Mer än bra boende Nr 1/2006
Alling bli så mycke roligare när man gör de illsammans. Själv har jag haf de rikig rolig när jag få möjligheen a besöka Vallås akiviesförening och dansa salsa. Lik Peppe Eng i TV 4:s Le s dance for jag över dansgolve. Lika rolig var de när HFAB bjöd in vå skolklasser ill räning och mach med HK Dro. HFAB arbear illsammans med idrosföreningar, sudieförbund, kommun, landsing och många fler för a skapa akivieer för dig som hyresgäs. Men skall verkligen e fasighesbolag hålla på med sådan? Självklar a skapa förusäningar för en akiv och meningsfull friid för dig som val a bo hos HFAB är bra någo som alla jänar på. Många problem kan överbryggas i de möen som uppsår mellan människor. Behoven ser olika u men känslan är den samma vi behöver räffas, göra saker illsammans och lära känna varandra. HFAB har arbea med dea länge och vi kommer a öka vår engagemang yerligare. LET S DANCE! Viljan a hela iden lyssna, förändra och förbära ror jag är vikig för a kunna uveckla en verksamhe. Jus nu håller du e exempel på dea i din hand. Boblade som funnis under många år har nu by namn ill Mer än bra boende. Varför då? Var de någo fel på Boblade? Egenligen ine under 2005 har vi karlag vad Halmsadborna i allmänhe och du som hyresgäs i synnerhe egenligen ycker om oss. Mycke var posiiv, men de fanns även inslag som ine var lika bra. I Mer än bra boende ar vi illvara synpunkerna. De sörre formae gör idningen mer läläs, bilderna blir sörre och reporagen kan göras djupare. Samidig vill vi a du som hyresgäs skall komma fram. Tidningen fokuserar på hyresgäserna ine på HFAB som hyres värd. Den informaion som de finns behov av a föra u kommer i forsäningen som rikad informaion direk hem ill dig, eller som en bilaga i idningen om de är av inresse för alla. Mer än bra boende kom för försa gången u hösen 2005 och då ill alla hushåll i kommunen. Vi fick många posiiva reakioner på dea och därför kommer idningen även i forsäningen a gå u i hela kommunen en gång per år. De går bra för Halmsad. Siffrorna pekar uppå och de mesa går sadens väg nu. Dea märks ydlig på bosadsmarknaden. De är yvärr ine allid vi kan erbjuda alla sökande de boende de önskar ibland kan vi ine ens erbjuda e boende. HFAB bygger nya bosäder i en sor omfaning för a råda bo på bosadsbrisen. HFAB:s Nissasrand en del av Halmsads nya sadsdel har blivi en succé. Samliga 107 lägenheer är uhyrda. Inflyning sker under vinern 2006 och våren 2007. Projekering pågår för yerligare e 90 al lägenheer på Nissasrand. Terasshusen på Andersberg med sina 128 lägenheer är under uhyrning och eapp 1 är redan uhyrd. Under våren flyar hyresgäser in på Srandkanen i Oskarsröm, 23 nya lägenheer i underskön miljö. Min förhoppning är a nyprodukionen skall lösa upp lie av de knuar som idag finns på bosadsmarknaden, a flykedjor skapas och lägenheer frigörs och möjligheerna a finna si boende ökar. Avsluningsvis hoppas jag a Mer än bra boende blir uppskaad och jag hoppas innerlig a våren snar kommer ill oss alla. Jonas Hansson, VD På randen ill en ny årsid sår Srandkanen färdig Oskarsröm byggdes kring en sorindusri för mer än e sekel sedan. Skandinaviska Jue Spinneri & Väveri AB sarade 10 i en id då samhälle förändrades krafig. Från a ha vari en jordbruksbygd med uspridda lanbruk och orp blev Oskarsröm e indusrisamhälle och längs Nissadalens sluningar växe bosadshusen upp. I dag är Oskarsröm e idyllisk villasamhälle som forsa a uvecklas. Följ med ill HFAB:s nya bosads område Srandkanen. 2 3
