Handelsplats Mariestad En rapport om handelns framtid



Relevanta dokument
Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning Nybro kommun Anna Mocsáry Rickard Johansson

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen

Shoppingturism i Sverige

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier:

Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Besöksnäringsstrategi KS2018/417/01

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Handelsutredning Söderköpings kommun Henrik Vestin Rickard Johansson

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor /

Strategi för detaljhandelns utveckling i Falköpings Kommun

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Datum Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

handelsstaden skövde Skövde en attraktiv handelsstad inspirerande och generös Genom samverkan ska vi stärka, utveckla och skapa nytt

Handelspolicy för Eslövs kommun

NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager

CITYKLIMATET I BORÅS 27 OKTOBER

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Degerfors i Centrum Reviderad

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015

STRATEGI HANDLINGSPLAN

ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING

Image och parkeringsundersökning Lund City PROFESSOR JOHAN ANSELMSSON OCH ULF JOHANSSON

ÖVERSIKT RONNEBY HANDEL & INTRESSEFÖRENING VERKSAMHETSÅR 2017/2018

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige , 183

Förord. Lars Arvidsson Kommunchef Mariestads kommun

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

Val av form Vår affärsplan ska vara 30x30 i måtten och se ut som vår servett.

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS.

CITYKLIMATET FASTIGHETSÄGARNA SYD

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

CITYKLIMATET FALKENBERG

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Handelsutveckling Karlsborg Projektplan

Strategi för handelns utveckling

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Handelsstrategi för Kalmar kommun beslut om remiss

Att vara InfoPoint! i Bohuslän 2017

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Vision och strategi


28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

1 234 m m m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA / 617 m 2 TYP.

Antagen av kommunstyrelsen:

Cityklimatet i Västervik 2018

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors

Besöksnäringsstrategi

Utveckling och gestaltning av stadens salutorg: Hötorget, Östermalmstorg och Medborgarplatsen. Lägesrapport

Söderhamns Besöksnäringsstrategi Söderhamn är det naturliga valet som besöksmål

Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Ge förutsättningar för ökad handel och långsiktigt hållbar tillväxt

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun

- Den moderna och attraktiva mötesplatsen

Mätbar stad 2017 Kartläggning av handel och service på Örebros största handelsplatser

KUNGSFORS KÖPCENTRUM KUNGSFORS KÖPCENTRUM. Presentation

Shoppingturism i Sverige

Sammanfattning Handelsutveckling Karlsborg Workshop SWOT. När? 10/4 kl Var? Sätra Bruk Herrgård

Handelspolicy för Motala kommun remissförslag 15 januari 2019

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

Detaljhandelsstrategi för Kalmar kommun

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

Ystad fick i stark konkurrens med Norrköping och Varberg utmärkelsen Årets Stadskärna 2007 med motiveringen: Ystad Citygrupp visar att man med små

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Handeln i Sverige Göteborg 5 september

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

Handelsstrategi för Göteborgsregionen

Förord. Maria Lönnbark VD

DETALJHANDELN I SKÖVDE HUI Research. Next Skövde Destinationsutveckling AB. Oktober Rickard Johansson Sophie Nilsonne

Besöksnäringsstrategi Söderhamn

VISION MARIESTAD ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-)

Etableringsguide Lidköpings kommun

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

PRESENTATION PRESENTATION. Handelsanalys: HUI HUI Research. 12 april Per Andersson Gustav Blomqvist Karin Olsson 2016 HUI RESEARCH

Shoppingturism i Sverige

Transkript:

Handelsplats Mariestad En rapport om handelns framtid

Innehåll Del 1 - Övergripande analys INLEDNING OMVÄRLDSANALYS VISION, MÅL & STRATEGIER AFFÄRSPLANENS UPPFÖLJNING OCH GENOMFÖRANDE 3 4 9 18 22 Del 2 - splan UTBUD TILLGÄNGLIGHET ATMOSFÄR INFLÖDE AV TURISM KUNDERNAS INSTÄLLNING ORGANISATION & SAMVERKAN HÅLLBAR TILLVÄXT 24 25 28 37 42 46 50 53

Del 1 Övergripande analys

Inledning DEL 1 - Övergripande analys BAKGRUND PROJEKTSTART BEHOVET AV EN UTVECKLINGSPLAN UTVECKLINGSPLANENS INTRESSENTER emqvän_ 4

