckning elevernas resultat givet elevernas socioekonomiska bakgrund påverkas av elevsammansättningen, den så kallade skolnivåeffekten. Skolsegregationen, dvs. i vilken utsträckning skolorna är homogena eller heterogena vad avser elevernas sociala bakgrund eller migrationsbakgrund. Skillnaderna mellan skolors resultat på nationella prov, gällande meritvärde, eller i resultat på olika internationella undersökningar. 283

22 Aktivt skolval och minskad skolsegregation SOU 2017:35 En brist med samtliga mått på likvärdigheten är att det är svårt att fastställa en acceptabel eller rimlig nivå. Det är därför framför allt trenden, dvs. utvecklingen över tid, som det är viktigt att avläsa. En av de mest använda och allmänt accepterade indikatorerna på skolsystemets likvärdighet är graden av samband mellan elevens familjebakgrund och skolresultat, där familjebakgrund kan avse flera olika aspekter, såsom föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå och migration. Skolverket (2012d) har tidigare konstaterat att skillnaderna i elevresultat mellan skolor och kommuner successivt har ökat, vilket har lett till farhågor om ett ökat genomslag av familjebakgrunden i elevernas skolprestationer. Sammanställningar av studier som genomförts visar dock inte på någon ökning (t.ex. Sundén & Werin 2016). Aktuell forskning indikerar däremot att detta samband trots allt har ökat markant de senaste två decennierna i Sverige (Gustafsson & Yang Hansen 2017). Denna bild framträder om mer fingradiga mått än huruvida föräldern är högutbildad eller inte används avseende föräldrars utbildningsbakgrund. Om ett mer nyanserat mått som anger utbildningsnivån i fler nivåer används framträder alltså en ökning av sambandet Val av skola i landets kommuner Reglerna om placering vid skolenhet med kommunal huvudman respektive mottagande vid skolenhet med enskild huvudman medger en viss variation i tillämpningen. Nedan redogörs översiktligt för vissa skillnader mellan kommunerna vad gäller tillämpningen av nämnda regler. 1 Sveriges 290 kommuner har mycket varierande geografiska förutsättningar, befolkningsstruktur, elevantal och antal skolor. Det finns även en betydande variation i andelen fristående skolor. I många kommuner finns enbart kommunala skolor och ibland endast en skola per tätort. Att välja en annan skola skulle i dessa fall medföra en betydligt längre resväg för eleverna. Utbudet av fristående skolor varierar både i 1 Hösten 2015 gav Skolkommissionen i uppdrag åt Sweco göra en översyn av vilken policy landets kommuner har avseende elever och vårdnadshavares val av skola, hur mycket information kring skolvalet som finns på hemsidor eller på annat sätt lätt tillgängligt för de sökande, samt i hur hög utsträckning elever väljer andra skolor än den närmaste. Detta avsnitt baseras i stor utsträckning på denna kartläggning. 284

23 SOU 2017:35 Aktivt skolval och minskad skolsegregation antal, inriktning och målgrupp. I större städer har man ofta nära till ett flertal skolor medan boende på mindre orter har betydligt färre alternativ att välja mellan. I många kommuner finns system med skolområden för kommunala grundskolor. Elever bosatta inom ett skolområde tilldelas en plats på skolan om elevens vårdnadshavare inte gjort ett annat val. Det finns dock kommuner, t.ex. Botkyrka och Nacka, som tillämpar ett så kallat aktivt val, vilket innebär att alla vårdnadshavare förutsätts välja skola. I dessa kommuner finns inget system där man utifrån bostadsadress placeras på en viss skola men även dessa kommuner följer givetvis den närhetsprincip som föreskrivs i skollagen. Hur närhetsprincipen tillämpas varierar mellan en närhetsprincip där kommunen delas in geografiskt i olika områden, och den allt vanligare relativa närhetsprincipen. Relativ närhet innebär att kommunen jämför varje elevs avstånd till sökt skola och närliggande skolor med andra elevers motsvarande avstånd från hemmet och därigenom beräknar den kortaste vägen relativt övriga elever. Det innebär att eleverna inte alltid får plats på den närmaste skolan om det skulle medföra ett längre avstånd för en annan elev. I kommunerna finns två huvudsakliga modeller för hur val av skola hanteras: genom ett gemensamt ansökningssystem eller genom ett system där ansökningarna hanteras på respektive skola. Ett gemensamt system finns exempelvis i Stockholms kommun vars system omfattar samtliga kommunala grundskolor och där de fristående skolorna inbjuds att vara med. Systemet tar emot ansökningar via en e-tjänst och hanteras centralt på kommunnivå. Färre än hälften av landets kommuner beskriver på sina hemsidor hur tilldelningen av platser görs samt vilka principer som styr om en skola har fler sökande än platser. Det är vanligare med information i de kommuner där det finns fristående skolor. Majoriteten av de kommuner som redovisar hur tilldelningen av platser görs anger absolut närhet eller skolområde som huvudprincip. Ett antal kommuner anger relativ närhet. Andra principer som anges är elevers särskilda behov. Vissa kommuner beskriver endast i mer övergripande ordalag hur platserna fördelas. De kommuner som beskriver skolvalsprocessen beskriver i allmänhet faktorer som datum, vilka som berörs och hur man söker. Det finns även kommuner där invånarna får ett lösenord inför valet av skola och där ytterligare information 285

24 Aktivt skolval och minskad skolsegregation SOU 2017:35 ges vid inloggning. Kommuner som inte har någon mer specificerad information om hur valet av skola går till kan ibland ha viss allmän information. Alla kommuner har information om vilka skolor som finns i kommunen på sin hemsida. På cirka hälften av kommunernas hemsidor finns dessutom information om någon eller några kvalitetsaspekter som underlag för skolvalet. Dessa kvalitetsredovisningar kan vara i form av länkar till olika kvalitetsdokument, verktyg för jämförelse mellan skolor eller länkar till externa källor. De kvalitetsdokument som finns länkade är vanligen någon form av brukarundersökningar, i vissa fall länkar till Skolverket eller till Skolinspektionen samt kommunalt sammanställda rapporter som beskriver exempelvis måluppfyllelse. Generellt är det vanligare med information om utbud och kvalitet i kommuner där en större andel elever går i fristående skolor. I nio av tio kommuner där det finns fristående skolor beskrivs dessa på samma sätt som de kommunala på kommunernas hemsidor vad gäller information om utbud och kvalitet Internationell utblick gällande åtgärder för att motverka skolsegregation och stärka likvärdighet 2 Valfrihet på skolområdet har fått stort genomslag i många skolsystem sedan 1980-talet. Denna utveckling har varit påtaglig inom OECD där över två tredjedelar av medlemsländerna har ökat valfriheten inom sina skolsystem (OECD 2012). 3 I de flesta länder inom OECD regleras valet av skola inom det offentliga skolsystemet av någon form av närhetsprincip (OECD 2012). Det förekommer även att länder tagit bort modellen med närhetsprincip och infört obligatoriskt val av skola. Inom OECD-området pågår en diskussion om skolsegregation, och hur föräldrars och elevers möjlighet att välja skola påverkar den 2 Detta avsnitt baseras till stor del på ett underlag framtaget av fil.dr. Anders Trumberg på uppdrag av Skolkommissionen, samt en forskningssammanställning av Svenskt Näringsliv (2015). 3 De offentligt ägda skolorna är i majoritet, därutöver finns fristående skolor (som i huvudsak finansieras av offentliga medel) och privata skolor (som i huvudsak finansieras med privata medel). Andelen elever som går i offentliga respektive fristående och privata skolor skiljer sig åt mellan länder. 286

25 SOU 2017:35 Aktivt skolval och minskad skolsegregation socioekonomiska och etniska elevsammansättningen på skolor. Det finns flera exempel som visar att modeller där val av skola sker med få eller inga restriktioner många gånger leder till skolsegregation (se t.ex. Bellei & Vanni 2015; Veerman, van de Werfhorst & Dronkers 2013; Savage et.al. 2013; OECD 2012; Mizala & Torche 2012; Rowe & Windle 2012; Stubbs & Strathdee 2012; Karsten 2011; Ladd 2002). Mot bakgrund av detta har det i många länder genomförts åtgärder för att stärka likvärdigheten, motverka skolsegregationen samt höja kvaliteten på undervisningen. I ett flertal delstater i USA används databaserade matchningsmodeller i syfte att optimera elevernas val av skola, få ett tillförlitligt och transparent system för val samt en möjlighet att styra valen mot en önskvärd socioekonomisk och/eller etnisk blandning på skolorna (Alves & Willie 1990; OECD 2012). En del distrikt har infört variabler för att minska skolsegregationen i modellen. Om elever i första hand väljer skolor nära hemmet, dit de ofta har förtur, kan det ge upphov till segregation (Goldring m.fl. 2006). För att motverka detta reserverar skolor en viss procentandel platser till elever med en viss bakgrund, och modellen tar hänsyn till detta när den fördelar platserna (Ergin & Sönmez 2006). När Chicago utarbetade sin matchningsmodell inkluderades t.ex. en variabel som tar hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund (Kominers & Sönmez 2012). En central idé i Bostonmodellen är att elevers val av skola endast ska åsidosättas när de krockar med målet för elevsammansättning (Svenskt Näringsliv 2015). Det finns erfarenheter av att modeller som syftar till att på olika sätt kontrollera valet av skola, s.k. controlled school choice, kan ge upphov till strategiska sökbeteenden genom vilka vårdnadshavare försöker manipulera systemet till sin fördel (se t.ex. Abdulkadiroglu & Sönmez 2003; Ergin & Sönmez 2006). Det är relativt vanligt inom OECD-området med någon form av viktad skolfinansiering för att dels påverka elevsammansättningen på skolor, dels få till stånd en rimlig resursfördelning. Olika variabler används för att vikta resurstilldelningen, t.ex. etnicitet, ensamhushåll, föräldrars utbildnings- och inkomstnivå etc. Vissa länder mäter variabler på bostadsområdesnivå, medan andra kopplar dem till den enskilda eleven. Hur det görs beror på vilka data som är möjliga att ta fram. Nederländerna har haft viktad skolfinansiering under en lång tid och genomförda utvärderingar redovisar positiva effekter på skolornas resultat (Ladd 2014). Utvärderingarnas resultat säger 287

26 Aktivt skolval och minskad skolsegregation SOU 2017:35 dock inget om hur den socioekonomiska elevsammansättningen har förändrats på skolorna. Det framkommer att de skolor som tilldelas mest resurser många gånger ändå har svårt att klara kvaliteten på undervisningen då de har en koncentration av elever som behöver mer stöd och hjälp (OECD 2012; Ladd & Fiske 2011). Den viktade skolfinansieringen medför dock att skolorna kan få en mer rättvis finansiering och medlen kan användas för andra åtgärder med syfte att minska segregationen (OECD 2012; Miles & Roza 2006). Studier visar att information om skolornas resultat och betyg har en begränsad påverkan. Föräldrar tenderar att inte fästa så stor vikt vid information om till exempel skolornas resultat, utan valet av skola baseras i stället vanligen på andra faktorer som skolans rykte, atmosfär och vilken skola elevens vänner väljer. Andra studier visar dock att föräldrar tar intryck av information om skolornas resultat, men att särskilt det geografiska avståndet spelar en stor roll vid valet av skola. Elever är mer benägna att välja en skola som ligger närmare hemmet men som presterar något sämre resultat än en skola som ligger längre bort men som presenterar bättre (Koning & van der Wiel 2010). I Australien finns ett nationellt rankingsystem av skolor. Men även om föräldrar tar del av denna information så tyder forskning på att andra faktorer väger tyngre, så som andra elevers socioekonomiska bakgrund (Rowe & Windle 2012). I många länder används någon form av indelning i skolområden (s.k. zoning). Elever bosatta inom ett område har förtur till en skola eller de skolor som ligger i området. Elever som söker en skola utanför skolområdet tas in i andra hand, efter elever bosatta inom den sökta skolans skolområde. Finns det platser över sker antagningen med hjälp av en mer eller mindre reglerad lottning. Skolområden kan designas för att möjliggöra för elever att söka till skolor utanför sitt bostadsområde, vilket kan bidra till minskad skolsegregation (Waslander et.al. 2010). Lottning används ofta i samband med användandet av olika slags matchningsmodeller. Det handlar vanligtvis inte om att använda lottning för att skapa en socioekonomisk blandning i skolorna, utan att om alla variabler i matchningsmodellerna faller ut lika så avgörs valet av lottning (Kesten & Ünver 2015). OECD (2012) anser att centrala system för att fördela elever över skolorna är ett bra sätt att minska risken för s.k. cream skimming. 288

27 SOU 2017:35 Aktivt skolval och minskad skolsegregation Då olika utbildningssystem är utformade på olika sätt är det inte möjligt att utan vidare överföra internationella erfarenheter till nationella skolsystem. Åtgärder som ska genomföras i Sverige måste anpassas för det svenska skolsystemet. Redovisade internationella exempel visar att det inte finns en specifik åtgärd som kan vidtas för att minska skolsegregation. Ett problem är att det finns en brist på forskning om effekter av åtgärder. Anledningen till bristen av ordentliga effektutvärderingar är troligen det faktum att de flesta åtgärder genomförs på lokal nivå. Många av Sveriges kommuner har under lång tid arbetat med att försöka minska skolsegregationen och främja en heterogen elevsammansättning på skolor. Det finns exempel på olika metoder, åtgärder och arbetssätt. Det kan handla om att bussa eller flytta elever till andra skolor (t.ex. Malmö), att aktivt fördela nyanlända elever över skolorna i kommunen (t.ex. arbetet med Perrongen i Örebro kommun) eller att aktivt arbeta med skollokalplanering och klasssammansättningar (t.ex. Nyköping och Stockholm) Nuvarande bestämmelser Vårdnadshavares och elevers rätt att välja skola regleras i 9 kap. (förskoleklass) och 10 kap. (grundskola) i skollagen (2010:800). Där beskrivs vad som åligger hemkommunen, villkor för antagning och vilka urvalskriterier som i allmänhet får tillämpas då antalet sökande överstiger antalet platser. Det gäller olika regler för placering respektive mottagande samt urval av elever till kommunala och fristående skolor. Detta hänger samman med att kommuner och enskilda huvudmän har delvis olika uppgifter och ansvar. Att reglerna om placering/mottagande skiljer sig åt är därför en naturlig följd av den ansvarsfördelning som i dag gäller på skolområdet. En kommuns övergripande uppgift och ansvar är att se till att elever hemmahörande i kommunen fullgör sin skolplikt och får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Av regeringsformen (1974:152) följer att en elev alltid ska kunna välja att fullgöra skolplikten i en kommunal skola. Elever ska fördelas på skolor i första hand utifrån vårdnadshavarnas önskemål. Vid fler sökande än platser gäller en allmänt hållen närhetsprincip som innebär att en elevs önskemål inte får 289

28 Aktivt skolval och minskad skolsegregation SOU 2017:35 medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts. Det är kommunen som avgör hur många elever som kan tas emot av en skola. Om antalet sökande elever är större än antalet platser bedömer kommunen vilka elever som har rätt till plats. Fristående skolor ska vara öppna för alla elever, oavsett om de är bosatta i den kommun där skolan ligger eller inte, och vilka urvalsprinciper som får tillämpas ska enligt skollagen godkännas av Skolinspektionen. Om det finns fler sökande än platser till en fristående skola får huvudmannen använda de urvalskriterier som Skolinspektionen godkänt på generell nivå: anmälningstid, plats i förskoleklass, geografisk närhet, syskonförtur och verksamhetsmässigt samband. Skolorna ska vara tydliga med vilka kriterier som tillämpas och i vilken ordning dessa gäller. Urvalskriterier aktualiseras när det finns fler sökande än platser på en skola och hänger nära samman med reglerna om placering/mottagande. Eftersom reglerna om placering (kommunala skolor) och mottagande (fristående skolor) skiljer sig åt i så stor utsträckning så skiljer sig också reglerna om urvalskriterier åt. Det enda generella urvalskriteriet som är reglerat för kommunala skolor är närhetsprincipen. Utöver närhetsprincipen förekommer det också att kommuner använder oreglerade urvalskriterier som t.ex. syskonförtur och kötid. För fristående skolor anges, som nämnts, i skollagen att de får använda urvalskriterier som godkänts av Skolinspektionen. Skolinspektionen godkänner i dag bara urvalskriterier på generell nivå och det sker alltså ingen prövning i enskilda fall av hur en fristående skola närmare tänker använda sig av ett urvalskriterium. Sannolikt innebär detta en viss variation i hur olika urvalskriterier används. Enligt en rapport från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och LO (2016) använder fristående skolor nästan alltid kötid i kombination med syskonförtur. En fristående skola behöver i dag inte heller anmäla till Skolinspektionen om man byter, tar bort eller lägger till något av de godkända urvalskriterierna. 290

29 SOU 2017:35 Aktivt skolval och minskad skolsegregation 10.5 Utgångspunkter för kommissionens överväganden och förslag Frågan om bristande likvärdighet och skolsegregation är en av de mest diskuterade frågorna i den svenska skoldebatten. Kommissionen menar att den bristande likvärdigheten är ett allvarligt problem i den svenska skolan. Mer precist uttryckt består problemen i bristande kvalitet i undervisningen i vissa skolor eller skolklasser och i brister i utförandet av det kompensatoriska uppdraget. Den internationella bilden är att små resultatskillnader i ett land samvarierar med höga genomsnittliga resultat. Den finns även ett viktigt värde i att elever med olika bakgrund möts i skolan. Problemet med bristande likvärdighet synes dessutom öka, att döma av resultaten från de internationella mätningarna. Ambitionen måste vara att alla skolor ska vara bra skolor. Det betyder förstås inte att alla skolor ska vara precis likadana. I ambitionen att alla skolor ska vara bra skolor måste ligga att ingen vårdnadshavare eller elev ska behöva välja bort en skola på grund av att den uppfattas som mindre bra. Det finns alltså flera tänkbara faktorer som kan förklara bristen på likvärdighet och det faktum att likvärdigheten försämrats. Här redogörs för några faktorer, utan försök till inbördes rangordning efter faktorernas förklaringsvärde: Skilda prioriteringar kommunerna emellan är sannolikt en orsak. En annan sannolik orsak är att kommunerna har skilda ekonomiska förutsättningar för att lägga resurser på skolan. Det kan ses som ett systemfel att kommuner som statistiskt sett har de största behoven av kompensatoriska åtgärder samtidigt har den lägsta skattekraften, dvs. sämre förutsättningar än andra kommuner att frigöra resurser till skolan. Det finns visserligen ett ambitiöst system för kommunalekonomisk utjämning, men likafullt utjämnas inte för alla skillnader i ekonomiska eller strukturella förutsättningar kommunerna emellan (se kapitel 8). Skolsegregationen bidrar till att försvåra likvärdigheten i skoluppdraget. I socioekonomiskt utsatta skolmiljöer krävs större resurser per elev än om eleverna med motsvarande socioekonomiska bakgrund går i skola i miljöer som ur socioekonomisk synvinkel är blandade. Det kompensatoriska uppdraget försvåras alltså i segregerade miljöer. Det finns även stor risk för att förväntningarna sänks på elever i dessa 291