En gång osk ar srömmare I bildarkive hos Oskarsröms hembygdsförening bevaras minnena från de gamla brukssamhälle. Numera är arbearkasernerna bora, ersaa av villasamhälle. Grea och Roland Abrahamsson var villaägare i 43 år. I februari bye de adress från Silvergaan ill Ågaan i Oskarsröm och en alldeles ny marklägenhe på re rum och kök. Här är gohällig, känns rikig lyxig Och kan du änka dig, a när vi kom med hela flylasse sod här en vas med vackra blommor och välkomnade oss. Sån omanke uppskaar man, säger makarna. Kring förra sekelskife sysselsae Juan närmare usenale arbeare. Bolage var yskäg under de försa dryga 25 åren och arbeskrafinvandringen var idig omfaande. Idag heer föreage Johns Manville, och är en modern indusri med cirka 130 ansällda som illverkar glasfiberväv för väggbeklädnad. Den andra sora indusrin i Oskarsröm, Sulfifabriken som sarades 1907, avvecklades 1965. Även eferföljaren, Ryab, är numera e minne blo. Villaidyll Oskarsröm är idag e idyllisk villasamhälle. Dock under forsa förändring. På Nissans ösra srand har HFAB i hös och viner låi uppföra 23 marklägenheer, e senkas från samhälles cenrum. De nya bosadsområde är passande nog döp ill Srandkanen. Idén väckes ursprungligen av PRO i Oskarsröm vars medlemmar vid konaker med kommunen eferlyse bekväm boende bland anna för dem som ine längre orkar med ege hus och rädgård men som ändå vill bo kvar i Oskarsröm. Ubye idéer Srandkanen är summan av ankar och idéer som ubyes inom en arbesgrupp besående av några oskarsrömmare och represenaner för de kommunala bosadsbolage e frukbar samspel som resulera i e åråvär boende. Någon har beskrivi de nya bosäderna som morgondagens sä a planera lägenheer för både unga och gamla. Lägenheerna är byggda med omanke, och illåer även den med försämrad rörelseförmåga a lä förflya sig i bosaden. Den 1 februari var de försa lägenheerna klara för inflyning och successiv under våren fylls nu de 23 lägenheerna. Grea och Roland har hia si drömboende Hög kvalie och naurligvis modern urusning karakäriserar de nya bosäderna. I hösas inspekerade makarna Grea och Roland Abrahamsson de pågående bygge umed Srandkanen. Den 1 februari byes 43 års villaägande mo bekväm boende i en nybyggd rea i Oskarsröm. Beslue a lämna huse växe fram successiv. Grea har allid vari road av rädgårdsarbee, men då hon kände a hon ine längre orkade hålla rädgården som hon ville ha den, ja då var de dags a se sig om efer e alernaiv. Srandkanen var e bra sådan. Trogna oskarsrömmare Grea och Roland är ine längre några ungdomar. Hon 78, han åre äldre, och de är glada för möjligheen ill bekväm boende i si Oskarsröm. Roland är född och uppvuxen i samhälle, Grea ine lång därifrån i Spånsad. I 58 år har de vari gifa nu. Och de har blivi Oskarsröm rogna. Redan 1942 inledde Roland sin yrkesbana, den gången som springpojke i gamla Konsum. Jag var bara en 15-16 år gammal, men när chefen för köavdelningen blev inkallad fick jag börja där, minns han. Efer några år fick Roland ansällning hos Skölds Charkueri i Geinge. De var också där han lärde ill charkueris. Snar kom han illbaka ill Oskarsröm och NG Nielsens Chark på Köpmansgaan. Där blev jag kvar i 16 år, innan jag gick vidare bland anna ill dåvarande Oskarsröms sormarknad. E välkän par Förr fanns flera charkuerier i Oskarsröm, vå herrekiperingar, skobuik och så speceriaffär försås. Men när folk fick bilar kom handelsmönsren a förändras. Som charkueris under många år kom Roland a bli e välkän ansike på oren. De samma kan sägas gälla för Grea som under 34 år hade ansällning på Oskarsröms sjukhem och bland anna arbeade som värdinna på dagid då hon og emo paiener och andra besökare. Roland beräar om brukssamhälle, och om sin far som jobbade som snickare på Sulfifabriken. Han har de i händerna. Förre charkuerisen Abrahamsson roas också av snickeriarbee. Och mor hade ansällning på Juan innan hon blev hemmafru. Han minns arbeskrafsinvandringen och alla dukiga ialienare, jugoslaver med flera som kom för a arbea på Juan och Sulfien. De var prima arbeskraf och jag har lär känna många av dem under årens lopp. Två ueplaser Grea och Roland visar run i si nya hem. Viss var flyen jobbig, men de var de vär, beygar de. Snabb har de kommi a rivas med de nya boende. All i e plan och slu med spring i rappor. Läsköa parkegolv genomgående i lägenheen. E vacker badrum kombinera med modern urusad väsuga. Jäme enrén finns en lien ueplas med kvällssol. Ueplas finns naurligvis även in mo rädgården. Och där bora, säger Grea och pekar mo Arkadiegaan, bodde mina föräldrar. Så man kan fakisk säga a jag kommi hem igen.