Inledning BAKGRUND En fungerande och välmående handel är viktig för Mariestads utveckling. Utan fungerande handel förlorar staden på sikt sin attraktivitet. Förutom ett grundläggande serviceutbud för invånare och besökare utgör handeln en viktig arena för social samvaro och kulturella aktiviteter. Den samlade handeln är dessutom en mycket viktig arbetsgivare i Mariestad kommun; år 2009 omsatte handeln totalt cirka 1,2 miljarder kronor och stod för över 1 050 arbetstillfällen (plus ytterligare cirka 250 arbetstillfällen inom hotell- och restaurangnäringen). I visionen för Mariestad 2030 lyfts fem byggstenar fram. Dessa ska tillsammans, och var och en för sig, vara ledstjärnor för framtida beslut inom såväl näringsliv som politik. Inom samtliga de utpekade områdena finns delar som klart kommer att gynna handelsutvecklingen i Mariestad. Inte minst genom att staden får en unik karaktär, men också genom ökat kundunderlag i form av studenter och tillfälliga besökare. Det omvända förhållandet gäller också. Flera av de fem byggstenarna är i hög grad beroende av att handeln aktivt bidrar till en utveckling i linje med visionen. Utifall målet Mariestad en naturlig mötesplats ska nås är handelns utveckling och bidrag av avgörande betydelse. Likaså krävs en välmående, kunnig och offensiv handel om Mariestad ska leva upp till Mariestad internationellt modellområde. Det utbud som stadens butiker, caféer och restauranger erbjuder i form av produkter, tjänster och upplevelser är i högsta grad viktiga pusselbitar i utvecklingen till ett internationellt modellområde för hållbar utveckling. Visionens första byggsten är Mariestad den stolta sjöstaden och även detta mål är i hög grad beroende av en fungerande handel som bärare av det påtagliga marina inslag som målas upp i visionen. Även utvecklingen av bad- och båtlivet och ett sjudande hamnområde är i allt väsentligt beroende av handeln som dragare. Sammanfattningsvis konstateras att Mariestads vision på alla punkter kan tänkas gynna handelns utveckling i Mariestad, dessutom är det så att handeln är en nödvändig pusselbit inom åtminstone tre utav de fem delmålen som visionen brutits ned i. Utan en stark handel är det troligtvis omöjligt att nå visionen i sin helhet. Vision Mariestad 2030 den stolta sjöstaden centrum för trädgårdens hantverk ledande inom hantverkets akademi internationellt modellområde en naturlig mötesplats De fem byggstenarna i visionen för Mariestad 2030. 5

Inledning PROJEKTSTART Hösten 2008 påbörjade dåvarande Svensk Handel i Mariestad (nuvarande Mariestad Handel) ett LEADER finansierat EU projekt Handelsplats Mariestad. Medfinansiärer förutom LEADER Norra Skaraborg har varit Alfastiftelsen, Fastighetsägarna, Näringsliv Norra Skaraborg, Mariestad kommun samt Mariestad Handel. Målet med projektet var att genomföra en analys av Mariestad som handelsstad, ta fram en utvecklingsstrategi samt fastställa en utvecklingsplan för Mariestads handel. Denna utvecklingsplan är resultatet av detta projekt. 6

Inledning BEHOVET AV EN UTVECKLINGSPLAN Det har länge saknats ett tydligt grepp kring Mariestads samlade handel och utvecklingen av Mariestad som handelsstad. Olika sammanslutningar av handlare har från skilda håll arbetat med utveckling utifrån handlarnas perspektiv. Då ofta med en geografisk utgångspunkt, och inte alltid i samverkan med berörda fastighetsägare eller kommunen. I takt med att de yttre faktorerna för handeln förändras ökar också behovet av ett samlat grepp kring handelns utveckling. Inte minst konkurrensen från omgivande handelsområden har på senare år ökat. Detta gäller inte bara för Mariestad utan för Skaraborg som helhet. Här bör understrykas att Skövdes starka expansion som handelsstad för med sig den positiva effekten att handelsutflödet från Skaraborg minskar. Samtidigt är Skövde med dess omedelbara närhet och relativt starka utbud en kraftfull konkurrent till Mariestads handel. För att stå stark i konkurrensen om kunderna krävs en samlad syn kring utvecklingen av handeln i Mariestad. Detta gäller handlare emellan, oavsett var dessa är lokaliserade, men också mellan fastighetsägare, kommun och handlare. Framgången bygger i allt väsentligt på att samtliga aktörer arbetar tillsammans utifrån en gemensam målbild. För att kunna göra det krävs en gemensam utvecklingsplan med vision, mål och strategi. Utöver denna gemensamma utvecklingsplan krävs självfallet andra mer operativa och marknadsinriktade insatser från såväl enskilda aktörer som handelssammanslutningar. Rena marknadsföringsinsatser bör i första hand finansieras av privata medel av de som har ett direkt kommersiellt intresse av att locka kunder till staden och den enskilda butiken. Syftet med den gemensamma utvecklingsplanen är att hitta en långsiktig samverkan för att öka potentialen i Handelsstaden Mariestad. 7

Inledning UTVECKLINGSPLANENS INTRESSENTER Förutom kunderna, som självfallet är de i särklass viktigaste intressenterna, kan handelns övriga intressenter delas in i tre kategorier. Dessa är handlare, fastighetsägare och kommun. I Mariestad är de två förstnämnda grupperna till viss del organiserade genom organisationerna Mariestad Handel, Företagspark Haggården samt fastighetsägarna. Det finns också ett stort antal handlare, men även en del fastighetsägare, som inte tillhör någon organisation. Särskilt inom café, restaurang och hotellnäringen finns en stor andel näringsidkare som inte är anslutna till någon organisation. Utöver de ovan nämnda huvudintressenterna finns en rad andra grupper som har påverkan på handelns utveckling. Några av dessa aktörer som har, eller kan ha, stor betydelse för utvecklingen är stadens gallerier, kulturföreningar, teater, biograf, gästhamn, campingplats mm. Gemensamt för dessa intressenter är att de alla är beroende av stadens invånare som besökare, men också att de på olika vis bidrar till att locka besökare och kunder till staden. 8