30 Aktivt skolval och minskad skolsegregation SOU 2017:35 skolmiljöer. Det är även svårare att rekrytera erfarna lärare och rektorer till skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Enligt erfarenheter från andra länder finns flera bidragande orsaker till att segregation mellan skolor uppstår. Tre faktorer kan fastslås: boendesegregation, skolval och skolors val av elever (Böhlmark m.fl. 2015). I ett system där närhetsprincipen används för att fördela skolplatser kommer skol- och boendesegregation att vara nära sammankopplade. Men även i ett system som bygger på skolval är det rimligt att anta att många föräldrar önskar att deras barn går i en skola nära hemmet, eftersom en skola långt från hemmet kan innebära både tidskrävande resor och ett svagare lokalt socialt kontaktnät. I och med att en stor andel av Sveriges elever fortfarande går i en kommunal skola, och att dessa skolor i första hand fördelar sina platser utifrån närhetsprincipen, är det givet att boendesegregationen har stor betydelse för skolsegregationen i Sverige. Givet den segregation som uppstår på grund av boendesegregationen kan en möjlighet att välja skola både förstärka och försvaga elevsorteringen till skolor. Skolval kan innebära ökad segregation i och med att familjer har olika uppfattningar om skolors kvalitet och olika preferenser för skolors olika pedagogiska inriktningar. Elevsortering kan också uppstå om familjer har olika förutsättningar att göra ett aktivt och välinformerat skolval. Exempelvis kan föräldrar med högre utbildningsnivå ha lättare att tillgodogöra sig information om hur skolvalet fungerar, vilka urvalsgrunder som används samt ha bättre kunskap om hur kvalitetsindikatorer ska tolkas, jämfört med föräldrar med lägre utbildningsnivå. Eftersom de svenska fristående skolorna ofta använder kötid som urvalsgrund, krävs i vissa fall god framförhållning för att en elev ska vara garanterad en plats i en populär friskola. Om föräldrar från olika socioekonomiska förhållanden har olika tillgång till information om hur skolvalet fungerar och vilka urvalsgrunder som tillämpas, kan segregation uppstå. Skolval kan dock också under vissa förutsättningar bidra till lägre skolsegregation. Om boendesegregationen är mycket hög och individer är helt och hållet sorterade till bostadsområden utifrån sin socioekonomiska ställning, kan skolval utgöra en möjlighet för elever att välja bort skolan i närområdet och därmed bryta den segregation som uppstår i och med närhetsprincipen. 292

31 SOU 2017:35 Aktivt skolval och minskad skolsegregation Slutligen kan skolsegregation också uppstå genom att skolorna rekryterar elever som kräver få kompensatoriska insatser. I Sverige kan varken kommunala eller fristående grundskolor välja ut elever utifrån deras socioekonomiska bakgrund eller tidigare studieresultat. Däremot är det möjligt för enskilda huvudmän att indirekt påverka en friskolas elevunderlag. Eftersom det finns en kostnad förknippad med skolpendling är det rimligt att anta att skolans elevunderlag i huvudsak kommer att bestå av elever som bor nära skolan. Enskilda huvudmän kan därmed påverka elevsammansättningen genom val av etableringsort och område. Enskilda huvudmän kan också välja att rikta information och marknadsföring till de grupper av elever som de vill attrahera till skolan. Vid en internationell jämförelse bör även positiva egenskaper i det svenska skolsystemet framhållas: en uppenbar styrka med vårt svenska system är att de fristående skolorna är offentligt finansierade och att plånboken därmed inte tillåts styra vårdnadshavarnas val av skola. I många andra länder finns privatskolor vid sidan av de offentliga skolorna där vårdnadshavarna betalar avgifter för elevernas skolgång. I delbetänkandet (SOU 2016:38) framhåller kommissionen: Utvecklingen mot allt större skillnader i skolornas elevsammansättning med avseende på socioekonomisk bakgrund är oroande. För att bryta utvecklingen krävs en aktiv politik som minskar boendesegregationen och fördelar nyanlända invandrare mer jämnt mellan kommuner, bostadsområden och skolor. Kommissionen delar den parlamentariskt sammansatta Friskolekommitténs bedömning att de fristående skolorna och valfriheten har kommit för att stanna. Kommissionen ser i likhet med OECD ett behov av att utveckla en modell som möjliggör val av skola samtidigt som segregation och minskad likvärdighet motverkas. Ett obligatoriskt skolval som kombineras med relevant och allsidig information till elever och vårdnadshavare bör övervägas. Även regelverket för placering vid skolenhet bör ses över. Det bör också övervägas att införa en bestämmelse om att huvudmannen och rektorn ska verka för att skolenheter, klasser och arbetsenheter har en så bred social sammansättning av elever som möjligt. Kommissionen avser att återkomma med förslag till åtgärder i slutbetänkandet. 293

32 Aktivt skolval och minskad skolsegregation SOU 2017: Kommissionens förslag Nedan lämnas förslag inom fyra områden, som sammantaget tillsammans med kommissionens förslag i övrigt ska bidra till att minska skolsegregationen eller de negativa konsekvenserna av den Allsidig social sammansättning Kommissionens förslag: I skollagen ska anges att huvudmannen aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter. I denna bestämmelse anges i dag att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. Rektorns ansvar för att inom skolenheten verka för en allsidig social sammansättning av undervisningsgrupper ska skrivas in i läroplanerna. Förslaget innebär att det i skollagens portalparagraf om likvärdig utbildning, 1 kap. 9, läggs till att huvudmannen aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter. Vidare innebär förslaget att rektorn genom en ny reglering i läroplanen ges motsvarande ansvar att inom skolenheten verka för en allsidig social elevsammansättning vid organiserandet av undervisningen. Förslaget riktar sig till samtliga huvudmän inom skolväsendet, förutom förskolan. Bestämmelsen skapar förutsättningar för att en allsidig social sammansättning måste beaktas vid t.ex. planering av nya skolor men också vid byggande av bostäder, liksom vid organiserandet av undervisningen inom en skolenhet. De föreslagna bestämmelserna har mer karaktären av inriktningsbestämmelser än effektbestämmelser. Kommissionens bedömning är att de ger förutsättning för huvudmän och rektorer att på sikt stärka likvärdigheten men effekterna av förslagen går i skrivande stund inte fullt ut att överblicka. Det är därför viktigt att effekterna av förslaget noga följs och utvärderas. Förslaget kan få större betydelse om det i övrigt i samhällsdebatten och politiken reses starkare krav på åtgärder i bostadsplaneringen eller i samhällsplaneringen i övrigt för att komma till rätta med segregationen. 294

33 SOU 2017:35 Aktivt skolval och minskad skolsegregation Aktivt skolval Kommissionens förslag: I skollagen ska en ny bestämmelse införas som innebär att placering av elever i förskoleklass och grundskola med kommunal huvudman ska göras utifrån en ansökan från vårdnadshavarna. Ansökan ska lämnas till hemkommunen. Av förarbeten bör framgå att ansökan ska vara undertecknad av samtliga vårdnadshavare samt att även om någon ansökan inte görs så är hemkommunen, enligt regeringsformen samt skollagen, skyldig att erbjuda en skolplacering på rimligt avstånd från hemmet. Förslaget innebär att en ny bestämmelse införs i skollagens kapitel om förskoleklass och grundskola som innebär att placering av elever på kommunala skolenheter ska göras utifrån en ansökan till utbildningen som lämnas in till hemkommunen, det vill säga ett aktivt skolval. Av förarbeten bör framgå att ansökan ska vara undertecknad av samtliga vårdnadshavare samt att även om någon ansökan inte görs så är hemkommunen, enligt regeringsformen samt skollagen, skyldig att erbjuda en skolplacering på rimligt avstånd från hemmet. Skolkostnadsutredningen lämnade i oktober 2016 (SOU 2016:66) förslag om att obligatorisk ansökan skulle införas på fristående skolor. Förslaget har remitterats och bereds för närvarande inom regeringskansliet. Det är viktigt att understryka att ett aktivt skolval ska förenas med utförlig information om skolvalet och om de olika valalternativen (se t.ex. Sahlgren & Jordahl 2016). Kommissionen vill särskilt betona betydelsen av att det utvecklas mått för en skolas bidrag till elevernas kunskapsutveckling, s.k. value-added-mått. Först när sådana uppgifter finns tillgängliga kan valet grundas på kvalitetsuppgifter som är mer rättvisande än t.ex. betyg och provresultat. Ordet skolval finns inte omnämnt i skollagen, men det framgår att vårdnadshavarens önskemål ska tillmätas stor betydelse när kommunen bestämmer elevens placering vid skolenhet. För grundskola med kommunal huvudman anges i 10 kap. 30 att: En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola. 295

34 Aktivt skolval och minskad skolsegregation SOU 2017:35 Redan i dag förutsätts alltså att kommunen har en långtgående skyldighet att beakta vårdnadshavarens önskemål inför beslutet om skolplacering. En del kommuner har en blankett som vårdnadshavarna förväntas fylla i. I dessa kommuner finns alltså redan en skolansökan. Andra kommuner meddelar vårdnadshavarna var eleven kommer att få skolplacering med utgångspunkt från placeringsskolan för eleven (begreppet placeringsskola har betydelse för möjligheterna att få skolskjuts). Möjligheten att välja skola omnämns i dessa kommuners kommunikation med vårdnadshavarna, men ibland får den informationen en något undanskymd plats. En reglering av att en skolansökan ska föregå skolplaceringen, i kombination med en reglering av skyldigheten att informera om skolvalet, bör därför bidra till att stärka vårdnadshavarnas reella möjligheter att göra informerade val. En förutsättning för att en elev ska bli mottagen vid en fristående skolenhet är enligt gällande regler att mottagandet föregåtts av en ansökan i en eller annan form från en vårdnadshavare. Att själva ansökan blir obligatorisk, i enlighet med förslaget från Skolkostnadsutredningen, har främst fördelen att rättssäkerheten och transparensen förbättras. Att valet av skolenhet för såväl kommunens egna skolenheter som fristående skolor förutsätts vara obligatoriskt kan i kombination med utökad information få funktionen att fler vårdnadshavare gör ett aktivt val. Det bör tilläggas att ordet obligatoriskt strängt taget är oegentligt i sammanhanget, det går aldrig att tvinga en vårdnadshavare att lämna en ansökan, och en skolplacering måste ske även om en vårdnadshavare av något skäl underlåter att lämna en ansökan. Som redan betonats är det viktiga att det obligatoriska skolvalet kombineras med utökad information om valets möjligheter. Här kan exempelvis nämnas att det enligt vad kommissionen erfarit finns många invandrare som inte känner till att det är gratis att gå på fristående skolor i Sverige. Man tror att det handlar om privatskolor med höga avgifter. Förbättrad information i kombination med det obligatoriska valet kommer att leda till att fler vårdnadshavare väljer bort segregerade skolmiljöer med låg socioekonomisk status. Mekanismen som leder till minskad skolsegregation blir i så fall att man helt enkelt tunnar ur elevunderlaget på de segregerade skolorna och fördelar eleverna på andra skolor där segregationen är mindre. Här ska 296

35 SOU 2017:35 Aktivt skolval och minskad skolsegregation inflikas att kommissionens förslag innebär att stora ansträngningar ska göras för att alla skolor ska vara bra skolor. En utökad information om skolvalet kommer även leda till att vårdnadshavare väljer andra kommunala skolor än den som är belägen närmast bostaden. Kommissionen bedömer att effekten av det aktiva skolvalet blir att skolsystemet som helhet blir mindre segregerat. Kommissionen vill dock understryka att effekterna av ett aktivt skolval noga bör följas och utvärderas. Det bör observeras att ett aktivt skolval kan bli svårt att motivera om inte åtgärden kombineras med förslag som gör vårdnadshavarnas reella möjligheter att få sina val tillgodosedda mer likvärdiga än vad som är fallet i dag. Närhetsprincipen omöjliggör för flertalet elever som inte bor i närheten av en given kommunal skola att få gå på den skolan om antalet sökanden överstiger antalet platser. Kötid som urvalskriterium för fristående skolor utestänger många elever som kommit till Sverige under senare år och även elever vilkas vårdnadshavare inte varit medvetna om att en skolplacering vid en viss fristående skola hade krävt att barnet ställts i kö kort tid efter barnets födelse. Ett förslag om aktivt skolval som inte kombineras med åtgärder för att i större utsträckning skapa likvärdiga förutsättningar att få valet tillgodosett riskerar att få låg legitimitet. Ett aktivt skolval i kombination med utökad information ger reellt sett bättre förutsättningar att nyttja valfriheten och har därmed givetvis även fördelar för vårdnadshavare och elever oaktat förslagets påverkan på skolsegregationen. Kommunen bör använda kvalitetssäkrade uppgifter som erhålls från staten. Informationen bör utformas i samverkan med de enskilda huvudmännen i kommunen Förändrade regler för placering vid skolenheter med kommunal huvudman Kommissionens förslag: Förslaget innebär att det ska införas en ny bestämmelse om placering på kommunala skolenheter med innebörden att kommunerna ges en möjlighet att frångå närhetsprincipen vid beslut om skolplacering från årskurs 7 under förutsättning att antalet sökanden till en given skola överstiger antalet platser. Närhetsprincipen får i dessa fall generellt ersättas av ett urval som i syfte att främja en allsidig social sammansättning 297

36 Aktivt skolval och minskad skolsegregation SOU 2017:35 sker genom lottning. En elev som på grund av särskilda skäl har behov av en skolplacering i skälig närhet till hemmet ska dock alltid ha rätt till en sådan placering. Vidare ska dagens bestämmelse om rätten att gå kvar i den skolenhet man börjat på inte ändras. Kommissionen anser att det bör tillsättas en utredning med uppdrag att se över hur närhetsprincipen vid placering på kommunala skolor kan förändras, i syfte att möjliggöra en större flexibilitet för kommuner i hur de organiserar sitt skolväsende och därmed få ett mer effektivt verktyg att motverka skolsegregation. Förslaget innebär att reglerna för placering vid kommunala skolenheter ändras, så att kommunerna ges en möjlighet att frångå närhetsprincipen vid beslut om skolplacering från årskurs 7 under förutsättning att antalet sökanden till en given skola överstiger antalet platser. Närhetsprincipen får i dessa fall ersättas av ett urval som i syfte att främja en allsidig social sammansättning sker genom lottning. En elev som på grund av särskilda skäl har behov av en skolplacering i skälig närhet till hemmet ska dock alltid ha rätt till en sådan placering. Vidare ska dagens bestämmelse (10 kap. 31 skollagen) om rätten att gå kvar i den skolenhet man börjat på inte ändras. Om en skolenhet t.ex. omfattar förskoleklass årskurs 9 kommer ingen elev att tvingas byta skola inför årskurs 7. Det bör observeras att den föreslagna förändringen inte inskränker vårdnadshavarnas möjligheter att få sina skolval tillgodosedda. Den nya möjligheten kan alltså endast tillämpas, inom ramen för gjorda val, när antalet sökanden överstiger antalet platser, dvs. i situationer där det utöver vårdnadshavarnas val krävs ytterligare urvalskriterier för att avgöra skolplaceringen. Det ska alltså noteras att det redan i dag krävs urvalskriterier utöver vårdnadshavarens önskemål eller val i en situation som denna. När antalet sökanden överstiger antalet platser kan alltså inte valet ensamt tjäna som urvalsgrund. Utredning om närhetsprincipen Kommissionens förslag skapar förutsättningar för en minskad skolsegregation. Det är emellertid också kommissionens uppfattning att nuvarande utformning av närhetsprincipen skapar begränsningar för kommuner att tillräckligt effektivt arbeta för en allsidig social sam- 298

37 SOU 2017:35 Aktivt skolval och minskad skolsegregation mansättning av skolor och klasser. Därmed innebär närhetsprincipen också en begränsning i kommunernas möjlighet att minska skolsegregationen. Det finns i dag ett friutrymme inom skollagens ram i hur närhetsprincipen tillämpas. Av rättspraxis (HFD 2015 ref 50) följer att närhetsprincipen innebär en relativ, inte en absolut, närhet. Detta innebär att en elev har rätt till en skolplacering på en skola nära hemmet, dock inte alltid den närmaste. Det finns dock också en stor osäkerhet kring vad skollagens närhetsprincip närmare i enskilda fall innebär för rättighet för elever, och därmed också vilka begränsningar den innebär för kommunens möjlighet att organisera sitt skolväsende i syfte att minska skolsegregationen. Kommissionen anser därför att det bör tillsättas en utredning med uppdrag att se över hur närhetsprincipen vid placering på kommunala skolor kan förändras, i syfte att möjliggöra en större flexibilitet för kommuner i hur de organiserar sitt skolväsende och därmed få ett mer effektivt verktyg att motverka skolsegregation. Det är viktigt att utredningens förslag är förenliga med diskrimineringslagstiftningen Förändrade regler för mottagande vid skolenhet med enskild huvudman Kommissionens förslag: Huvudregeln ska liksom i dag vara att fristående skolor ska vara öppna för alla. Kötid ska inte längre kunna användas som urvalskriterium vid fler sökande än platser vid en skolenhet. Lottning ska kunna användas som urvalskriterium. Det ska regleras i förordning vilka urvalskriterier som får användas. I beslutet om godkännande ska anges vilka urvalskriterier som huvudmannen ska använda sig av när antalet sökande överstiger antalet platser på en skolenhet. Fristående skolor ska enligt skollagen vara öppna för alla elever, oavsett var de kommer ifrån. För fristående skolor gäller de urvalskriterier som Skolinspektionen fastställt (i dag bl.a. kötid, syskonförtur, verksamhetsmässigt samband). Jämfört med i dag innebär förslagen att kötid tas bort och lottning införs som godkänt urvalskriterium när antalet sökande till en skolenhet överstiger antalet platser. Lottning är till skillnad från kötid neutralt och inte något som riskerar förstärka skolsegrega- 299

38 Aktivt skolval och minskad skolsegregation SOU 2017:35 tionen. Lottning är också förenligt med det grundläggande öppenhetskrav som gäller för fristående skolor. I övrigt ska fristående skolor kunna använda samma urvalskriterier som i dag. De urvalskriterier som används ska (i enlighet med Skolkostnadsutredningens förslag i SOU 2016:66) anges i beslutet om godkännande. Att ersätta kötid med lottning enligt ovan innebär att elever som kommer sent till Sverige får samma chans som andra elever att få en placering på en skola där antalet sökanden överstiger antalet platser. Förslaget innebär också att fördelarna av ett informationsövertag som medför att vissa vårdnadshavare ställer barnet i kö till en fristående skola många år före skolstart neutraliseras. Förslaget ger därmed ökad legitimitet år förslaget om aktivt skolval. För att skapa ökad tydlighet kring vilka urvalskriterier som får användas anser kommissionen att detta bör regleras i förordning. Kommissionen anser också, i likhet med Skolkostnadsutredningen, att det i beslutet om godkännande bör anges vilka urvalskriterier en huvudman avser använda. Skolinspektionen ska närmare bestämma hur olika urvalskriterier till fristående skolor ska användas. I detta sammanhang är det viktigt att myndigheten beaktar alla huvudmäns skyldighet att aktivt verka för en allsidig social sammansättning av elever på skolor. Av 2 kap. 5 skollagen följer att en förutsättning för att en enskild huvudman ska kunna godkännas är att verksamheten bedrivs i enlighet med skollagens bestämmelser. Detta innebär att de urvalskriterier som en enskild huvudman använder också måste vara förenliga med skollagens bestämmelser, t.ex. kan inte ett urvalskriterium som används på ett sätt som är oförenligt med förslaget om att alla huvudmän aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av skolenheter vara tillåtet Urval till skolenheter med gymnasieskolans nationella program Urvalet av elever till nationella program i gymnasieskolan regleras i 7 kap. gymnasieförordningen. Frånsett ett antal platser i s.k. fri kvot ska urvalet av elever baseras på betygen från grundskolan. Om en huvudman erbjuder samma program vid flera skolenheter behöver fördelningen bestämmas av någon princip. Det finns inte några statliga regler för detta. Huvudmannen kan t.ex. basera även 300