Pigga elever. David sräcker fram räkneboken och visar läraren a han gjor sin läxa. På rasen är de full far i uppehållsrumme ihop med bland andra klasskompisen Özgür Özgürdamar, som visar jongleringskonser. Packar skolväskan. David Olsson ser ill a räkneboken finns med i ryggsäcken innan han beger sig den kora vägen ill Gullbrandsorpsskolan, som ligger bara några hundra meer från hemme. HELKUL Juble visse heller inga gränser när de sod klar a eleverna vunni HFAB:s uloning av en heldag med Dro. Handboll är skojig, ycker David. Min sorasyrra (Åsa) spelar med Dro. Jag skulle också gärna vilja börja. Fas baske är också kul. Och foboll. Och Gullbrandsorpsskolans 6B och 6C, liksom Ösergårdsskolans 6A, fick uppleva en immas handbollsräning under ledning av Drospelarna Rober Jangmo, Daniel Lindgren, Diego Perez Marne och chefsränaren Janne Göransson. Jobbig, men kul, ycker Özgür och ger upplevelsen en åa på en beygsskala från e ill io. efer duschen är de samling i Sporhallens cafeeria där de bjuds på varmkorv, mackor och dricka. Spänningen och förvänningarna siger yerligare ju närmare klockan ickar mo id för avkas mellan Dro och Guif. Vi lovade Diego a söa honom och lage. Nu ska vi heja så a Dro vinner. Löfe infrias med råge. De enusiasiska skolbarnen förses med klappkuddar och ger droarna si fulla söd. Ine blir glädjen mindre när Dros målskye inleds av jus Diego och Daniel. Genom vinsen säkrade Dro en plas i sluspele och fick även en plas i sjäeklassarnas hjäran. handbollsdag med Dro Somliga dagar är mer minnesvärda än andra. Som en onsdag i mars när olvåringarna David Olsson och Özgür Özgürdamar och klasskamraerna på Gullbrandsorpsskolan fick nöje a räna handboll ihop med några av sjärnspelarna i HK Dro. Dagen sarade med frukos och maelekion och avsluades med en färgsprakande handbollsfes i Halmsads sporhall. Vilken härlig dag, ycke David och Özgür. Fyra elever hade uren på sin sida och vann varsin signerad machröja av Dro. De lyckliga vinnarna var Nicole Barabas Rojas och Lawin Sulaiman (Ösergård 6A), sam Lisa Thelander (Gullbrandsorp 6B) och Kajsa Wåxnäs (Gullbrandsorp 6C). Dagen D som i Dro. Så kan den beskrivas, den på si sä hisoriska vårdagen när 50 ale sjäeklassare från Gullbrandsorpsskolan och Ösergårdsskolan fick chansen a räna handboll illsammans med idoler som den landslagsmerierade span joren Diego Perez Marne och nya sjärnskoe Daniel Lindgren i Dro. Tack vare HFAB fick eleverna uppleva en rikig helkväll i Sporhallen där de försärke hejarklacken och på så vis bidrog ill a Dro kunde säkra en plas i SM sluspele (via 30 25 mo Guif från Eskilsuna). Dro är bäs i världen, säger några glada sjäeklassare efer slusignalen. För kompisarna och grannarna David och Özgür börjar dagen som vanlig. Tidig väckning, frukos, andborsning och en snabb koll på hemdaorn innan de är dags a kränga på sig ryggsäcken och dra ill plugge. De är ganska nära, förklarar David när vi följer honom de knapp 400 segen från hallen hemma i lägenheen ill skolan och klassrumme. Nära är bara förnamne. David och Özgür ser prakisk age skolan hemifrån. De bor med föräldrar och syskon i HFAB:s fasigheer på Grangaan respekive Skolgaan. De är hel perfek. Man slipper åka skolskjus. Och så är de näsan lika nära ill Gullevi, säger Özgür och pekar borom skolan där idrosplasen ligger. Sporinresse är sor bland sjäeklassarna på Gullbrandsorpsskolan. De flesa håller på med någon form av idro. De är mycke spring i benen, om man säger så, inygar Cecilia Persson och Åsa Mikkelsen, menorer för klass 6B. Träning med Dro. David och Özgür lyssnar närmas andäkig när handbollssjärnorna i Dro hälsar eleverna välkomna ill Halmsads sporhall och en efermiddags räning. På kvällen fick skolbarnen se Dro vinna hemmamachen mo Guif och säkra en plas i SM sluspele. 6 7
På promenad. Beril Bengsson (ill vänser) och Lars-Ove Larsson illhör veeranerna på Landfäse. Duon har bo här sedan mien på 1980-ale, då husen uppfördes och kvareren skapades. Trivselfakorn på Landfäse är lika hög som sjuvåningsfasigheerna med sina eferrakade eagelägenheer på oppen. De populära bosadsområde illhör sans mes kända där de ligger vacker och cenral beläge mellan Wrangelsleden och Gamla Järnvägsbron. I mina kvarer Nära ill cenrum En kor promenad över bron och genom Norre Kas park, sedan är man mi i ciy. Tros närheen ill cenrum blir här aldrig sökig. Som jag ser de kan man ine bo med e bäre läge, säger Beril Bengsson. En vårdag för snar 20 år sedan og han och husrun Bri en nyproducerad fyrarummare på Landfäse 4 i besining. Pare hade då sål sin villa på Gusavsfäl. Vi sod i HFAB:s bosadskö och hade ur, fick lägenheen sedan en person acka nej efersom hans maa ine fick plas i vardagsrumme, minns han. Beril är synnerligen väl bevandrad i sadsdelen närmas öser om Nissan. I akningsvärda 52 år var han nämligen ansälld på Ösras Bageri med de senugnsbakade bröde som ligger på dofavsånd från den egna balkongen. Nissasrand på Gamleull är e pågående och sorslage projek som ger Halmsads cenrum en ny profil. Redan för e par decennier sedan byggdes de närliggande bosadsområde Landfäse med såliga punkhus som reser sig sraegisk umed Nissan med lägenheerna rikade mo solen borom Galgberge. Härifrån flyar man ine i försa age, förklarar Lars-Ove Larsson och Beril Bengsson, hyresgäsveeraner och boende på Landfäse sedan mien på 1980-ale, då husen uppfördes och kvareren skapades. Landfäse lämnar man ine i försa age Sex punkhus Förr var plasen där Landfäse ligger en indusriom som de gamla järnvägsspåre skar rak igenom. I dag finns Nordiska Fil och Trafikkiosken på annan plas och Handskfabriken PM Persson är e minne blo. Landfäse besår av sex frisående punkhus om 19 lägenheer vardera, plus e fleral vå- och revåningsfasigheer. Toal handlar de om 155 lägenheer, från våor med kokvrå ill femrummare i eage. Lars-Ove Larsson har syssla med försäljning och disribuion av idningar. 1964 flyade han ill Halmsad och har sedan dess vari hyresgäs hos HFAB. Efer boende på Maraon och Vallås såg han en annons i Hallandsposen och föll pladask för Landfäse. Jubel från Örjans vall Här är så gemylig och fin usik med Nissan alldeles inill husen. Vaen är rogivande. Lyssnar jag rikig noga kan jag höra juble från Örjans vall när Halmia eller HBK gör mål, säger han, uan a avslöja hos vilken förening sympaierna finns. Den inglasade balkongen ligger väseru och har blivi någo av favoriplasen för Lars-Ove och hans sambo Siv Ahlbäck. Där illbringar de åskilliga sunder, oberoende av väder och vind. Arkieken som riade de här husen hade en förkärlek för fönser. De är vi acksamma för. De är härlig a ha en ljus lägenhe, ycker de. God sammanhållning Landfäse har även en illalande omgivning med gångsråk och uomhusplaser a visas på. Uemiljön har nyligen bearbeas och de har planeras markäckande växer. Boinflyande är beydande och redan från sar såg HFAB ill a de fanns en kvarerslokal och moionsurymmen med basu och solarium. Den lokala hyresgäsföreningen är livakig och bidrar ill a särka sammanhållningen bland de boende. Landfäse känns som någo av e flaggskepp när de gäller hyresräer i Halmsad, ycker Lars-Ove Larsson och Beril Bengsson under en rivsam vårpromenad i sina kära kvarer.