39 SOU 2017:35 Aktivt skolval och minskad skolsegregation detta sekundära urval på betyg eller utforma elevområden för respektive skolenhet och ge företräde för dem som bor i elevområdet. Sådana elevområden behöver inte följa en närhetsprincip. När en närhetsprincip ändras till betygsurval har det visat sig att det kan uppstå en betydande skolsegregation, såväl vad gäller kunskapsresultat som etnicitet och social bakgrund, mellan skolor med höga respektive låga betygskrav för antagning (IFAU 2005). Ett system med elevområden kan å andra sidan leda till strategiskt beteende, t.ex. att man formellt folkbokför sig hos en släkting, för att få komma in på önskad skola. Kommissionen har diskuterat möjligheter att motverka skolsegregation inom gymnasieskolan. De fristående gymnasieskolorna utgör en tredjedel av totalantalet och har en fjärdedel av elevantalet. Fristående skolor ska vara öppna för alla och att införa andra urvalsgrunder än betyg bedöms inte rimligt. Kommunala huvudmän kan som nämnts själva besluta om hur urvalet ska gå till när fler vill gå på ett program vid en viss skola. Kommunerna har att beakta det nya ansvaret att främja en allsidig social sammansättning vid skolenheterna. Kommissionen bedömer att kommunerna även i fortsättningen bör ha frihet att utforma urvalsreglerna Gemensam antagning Kommissionens förslag: Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ta fram ett system för gemensam antagning av elever till skolenheter inom förskoleklass och grundskola med kommunal respektive enskild huvudman. Det är viktigt att alla elever behandlas lika och i enlighet med gällande regelverk i samband med placering eller mottagande vid skolenheter. Reglerna måste skapa garantier för ett rättssäkert förfarande. Reglerna måste samtidigt även medge en effektiv administration. 301

40 Aktivt skolval och minskad skolsegregation SOU 2017: Problemen med dagens system för antagning och mottagande av elever I dag beslutar som framgått ovan varje huvudman om antagning till huvudmannens skolenheter, med utgångspunkt från ett nationellt regelverk, med Skolinspektionen som tillsynsmyndighet. Frågan om skolplacering vid kommunal skolenhet eller mottagande vid fristående skolenhet aktualiseras vid skolstart eller i samband med de byten av skola som ofta nödvändiggörs i samband med stadieövergångar. Andra orsaker som aktualiserar byte av skola är exempelvis att vårdnadshavarna och eleven byter bostadsort, ändrade familjeförhållanden eller att vårdnadshavarna önskar en annan skola för eleven. I regeringens direktiv till Skolkostnadsutredningen (dir. 2014:126) framhålls att en utgångspunkt för det svenska skolväsendet är att alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ska ha lika tillgång till utbildning förutsatt att inte annat följer av särskilda bestämmelser i skollagen (1 kap. 8 skollagen). Huvudmän kan därför inte, framhåller regeringen, välja vilka elever man ska ta emot till sina utbildningar, utan alla skolor ska vara öppna för alla behöriga sökande. I direktiven nämns också att det är svårt för Skolinspektionen att vid sin tillsyn kontrollera att skollagens regler för mottagande av elever har följts. Skolkostnadsutredningen hade bland annat till uppgift att överväga att lägeskommunen görs ansvarig för administrationen av köer och antagning av elever även till de fristående skolor som är belägna i kommunen. Utgångpunkten var att antagningen av elever till de berörda skolformerna ska vara tydlig, transparent och administrativt enkel. Skolkostnadsutredningen drog slutsatsen att sådana regler inte bör införas (SOU 2016:66). Utredningen föreslog i stället en obligatorisk ansökan till fristående skolor. I sammanhanget kan även nämnas att det pågår ett lagstiftningsarbete gällande införandet av offentlighetsprincip i fristående skolor, i syfte att öka transparens och rättssäkerhet. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Det nuvarande decentraliserade systemet kan innebära risker för att alla elever inte behandlas lika eller i enlighet med skollagens bestämmelser i samband med placering vid skola med kommunal huvudman eller mottagande vid fristående skolenhet. Här ska dock understrykas att de befintliga reglerna ger möjligheter att överklaga kommunens beslut hos allmän förvaltningsdomstol (laglighetspröv- 302

41 SOU 2017:35 Aktivt skolval och minskad skolsegregation ning) och i vissa fall hos Skolväsendets överklagandenämnd (förvaltningsbesvär). Det kan emellertid vara frestande för kommunala eller enskilda huvudmän och skolenheter att av ekonomiska eller andra skäl på olika sätt undvika placering eller mottagande av vissa elever i behov av särskilt stöd. Det saknas en samlad kunskap i frågan med utgångspunkt från forskning, myndighetsrapporter, domstolsbeslut och annan rättspraxis. Det finns dock visst stöd för att tillämpningen av reglerna om placering och mottagande vid skolenhet utgör ett problem (se t.ex. Westling Allodi 2013). Inom kommissionen har framförts uppfattningen att det förekommer att rektorer eller huvudmän tänjer på regelverket i vissa fall Behov av fortsatt utredning om förutsättningarna för gemensam antagning och begränsningar av antalet tillfällen då skolval medges Kommissionen menar att det finns skäl att införa gemensam antagning inom förskoleklass och grundskola och föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att ta fram ett sådant förslag. Kommissionen är medveten om att Skolkostnadsutredningen nyligen utrett frågan och att utredningens förslag bereds för närvarande. Kommissionen menar dock att det finns särskilda skäl för en ny utredning. Kommissionen bedömer att det utöver omsorgen om transparensen och enskilda elevers rättigheter, som i hög grad vägledde Skolkostnadsutredningens arbete, även finns andra skäl att överväga gemensam antagning och att de förslag om ändrade urvalsregler som kommissionen lämnar i sig eventuellt kan ge nya argument för gemensam antagning. Kommissionens förslag enligt ovan om aktivt skolval innebär, om det genomförs, att frågan om informationen om skolvalet och de olika alternativen blir ännu viktigare än tidigare. En gemensam antagning skulle förbättra förutsättningarna för att ge allsidig och fullständig information om skolvalet. Det system med aktivt skolval som kommissionen föreslår skulle underlättas av att varje huvudman har ett ansökningstillfälle inför varje termin eller läsår, med en för alla skolor gemensam sista ansökningsdag. Detta ansökningsförfarande måste kompletteras med särskilda regler för de situationer då önskemål finns om skolbyten 303

42 Aktivt skolval och minskad skolsegregation SOU 2017:35 mellan ansökningsperioderna. För skolor med kommunal huvudman tillämpas redan i dag i allmänhet denna ordning. En fördel med en inom ett visst geografiskt område gemensam antagning vore att även fristående skolor skulle ingå i detta förfarande. På sikt kommer ett aktivt skolval att leda till en ökning av antalet vårdnadshavare som gör ett aktivt skolval. Antalet rangordnade skolor i varje vårdnadshavares val kommer också att öka. Kommissionens förslag om lottning som urvalskriterium vid specifika situationer där antalet sökanden till en skola överstiger antalet platser kommer att leda till ett antal lottningar, och en elev kan komma att delta i mer än en lottning. En lottning till skolor med kommunal huvudman torde inte i sig innebära något samordningsproblem utöver de som kan finnas med dagens system för placering vid skolenheter, eftersom antagningen redan i dag som regel är samordnad. Om elever dessutom söker till fristående skolor och deltar i lottning dit kan den situationen uppstå att lottningsförfarandet sker parallellt hos två eller flera huvudmän, om antagningen inte är samordnad. Lottningsförfarandet skulle kunna underlättas av samordning inom ramen för gemensam antagning i dessa fall. Det måste dock även efter samordning och gemensam antagning fortfarande ske en parallell lottning men genomförd av en instans i stället för två eller flera. Fördelen är att man får ett mer rättssäkert förfarande och en bättre överblick, man vet resultatet av de olika lottningarna och kan ta hänsyn till utfallet utan dröjsmål och därmed få till stånd en något snabbare process. Å andra sidan har samordningen kostnader och reser frågor av olika slag, bland annat till följd av att dagens separata, ofta mindre omfattande och förhållandevis enkla processer, ska samordnas till en enda med ett flertal olika regelverk. Vårdnadshavare kan även söka till en fristående skola utanför det område som givet vårdnadshavarens folkbokföringsadress är det egna området för gemensam antagning. Ansökan skulle då kunna lämnas till den egna gemensamma antagningsfunktionen, för att därefter utan dröjsmål överlämnas till den berörda gemensamma antagningsfunktionen på motsvarande sätt som i dag gäller för gymnasieskolan. Goda planeringsförutsättningar för skolenheterna är centrala för att möjliggöra ett effektivt resursutnyttjande. I dag kan skolbyten ske vid obegränsat antal tillfällen under året. Detta får enligt kom- 304

43 SOU 2017:35 Aktivt skolval och minskad skolsegregation missionens mening till följd att stora ekonomiska, lokalmässiga och personella resurser inte används fullt ut. Halvtomma klasser och skolor innebär att offentliga medel används mindre effektivt. Forskningen har dessutom visat att skolbyten generellt är negativt för elevernas lärande och utveckling (Hattie 2009), även om det självfallet i många enskilda fall kan vara helt nödvändigt att byta skola. Kommissionen bedömer att även frågan om möjligheterna att begränsa antalet tillfällen under skoltiden då skolval medges bör utredas inom ramen för den utredning som ska leda fram till ett förslag om gemensam antagning. En gemensam antagning skapar förutsättningar för att begränsa antalet tillfällen under skoltiden då skolbyten får ske. Givetvis måste det dock alltid finnas möjlighet att byta skola för elever som har särskilda skäl. Det är även viktigt att vårdnadshavare och elever även utan särskilda skäl fortsättningsvis bereds vissa möjligheter att byta skola. Det är alltså inte önskvärt att helt ta bort möjligheten till skolbyten. För några årtionden sedan låg till stor del makten över skolplaceringen hos det allmänna, medan föräldrar och elever hade mindre inflytande. Det har under lång tid varit viktigt att stärka medborgar- och brukarinflytandet över offentlig verksamhet såsom vård, skola och omsorg. Kommissionen vill inte återgå till den ordning som gällde tidigare. Kommissionen menar att den föreslagna utredningen bör få till uppgift att utreda gemensam antagning dels utan begränsningar av antalet skolval under skoltiden, dels med sådana begränsningar Ytterligare utgångspunkter för utredningsarbetet Enligt kommissionens mening ska den föreslagna utredningen om ett gemensamt antagningssystem ha som utgångspunkt att skolor med kommunal respektive enskild huvudman ska behandlas på ett sätt som garanterar rättsäkerheten för såväl huvudmän som elever. Därför måste ett eventuellt förslag från utredningen om gemensam antagning innebära att samtliga huvudmän ska omfattas av ett gemensamt antagningssystem. Utredningen bör analysera förutsättningarna för att ersätta dagens decentraliserade system, där det är vanligt att rektorer själva efter delegation bestämmer över antagningen inom ramen för rådande regelverk, med ett system där antagningen sker gemensamt och centraliserat till en nivå ovanför enskilda skolenheter. 305

44 Aktivt skolval och minskad skolsegregation SOU 2017:35 Utredningen bör även överväga möjligheterna till regional samordning av antagningen. Det kan alltså enligt kommissionens bedömning finnas fördelar med en gemensam antagning, men det kan dock även finnas nackdelar. Idén om gemensam antagning väcker även principiella och legala frågor som kräver fortsatt utredning. Beslut om mottagande till kommunala skolor ligger i dag enligt skollagen på huvudmannanivå men delegeras ofta till t.ex. rektorer med stöd av bestämmelserna om delegation i 6 kap. kommunallagen. En gemensam antagning i lägeskommunens regi skulle nödvändiggöra en lagändring med innebörden av att just beslut om skolplacering inte får delegeras. Sådan reglering saknas helt i dag men av praxis följer att bara de för elev allra mest ingripande besluten enligt skollagen inte får delegeras, ett exempel är längre avstängningar i gymnasieskolan och eventuellt även inskrivning i grundsärskolan mot vårdnadshavarnas vilja. Skolplacering kan inte betraktas som ett beslut av lika ingripande karaktär och ett delegationsförbud för beslut om skolplacering skulle vara svårt att motivera utifrån beslutets karaktär. Utredningen bör dock inte ha som en given utgångspunkt att det är just lägeskommunen som ska ansvara för den gemensamma antagningen, exempelvis kan även en regionalt baserad antagning övervägas. Utredningen måste även utforma ett eventuellt förslag om gemensam antagning så att det inte inskränker enskilda huvudmäns bestämmanderätt, med beaktande av reglerna om näringsfrihet i 2 kap. 17 regeringsformen. Det är också viktigt att den utredning som kommissionen föreslår grundligt analyserar möjligheterna till förändringar av antagningssystemet som är administrativt rationella. Till förutsättningarna hör att antagning vid skolor med kommunalt huvudmannaskap förutsätter flexibilitet och lokala tillämpningar av närhetsprincipen, samtidigt som fristående skolor har olika urvalsregler som ska tillämpas parallellt. Kommissionen vill slutligen framhålla att det är angeläget att eventuella förändringar av antagningssystemet så långt möjligt kan beslutas i bred politisk enighet, för att säkerställa långsiktighet och nationell samling kring skolan. 306

45 SOU 2017:35 Aktivt skolval och minskad skolsegregation 10.8 Skolkommissionens förslag bildar en helhet Avslutningsvis vill kommissionen understryka att kommissionens förslag i detta slutbetänkande sammantaget syftar till att alla skolor ska vara bra skolor. Exempelvis har förslagen och ställningstagandena gällande statlig resursstyrning, professionsprogram, stöd till huvudmännen t.ex. för att allokera lärarresurser och om tidigt specialpedagogiskt stöd detta syfte. De förslag som presenteras i detta kapitel samverkar alltså med andra förslag och bildar en helhet, som kommissionen menar kommer att leda till ökad likvärdighet. 307

46 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annelie Olsson BUN 2017/0562 Tfn Barn- och ungdomsnämnden Yttrande över remiss Förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism - Handlingsplan Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att överlämna yttrandet till kommunstyrelsen. Bakgrund Barn och ungdomsnämnden är remissinstans att yttra sig kring kommunstyrelsens förslag på Förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism- Handlingsplan. Föreslagen handlingsplan utgår från rekommendationer som Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism samt Sveriges kommuner och landsting föreslagit och innehåller insatser på tre tydliggjorda förebyggande preventionsnivåer; generella, specifika samt individinriktade insatser. Handlingsplanen trycker även på vikten av stärkt samverkan i befintliga strukturer samt samverkan med civilsamhällets aktörer. Genusperspektivets betydelse ska beaktas och insatserna kan komma att anpassas utifrån kön. Synpunkter Handlingsplanen har inriktning på strukturer och processer och innehåller därmed inte specifika åtgärder eller tidsplaner för åtgärder utifrån en lokal lägesbedömning. I rekommendationerna från Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism ingår att handlingsplanen ska bygga på analys av en lokal lägesbedömning. I handlingsplanen framgår att en samverkansgrupp, som ska träffas regelbundet, har i uppgift att ta fram en lokal lägesbild inom området. Antagandet är då att lägesbilden kommer att revideras löpande. Det är då viktigt att de åtgärder och tidsplaner som tas fram genom analys av läget tydligt kommuniceras ut i verksamheterna, då de inte kommer att stå med handlingsplanen. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Annelie.Olsson@kalmar.se

47 BUN 2017/ (3) Som helhet uppfattas de preventiva insatserna relevanta och ligger i linje med rekommenderade insatser. Dock väcks ett antal frågor som behöver besvaras och förtydligas i handlingsplanen. Det saknas beskrivning över handlingsplanens tidsperspektiv. Vid vilken tidpunkt ska den utvärderas och revideras? Hur dokumenteras lägesbedömning, analys av denna och de åtgärder som ska vidtas samt hur kommuniceras detta ut i verksamheterna? Det saknas någon form av beskrivning av ekonomiska konsekvenser. Detta gäller t.ex. utbildning och fortbildningsinsatser samt avsatt tid för personer som ska ingå i grupper. Det bör förtydligas i vilken instans beslut ska tas. (Åtgärder, ekonomi m.m.) Under rubriken Orosanmälan föreslås att trycka lite tydligare på lagstiftningen kring orosanmälan och anmälningsskyldigheten som ligger på vissa verksamheter. På socialstyrelsens webplats står följande: Allmänheten bör anmäla misstankar om att barn far illa. I lagen står det att alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden (14 kap. 1 c SoL). Som privatperson har du möjlighet att vara anonym, men det förutsätter att du inte berättar vem du är när du kontaktar socialtjänsten. Anmälningsskyldiga ska anmäla genast. Anmälningsskyldigheten gäller till exempel personal i hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan, socialtjänsten och kriminalvården. Den gäller också personal som arbetar med barn och unga i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet eller i annan sådan verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller socialtjänstens område. Beskrivningen av individinriktade insatser (s.9). För att minimera risk att misstolka formuleringen med ett antal uppräknade exempel på insatser kunde formuleringen istället lyda: Insatserna ska syfta till att återanpassa individen till samhället. Det finns begrepp och förkortningar som behöver förtydligas och beskrivas. T.ex. familjenätverk, SSPF, SIG. Synpunkter kring bildandet av samverkansgrupp och konsultationsforum Det finns en fara i att organisera verksamheter i olika typer av grupper som kräver kontinuerlig representation för att kunna vara operativa och som kräver att kommunikation mellan grupper fungerar. Samverkansgrupp Samverkansgruppen ska enligt beskrivningen bestå av representant från bland annat barn- och ungdomsförvaltningen. Gruppen ska träffas regelbundet, bevaka området och bidra till lokal lägesbild. Det bör förtydligas vad regelbundet innebär, om det är en beslutsför grupp samt vilka resurser representation i gruppen innebär för förvaltningen. Det behöver förtydligas vilket ansvar respektive medlem i gruppen har. I beskrivningen av samverkansgrupp ingår ej representation från Södermöre kommundelsförvaltning. Orsak till det?