Wahlbecks på Landfäse drivs av sark engagemang krysse Så var de dags för e ny kryss där 40 Triss-loer sår på spel och loas u ill de 20 förs dragna, räa lösningarna. Gunilla och Rune Wahlbeck bor på Landfäse sedan e och e halv år och sorrivs i en hög belägen eagelägenhe. De ve a uppskaa förhållandena. Många resor med hjälpsändningar ill nödsällda barn i Liauen har ge dem en ny syn på illvaron. I mina kvarer Sedan år 2000 är makarna djup engagerade i hjälparbee rika främs ill barn och handikappade i Liauen. E omfaande insamlingsarbee och flerale hjälpsändningar från Halmsad har gjor live beydlig drägligare för de usaa. Daghem och skola I Liauen har Gunilla och Rune mö människor som lever under mycke svåra förhållanden. Drivna av sark empai och e oförrölig engagemang, arbear de sändig med a samla in förnödenheer ill re daghem och en skola för handikappade barn i Liauen. Folk är väldig givmilda och de vå senase åren har de årligen gå re lasbilsransporer med vardera 100 kubikmeer förnödenheer, beräar Rune Wahlbeck. På Ösra Sranden disponerar han en förrådslokal som fylls med kläder, filar och handdukar, husgeråd, hygienariklar, skolbänkar, sängar med mera, med mera. Hjälp ill Liauen All började 1994. Gunilla beräar: Jag valdes in i Sifelsen Odd Fellowhjälpen Väsra Sverige som represenan för Rebeckalogen nr 82 Ingeborg i Halmsad. Vid den här iden gick mycke hjälp ill barn i Polen. Senare rikades blickarna mo Liauen och år 2000 inleddes hjälpsändningar ill Klaipeda. Bland anna fick liauerna hjälp med a sara en second hand-buik som idag fungerar bra som en slags hjälp ill självhjälp. 26 mil söder om Klaipeda ligger Prienaiprovinsen. Här fann vi e orolig sor hjälpbehov och de båda Odd Fellow-logerna i Halmsad, nr 82 Ingeborg (för kvinnor) och nr 17 Hal Människors vilja a hjälpa är sor. Men om hjälpen ska nå fram krävs de en man som Rune Wahlbeck som oförrölig organiserar insamlingsarbee år efer år. landia (för män), inrikar sig därför på hjälpsändningar hi, säger Gunilla och Rune. Dokumenaion Mins en gång om åre reser de priva ill Prienai. Med kamerans hjälp dokumeneras a hjälpsändningarna verkligen når di där behoven är sörs. Många har uppäck makarna Wahlbecks Engagemange är mycke sark och Gunilla kan ine hjälpa a rösen ibland darrar då hon och maken Rune beräar om förhållanden de mö i Prienairegionen i Liauen. engagemang och de är idag fliig anliade ue bland föreningar där de beräar om si arbee. Vid e par illfällen har vi också vari med och arrangera konserer ill söd för hjälpbehövande i Liauen, arrangemang då vi få in cirka 50 000 kronor, pengar som behövs bland anna för a äcka kosnaderna för hjälpransporerna ill Liauen. Per Wahlén 2006 Ej lä a nå Afer... Enslig Röd råd Knäcks Sröm För vå De ysas Sad med masar Läggs på marken Sreck Ung. id Minskade med Eu För de yre Haf snack med Bia Klass Snok Järn Före nåd Hår vaen Urkokad mäsk Svarjobba Buske Dryck Uppgif Bocken Säkra Vall För rävård Sönder Åerprefix Kvardröjande inryck Spelas på För lunch Tripp Ses när sorken kommer Gör de igen Skär Knixa Labb Grymhe Reko Lös krysse, fyll i namn och adress nedan och skicka ill Mer än bra boende, Box 147, 301 04 Halmsad. Märk kuvere med HFAB-krysse. Vinnarna publiceras i näsa nummer. Namn Adress Posadress Åker Fängsla Maka Gedigen Liguriens huvudsad Slumrande Skapade mobok E hobbymaerial Kan de gå Lära I. flod Polerar Mulen Bums Ton Öka Fragil Rendera Hund Gunga Tju Profi Balja Namn Supé Bollen Purpur Kaskelo Dygd Räcka Ur bruk Kisel Kan man så på Spira Afon Kan man med sor famn Gyla Volvo Nä Gnage Mo eldspridning Fixa Omsridd provins Biflod ill Mosel Vinnare i boblades HFAB-kryss 4/2005 Följande 20 lösare av förra numres HFAB-kryss har a se fram emo vardera vå Trissloer i pris: Rolf Jacobsson, Maraonvägen 36 A, Elsie Danhall, Vasängsvägen 3 G, Anna Peersson, Prosorpsvägen 3, Margi Bengsson, Landfäse 1, Ania Tengberg Svensson, Skansgaan 12 A, Birgia Ordrup, Maraonvägen 36 C, Göran Bengsson, Klackens Tvärgränd 14, Maj-Lena Andersson, Gubbängsvägen 25 E, Eva Johansson, Frescoplasen 1 D, Thure Blohm, Fågelvägen 13, Ru Hansson, Srandvallen 130 A, Beng O Rosberg, Fågelvägen 6 F, Ann-Chrisine Johansson, Tynavägen 6 A, Ingegerd Eliasson, Hylegaan 6 A, Sigrid Johnson, Pålsbovägen 14, Mas Mehlin, Kornhillsvägen 34, Kaj Savander, Andersbergsringen 115 Halmsad, sam Birgia Olsson, Ulla-Maj Aseberg, Oskarsröm, Maj-Bri Johansson, Geinge. Lycka ill! Ö R I U N G A R V Ä N I N N A E T T A S K Ö R T E N T A R A R M Å V A V R Å I R E D S K A P S S K J U L E N M J Ä R D E K A U S T I K F O R E N Y N N A I L O F A N B O R G I T I D A G S K O L B A R N E N S T N E N E R E G N A D E I S U R R E N A S R A M A T T L N A A B N A N O K A R A F F S N I T S L A N I T A L F L Å J Ö F N S L Ö S A T L E S S H Ö G T I D S K L Ä D E R N A R A I D S Y L T K A O S Vi vill ha din lösning oss illhanda senas 8 maj 2006 10 11
Här sjuder de av liv På förmiddagen sier kvinnor och målar. Senare avlöses de av barn som arbear med smyckeillverkning. All de här händer på Gravyrplasen, i en lokal som sedan den gjordes om ill friidslokal nu används fliig av såväl gamla som unga hyresgäser i område. Konsnärinnan Ulla Richnér är anliad a leda verksamheen. Till vardags arbear hon inom ABF, bland anna med usällningsverksamhe. Hon har också under en följd av år le målarkurser för unga. HFAB, ABF och Hyresgäsföreningen arbear illsammans för a skapa alernaiva friidssysselsäningar i bosadsområde. Resulae är bra. Under sporlovsveckan var de öppe hus och de kom många barn som ville prova på a illverka smycken av pärlor i alla de färger. De gäller a erbjuda sysselsäning som inresserar, säger Ulla. Jus nu delar sex daglediga kvinnor i en målarkurs som vi hoppas ska forsäa. Barnen har få prova på smyckeillverkning e par dagar under love och vi planerar a forsäa denna verksamhe på onsdagskvällar. Vikig konak De målande kvinnorna beräar livfull om hur revlig de ycker de är a möas i friidslokalen, måla och jodå dricka en kopp kaffe illsammans. Social beyder de här mycke för mig, säger Ehel. Tidigare kände jag ingen och de blev ensam sedan maken gå bor. Marianne bodde idigare på Bildhuggarvägen. Till sis blev rädgårdsarbee för jobbig. En rymlig våa blev lösningen på probleme och närhe ill friidslokalen. Vill visa konsen Nu sier de där, vid var si saffli och skapar verk i olika ekniker. Ulla Richnér alar både morgon... Inresse för kons och måleri förenar den grupp kvinnor som under vinern samlas i friidslokalen på Gravyrplasen. Samidig har de funni en social vikig möesplas. om komposiion, skuggspel med mera. Vi jobbar i akryl, olja, akvarell med flera ekniker. De gäller a finna de målarmaerial man rivs med, sedan är de bara a släppa loss fanasin. Damerna run borde skulle gärna vilja dela med sig av sin kons. Kanske kan de bli en usällning. Varför ine konaka grupper i andra bosadsområden. Vi skulle kunna göra någo bra illsammans!... och kväll En glad jej och en bild av djupase koncenraion. Arbee med smyckeillverkning lockade många barn ill friidslokalen på Gravyrplasen. Mer än bra boende ges u av Halmsads Fasighes AB, Box 147, 301 04 Halmsad Besöksadress Fredrik Sröms gaa 6 Telefon 035-13 83 00 Hemsida www.hfab.se Ansvarig ugivare Jonas Hansson Redakör Magnus Weberg Tex & layou Tex-Media i Halland AB Foo Parik Leonardsson (sidorna 3-5, 8-9) och Marina Thalwizer (sidorna 1-2, 6-7, 10-12). Tidningen rycks i en upplaga på 10 750 exemplar på miljögodkän papper av Halmsad Tryckeri.