48 BUN 2017/ (3) I rekommendationerna från Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism står följande att läsa: Samverkan i befintliga strukturer. Framgångsrik samverkan mot våldsbejakande extremism ska bygga på eller införlivas i redan befintliga strukturer som exempelvis Brottaförebyggande råd, Sociala insatsgrupper (SIG), Skola, socialtjänst, polis, fritid (SSPF) eller liknande. Kalmar kommun har sedan 2013 ett brottsförebyggande råd som träffas regelbundet, fyra ggr/år. I denna grupp ingår chefer med beslutsmandat och den har en heltäckande representation av berörda aktörer. Vi föreslår att området våldsbejakande extremism lyfts in på agendan i detta samverkansforum. Ingen ny grupp behöver bildas och det blir en kommunikationsväg mindre. Förslag att även kommunens företagslots ingår i gruppen då en stor del av känsla av oro rotar sig i en bristande integration. Konsultationsforum Det beskrivs att samverkansgruppen ska organisera ett konsultationsforum. Konsultationsforumet ska bestå av specialutbildade representanter från bland annat barn- och ungdomsförvaltningen. Konsultationsforumet ska ge dem som i sin yrkesvardag möter barn och unga kunskaper och vägledning vid frågeställningar inom området. Beskrivningen väcker ett antal frågeställningar som behöver förtydligas. Ekonomiska konsekvenser. Det bör förtydligas vilka resurser som knyts till representationen samt till kompetenspåfyllnad och vilken instans som fattar beslut om det. Specialutbildad personal. Vad innebär det? Vilken tid/insats ska avsättas för representation? Är forumet en grupp som ska träffas fysiskt regelbundet? Vilken tid/insats ska avsättas för kompetensutveckling/utbildning? Mats Linde Förvaltningschef Annelie Olsson Planeringssekreterare

49

50 Handläggare Datum Ann-Sofie Lagercrantz , Förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism Handlingsplan Kansli och omvärld Kommunledningsförvaltningen Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 16 Tel vx

51 2 (10) Inledning Att förebygga förekomsten av våldsbejakande extremism är av avgörande betydelse för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället. För att göra detta krävs ett väl fungerande och långsiktigt samarbete mellan de aktörer som berörs av frågan. Kalmar kommuns handlingsplan syftar till att hjälpa såväl kommunen med dess medarbetare som samverkansaktörer att konkretisera och samverka i det förebyggande arbetet inom området. Ett väl samordnat och tydligt agerande mot den våldsbejakande extremismen är en prioriterad fråga i Kalmar kommun. Definition Vi använder den av regeringen formulerade definitionen av våldsbejakande extremism, som innebär att det rör sig om ideologier som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som bejakar våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. 1 Våldsbejakande extremism kan ta sig olika uttryck, från att trakassera, hota eller skada andra människor till att på olika sätt stödja, planera eller uppmana andra att utföra ideologiskt motiverade våldshandlingar och terrorism. Att värna demokratin mot våldsbejakande extremism kan handlar om både främjande, förebyggande och förhindrande insatser. Övergripande utgångspunkter Följande övergripande inriktning ska känneteckna Kalmar kommuns agerande för att motverka våldsbejakande extremism: Det demokratiska samhället ska värnas Arbetet ska bedrivas kunskapsbaserat Stärkt central samordning inom området och ökad lokal samverkan Samverkan med civilsamhället ska öka Det demokratiska samhället ska värnas Ett demokratiskt samhälle förutsätter att var och en respekterar andra människors rättigheter och att motsättningar löses med demokratiska metoder. Våldshandlingar som står i strid med demokratins grundläggande regler kan aldrig accepteras. Det förebyggande arbetet ska särskilt beakta hur normer kring kriminalitet och en våldsbejakande mansroll långsiktigt kan förändras. Ökade kunskaper om förhållanden för kvinnor och män och ett genomgående genusperspektiv innebär även att insatserna mot den våldsbejakande extremismen kan anpassas utifrån kön. Det gäller både insatser riktade mot de som drabbas av och de som befinner sig i våldsbejakande extremismmiljöer. 1 Regeringens skrivelse, åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism 2014/15:144

52 3 (10) Arbetet ska bedrivas kunskapsbaserat Kalmar kommuns arbete ska utgå från den forskning och evidens som finns inom området, och vi ska löpande ta del av ny kunskap på såväl nationell som internationell nivå. För att kunna bedriva ett effektivt förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism är vi beroende av en ökad kunskapsnivå hos delaktiga aktörer, bättre samverkan mellan aktörer och ett bra stöd för praktiker inom olika verksamheter. Stärkt central samordning inom området och ökad lokal samverkan En väl fungerande samverkan är central för ett framgångsrikt arbete, både mellan kommunens olika verksamheter och med andra myndigheter och organisationer. Särskilt vikt bör ligga i samverkan med polisen och omfatta områden som insamling och utbyte av kunskap och erfarenheter, information och utbildning till berörda målgrupper samt samordning av kommunövergripande åtgärder. Samverkan för att motverka våldsbejakande extremism ska även fortsättningsvis ingå i det lokala samverkansavtalet mellan kommun och polis. Kommunstyrelsen ansvarar för den förstärkta samordningen. Samverkan med civilsamhället ska öka Civilsamhället har en viktig roll i arbetet mot våldsbejakande extremism. Många gånger agerar extremismen i miljöer som inte är offentliga och inte tillgängliga för insyn. Aktörer med hög trovärdighet som i sin verksamhet möter ungdomar som finns i extremistiska miljöer eller i riskzon för att hamna där ska bjudas in i arbetet och behöver ges goda förutsättningar för att arbeta med frågorna. Kalmar kommun ska inte ge stöd i form av ekonomiska bidrag eller andra resurser till någon aktör som inte står bakom den demokratiska rättsstatens principer (de mänskliga rättigheterna och jämställdhet mellan kvinnor och män).

53 4 (10) Handlingsplan Handlingsplanen bygger på den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremisms tolv rekommendationer samt SKLs Lokala insatser mot våldsbejakande politisk extremism Handlingsplanen omfattar insatser flera preventionsnivåer: Generella förebyggande insatser som omfattar alla medborgare med särskilt fokus på barn och unga (Grön nivå) Specifika målinriktade insatser som riktas mot specifika problem eller unga i riskgrupper (Gul nivå) Individinriktade förebyggande insatser som omfattar insatser som riktar sig till enskilda individer med riskbeteende.(röd nivå)

54 5 (10) Generella förebyggande insatser Generella förebyggande insatser innebär breda insatser för alla barn och unga i samhället. Det gäller hälsovård, utveckling av social och kognitiv kompetens i förskolan, skolans kunskaps- och demokratiuppdrag mm. Var och en av insatserna har ett mål i sig, men tillsammans utgör de en betydande förebyggande effekt i relation till riskbeteenden. När man arbetar med alla unga, inte bara specifika riskgrupper, kommer också individer i riskgrupperna att fångas upp. Ett brett spektrum av yrkesverksamma inom skola, fritids- och ungdomsverksamheter, hälsovård och föreningar bedriver ett generellt förebyggande arbete. Tecken på oro Det finns olika typer av oroande tecken som pekar på att de generella insatserna behöver stärkas i olika delar av kommunen, exempel på detta kan vara att många ger uttryck för en känsla av otrygghet, att många känner och visar bristande tillit till varandra och samhället, att det förekommer våld, skadegörelser eller annan kriminalitet som riktar sig till specifika institutioner eller grupper av människor, att många känner sig diskriminerade eller orättvist behandlade eller att vissa individer eller grupper stöts bort. Förstärkning av generella insatser för att förebygga våldsbejakande extremism: Kontaktperson och lokal samordnare för arbetet mot våldsbejakande extremism Kommunledningskontoret ska ha en lokal kontaktperson gentemot den nationella samordnaren som även är ansvarig för att samordna det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism. Denna funktion har i uppdrag att omvärldsbevaka och förmedla information och initiera kunskapshöjande insatser. Samverkansgrupp En samverkansgrupp bestående av representanter från socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, Kalmarsunds Gymnasieförbund samt polis och den lokala samordnaren träffas regelbundet. Gruppens syfte är att deltagarna utifrån respektive arbetsområde bevakar frågan och på så vis bidrar till en lokal lägesbild. För att kunna hantera tecken på oro i förebyggandearbetet ska olika verksamheters undersökningar om lokala läget, polisens

55 6 (10) trygghetsundersökning och välfärdsbokslutet finnas med i samverkansgruppens underlag. Lägesbilden förmedlas regelbundet till lokala brottsförebyggande rådet och områdesgrupperna. Gruppen bidrar också till informationsspridning och kunskapshöjning samt ska med jämna mellanrum utvärdera och följa upp arbetet som bedrivs för att följa med i utvecklingen och justera ev. insatser. Dialog med lokala föreningar och samfund För att skapa nätverk och kontakter med de föreningar, organisationer/samfund som möter unga tar samverkansgruppen kontakt med relevanta aktörer med syfte att samverka, sprida information och skapa relationer

56 7 (10) Specifika förebyggande insatser Specifika förebyggande insatser är insatser mot specifika problem eller unga i riskgrupper. Insatsen är resursorienterad och siktar på att erbjuda attraktiva alternativ. Skolpersonal, socialarbetare, poliser och andra som samverkar i bl.a. områdesgrupperna arbetar på den här nivån. Tecken på oro Tecken som pekar på en möjlig koppling till våldsbejakande extremism i ungdomsmiljöer har ofta att göra med ett kollektivt förändrat beteende. Det uttrycks ofta genom synliga tecken som är möjliga att uppfatta av omvärlden som står i kontinuerlig dialog med unga, exempel kan vara: - Att unga signalerar åsikter och budskap genom yttre symboler - Att unga ger uttryck för olika konspirationsteorier, synen på andra som fiender, hat mot bestämda grupper - Att unga uttrycker acceptans för våld för att protestera mot eller ändra samhället Att unga uppvisar ett eller flera tecken betyder inte automatiskt att de är på väg att radikaliseras eller att det finns en närvaro av våldsbejakande extremism i kommunen, men det kan vara anledningar till att närmare undersöka situationen i syfte att bättre kunna bedöma om ytterligare insatser bör tas. Förstärkning av specifika insatser för att förebygga våldsbejakande extremism: Konsultativt team/konsultationsforum Samverkansgruppen ska organisera ett konsultationsforum som fungerar som ett specialiststöd för de lokala verksamheterna. Genom forumet kan de som i sin yrkesvardag möter unga få grundläggande kunskaper för att kunna känna igen tecken och signaler samt vägledning i ärenden som rör oro för våldsbejakande extremism. I konsultationsforumet finns specialutbildad personal från barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, Kalmarsunds Gymnasieförbund samt polisen. Den lokala samordnaren säkerställer kompetensen i konsultationsforumet och har ansvar för att berörda nyckelpersoner får möjlighet till kompetenspåfyllnad.

57 8 (10) Föräldrastöd/familjenätverk Utveckla den kommunala samverkan i det förebyggande områdesarbetet och inkludera boende. Stimulera till familjenätverk. Socialtjänsten erbjuder familjer stöd genom rådgivande samtal och hembesök. SSPF-samverkan Vid oro ska operativ SSPF-samverkan ske. I gruppen ska enhetschefer, rektorer, befäl alt. andra funktioner med mandat att fatta beslut om resursfördelning finnas. Även andra roller kan ingå. Arbetet koordineras av socialförvaltningen. Orosanmälan Om oro finns för att barn under 18 år far illa, antingen misstanke om den unges egen radikalisering eller att ett barn indirekt påverkas hänvisas till socialförvaltningens barn- och familjeenhet. Alla har ett ansvar för att uppmärksamma barn som far illa eller riskerar att fara illa. Alla som arbetar med barn och ungdomar, samt inom myndigheter, har en skyldighet att anmäla oro för barn far illa.

58 9 (10) Individinriktade förebyggande insatser Individinriktade insatser En insats som riktas till den person som har ett riskbeteende. Insatsen kan handla om att utreda, anpassa erbjudanden och åtgärder som ex. mentorer, stödpersoner, undervisningsstöd, praktikplats eller arbete. Tecken på oro I Kalmar kommun finns utarbetade planer, samverkan och metoder som används i det förebyggande arbetet som bygger på kunskap om risk och skyddsfaktorer. Det som tas upp nedan kan ses som komplement till den kunskapen. Exempel på riskbeteende vid sidan av om en individ är inblandad i kriminalitet som alltid är ett riskbeteende, är ett stort intresse för våldsbejakande extremistiskt budskap på nätet eller andra källor, att individen besöker möten med extremistiska budskap eller är med i sammandrabbningar eller upplopp. Riskbeteende kan också manifesteras i åsikter och förändrade relationer. Förstärkning av individinriktade förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism: Sprida information om Orostelefonen Samordningsgruppen ska ta ansvar för att sprida information om Rädda Barnens Orostelefon. Syftet med orostelefonen är främst att stödja anhöriga till individer som är på väg att ansluta sig till extremistiska miljöer. Anhöriga är en viktig komponent i det förebyggande arbetet för att motverka radikalisering och rekrytering till våldbejakande extremismmiljöer. Genom stöd och vägledning till oroliga närstående utgör Orostelefonen en del i det nationella breda arbetet för att förebygga och förhindra våldbejakande extremism. Sociala insatsgrupper (SIG) Vid oro för enskilda individer ska samverkan ske genom sociala insatsgrupper. Samverkan koordineras av socialförvaltningen

59 10 (10) Stöd till avhoppare Kalmar kommun erbjuder stöd till barn och unga samt till deras anhöriga efter individuell bedömning. Socialförvaltningen samordnar insatser om fler aktörer berörs. Kontakta polis Vid oro tas kontakt via Polisen tar i sin tur kontakt med Säkerhetspolisen som gör en bedömning av ärendet. Vid en akut händelse, om någon ex är på väg att resa iväg för att kriga, genomföra ett terrordåd eller annan kriminell handling, tas kontakt vid 112.

60 Barn- och ungdomsnämnden Anmälningsärenden 1. Skrivelse med anledning av nedläggning av verksamheten på avdelningen Bremerlyckan - Förskolan Svärdsliljan - samt förvaltningskontorets svar (dnr 2017/0519). 2. Barn- och elevombudets beslut gällande anmälan om kränkande behandling vid Falkenbergsskolan (dnr 2017/0215). 3. Skolinspektionens beslut efter uppföljning av kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus i Kalmar kommun (dnr 2016/0821). 4. Skrivelse om tillfällig utemiljö vid förskolan Vallmon samt förvaltningskontorets svar (dnr 2017/0591). 5. Centrala samverkansgruppens protokoll Södermöre kommundelsnämnds protokoll Södermöre kommundelsnämnds protokoll Utdrag ur kommunfullmäktiges protokoll , Fyllnadsval av ersättare i barn- och ungdomsnämnen efter Micaela Glindarv (S). 9. Utdrag ur kommunfullmäktiges protokoll , Motion från Måns Linge (M) och att kranmärka Kalmar kommun. 10. Utdrag ur kommunfullmäktiges protokoll , Motion från Max Troendle (MP) om cykelkörkort till skolelever (dnr 2017/0339). 11. Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor. Anmälan av delegationsbeslut 1. Förvaltningschefens beslut juni-augusti: C 1 Anställning (dnr 2017/0459, 2017/0579, 2017/0681), C 11 Beslut om disciplinpåföljd (dnr 2017/0202), D 7 Teckna avtal - Resor korttidsboende (dnr 2015/0962), D 3 Yttrande till Skolinspektionen gällande anmälan om skolsituationen för en elev vid Funkaboskolan (2016/0991), D 3 Yttrande till Skolinspektionen över inkommen anmälan gällande en elev vid Barkestorpsskolan i Kalmar kommun (dnr 2017/0597), B 18 Beslut om tilläggsbelopp för elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller som erbjuds modersmålsundervisning (dnr 2016/0860). 2. Samordnare för barn i behov av särskilt stöd, beslut juni: B 6 Beslut om mottagande av elever i grundsärskolan (dnr 2017/0592, 2017/0676). 3. Förskolechef Förskolan Smedby, beslut maj: A 3 Beslut om nedsättning, befrielse eller avskrivning av fordran (dnr 2017/0555). 4. Förskolechef Förskolan Trollet, beslut maj: C 3 Anställning (dnr 2017/0471, 2017/0536, 2017/0537), A 1 Beslut om plats då barnet behöver särskilt stöd (dnr 2017/0135, 2016/0656), A 9 Beslut att placera barn i annan kommun (dnr 2017/0477). 5. Förskolechef Förskolan Svärdsliljan, beslut juni: A 9 Beslut att placera barn i annan kommun. 6. Rektor Vasaskolan, beslut maj-juni: B 14 Beslut att placera barn i annan kommun. 7. Rektor Djurängsskolan, beslut januari-juni: A 3 Beslut om nedsättning, befrielse eller avskrivning av fordran (dnr 2017/0595), B 21 Beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling (dnr 2017/0173, 2017/0174), C 3 Anställning (dnr 2017/0375, 2017/0020, 2017/0377, 2017/0378), D 12 Uthyrning av lokaler. 8. Rektor Lindöskolan, beslut juni: C 3 Anställning.

61 9. Rektor Trekantenskolan, beslut april-juni: A 1 Beslut om plats då barnet behöver särskilt stöd (dnr 2017/0400), A 2 Beslut om att ta emot barn från annan kommun (dnr 2017/0002, 2017/0180, 2016/0634, 2016/0633, 2015/0585, 2012/1254, 2012/2129), C 3 Anställning, D 12 Uthyrning av lokaler. 10. B 21 Förskolechefs/rektors beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling (se anmälnings- och kännedomsärendet Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor ).

62 Handläggare Datum Zejfa Buljugic Svar på avvikelse Nedläggning av förskolan Bremerlyckan ärende nr BUN 2017/0519 Det var väldigt glädjande att läsa att ni är nöjda med den pedagogiska verksamheten på avdelningen Bremerlyckan. Däremot är det bekymmersamt att ni upplever att informationen och kommunikationen om nedläggning av avdelningen har varit bristande. Enligt Läroplanen för förskolan ska föräldrarna ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan, t.ex. hur målen konkretiseras i den pedagogiska verksamheten. Detta ställer krav på att förskolan måste vara tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsätt och ge förutsättningar för era och era barns möjligheter till inflytande. Precis som du utrycker kan informationen om nedläggning ha kommit för er kännedom något tidigare i ett annat forum eller via någon annan informationskanal. Det är svårt att bedöma vilka informationskanaler som fungerar bäst och här hade kanske andra sätt kunnat vara mer effektiva. I sitt systematiska kvalitetsarbete följer huvudmannen upp bland annat förskolornas barnkonsekvensanalyser vid resursdialoger som förvaltnings ledning genomför med respektive förskolechef en gång per år. Exakt som du också hänvisar i vårt tidigare svar, enligt SFS2010:800 2 kap. 10, beslutar förskolechefen om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Barn och ungdomsförvaltningen följer upp de beslut som fattas med stöd av lagen och eller de beslut som en förskolechef fattar på delegation. Förskolechefens Pia Olssons beslut att lägga ner avdelningen Bremerlyckan ligger inom delegationen. Era synpunkter kring kommunikationen, informationen och bemötande, är kommunicerade med förskolechefen Pia Olsson. Vi är övertygade om att ert barn kommer att få fortsatt god pedagogisk verksamhet och omsorg på den nya avdelningen till hösten Med vänlig hälsning Zejfa Buljugic Förvaltningskontoret Barn och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx zejfa.buljugic@kalmar.se

63 Avvikelser i samband med nedläggningen av Svärdsliljans enhet förskolan Bremerlyckan Beskrivning av ärende och process Förskolechefen meddelade via e-post skickat via förskolans pedagoger att hon beslutat om nedläggning av verksamheten. I ett bifogat dokument, daterat , framgår det att förskolechefen ser sig tvungen att lägga ner Bremerlyckan. I samma dokument anger förskolechefen att föräldrar vid frågor gärna fick ställa dem till henne via e-post eller telefon samt att hon bjöd in till informationsmöte för att delger er ytterligare information och svarar på frågor. Förskolechefen får upprepande förfrågningar via e-post om vad besluts- och riskanalysen inför beslutet visat, men svarar inte på frågan svarar förskolechefen genom att bifoga ett utdrag från samrådsmötesprotokoll daterat Bremerlyckan läggs ner på grund av att det är för få barn som söker plats till hösten till enheten. I övrigt lämnades ingen information eller beskrivning ut om vad för typ av samordningsmöte det var. Vid informationsmötet ges ingen ytterligare eller kompletterande information från förskolechefen, mer än att hon tagit beslutet för att rädda budget. Förskolechefen uppfattades av närvarande föräldrar som helt oförmögen att svara på enkla och konkreta frågor kring beslutet och den analys/beslutsprocess som i torde föregått nedläggningsbeslutet. Förskolechefen medger under mötet att ingen ytterligare analys eller beslutsunderlag, exempelvis risk- och konsekvensanalys, tagits fram mer än budgetsituation och sökstatistik. Vid mötet kunde hon dock inte redogöra för någon sökstatistik trots dess stora vikt för beslutet. Förskolechefen berättade att hon skickat ut erbjudande om plats för barn i kö till närliggande enhet (med underskott på platser) men få nappat. Hon konstaterade att kommunen inte kunde tvinga in barn på en enhet/avdelning som de inte sökt till. Föräldragruppen frågade då om hon inte insåg att hennes uppdelning och fördelning av barngruppen på Bremerlyckan innebar just detta. Förskolechefen svarade helt obegripligt på denna fråga. Förskolechefen kunde inte svara på varför såväl barngruppen som arbetslaget på avdelningen var tvunget delas upp i stället för ett sammangående mellan de två halva avdelningar som de nu fördelas på. Förskolechefen har i sin beredning och analys inför beslutet inte involverat varken berörda pedagoger, barn eller föräldrar utan endast meddelat beslutet i efterhand. Pedagogernas enda medverkan i processen sträcker sig till att de fick i uppdrag att söndra barngruppen på ett så lindrigt sätt som möjligt. Avdelningen Förskolan Bremerlyckan har under de ett och ett halvt år den åter varit verksam varit en mycket väl fungerande verksamhet som präglats av engagemang och professionalitet. Verksamheten och de pedagoger som jobbat där har varit synnerligen uppskattade av såväl barn som föräldrar. Barn- och ungdomsförvaltningen har i övrigt hänvisat förskolechefen enligt skollagen (SFS2010:800) kap då de betraktar detta som en fråga om enhetens inre organisation. Då varken barn- och ungdomsförvaltningen eller förskolechefen presenterat något ytterligare underlag, analys eller utredning inför och kring beslutet förmodas avvikelser gentemot följande:

64 Beskrivning av avvikelser: Förskolans fundament Då ingen form av (barn)konsekvensanalys eller undersökning utförts innan beslutet fattades eller finns upptaget inom beslutsunderlaget kan förskolechefen omöjligt ha fattat beslutet med barnets bästa som utgångspunkt enligt andra stycket nedan. Ingen ansats eller ambition har heller visats till undersökning av barnens vilja enligt andra stycket. Skollag 2010:800 kap 1 10 (som för övrigt knyter ihop FNs barnkonventions artiklar 3 och 12.): Särskild hänsyn till barnets bästa 10 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Då beslutet endast informerades ut i efterhand har handläggningen av ärendet även brutit mot skollag 2010:800 kap 4 12: Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen Respektive 2010:800 kap 4 12: Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. Delar av förskolechefens uppdrag definieras i läroplan för förskolan LPFÖ98/16. Förskolechefens agerande har inte vari i linje med vad som beskrivs avsnitt 2.7. ingress och punkterna 2, 3 och FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskolelärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet, förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas, formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta, Förskolechefens handläggning av ärendet kan inte sägas svara upp mot, eller agera föredömligt kring, den värdegrund förskolan skall präglas av enligt LPFÖ98/16 avsnitt 1. Agerandet står i särskilt hård kontrast till LPFÖ98/16 avsnitt 1 grundläggande värden tredje stycket: Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder

65 Förskolechefens agerande har härvid även gett konsekvenser och i princip omöjliggjort sina medarbetares uppdrag enligt bland annat LPFÖ98/16 Avsnitt 2.1 riktlinjer andra punkten att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, Avsnitt 2.3 mål andra punkten utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande avsnitt 2.3. arbetslaget ska andra punkten verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras, Avsnitt 2.4 ingress Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan" Avsnitt 2.4 arbetslaget ska första och tredje punkterna visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer,. beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten Arbetsmiljö och riskbedömning av den Förskolechefens har också genom sin bristande analys och förberedelsearbete innan beslut fattades åsidosatt sina skyldigheter avseende arbetsmiljöperspektivet enligt arbetsmiljölagen (SFS1977:1160) bland annat gentemot kap 2 1 tredje stycket Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändringsoch utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. samt AFS2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete 8. 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Arbetsmiljöverkets rådsskrift ADI575 Riskbedömning inför förändringar är en självklar referens. ADI575 understryker att riskbedömning ska ske innan personalförändringar, nya arbetslag, gruppsammansättning, etc. Bemötande och kommunens egna rutiner och policy Förskolechefens sätt att bemöta föräldrar har varit under all kritik. Förskolechefen har varit illa förberedd/påläst, inte svarat/undvikit att svara på raka och tydliga frågor Förskolechefen har inte heller haft förmåga att kunna bemöta vårdnadshavarnas oro och frustration inför förändringen och visa förståelse för de olägenheter/konsekvenser som beslutet innebär (bland annat i form av extra inskolningar samt det faktum att ens barn tvångsförflyttas). Förskolechefens agerande står i stark kontrast mot Kalmar kommuns kvalitetspolicy:

66 c/o Kalmar är det gemensamma namnet för service, tillgänglighet, bemötande, respekt, omtanke och engagemang för Kalmar och för alla som vistas här. c/o Kalmar ska alla kommunens anställda alltid ha med sig i mötet med dig som kommuninvånare eller besökare. Vi har en kvalitetspolicy i kommunen som sätter dig som kund/brukare i fokus för oss i vårt arbete: Välkommen! Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig! Förskolechefens agerande uppfyller heller inte det kommuninterna styrdokumentet rättigheter och skyldigheter för dig i förskolan daterat första sidan två sista meningarna av sista stycket: Verksamheten ska utgå från varje barns behov. Förskolans arbete ska ske i nära samarbete med hemmen. Respektive att ingen vårdnadshavare har blivit inbjuden till forum för samråd eller diskussion beskrivna i samma skrift sidan två Föräldrarna har också möjlighet till inflytande och diskussion om förskolans verksamhet via de forum för samråd som finns på varje förskola Förskolechefens agerande rimmar inte enhetens egenformulerade profil ( Forskolor/forskola-i-vasa-skolomrade/forskolan-svardsliljan/presentation/). Där beskrivs bland annat Vi vill också ge barnen möjlighet till inflytande i sin vardag, i för dem meningsfulla sammanhang. samt värdeorden trygghet, glädje gemenskap, mångfald, nyfikenhet och lust, social kompetens, inflytande I sin plan mot kränkande behandling ( anger Svärdsliljans enhet att som ett av kriterierna för att veta att vi nått målen När FN-dagen genomförts tillsammans med barnen och vi har samtalat kring Barnkonventionen och synliggjort barnens tankar kring den. Mot bakgrund av hanteringen av detta ärende är det sätt förskoleenheten Svärdsliljans säger sig bedriva sin verksamhet inte alls trovärdigt. Förskolechefens uppdrag inom Kalmar kommun är utöver vad som anges i skollag SFS2010:800 och LPFÖ98/16 även preciserat i barn och ungdomsförvaltningens verksamhetshandbok Funktionsbeskrivning och fördelning av arbetsuppgifter samt delegation för chef - Barn- och ungdomsförvaltningen daterad I dokumentet återfinns en kommungemensam del samt en precisering av rektor och förskolechefs befattningsspecifika ansvar och befogenheter. I den första delen beskrivs chefen som ansvarig bland annat för det systematiska arbetsmiljöarbetet. I det andra delen återfinns följande beskrivning av förskolechefens ansvar ingress samt punkterna 4 och 5: Rektor/förskolechef har det övergripande ansvaret för att verksamheten genomförs i enlighet med gällande lagstiftning, nationella och kommunala styrdokument. (Lgr 11 och Lpfö 98 - reviderad 2010). Rektor/förskolechef ansvarar bl. a. för ledning och det pedagogiska arbetet liksom för verksamhetens inre organisation att upprätta budget och kontinuerligt informera om och diskutera enhetens ekonomiska utveckling med personalen personalens och elevernas arbetsmiljö det systematiska kvalitetsarbetet att följa och arbeta efter kommunens kvalitets- och miljöledningssystem samt dennes befogenheter punkterna 1 och 7: Rektor/förskolechef leder och utvecklar personalen så att o ett utvecklande och positivt arbetsklimat skapas o ansvar, befogenheter och uppgifter kan fördelas utvecklar former för samverkan med barn och eleverna och deras föräldrar, myndigheter och andra enheter

67 Avslutande reflektioner För en utomstående verkar det synnerligen märkligt att barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar inte har ett etablerat arbetssätt eller rutin för hur barns vilja klarläggs inför beslut som påverkar dem. Varken skollagen eller FNs barnkonvention nämner ingen undre gräns för beslutens storlek. Även att statens skolverks allmänna råd inte är tvingande utgör de till stor del instruktionsbok till hur skolor och förskolor ska tillämpa förordningar och föreskrifter. SKOLFS2017:6 Måluppfyllelse i förskolan avsnitt 1. Styrning och ledning rubrik allmänna råd: HUVUDMANNEN BÖR 1.ge förskolechefen organisatoriska förutsättningar att vara pedagogisk ledare på varje förskoleenhet som hon eller han ansvarar för. HUVUDMANNEN OCH FÖRSKOLECHEFEN BÖR UTIFRÅN RESPEKTIVE ANSVAR 2.ha rutiner för hur barnets bästa utreds och hur barnets bästa kan beaktas i beslut som påverkar barnen i förskolan, Kommentar till punkten 2 (sida 14) i samma skrift är väl värd att läsa angående barnkonsekvensutredningar och hur barnets vilja ska klarläggas samt vikten av dialog mellan huvudman-förskolechef-förskolelärare-vårdnadshavare vid utredning av hur beslut påverkar barn. Som vårdnadshavare är vårt förtroende för nuvarande förskolechef mycket sargat. Utöver vad som ovan beskrivits verkar upplägget av beslutsprocess ingå i ett mönster. Se även ändring av Förskolan Bremerlyckans öppettider daterat för ett liknande agerande från förskolechefen. Beslutet att inte bara flytta, utan även slå sönder, en mycket välfungerande verksamhet utan att basera det på ett gediget beslutsunderlag är närmst att beskriva som tragiskt. Det har varit en ynnest att få ha sitt barn på förskolan Bremerlyckan. Ett alternativ för oss föräldrar som värdesätter det lilla och familjära formatet på förskola. Det kan också konstateras i sammanhanget att förskolechefen anger för få sökande till enheten. Avdelningen på Bremerlyckan var, om vi förstått statistiken rätt, fullbelagd till hösten. Att med ogynnsamma yttre förutsättningar, helt från grunden och på kort tid skapa en så bra verksamhet är en prestation utöver det vanliga. Hela arbetslaget anställdes för övrigt på en måndag, på tisdagen var det upptaktsmöte och på onsdagen startade inskolningen snacka om att få en flygande start. Pedagogerna har på ett mycket inspirerande sätt använt sig av läroplanen som en språngbräda för hela verksamheten. Läs deras veckobrev eller underlag för utvecklingssamtal - toppklass! Pedagogernas engagemang och hängivenhet är av sällan skådat slag, de har lagt ner hela sin själ i verksamheten. Symbolvärdet i att den krossas blir därmed extra hårt. Ni får gärna kontakta mig om det behövs förtydliganden eller om ni har frågor. Håll mig gärna uppdaterad kring progress och handlingsplaner. Kalmar Per Aronsson, per.m.aronsson@gmail.com

68

69

70

71

72

73

74 Skolinspektionen Uppföljningsbeslut Huvudman Verksamhetschef (2) Dnr :200 Uppföljning av kvalitetsgranskning av Särskild undervisning på sjukhus i Kalmar kommun Skolinspektionens beslut Skolinspektionen bedömer att Kalmar kommun vidtagit tillräckliga åtgärder och kvalitetsgranskningen avslutas därmed. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus i Kalmar kommun. Kvalitetsgranskningen genomfördes under hösten Vid granskningen identifierade Skolinspektionen ett antal viktiga utvecklingsområden som angetts i ett beslut den 2 december Skolinspektionen har begärt att Kalmar kommun senast den 2 juni 2017 ska redovisa till enheten i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits eller planerats. Kalmar kommun har inkommit med en sådan redovisning. Av redovisningen framgår bland annat att sjukhusskolan utvecklat sina rutiner för att göra sjukhusundervisningen känd på hela sjukhuset och därmed identifiera de elever som vårdas på sjukhuset och är inskrivna i gymnasieskolan. Sjukhusskolan informerar vuxenpsykiatrin liksom berörda avdelningar inom somatisk vård två gånger per år om gymnasieelevers rätt till undervisning så länge de är inskrivna i gymnasieskolan. Av redovisningen framgår även att sjukhusskolan utvecklat arbetsmetoder gentemot ordinarie skola så att samverkan kommer igång snabbare, genom att skolsekreterare kontaktas för att få tillgång till klasslärare/mentors kontaktuppgifter. Kalmar kommun har även lagt ut information, och kontaktuppgifter till sjukhusskolan, på kommunens hemsida om hemskolans skyldigheter när en elev ges vård vid sjukhus. På Skolinspektionens vägnar Skolinspektionen.

75 Skolinspektionen 2 (2) Lena Dahlquist enhetschef Matilda Yvede Utredare/Föredragande

76

77

78 Iréne Jonsson Ämne: VB: Skrivelse angående förskolan Vallmons tillfälliga utemiljö Från: Wolfgang Friedh Skickat: den 21 juni :35 Till: Kopia: Iréne Jonsson Ämne: SV: Skrivelse angående förskolan Vallmons tillfälliga utemiljö Svar på skrivelse, tillfällig utemiljö vid förskolan Vallmon. Tack för ert mail angående Förskolan Vallmon. I planeringen av en ny förskolebyggnad på befintlig förskoletomt har en mängd avväganden fått göras, bland annat: arbetsområdenas storlek och säkerhet vid byggnation, byggtrafik och befintlig förskoleverksamhet. tillgänglighet till befintlig förskola för verksamheten och föräldrar lekyta med befintliga lekredskap för förskolans barn, möjlighet att skapa ny yta innan påbörjad byggnation Er fråga kring gungor för mindre barn, kan lösas genom man byter ut gungsitsen i gungställning utanför avdelningen Slottet till gunga anpassad för mindre barn. Denna enkla åtgärder beställer förskolan genom fastighetsservice. Att flytta en rutschkana tillfälligt på befintlig förskolegård är inte möjligt, eftersom det inte finns något utrymme för den. Just nu färdigställs utemiljö norr om förskolan som tidigare tillhört skolan. Utemiljö samt förrådsbyggnad är klar i augusti innan själva byggnationen av förskolan påbörjas i september/oktober. Detta är ett val vi har gjort, för att utöka förskolegården när yta tas i anspråk för inhägnad av byggområdet. mvh Wolfgang Friedh Planeringssekreterare Kalmar kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen Box 951, Kalmar Tel , E-post. wolfgang.friedh@kalmar.se Internet. 1

79 PROTOKOLL 1 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Tid Måndagen den 12 juni, kl Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Närvarande Mats Linde, förvaltningschef Emad Soukiyh, administrativ chef Jeanette Wahlgren, Lärarförbundet Pia Ihse, Lärarförbundet skolledare Kaj Jonsson, Lärarnas Riksförbund Christer Nilsfors, Lärarnas Riksförbund, 1-20 Sofie Andersson, Vision Charlotte Karlsson, Kommunal Camilla Ekman, Kommunal Åsa Wenell, Sveriges Skolledarförbund Underskrifter... Iréne Jonsson, sekreterare... Mats Linde, ordförande... Jeanette Wahlgren, justerare 1 Godkännande av dagordning Utsänd kallelse, jämte en övrig fråga, godkänns som dagordning för sammanträdet. 2 Föregående protokoll Centrala samverkansgruppen har inga synpunkter på protokollet från den 15 maj 2017.

80 PROTOKOLL 2 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Arbetsmiljöenheten informerar Enhetschef Ylva Gorton informerar. Fr.o.m. i höst är ambitionen att både enhetschef Ylva Gorton och arbetsmiljöingenjör Monica Gullberg Wiklund ska delta på centrala samverkansgruppens sammanträden. Nya dokument i verksamhetshandboken: - Samordningsansvar för arbetsmiljöarbetet (när flera olika arbetsgivare bedriver verksamhet på ett och samma arbetsställe). - Trafiksäkerhetspolicy (avser arbetstagare). Ylva Gorton föreslår att Arbetsmiljö hädanefter ska vara stående punkt på centrala samverkansgruppens dagordning i stället för Arbetsmiljöenheten informerar. Punkten föreslås ha följande underrubriker: - Nytt på förvaltningen - Nytt från arbetsmiljöenheten - Nytt från arbetsmiljöverket - Punkt från årshjul Ärendet återkommer på centrala samverkansgruppens sammanträde i augusti. 4 Frisknärvaro- och sjukfrånvarostatistik HR-specialist Ann Gustafsson informerar om statistiken för april För april månad är sjukfrånvaron 6,3 % vilket är minskning i jämförelse med januari-mars Alternativ vikariepool HR-specialisterna Ann Gustafsson och Anna Sunesson har träffat representanter för rekryterings- och bemanningsföretaget StudentConsulting och diskuterat ett eventuellt samarbete med dem avseende vikariepool. Tanken är att StudentConsulting sköter rekryteringen av vikarierna och att de har sin anställning hos dem. Via den vikariepoolen ska framtida rekryteringar fångas upp och erbjudas tillsvidareanställning i Kalmar kommun. Fortsatta diskussioner med StudentConsulting kommer att äga rum. Ärendet återkommer på centrala samverkansgruppens sammanträde.

81 PROTOKOLL 3 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Lägesrapport om projektet Modersmålsstöd i förskolan Richard Wykman ger en lägesrapport om projektet Modersmålsstöd i förskolan. Utbildning sker just nu på Förskolan Oxhagen-Malmen och Djurängsskolan. Planeringen av årets utbildningar är klar. Följande krävs av förskolan: - Delta i planeringsarbetet tillsammans med Skolmottagningsenheten. - Låta representanter från Skolmottagningsenheten delta på arbetsplatsträffar både innan och efter utbildningen. - Informera/förankra arbetet med personal, barn och föräldrar. - Se till att avdelningarna fyller i frågeformuläret i god tid innan besöket. - Bistå med kontaktperson inför besöket. - Se till att lokal finns tillgänglig hela tisdagen där teoridelen kan genomföras (möjlighet att visa film från dator samt nätverk krävs). - Hjälpa till med utvärderingen. 7 Samtidiga studiedagar läsåret 2017/2018 Barn- och ungdomsnämnden har den 16 december 2015, i enlighet med Regionförbundets rekommendation till samtliga kommuner i länet, beslutat om två studiedagar för läsåret 2017/2018. En av dessa har härefter visat sig sammanfalla med nationella prov för årskurs 9 och därför ändrats. Utöver de två av Regionförbundet rekommenderade samtidiga studiedagarna ska förvaltningschefen fastställa två samtidiga studiedagar (stängningsdag förskola och fritidshem). Förslag på dagar har tagits fram av pedagogiska arbetsgruppen respektive stadienätverken. Beslut Förvaltningschefen beslutar att fastställa följande samtidiga studiedagar: - måndagen den 30 oktober 2017 (stängningsdag förskola och fritidshem, höstlov för eleverna) - måndagen den 16 april 2018 (stängningsdag förskola och fritidshem) Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot arbetsgivarens beslut. I och med förvaltningschefens beslut är följande samtidiga studiedagar fastställda för läsåret 2017/2018: - torsdagen den 21 september måndagen den 30 oktober 2017 (stängningsdag förskola och fritidshem, höstlov för eleverna) - onsdagen den 14 mars måndagen den 16 april 2018 (stängningsdag förskola och fritidshem)

82 PROTOKOLL 4 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Ämnesgrupper/pedagogiska utvecklingsgrupper ht 2017 Förslag till mötesfrekvens gällande ämnesgrupper/pedagogiska utvecklingsgrupper för ht 2017 har tagits fram. Skolans ämnesgrupper och förskoleklassens pedagogiska utvecklingsgrupp: - Torsdag den 21/9 2017, kl. 08:00-10:00 (studiedag) - Tisdag den 31/ , kl. 08:00-10:00 (studiedag) - Onsdag den 29/ , kl. 15:00-16:30 (inget läslyft eller specialpedagogik för lärande) Fritidshemmen pedagogiska utvecklingsgrupp: - Fredag den 22/9 2017, kl. 08:30-10:00 - Fredag den 20/ , kl. 08:30-10:00 - Fredag den 24/ , kl. 08:30-10:00 Förskolans ämnesgrupper: - Onsdag den 20/9 2017, kl. 15:00-16:30 - Onsdag den 18/ , kl. 15:00-16:30 - Onsdag den 29/ , kl. 15:00-16:30 Datum för ämnesgrupper och pedagogiska utvecklingsgrupper för vårterminen 2018 tas fram efter det att Regionförbundet fastställt nytt datum för den gemensamma studiedagen. Beslut Förvaltningschefen beslutar att fastställa ovanstående datum för ämnesgrupper/pedagogiska utvecklingsgrupper. Sveriges Skolledarförbund lämnar följande protokollsanteckning: Sveriges Skolledarförbund i Kalmar kommun vill föra en anteckning till protokollet gällande beslut av kommande Ämnesgrupper/pedagogiska utvecklingsgrupper ht 2017 som åter läggs på studiedagar, dvs. torsdag den 21/9 2017, kl. 08:00-10:00 (studiedag) och tisdag den 31/ , kl. 08:00-10:00 (studiedag). Det begränsar möjligheten för skolledare att planera och styra sin inre organisation (Skollagen 2010:800) då studiedagar bör kunna användas för mitterminskonferenser och planeringsdagar i arbetslagen på enskild skola. 9 Framtida IT-organisation Den digitala utvecklingen ställer högre och högre krav på digital kompetens för att använda verktygens fulla potential vilket har ökat behovet av stöd på enheterna. Det av cheferna efterfrågade stödet handlar främst om resurser med kompetens som kan hjälpa till att höja användarkompetensen för att bättre använda de digitala verktygen och systemen.

83 PROTOKOLL 5 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Ett förslag på ny organisation som innebär förstärkning av resurser inom IT på lokal nivå har tagits fram vilket bedöms ge bäst effekt för verksamheten och svara bäst mot syftet och målen. Förslag på ny organisation - Heltidstjänster; bedömningen är att det ger bäst effekt för verksamheten med personal som har möjlighet att fokusera främst på IT-utveckling och bistå pedagogerna i utvecklingsarbetet. - Inriktning; IT-pedagoger med inriktning mot förskolan samt IT-pedagoger med inriktning mot grundskola och fritidshem. - Omfattning per nätverk; minst en halvtidstjänst mot förskolan och minst en halvtidstjänst mot grundskola och fritidshem. Heltider skapas genom samplanering mellan nätverken; en IT-pedagog kommer att arbeta i mer än ett nätverk. - Ställning i organisationen; IT-pedagog är underställd rektor/förskolechef på en enhet. IT-pedagogen är placerad på en eller flera enheter. - Samordnare; planeringssekreterare på förvaltningskontoret. Ansvarar för nätverksträffar för IT-pedagoger. - Lokal organisation; IT-råd inrättas på samtliga enheter. Mål med ny organisation Genom ny IT-organisation vill barn- och ungdomsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning uppnå följande mål: - Bidra till mer varierad undervisning och högre måluppfyllelse. - Ökad likvärdighet genom att säkerställa IT-kompetens på samtliga enheter. - Tydligt stöd för chefen och pedagogerna i utvecklingsarbetet inom området. - Skapa nätverk för att lära av varandra. - Använda de digitala verktygens fulla potential. Förslag på innehåll i funktionsbeskrivning En funktionsbeskrivning som innefattar ett pedagogiskt utvecklingsuppdrag samt viss teknisk support - tillsammans med skolledning utveckla användandet av IT i förskola, förskoleklass, grundskola samt fritidshem - ha insikt och kunskap i skolans styrdokument samt kunna tillämpa dem i ITarbetet - utveckla användandet av IT som med alternativa verktyg för elever med särskilt behov - utveckla IT utifrån evidensbaserad forskning - initiera och leda projektarbeten samt vara behjälplig vid skrivandet av projektplaner inom IT - samordna skötsel och drift av verksamheternas IT-utrustning; exempelvis föra inventarielistor, beställa hård- och mjukvara, hantera underhåll - medverka vid konferenser, möten och arbetslagsträffar för att informera, diskutera samt utbilda i IT-frågor och IT-utveckling - vara kontaktperson mot serviceförvaltningens IT-enhet samt mot förvaltningens planeringssekreterare kring IT-frågor

84 PROTOKOLL 6 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum tillsammans med förvaltningens planeringssekreterare hitta lösningar på problem samt leda den övergripande utvecklingen framåt inom området - vara ansvarig för verksamhetens information på internet, G Suite och lärportal - vara administratör för enheternas hemsidor Förslag på fördelning av IT-resurser anpassad till den nya organisationen utarbetas i september. Annonser, rekrytering samt anpassningar till ny organisation görs under oktober till december. Beslut Förvaltningschefen beslutar att fastställa ny IT-organisation enligt framtaget förslag att gälla fr.o.m. år Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot arbetsgivarens beslut. 10 Beslut om förvaltningschefens strategiska medel 2017 Förskolan Trollet Den nya enheten Förskolan Vimpeltorpet planeras börja som en del av Förskolan Trollet. Uppbyggnaden av förskolorna Snurrom och Kapten Karlsson kommer att göras i enheten Förskolan Trollets regi. När uppbyggnaden är färdig kommer enheten Förskolan Trollet att delas i två delar; Förskolan Trollet och Förskolan Vimpeltorpet. Under uppbyggnadstiden tjänstgör Annika Wirefeldt som biträdande förskolechef på Förskolan Trollet med den primära arbetsuppgiften att etablera förskolorna Snurrom och Kapten Karlsson samt att förbereda för den nya enheten. Förskolan Trollet föreslås för tiden den 1 augusti-31 december 2017 få medel för att hantera kostnader i samband med utökad tjänst av biträdande förskolechef. Beslut Förvaltningschefen beslutar att tillföra Förskolan Trollet kr för att hantera kostnader i samband med utökad tjänst av biträdande förskolechef i samband med uppbyggnaden av två ny förskolor. Förskolan får medel för den del av lönen som konteras på förskolan (75 %) mellan 1 augusti och 31 december Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot arbetsgivarens beslut.

85 PROTOKOLL 7 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Svar på medborgarförslag om att utreda möjligheten till att införa ett pluggcenter Elever från Lars Kaggskolan har skrivit ett medborgarförslag som går ut på att utreda om det finns möjlighet att införa ett s.k. pluggcenter. Pluggcentret skulle innebära att grundskolans elever erbjuds, dels genom fysisk närvaro men även genom digital uppkoppling, hjälp med sitt skolarbete efter skoltid. Barn- och ungdomsnämnden anser att medborgarförslaget är ett mycket positivit initiativ. Förslaget är dock redan en realitet. Sedan läsårsstart 2016/2017 har samtliga elever inom Kalmar kommuns kommunala grundskolor redan tillgång till liknande, genom den så kallade fokustiden, vilken delvis är finansierad genom statsbidrag. Fokustiden innebär att samtliga elever i samtliga årskurser har möjlighet att få hjälp med skolarbetet efter skolan på sin ordinarie skola. Dessa tillfällen leds av legitimerade ämneslärare samt speciallärare från elevens egen skola. Alla elever erbjuds mellanmål och dessutom är skolskjutsar anpassade så att även bussåkande elever i realiteten har denna möjlighet. Detta gör att digitala verktyg för att nå elever är överflödiga. Likvärdigheten i fokustiden är mycket viktig; alla elever oberoende av ålder och bostadsort erbjuds samma stöd, och detta utan att de behöver åka någon annanstans. Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att inte utreda möjligheten till införande av pluggcenter. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 12 Yttrande över remiss - Skolkommissionens slutbetänkande Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) Skolkommissionens slutbetänkande Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) är just nu ute på remiss. Ungefär 30 kommuner är utsedda som remissinstanser men även de kommuner som inte fått betänkandet på remiss har möjlighet att lämna remissyttrande till Utbildningsdepartementet. Förvaltningskontoret har tagit fram förslag till yttrande över slutbetänkandets avsnitt 4.1 En statlig skolmyndighet med närvaro på regional nivå för att stärka och stödja skolhuvudmännen och 8.2 Resursfördelningssystem och villkorat statsbidrag.

86 PROTOKOLL 8 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att överlämna yttrandet till Utbildningsdepartementet. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 13 Yttrande angående förslag till beslut gällande Handlingsplan för Giftfria förskole- och skolmiljöer i Kalmar kommun Samhällsbyggnadsnämnden fick i Kalmar kommuns Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering för i uppdrag att tillsammans med barnoch ungdomsnämnden och servicenämnden ta fram en plan för hur, samt också starta arbetet med att fasa ut farliga ämnen i förskole- och skolmiljöer för att skapa en sådan giftfri miljö som möjligt. Planeringssekreterare Clas Wolke har för barn- och ungdomsnämndens räkning ingått i den arbetsgrupp som skapades utifrån uppdraget. Information om arbetsgruppens arbete har skett till barn- och ungdomsnämnden i mars 2016 och i januari Ett förslag till handlingsplan är nu framtagen och skickad på remiss till barn- och ungdomsnämnden. Eventuella synpunkter ska vara samhällsbyggnadsnämnden tillhanda senast den 30 juni Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen i sin helhet. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 14 Utbildningspolitiskt program 2018 Utifrån utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun upprättar barnoch ungdomsnämnden utbildningspolitiskt program för varje budgetår. Nämnden bryter ned visionen i ett årligt program där satsningar som syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen specificeras. Till den utbildningspolitiska visionen och det utbildningspolitiska programmet knyts nämndens strategiska medel i respektive års budget. Syftet är att nämnden ska kunna sätta pengar direkt bakom satsningarna i programmet. Nämndens strategiska medel i budget för år 2018 uppgår till 0,5 % av budgetomslutningen, det innebär 4,9 mkr. Som en del av besparingarna mellan på totalt 3 % av budgetomslutningen valde nämnden att avstå satsningar på 250 tkr av disponibla strategiska medel. Det innebär att nämndens strategiska medel för år 2018 uppgår till 4,65 mkr.

87 PROTOKOLL 9 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Kalmar kommuns utbildningspolitiska vision inleds med: Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun Kalmar, en kommun med kunniga, trygga, självständiga och kreativa barn och elever!! För budgetåret 2018 vill nämnden göra följande satsningar: tkr 1 Utvecklingstjänster Gemensam rättning av nationella prov Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet Fokustid Förstärkning av läslyft och specialpedagogik för lärande Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) Entreprenöriellt lärande Programmering i förskolan och grundskolan Samarbete med Linnéuniversitetet - Professur i pedagogik 500 Summa 4650 Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att fastställa utbildningspolitiskt program Lärarförbundet reserverar sig mot beslutet enligt följande: Lärarförbundet reserverar sig mot att det ligger ett femårs kontrakt med en kostnad på :-/år till Linneuniversitetet och en professur. Vi ser inte vad detta kommer att ge våra medlemmar. Vi vill också att det finns en utvärderingsmöjlighet regelbundet med start efter ett år för att se vilken grad detta höjer kvalitén på lärarprofessionen. 15 Svar på Skolverkets remiss Föreskrifter nationella ITstrategier grundsärskolan och specialskolan Regeringen beslutade den 9 mars 2017 om förändringar i bl.a. läroplan för grundskolan och dess kursplaner med fokus på att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Eftersom det är Skolverket som får besluta om kursplaner för grundsärskolan så har regeringsbeslutet den 9 mars inte påverkat dessa. Skolverket bedömer dock, för att öka likvärdigheten och underlätta övergångar mellan skolformerna, att även kursplaner för grundsärskolans ämnen och ämnesområden behöver anpassas på samma sätt som i grundskolan.

88 PROTOKOLL 10 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar 1. Kursplaner för grundsärskolans ämnen och ämnesområden Kalmar kommun har inga synpunkter på föreslagna ändringar i kursplaner för grundsärskolan då de ligger helt i linje med de av regeringen redan beslutade ändringar i grundskolans kursplaner i motsvarande ämnen. 2. Kursplaner för specialskolan och specialskolan för döva eller hörselskadade elever med utvecklinsstörning Kalmar kommun avstår från att ha synpunkter på dessa delar. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 16 Beslut om ny enhet - Förskolan Vimpeltorpet Antal barn i förskolan har ökat under många år, och ökningen ser ut att fortsätta. Samtidigt har även antalet elever i skolan ökat sedan läsåret 2012/2013. Under samma tidsperiod har antalet enheter i barn- och ungdomsförvaltningen, och därmed antal chefer, varit i stort sett oförändrat. Även om det inte ligger något proportionellt samband mellan antal barn och elever i verksamheten och antal chefer, så finns ett otvetydigt volymsamband. Ju fler barn och elever, desto fler personal. Ju fler personal, desto fler chefer, om man gör antagandet att en chef kan ha en viss mängd direkt underställda, för att kunna göra ett bra arbete och ha en tillfredsställande arbetsmiljö. Norra centralorden omfattar området norr om Ölandsleden avgränsat av norra vägen i väster och E22 i norr. Området har idag tre förskoleenheter, Förskolan Trollet, Förskolan Björkenäs och Förskolan Ögonstenen. Samtliga tre enheter är att betrakta som större enheter, med anställda. I området förväntas en befolkningsökning ske, främst beroende på att områdena Karlssons äng och Snurrom är under bebyggelse. I båda dessa områden projekteras nya förskolor. I området finns tre stora enheter som kommer att bli ytterligare större om ingen förändring av organisationen görs. I riskanalysen som inkommit från Förskolan Trollets lokala samverkansgrupp finns ett antal risker upptagna, samtliga har också olika åtgärder för att hantera riskerna. Det allt överskuggande i riskanalysen är att personal för fram en vilja att inte dela den nuvarande enheten Trollet, främst med argument som handlar om stordriftsfördel i organisationen, samt farhågor kring kompetenstapp. Detta ska ställas mot grundbulten i organisationsöversynen som tar sin utgångspunkt i enheters storlek, utgångspunkterna handlar om antal anställda per chef, den decentraliserade organisationen och möjliga naturliga enheter.

89 PROTOKOLL 11 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Inget svar är rätt eller fel när det kommer till att väga argumenten mot varandra, bedömningen är att Förskolan Trollet är på den övre gränsen av vad som är lämpligt storleksmässigt att hantera för en chef med direkt arbetsgivaransvar för 75 medarbetare. Vid nästa utökning av antalet avdelningar i Trollets/Vimpeltorpets upptagningsområde kommer Trollet att delas upp i två enheter. Sammanfattning Det är nämndens uppfattning att det är viktigt att Förskolan Trollets arbetssätt och organisation som avspeglar sig i nöjda medarbetare och nöjda vårdnadshavare får en spridning till de nya verksamheterna i Förskolan Vimpeltorpet. Nämnden ser fram emot att utvärdera hur kunskapen har överförts mellan enheterna. Projektering och etablering av förskolan Kapten Karlsson och Snurrom görs inledningsvis i nuvarande organisation Förskolan Trollet. Då förskolan Snurrom är uppstartad föreslås en uppdelning av enheten i två enheter att göras. Tidpunkten för delning planeras bli Under uppstartstiden rekryteras en förskolechef, som från tillträdesdatum till har tjänsten vilande och tjänstgör som biträdande förskolechef på enheten Förskolan Trollet. Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att 1. Bilda en ny organisatorisk enhet, bestående av de nya förskolorna Snurrom och Kapten Karlsson. 2. Den nya enhetens namn är Förskolan Vimpeltorpet. 3. Enheten startar den 1 juli Förskolan Vimpeltorpet och Förskolan Trollet har gemensamt upptagningsområde. Lärarförbundet skolledare uttrycker en oro vad gäller arbetsmiljön för förskolecheferna för Förskolan Trollet och Förskolan Ögonstenen. Detta utifrån att dessa två enheter även efter organisationsöversynen förblir stora enheter med många medarbetare. 17 Beslut om ny enhet - Förskolan Kroggärdet Antal barn i förskolan har ökat under många år, och ökningen ser ut att fortsätta. Samtidigt har även antalet elever i skolan ökat sedan läsåret 2012/2013. Under samma tidsperiod har antalet enheter i barn- och ungdomsförvaltningen, och därmed antal chefer, varit i stort sett oförändrat. Även om det inte ligger något proportionellt samband mellan antal barn och elever i verksamheten och antal chefer, så finns ett otvetydigt volymsamband. Ju fler barn och elever, desto fler personal. Ju fler personal, desto fler chefer, om man gör antagandet att en chef kan ha en viss mängd direkt underställda, för att kunna göra ett bra arbete och ha en tillfredsställande arbetsmiljö.

90 PROTOKOLL 12 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Förskolan Smedby är redan idag något stor för att hanteras av en förskolechef. I Smedby finns en måttlig ökningstakt i barnantalet. I Smedby kommer framtida förskoleplatser med hög sannolikhet att tillföras på skoltomt vid Förskolan Kroggärdet. Riskanalys är genomförd i lokal samverkansgrupp. Flera olika risker är identifierade och åtgärder framtagna. Utifrån riskanalysens åtgärder så bedöms beslutet om en delning vara möjlig att genomföra. Förslag Projektering och etablering av de nya avdelningarna vid matsalen/idrottshallen görs i nuvarande organisation Förskolan Smedby. I samband med att de nya avdelningarna vid matsalen/idrottshallen är färdigställda och uppstartade bör en delning av enheten göras. Tidpunkten för delning beräknas till Under uppstartstiden rekryteras en förskolechef, som från tillträdesdatum till har tjänsten vilande och tjänstgör som biträdande förskolechef på enheten Förskolan Smedby. Smedängen, Tingbydal, OB-omsorgen och Familjecentralen föreslås bilda en enhet vid namn Förskolan Smedängen-Tingbydal. Kroggärdet och de nya avdelningarna föreslås bilda en enhet vid namn Förskolan Kroggärdet. Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att 1. Bilda en ny organisatorisk enhet, bestående av förskolan Kroggärdet och de nya avdelningarna vid gamla matsalen. 2. Flytta förskolan Kroggärdet från enheten Förskolan Smedby, till enheten Förskolan Kroggärdet. Det innebär att Förskolan Smedby därefter bedriver verksamhet på två ställen; Smedängen och Tingbydal. 3. Den nya enhetens namn är Förskolan Kroggärdet. 4. Enheten startar den 1 januari Förskolan Smedby byter per samma datum namn till Förskolan Smedängen- Tingbydal. 6. Förskolan Smedängen-Tingbydal och Förskolan Kroggärdet har gemensamt upptagningsområde. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 18 Beslut om ny enhet - Förskolan Djurängen Barn- och ungdomsförvaltningen har under många år haft ett växande barn- och elevantal. Detta har medfört att enheterna har blivit större och större. Fördelarna är att större enheter får större ekonomiska resurser och effektivare resursanvändning, samt att organisatoriska förändringar inom enheten blir enklare att genomföra. Nu

91 PROTOKOLL 13 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum växer barn- och elevtalen, vilket gör att vissa enheter tenderar att bli något stora. Det kan ge anledning att förändra enhetsindelningen inom förvaltningen. Från och med juli 2011 finns ny skollag, där reglerna kring rektor och förskolechef har förtydligats. En av dessa förändringar är att det för en skolenhet ska finnas en rektor och för en förskolenhet ska finnas en förskolechef. De reglerna kan ge anledning till att förändra enhetsindelningen på förvaltningen. I enlighet med skollagen gällande rektor för skolenhet och förskolechef för förskoleenhet, så görs bedömningen att chefernas ansvarsområden bättre tydliggörs genom en delning, så att förskoleverksamheten blir en enhet och grundskole- och fritidshemsverksamheten blir en enhet. Djurängsskolan är en enhet som har växt under senare år, och som förväntas att fortsätta växa, med anledning av de byggnationer som nu görs i upptagningsområdet. Det medför att det idag finns ekonomisk bärkraft i att dela upp enheten i en enhet som har skola och fritidshem och en enhet som har förskola. Riskanalys är genomförd i lokal samverkansgrupp. Flera olika risker är identifierade och åtgärder framtagna. Utifrån riskanalysens åtgärder så bedöms beslutet om en delning vara möjlig att genomföra. Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att 1. Förskoleverksamheten inom Djurängsskolan bildar en enhet. Namnet blir Förskolan Djurängen. 2. Enheten startar den 1 januari Skolverksamheten och fritidshemsverksamheten på enheten Djurängsskolan fortsätter. Namnet fortsätter vara Djurängsskolan. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 19 Omfördelning av ramar mellan barn- och ungdomsförvaltningen och serviceförvaltningen fr.o.m Kostverksamheten centraliserades i kommunen Allt ansvar för kostverksamhet övergick då till servicenämnden. På några ställen hade barn- och ungdomsnämndens pedagogiska personal kvar en del kostarbetsuppgifter. Barn- och ungdomsförvaltningen har vid flera tillfällen belyst svårigheten att få den pedagogiska personalen att räcka till över arbetsdagen p.g.a. de ökade vistelsetiderna. Förvaltningskamrer Kristina Olson informerar om att efter diskussioner med serviceförvaltningens supportenhet föreslås de överta ett antal arbetsuppgifter som har legat på barn- och ungdomsförvaltningens personal. Med övertagandet följer en prislapp, 300 tkr, som förs över till servicenämnden fr.o.m. budget 2018.

92 PROTOKOLL 14 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Ärendet återkommer för beslut vid barn- och ungdomsnämndens sammanträde den 21 augusti Lägesrapport om projektet Den fysiska arbetsmiljön - Standardarbetsplats samt standardarbetsrum Projektets syfte är att ta fram en modell för hur en standardarbetsplats samt ett standardarbetsrum bör vara utrustade. Utsedd projektgrupp ska även samordna genomförandet av förbättringar på enheterna. Framtagande av modell för standardarbetsplats/standarbetsrum ska vara klart före den 31 augusti Genomförandet ska sedan vara klart före den 31 december Projektgruppen har träffats en gång och kommer att träffas ytterligare en gång före sommaren. 21 Utvecklingsgrupp för speciallärare/specialpedagoger Hösten 2017 startar det statliga lyftet Specialpedagogik för lärande riktat till samtliga pedagoger. Planeringssekreterare Annelie Olsson informerar om att som komplement och stöd i den övergripande statliga satsningen kommer förvaltningen att skapa en utvecklingsgrupp med kommunens samtliga specialpedagoger/speciallärare. Utvecklingsgruppens syfte: utveckla det specialpedagogiska arbetet inom alla verksamhetsformer arbeta mot en kommunövergripande likvärdighet uppnå en samsyn kring och ett utvecklande av inkluderande lärmiljöer bidra till att kontinuerligt följa upp och utveckla utbildningen Arbetssätt: utgå från styrdokument utgå från resultat på nationella ämnesprov samt betygsstatistik kollegialt lärande - diskussioner kring vidareutveckling av undervisning/utbildning Organisation: ett 60-tal pedagoger indelning i grupper utifrån huvudsakligt undervisningsstadie

93 PROTOKOLL 15 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum grupperna leds av MSU-pedagoger gruppträffar vid samma tidpunkter som utvecklingsgrupp/ämnesgrupper i förskoleklass/grundskola 22 Förslag kartläggning NO/teknik i förskoleklass Förskoleklassens arbete styrs av målen i Lgr 11 del 1 och 2. Ett förtydligande avseende syfte och centralt innehåll gäller från 1 juli del 3. Del 3 förtydligar förskoleklassens centrala innehåll inom samtliga ämnesområden och beskriver tydligt vad förskoleklassen ska arbeta med (innehållet i undervisningen). Huvudområden i del 3 Lgr 11: - Språk och kommunikation - Matematiska resonemang och uttrycksformer - Natur, teknik och samhälle - Skapande och estetiska uttrycksformer Följande förmågor ska utvecklas: - Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna till handling - Utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle Huvudman, rektor/förskolechef behöver säkerställa att undervisning bedrivs utifrån läroplanens mål samt behöver underlag för uppföljning, utvärdering och återkoppling av förskolans/förskoleklassens arbete mot målen. Nuläge: - Språkutveckling och matematisk utveckling är områden som följs upp systematiskt i förskoleklass - Kartläggningsmaterial enligt matematikhandlingsplan och språkhandlingsplan används - Utfall sammanställs på huvudmannanivå för att kunna återkopplas till förskolechef och mottagande stadie Planeringssekreterare Annelie Olsson informerar om förslag på fortsatta insatser för uppföljning och återkoppling av läroplanens mål: Ett utvalt antal laborationer att välja på kopplade till förmågorna En teknik- och en No-lab under ett läsår Kartläggning dokumenteras - edwise Kartläggningen ligger till grund för: - förskoleklassens/skolans fortsatta arbete - återkoppling till förskolan/skolan

94 PROTOKOLL 16 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Preliminära resultat av årets nationella prov 180 lärare har i år genomfört central rättning av ca prov. Planeringssekreterare Annelie Olsson presenterar preliminära resultat avseende årets nationella ämnesprov i årskurs 3, årskurs 6 och årskurs 9 samt resultaten av ämnesproven i NO och SO i årskurs 9. Elever i årskurs 3 som klarat samtliga delprov: - SV - 92 % - SVA - 85 % - MA - 82 % Elever i årskurs 6 som klarat samtliga delprov: - SV - 96 % - SVA - 74 % - MA - 91 % - ENG - 95 % Elever i årskurs 9 som klarat samtliga delprov: - SV - 94 % - SVA - 71 % - MA - 86 % - ENG - 97 % Identifierade utvecklingsområden och utifrån dem planerade åtgärder inom förvaltningen presenteras. 24 Personalnytt, organisations- och lokalförändringar En del lokaler på Rocknebyskolan kommer att renoveras under kommande läsår. Ann Ståhlberg, förskolechef Förskolan Lindö, kommer att gå i pension. Hildur Brorsson blir ny förskolechef fr.o.m. den 1 augusti Hildur innehar även tjänsten som förskolechef för Förskolan Rinkabyholm under rekryteringstiden av ny chef dit. Intervjuer med sex av de personer som sökt tjänsten som förskolechef för Förskolan Björkenäs äger rum den 19 och 21 juni.

95 PROTOKOLL 17 (17) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Övriga frågor a) Bedömningsstöd Utifrån en fråga från Lärarförbundet informerar arbetsgivaren om att bedömningsstöd används i förskoleklass och kartläggningsresultatet ska dokumenteras digitalt (edwise) för att möjligöra uppföljning och analys av huvudmannen på såväl individ-, grupp-, enhets- och kommunnivå.

96 PROTOKOLL Sammanträdesdatum Södermöre kommundelsnämnd Tid Onsdagen den 17 maj 2017 kl. 17: Plats Kommundelssalen Ljungbyholm Omfattning Beslutande Elisabeth Gustavsson (S), ordförande Christopher Dywik (KD), vice ordförande Ulf Johnzon (S) Emma Ahlin (S) Magnus Uhr (S) Annika Lindwall (S) Carina Sjögren (C) Jan Martinsson (V) Fredrik Lindström (M) Christian Lindström (L) Lars Rosén (SD) 39 a-d Karin Lindsten (L) 38, 39 e-f, Ersättare Karin Nilsson (C) Sören Hjertqvist (V) Karin Lindsten (L) 39 a-d Övriga Martin Westbrandt, verksamhetsutvecklare, 38 Maria Engblom, förvaltningsekonom, 38 Sara Håkansson, utredare samhällsbyggnadskontoret, 39a Karin Linge, skolläkare, 39b Annika Lindqvist, medicinskt ansvarig sjuksköterska, 39c Camilla Arvidsson, medicinskt ansvarig för rehabilitering, 39c, d Johanna Skarsgård, enhetschef rehabiliteringen, 39d Karolin Gleisner, kostchef, 39e Stefan Hildingsson, enhetschef kosten, 39e Jörgen Folkesson, enhetschef kosten, 39e Jan Karlsson, larmsamordnare omsorgsförvaltningen, 39f Anslaget på kommunens anslagstavla den

97 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (12) Sekreterare Martin Westbrandt Justeras Elisabeth Gustavsson Lars Rosén 39 a-d ordförande Fredrik Lindström 38, 39 e-f, 40-44

98 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (12) 38 Tertialuppföljning efter april 2017 Dnr SKDN 2017/0046 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse Bakgrund Handlingen Tertialuppföljning efter april 2017 innehåller väsentliga händelser och ändrade förutsättningar pedagogisk verksamhet och omsorgsverksamhet driftsredovisning - prognos 2017 investeringsredovisning - prognos 2017 uppföljning intern kontroll uppföljning av verksamhetsplanens mål Förvaltningsekonom Maria Engblom och verksamhetsutvecklare Martin Westbrandt informerar. Den ekonomiska prognosen efter april visar ett överskott om +84 tkr gentemot budget. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att lägga rapporten Tertialuppföljning efter april 2017 till handlingarna.

99 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (12) 39 Informationsärenden a) Riktlinjer för bostadsförsörjning Sara Håkansson, utredare på samhällsbyggnadskontoret, informerar kring förslaget till nya riktlinjer för bostadsförsörjning. Den 9 maj 2017 beslutade kommunstyrelsens planutskott att sända förslaget på nya Riktlinjer för bostadsförsörjning på remiss och synpunkter och förslag från nämnden ska inkomma senast 27 maj Södermöre kommundelsnämnd poängterar att det är synd att remisstiden är så kort och meddelar också att man inom angiven tid kommer att skicka in synpunkter. Elisabeth Gustavsson och Christopher Dywik får i uppdrag av nämnden att skicka in synpunkter enligt diskussion. b) Patientsäkerhetsberättelse skola 2016 Patientsäkerhetsberättelsens målsättning är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Den ska beskriva hur vårdgivaren har arbetat för att identifiera, analysera och minska riskerna i vården. Patientsäkerhetsberättelsen ska även innehålla en beskrivning av hur vårdpersonalen bidragit, men även hur patienters och närståendes synpunkter på patientsäkerheten har hanterats, samt redogöra för de resultat som uppnåtts under föregående år. Skolläkare Karin Linge informerar om patientsäkerhetsarbetet för 2016 och om övergripande mål och strategier för kommande år. Sammanfattningsvis har elevhälsans medicinska del under året bedrivit en god och säker vård i enlighet med uppdraget, det vill säga att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att stödja eleverna mot utbildningens mål. Elevhälsans medicinska del har också uppnått de specifika mål som sattes upp inför verksamhetsåret 2016: - Säkerställa att medicinsk elevhälsapersonal finns tillgänglig enligt kommunens riktlinje 500 elever per heltidsarbetande skolsköterska. - Arbete med kvalitetssäkring av verksamheten genom fördjupad genomgång av Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats och verksamhetens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. - Arbete med att utarbeta vägledningsdokument för hantering inom elevhälsan av flickor som utsatts för eller riskerar att bli utsatta för könsstympning - Fortsatt arbete med att förbättra samarbetet med Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken genom regelbundna samverkansmöten.

100 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (12) Under kommande år kommer kvalitetsarbetet att fortsätta med fokus på de delar av kvalitetsmåtten där förbättringar är nödvändig eller möjliga: - Inventering av verksamhetens lokaler med avseende på sekretess, golvyta, tillgänglighet, tillgång till vilrum, hygien, hantering av riskavfall och tillgång till adekvat medicinsk utrustning. - Hur elevhälsans medicinska insats deltar i elevhälsaarbetet med avseende på deltagande i elevhälsateam, hälsofrämjande arbete utifrån livsstilsfaktorer, psykisk ohälsa, arbetsmiljö, lärandemiljö, särskilt stöd, skolfrånvaro och extern samverkan. c) Patientsäkerhetsberättelse omsorgen 2016 Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta för att förhindra vårdskador. I patientsäkerhetsberättelsen ska enligt patientsäkerhetslagen framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Annika Lindqvist och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), Camilla Arvidsson, informerar om patientsäkerhetsarbetet för d) Förskrivningsanvisningar med lokala förtydliganden för hjälpmedel Johanna Skarsgård, enhetschef på rehabiliteringen, redogör för kostnaden och behoven av arbetstekniska hjälpmedel i Kalmar kommun. Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), Camilla Arvidsson, redogör för Kalmar kommuns förskrivningsanvisningar. Länets kommuner eftersträvar en samstämmighet avseende förskrivningsanvisningarna, men då kostnader för hjälpmedel belastar förskrivande kommun, kan mindre variationer förekomma. De förtydliganden som gjorts avser främst möjligheter till samutnyttjande där detta är möjligt samt att verksamhetschef måste godkänna förskrivning av dyrare hjälpmedel. Inom kommunen finns också arbetsgrupper som bereder frågor inom områden såsom förskrivning av kognitiva hjälpmedel och förskrivning av elrullstolar. e) Enkätsvar gällande kosten från omsorgstagare på vård- och omsorgsboende Kostchef Karolin Gleisner och enhetschefer för kosten Stefan Hildingsson och Jörgen Folkesson redogör för resultat av enkäter gjorde av omsorgstagare i Kalmar kommun. Resultat visas också på enhetsnivå i Södermöre. Enkätsvaren visar att man klarat sina kommunövergripande mål satta för Även äldreboenden i Södermöre visar på ett bra resultat. Ett äldreboende visar på mindre nöjdhet bland omsorgstagarna, varpå en handlingsplan är upprättad. Handlingsplanen följs upp kontinuerligt under 2017.

101 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (12) f) Ny teknik som verktyg för en trygg vård Jan Karlsson, tekniker och larmsamordnare på omsorgsförvaltningen, visar upp och informerar kring digitala hjälpmedel som finns att tillgå inom dagens äldreomsorg. Exempel på hjälpmedel som visas upp är trygghetslarm, lås i hemtjänsten, GPS-larm, nattkamera och digitalt medicinskåp. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen

102 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (12) 40 Medborgardialog 2 juni kl. 09:00-10:00 äger ett web-seminarium rum i kommundelshuset. Seminariet kommer att handla om E-diaolog. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

103 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (12) 41 Rapporter från olika demokratiska mötesformer Den 8 maj fyllde familjecentrum i Ljungbyholm 10 år. I samband med det bjöd Södermöre kommundelsförvaltning in till öppet hus och startade morgonen med frukost för samtliga invånare och anställda i Södermöre. Det blev en lyckad tillställning med ca 40 besökare till frukost. Södermöre kommundelsnämnds presidium och barn- och ungdomsnämndens presidium träffades den 3 maj i Ljungbyholm för gemensamma diskussioner, främst kring planer på det utbildningspolitiska programmet Christopher Dywik redogör för besök på Hagby marknad som hölls 13 maj. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

104 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (12) 42 Kontaktmannaskap Ulf Johnzon redogjorde för sitt besök på Södermöreskolan i Ljungbyholm. Karin Lindsten redogjorde för sitt besök på Ljungbyhemmet i Ljungbyholm Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

105 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (12) 43 Kommande aktiviteter Utbildningsdag för Södermöre kommundelsnämnd, förvaltningskontoret och chefer i Södermöre kommundel 8 juni i demokrati och civilkurage. 11 juni, klockan 16:00 invigs nya bryggan i Vita sand. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

106 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (12) 44 Delegationsbeslut E: 21 Förskolechefs/rektors beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. B: 2 Enhetschef Björkhaga, beslut om anställning Beslut Södermöre kommundelsnämnd godkänner redovisningen av anmälda delegationsbeslut.

107 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (12) 45 Anmälnings- och kännedomsärenden Centrala samverkansgruppens protokoll Handlingsplan för Giftfria förskole- och skolmiljöer i Kalmar kommun Protokollsutdrag från KF Revisionsberättelse för räkenskapsåret 2016 samt revisorernas granskning av årsredovisningen 2016 Beslut Informationen om anmälnings- och kännedomsärenden noteras i protokollet.

108 PROTOKOLL Sammanträdesdatum Södermöre kommundelsnämnd Tid Onsdagen den 14 juni 2017 kl. 17:00-19:20 Plats Ekenäs Omfattning Beslutande Elisabeth Gustavsson (S), ordförande Christopher Dywik (KD), vice ordförande Elisabeth Sjögren Heimark (S) Emma Ahlin (S) Magnus Uhr (S) Annika Lindwall (S) Carina Sjögren (C) Jan Martinsson (V) Fredrik Lindström (M) Christian Lindström (L) Lars Rosén (SD) Johan Kesselmark (S) 46 Sören Hjertqvist (V) 46 Ersättare Johan Kesselmark (S) Ulf Johnzon (S) Karin Nilsson (C) Sören Hjertqvist (V) Övriga Martin Westbrandt, verksamhetsutvecklare, 47-48, 53b Lena Thor, förvaltningschef, 49-52, 53c, 56 Åke Gustafsson, planeringssekreterare, 46 Veronica Jägerbrink, utvecklingslärare, 53a Hanna Ivarsson, kommundelsutvecklare, 54 Anslaget på kommunens anslagstavla den 22 juni

109 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) Sekreterare Martin Westbrandt Justeras Elisabeth Gustavsson ordförande Elisabeth Sjögren Heimark

110 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 46 Programmering i skolan Dnr SKDN 2017/0106 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse Bakgrund Den 9 mars fattade regeringen beslut om tydligare skrivning om digital kompetens i läroplaner. Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018 men det är möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan från 1 juli Sammanfattningsvis avser ändringarna: att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle Kursplanerna i tretton ämnen ändras och får tydligare skrivning runt digitaliseringen i skolan. På Skolverkets lärportal finns idag fyra handledningsmoduler med inriktning digitalisering och under hösten 2017 kommer Skolverket att publicera ytterligare webbkurs som syftar till att ge all personal i förskola och skola en ökad kunskap om programmering och en ökad medvetenhet om programmeringens påverkan på samhället. Skolverket planerar också för ytterligare kompetensutveckling för förskollärare och lärare när det gäller digital kompetens. Särskilda insatser med fokus på programmering kommer att tas fram för lärare i matematik och teknik. Förslag Riktad kompetensutbildning sker till ett antal pedagoger per förskola/ skola/nätverk och då med användning av de utbildningsmoduler som finns på Skolverkets lärportal samt utbildningsinsatser med hjälp av AV-media i Kalmar län. Dessa pedagoger blir sedan nyckelpersoner i den fortsatt verksamhetsnära kompetensutvecklingen. Det innebär en form av kollegialt lärande där deltagarna, med stöd av en handledare, diskuterar exempelvis undervisningssituationer och didaktiska frågor, lyfter upp problem och svårigheter, kritiskt grans-

111 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) kar både sin egen och andras undervisning samt ger och får återkoppling från andra deltagare. Enheterna tilldelas ekonomisk resurs som möjliggör kompetensutbildning av pedagogiska handledare med fokus på digital kompetens. Skolan tilldeles ekonomisk resurs för inköp av adekvat material när det gäller programmering i skolan. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att i enlighet med upprättat förslag ska digital kompetens i förskolan och skolan vara en satsning i 2018 års utbildningspolitiska program.

112 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 47 Patientsäkerhetsberättelse för år 2016 för elevhälsans medicinska del Dnr SKDN 2017/0103 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse Bakgrund Patientsäkerhetsberättelsens målsättning är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Den ska beskriva hur vårdgivaren har arbetat för att identifiera, analysera och minska riskerna i vården. Patientsäkerhetsberättelsen ska även innehålla en beskrivning av hur vårdpersonalen bidragit, men även hur patienters och närståendes synpunkter på patientsäkerheten har hanterats, samt redogöra för de resultat som uppnåtts under föregående år. Sammanfattningsvis har elevhälsans medicinska del under året bedrivit en god och säker vård i enlighet med uppdraget, det vill säga att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att stödja eleverna mot utbildningens mål. Elevhälsans medicinska del har också uppnått de specifika mål som sattes upp inför verksamhetsåret 2016: - Säkerställa att medicinsk elevhälsapersonal finns tillgänglig enligt kommunens riktlinje 500 elever per heltidsarbetande skolsköterska. - Arbete med kvalitetssäkring av verksamheten genom fördjupad genomgång av Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats och verksamhetens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. - Arbete med att utarbeta vägledningsdokument för hantering inom elevhälsan av flickor som utsatts för eller riskerar att bli utsatta för könsstympning - Fortsatt arbete med att förbättra samarbetet med Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken genom regelbundna samverkansmöten. Under kommande år kommer kvalitetsarbetet att fortsätta med fokus på de delar av kvalitetsmåtten där förbättringar är nödvändig eller möjliga: Inventering av verksamhetens lokaler med avseende på sekretess, golvyta, tillgänglighet, tillgång till vilrum, hygien, hantering av riskavfall och tillgång till adekvat medicinsk utrustning. - Hur elevhälsans medicinska insats deltar i elevhälsaarbetet med avseende på deltagande i elevhälsateam, hälsofrämjande arbete utifrån livsstilsfaktorer, psykisk ohälsa, arbetsmiljö, lärandemiljö, särskilt stöd, skolfrånvaro och extern samverkan. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att godkänna upprättad patientsäkerhetsberättelse för år 2016 för elevhälsans medicinska del.

113 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 48 Patientsäkerhetsberättelse omsorgen 2016 Dnr SKDN 2017/0104 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse Bakgrund Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta för att förhindra vårdskador. I patientsäkerhetsberättelsen ska enligt patientsäkerhetslagen framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Beslut Södermöre kommundelsnämnd godkänner patientsäkerhetsberättelse för 2016

114 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 49 Val av nämndsledamot till Södermöres lokala pensionärsråd mandatperiod Dnr SKDN 2015/0012 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse Bakgrund 1. Pensionärsrådet är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan pensionärer och representanter för Södermöre kommundelsnämnd. Pensionärsrådet har en rådgivande funktion och är inte ett beslutande organ. 2. Pensionärsrådets intressebevakning skall vara nämndövergripande. Verksamhetsområden som särskilt bör bevakas är vård, omsorg och service inom äldre- och handikappomsorgen, bostadsfrågor, kommunikationer, kultur och fritid. Viktiga dokument som utgångspunkt för detta arbete är t ex kommunens gemensamma visions- och måldokument, kommunens ekonomiska planering, samt Södermöre kommundelsnämnds visions- och måldokument. 3. Rådet består av representanter för Södermöre kommundelsnämnd samt lokala pensionärsorganisationer. Pensionärsorganisationerna skall vara rikstäckande och öppna för alla pensionärer. Beslut Södermöre kommundelsnämnds beslutar att godkänna Carina Sjögren till efterträdare för Jan-Erik Arvidsson i Södermöres kommundelsnämnds lokala pensionsråd under mandatperioden

115 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 50 Överenskommelse mellan landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från slutenvården Dnr SKDN 2017/0112 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse Bakgrund Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag Lagen omsamverkan vid utskrivning från slutenvården. Lagen träder i kraft 1 januari Syftet med den nya lagen är att möjliggöra en trygg, säker och smidig övergång från slutenvård till öppen vård och omsorg. Befintliga bestämmelser i Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan (SIP) ska tillämpas. Utvecklingen sedan Ädelreformen har inneburit att allt fler multisjuka sköra äldre vårdas inom kommunal hemsjukvård. Möjligheterna att bedriva en god och säker vård i hemmet har förbättrats. Antalet slutenvårdsplatser minskar och sjukhuset är en riskmiljö för sköra äldre. Onödig slutenvård ska undvikas. En nationell bedömning visar att 10 % av patienterna hade kunnat behandlas i öppen vård och 5 % av patienterna inom slutenvården var utskrivningsklara. Primärvårdens roll lyfts fram i den nya lagen, där vårdcentralen ska bli en diregent för samverkan och säkra den fortsatta vården utanför sjukhuset. Den nya lagen lyfter fram ett personcentrerat och proaktivt arbetssätt där utskrivningsplaneringen för att säkerställa den fortsatta vården utanför sjukhuset börjar redan vid inskrivningen. Den nya planeringsprocessen innebär att sjukhuset skickar ett inskrivningsmeddelande till kommunen och vårdcentralen/ öppenvårdspsykiatrin med uppgifter om förväntad utskrivningsdag. Planering startar. Vårdcentralen/ öppenvårdspsykiatrin svarar med att ange fast vårdkontakt under vårdtiden. Läkaren inom slutenvården bedömer, precis som tidigare i betalningsansvarslagen, när patienten är utskrivningsklar. Vårdcentralen/ öppenvårdspsykiatrin kallar till en samordnad individuell plan (SIP) inom 3 dagar efter utskrivning. Vid utskrivningen ges information till patienten och berörda mottagande parter inom primärvård/ öppenvårdspsykiatri samt kommunen. Den samordnade individuella planeringen genomförs i öppenvård. Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården bygger på tillit på alla nivåer och över alla gränser. Fokus läggs på att lösa uppgiften. I Kalmar län kompletteras överenskommelsen med praktiska anvisningar både avseende tillämpning av den nya lagen samt för samordnad individuell plan (SIP). I praktiska anvisningar anges rutiner för utskrivningsprocessen, som också beskrivs med tre olika färger. Grön process gäller för patient som är

116 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) känd av kommunen sedan tidigare eller som har mindre nytillkomna insatser. Gul process tillämpas för patienter som inte tidigare är kända av kommunen eller som har behov av utökade insatser i förhållande till innan sjukhusvistelsen. Röd process avser patienter som har omfattande vård- och omsorgsbehov med behov av flera professioner, som också kan behöva förbereda sina insatser med särskild utbildning på sjukhuset. Den länsövergripande överenskommelsen, som bifogas, innehåller underlag om ekonomisk reglering som testas under 2018, med beslut om fortsatt ekonomisk överenskommelse inför För de kommuner som har mer är 3 utskrivningsklara dagar i genomsnitt under en månad ska resultatet analyseras med landstingets sluten- och öppenvård. Landstinget ansvarar för att kalla aktuell kommun. De dagar där landstinget inte har uppfyllt sitt ansvar ska exkluderas från totalen och genomsnittet räknas om. Om genomsnittet antal utskrivningsklara dagar, efter omräkning, fortsatt överskrider 3 per månad sker debitering på individnivå för de dagar som överstiger 3 utskrivningsklara dagar. Kommunen debiteras 6285 kr per dygn i 2017 års prisnivå. Uppföljning av överenskommelsen följer en särskild angiven plan. Ändring av och/ eller tillägg till denna överenskommelse ska, för att vara bindande vara skriftliga samt undertecknade av båda parterna. Beslut om mindre ändringar som inte påverkar överenskommelsens huvudsakliga innehåll kan initieras och godkännas av Länsgemensam ledning i samverkan. Beslut Södermöre kommundelsnämnd föreslår att Kommunfullmäktige godkänner överenskommelsen mellan landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från slutenvården.

117 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 51 Remiss - Förslag till förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism Dnr SKDN 2017/0113 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse Bakgrund Som en aktivitet i Verksamhetsplan med budget 2017 ska kommunledningskontoret ta fram och implementera en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Detta för att nå målet att Kalmar ska vara landets tryggaste residenskommuner. Den föreslagna planen utgår från de rekommendationer som Nationella samordnaren och Sveriges Kommuner och Landsting föreslagit, d.v.s. insatser på flera preventionsnivåer, kontinuerlig och bred samverkan mellan berörda aktörer, samverkan i befintliga strukturer, utgångspunkt i det lokala läget, tydlig ansvarsfördelning, inkluderande av anhöriga och det civila samhällets aktörer och inte minst ett individfokus och inte bara fokus på de ideologier som förespråkas. Kontinuerlig och bred samverkan mellan berörda aktörer är a och o i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism liksom att engagera nödvändiga samverkansaktörer. Föreslagen handlingsplan har därför processats vid en workshop med företrädare för olika kommunala verksamheter, polis och länsstyrelsen. För att ytterligare främja ett brett deltagande i ett framtida genomförande av planen samt inhämta synpunkter på vilka effekter och konsekvenser handlingsplanen kan förväntas ha för berörda aktörer skickas förslaget på remiss. Handlingsplanen beräknas antas av kommunfullmäktige under hösten Beslut Södermöre kommundelsnämnd godkänner kommunstyrelsens förslag till förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism

118 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 52 Beslutsattestanter Södermöre kommundelsförvaltning sommar 2017 Bakgrund Södermöre kommundelsförvaltning ska enligt kommunens attestreglemente, KF 255 beslut , utse beslutsattestanter och ersättare samt ange omfattningen av uppdragen. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att utse beslutsattestanter och ersättare enligt Södermöre kommundelsförvaltnings förslag.

119 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 53 Informationsärenden a) Aktivt liv Aktivt Liv är en del i kommunens friskvårdsarbete och verkar för kommunanställdas livskvalitet genom att erbjuda aktiviteter inom hälsa, kultur och idrott. Veronica Jägerbrink, utvecklingslärare i idrott och hälsa på Södermöreskolan i Ljungbyholm, redogör för arbetet som gjorts i förvaltningen och informerar om kommande aktiviteter. En utmaning finns i hur man når ut med information från Aktivt liv till alla anställda. För närvarande läggs månadsblad ut på Kalmar kommuns intranät Piren men ytterligare kommunikation är nödvändig. Kalmar kommuns chefer är viktiga i sin informationsspridning till sina anställda. b) Utbildningspolitiskt program Södermöre 2018 Utifrån utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun har Södermöre kommundelsnämnd upprättat ett utbildningspolitiskt program för varje budgetår. Programmet bryter ned visionen i ett årligt program där nämnden specificerar satsningar som syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen. Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Utifrån detta vill nämnden utarbeta ett program som fullföljer påbörjade satsningar samt initiera nya. Verksamhetsutvecklare Martin Westbrandt redogör för arbetet utifrån Södermöre kommundelsnämnds beslutade satsningar i 2017 års utbildningspolitiska program samt om förslag till satsningar i 2018 års utbildningspolitiska program. I det utbildningspolitiska programmet för 2017 beslutade Södermöre kommundelsnämnd följande satsningar: 1. Utvecklingstjänster 2. Fokustid 3. Lovskola 4. Gemensam rättning av nationella prov 5. Förstärkning av läslyftet 6. Nämndens strategiska medel I 2018 års program föreslås Södermöre kommundelsnämnd besluta om följande satsningar: 1. Utvecklingstjänster 2. Gemensam rättning av nationella prov 3. Fokustid

120 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 4. Programmering i förskolan och grundskolan 5. Förstärkning specialpedagogik för lärande 6. Lovskola 7. Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet Ärendet återkommer för beslut vid Södermöre kommundelsnämnds sammanträde den 20 september c) Omsorgspolitiskt program Södermöre 2018 Utifrån Kalmar kommuns fullmäktigemål att Kalmar ska bli en av Sveriges 30 bästa äldreomsorgskommuner år 2020 vill nämnden göra prioriterade satsningar för att målet ska uppnås i ett omsorgspolitiskt program. Till programmet knyts nämndens strategiska medel i respektive års budget. Syftet är att nämnden skall kunna sätta pengar direkt bakom satsningarna i det omsorgspolitiska programmet. Förvaltningschef Lena Thor redogör för förslag till satsningar i 2018 års omsorgspolitiska program. I 2018 års program föreslås Södermöre kommundelsnämnd besluta om följande satsningar: 1. Socialt innehåll 2. Genomförandeplaner 3. Hemtjänst Ärendet återkommer för beslut vid Södermöre kommundelsnämnds sammanträde den 20 september Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

121 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 54 Lägesrapport kommundelsutveckling Kommundelsutvecklare Hanna Ivarsson informerar: Den 11 juni invigdes nya bryggan i Vita sand. Ett mycket lyckat arrangemang med uppskattningsvis besökare. Den nya bensinstationen i Påryd levereras den 19 juni och planeras vara i drift kring midsommar. Invigning av stationen kommer att ske 6 juli kl. 17:00-19:00. Arbetet med fiberutbyggnad pågår. Lokala möten har genomförts i de områden som fått erbjudanden från olika aktörer. Arbetsgrupper med representanter från olika byar har bildats för att jämföra erbjudandena och vad grupperna har kommit fram till har kommunicerats ut på olika sätt. Två enkäter har varit ute i olika forum för att ta temperaturen i frågan om invånare är villiga att betala för att gå på ett evenemang i bibliotekets regi. Anledningen till att frågan väcktes var för att personalen upplever att det inte kommer lika många besökare på publika evenemang längre. En enkät har genomförts på äldredialogen som hölls i mars och en enkät har skickats till Södermöre kommundels medborgarpanel. Totalt svarade 112 personer på enkäten. 32 personer besvarade enkäten på äldredialogen och 80 personer från medborgarpanelen besvarade enkäten. 83 % av samtliga som besvarade enkäten angav att de kan betala för ett evenemang som hålls i bibliotekets regi. Demokrativecka kommer att genomföras vecka 41. Demokrativeckan startar med öppet hus på förvaltningskontoret måndag 9 oktober kl. 07:00-09:00 där det även erbjuds frukost. Äldredialog kommer att genomföras 10 oktober kl. 14:00-16:00 och event Södermöre kommer att hållas 14 oktober kl. 10:00-14:00. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

122 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 55 Medborgardialog Ett web-seminarium i SKL:s regi hölls i kommundelshuset den 2 juni. Seminariet handlade om E-dialog. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

123 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 56 Förvaltningschefen informerar Ny förskolechef på förskolan i Ljungbyholm håller på att tillsättas. Fyra personer har varit på intervju och tjänsten planeras vara tillsatt under vecka 25. Ny förskolechef tillträder sin tjänst 1 augusti Enhetschef på Björkhaga i Påryd har beslutat att avsluta sin anställning. Annons för ny enhetschef ligger ute och ansökningstiden går ut i slutet av vecka 24. Skolledarorganisationen i Ljungbyholm förändras. Biträdande rektor på Södermöreskolan, Malin Holmdahl, tillträder som rektor för Ljungbyholmsskolan 1 augusti Nuvarande rektor på Ljungbyholmsskolan, Claes Lindmark, tillträder tjänst som biträdande rektor för Södermöreskolan och Ljungbyholmsskolan 1 augusti Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

124 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 57 Rapporter från olika demokratiska mötesformer 1 juni hölls en träff med ungdomsrådet i Ljungbyholm En utbildningsdag i demokrati och civilkurage för Södermöre kommundelsnämnd, förvaltningskontoret och chefer i Södermöre kommundel hölls den 8 juni. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

125 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 58 Kommande aktiviteter Södermöre kommundelsnämnds sammanträde den 23 augusti ställs in om inga brådskande ärenden uppstår. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

126 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 59 Delegationsbeslut E: 21 Förskolechefs/rektors beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Beslut Södermöre kommundelsnämnd godkänner redovisningen av anmälda delegationsbeslut.

127 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) 60 Anmälnings- och kännedomsärenden Centrala samverkansgruppens protokoll Sammanställning av inkomna ärenden kränkande behandling Kontaktmannaskap Jan Martinsons besök på Ljungbyholmsbiblioteket 18 april 2017 Kontaktmannaskap Karin Lindstens besök på Möregården 4 april 2017 Kontaktmannaskap Ulf Johnzons besök på Södermöreskolan 10 maj 2017 Kontaktmannaskap Karin Lindstens besök på Ljungbyhemmet 11 maj 2017 Skolråd Tvärskogsskolan 16 maj 2017 Uppföljningsmöte med Kraftringen Beslut Informationen om anmälnings- och kännedomsärenden noteras i protokollet.

128 UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 155 Fyllnadsval av ersättare i barn- och ungdomsnämnden efter Micaela Glindarv (S) Dnr KS 2017/0519 Handlingar Skrivelse från valberedningens presidium den 19 juni Beslut Kommunfullmäktige väljer Maria Kehagia (S) till ny ersättare i barn- och ungdomsnämnden till och med den 31 december Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Roger Kaliff ordförande Gunnar Olsson Lars Rosén Anslaget på kommunens anslagstavla den 30 juni 2017.

129 UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 146 Motion från Måns Linge (M) om att kranmärka Kalmar kommun Dnr KS 2017/0362 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 10 maj Motion. Kommunstyrelsens protokoll den 7 juni 2017, 117. Bakgrund Måns Linge (M) föreslår i en motion att Kalmar kommun och de kommunala bolagen ska kranmärkas och därmed helt slopa flaskvatten i verksamheten. Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till yttrande: Kranmärkning är ett initiativ från Svenskt vatten som innebär att organisationer och företag kan kranmärka sig. Åtagandet innebär att organisationen ska välja bort flaskvatten till förmån för kranvatten. Flaskvatten ska inte konsumeras på arbetsplatsen, möten och externa konferenser eller utbildningar. Man kan välja att kranmärka hela organisationen eller separata event. Kranmärkt är inte en certifiering, och kontrolleras därför inte, utan organisationen intygar själv att kranmärkningen följs. Svenskt vatten berättar att kranvatten är 250 gånger billigare än flaskvatten, och 300 gånger bättre för miljön. Att välja kranvatten istället för flaskvatten är fördelaktigt ur både ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Kommundirektören har därför sedan tidigare initierat ett arbete där Kalmar kommun ska bli en Kranmärkt kommun. Med anledning av det föreslås att motionen bifalls. Kommunstyrelsen har föreslagit att kommunfullmäktige bifaller motionen om att kranmärka Kalmar kommun. Anslaget på kommunens anslagstavla den 30 juni 2017.

130 2 (2) Kommunfullmäktige UTDRAG Överläggning Sammanträdesdatum Under överläggningen föreslår Måns Linge (M) med instämmande av Max Troendlé (MP) och Bertil Dahl (V) - att kommunfullmäktige ska bifalla kommunstyrelsens förslag. Sedan överläggningen avslutats beslutar kommunfullmäktige att bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen från Måns Linge (M) om att Kranmärka Kalmar kommun. Det innebär att kommunens nämnder och bolag får i uppdrag att förändra rutiner i verksamheterna så att kranmärkningen uppfylls. Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Roger Kaliff ordförande Gunnar Olsson Lars Rosén

131 UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 147 Motion från Max Troendle (MP) om cykelkörkort till skolelever Dnr KS 2017/0334 Handlingar Utdrag ur barn- och ungdomsnämndens protokoll den 17 maj 2017, 45. Barn- och ungdomsförvaltningens skrivelse den 13 april Motion. Kommunstyrelsens protokoll den 7 juni 2017, 118. Bakgrund För att öka trafiksäkerheten, för att öka intresset för cykling hos skolelever och för att öka föräldrarnas tillit till att deras barn klarar sig i trafiken föreslår Max Troendlé (MP) i en motion att varje skolelev i Kalmar kommun i lämplig årskurs utbildas i de grundläggande trafikreglerna för cyklister och vid uppvisad uppmärksamhet därefter får ett cykelkörkort. Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande: Intentionerna i motionen är goda, i många avseenden. Dock ska ordinarie undervisning i grundskolan innehålla det som efterfrågas i motionen. Med tanke på vad som skrivs i kommentarmaterialet från Skolverket - Det går inte att ta för givet att eleverna i den här åldern är mogna att röra sig själva i trafiken bara för att de har fått trafikundervisning. - faller idén med ett cykelkörkort. Det är, tydligare uttryckt, inte försvarbart att skolan tar på sig ansvaret för att: öka föräldrarnas tillit till att deras barn klarar sig i trafiken. Barn- och ungdomsnämnden har föreslagit att kommunfullmäktige avslår motionen. Kommunstyrelsen har tillstyrkt barn- och ungdomsnämndens förslag. Beslut Kommunfullmäktige avslår motionen från Max Troendlé (MP) om cykelkörkort till skolelever. Anslaget på kommunens anslagstavla den 30 juni 2017.

132 2 (2) Kommunfullmäktige UTDRAG Sammanträdesdatum Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Roger Kaliff ordförande Gunnar Olsson Lars Rosén

133 Inkomna anmälningar om kränkande behandling Information till barn- och ungdomsnämnd/presidium augusti 2017 Inkommen till huvudmannen Förskola/skola Händelse Typ av kränkning Personer som anges delaktiga Dnr Datum för händelsen Utredning påbörjats Ärendet avslutat Kalmarsundsskolan Kränkande behandling Kalmarsundsskolan Kränkande behandling Trekantenskolan Kränkande behandling Psykisk Elever 2016/2017: Trekantenskolan Kränkande behandling Verbal 2016/2017: Trekantenskolan Kränkande behandling Verbal Elever 2106/2017: Trekantenskolan Kränkande behandling Verbal/fysisk Elever 2016/2017: Trekantenskolan Kränkande behandling Verbal Barn 2016/2017: Trekantenskolan Kränkande behandling Verbal Elever 2016/2017: Trekantenskolan Kränkande behandling 2016/2017: Rinkabyholmsskolan Kränkande behandling Rinkabyholmsskolan Kränkande behandling Funkaboskolan Trakasserier Verbal Elever Barkestorpsskolan Kränkande behandling/trakasserier Verbal Elever Barkestorpsskolan Kränkande behandling Barkestorpsskolan Falkenbergsskolan Kränkande behandling Fysisk Elever Funkaboskolan Kränkande behandling Fysisk Elever Funkaboskolan Kränkande behandling Fysisk Elever Rinkabyholmsskolan Kränkande behandling Dörbyskolan Kränkande behandling 2017/ Dörbyskolan Kränkande behandling 2017/ Trekantens förskola Kränkande behandling Verbal/fysisk 2016/2017: Kalmarsundsskolan Kränkande behandling Kalmarsundsskolan Kränkande behandling Fysisk Elever Dörbyskolan Kränkande behandling 2017/ Dörbyskolan Kränkande behandling 2017/ Rocknebyskolan Kränkande behandling Verbal/fysisk Elever Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax barnungdom@kalmar.se