Omvärldsanalys DEL 1 - Övergripande analys REGIONALA, NATIONELLA OCH GLOBALA HANDELSTRENDER Skaraborg Stor blir större Internethandel Ökad köpkraft Shoppingturism Miljö- och klimathot PÅVERKANSFAKTORER Utbud Marknadsföring och kundkommunikation Atmosfär Beteenden STYRKOR SVAGHETER MÖJLIGHETER HOT (SWOT) FÖR HANDELSSTADEN MARIESTAD emqvän_ 9

Omvärldsanalys REGIONALA, NATIONELLA OCH GLOBALA HANDELSTRENDER Skaraborg Under de senare åren har Skövdes kraftiga expansion som handelsstad bidragit till att stoppa en betydande del av handelsutflödet från Skaraborg. Det innebär att Skaraborgarna konsumerar en större andel av sin totalkonsumtion på hemmaplan än vad man tidigare gjort. När kunderna är kvar på hemmaplan blir kampen om dessa gynnsammare. Skaraborgare som tidigare åkt till Jönköping, Örebro eller Karlstad och förbrukat en stor del av sin totalkonsumtion blir tack vare Skövdes handelsexpansion oftare kvar i regionen. Även om flera av dessa kunder till vissa delar handlar i Skövde så kräver en kortare resa för handelsbesöket inte samma konsumtionsinsats för att resan ska bli värd att genomföra. Kvar blir alltså mer pengar i plånboken att konsumera på hemmaplan; vilket för Mariestads kunder kan innebära Skövde, Lidköping eller Mariestad. Samtidigt innebär den kraftiga handelsexpansionen i Skövde att konkurrensen på hemmamarknaden har skärpts. 10

Omvärldsanalys REGIONALA, NATIONELLA OCH GLOBALA HANDELSTRENDER Stor blir större Utvecklingen inom handeln i Sverige går mot att större handelsplatser blir större, medan mindre handelsplatser i bästa fall står stilla i utvecklingen. Samma förhållande gäller typiskt mellan en handelsorts externhandelsområde och dess centrumhandel; externhandelsområdena växer medan centrumhandeln i bästa fall står still. Givetvis finns avvikelser, men så ser trenden inom handelsutvecklingen i Sverige ut 2011. Vi står också inför en etableringsvåg av internationella kedjeföretag som nu väljer att gå in på den svenska marknaden. Historiskt har Sverige varit mindre intressant för de stora internationella kedjorna då vi är glesbefolkat land och dessutom en relativt liten marknad, men nu väntar alltså en stor mängd internationella kedjor etablera sig inom en snar framtid. Flera av dessa kommer att inrikta sig mot de stora handelsplatserna i Sverige. C C 11

Omvärldsanalys REGIONALA, NATIONELLA OCH GLOBALA HANDELSTRENDER @93% av har någon gång handlat på nätet 2010 utgjorde internethandeln 5% av detaljhandeln internethandeln beräknas till 10-40% runt 2020 Internethandel Internethandeln har på ett par år förändrat konsumenternas handelsmönster i grunden. Enligt Svensk Handels rapport Så handlar vi på nätet så har 93% av konsumenterna någon gång handlat på nätet. Siffran kan antas vara något hög då den är baserad på en webbenkät, varför respondenterna kan antas ha något högre internetvana än den genomsnittliga konsumenten. Likväl visar undersökningen på att internethandeln breder ut sig vilket också omsättningssiffrorna visar. 2010 utgjorde internethandel knappt 5 % av den totala detaljhandeln. Olika bedömningar pekar på att internethandelns andel av Sveriges totalhandel kommer att uppgå till 10% - 40% runt år 2020. Som siffrorna visar är osäkerheten stor. Det som med säkerhet kan konstateras är att internethandeln kommer att öka. Värt att notera är att enligt ovannämnda undersökning använde 9 av 10 konsumenter internet som informationskälla när man funderar på att handla i en vanlig butik, men bara 4 av 10 konsumenter gör det omvända (alltså använder den vanliga butiken som informationskälla inför en internetbeställning). Internethandeln har alltså en bredare påverkan än endast ökad konkurrens. Kraven på gratis uppkoppling i butiker, caféer och restauranger kommer med stor säkerhet också att öka. Internethandeln ger också möjligheter för mindre aktörer att relativt enkelt nå en stor marknad. 12

Omvärldsanalys REGIONALA, NATIONELLA OCH GLOBALA HANDELSTRENDER Ökad köpkraft Vid sidan av dessa rena handelstrender bör också en del övergripande trender ställas. En är svenskarnas köpkraft som enligt bedömare kommer att öka med 25 % fram till 2020 trots rådande kristider. En intressant reflektion är att under krishösten 2011 kommer över 1 miljon svenskar att bege sig av på charterresor till Kanarieöarna och Thailand. Det finns alltså en betydande köpkraft hos svenska konsumenter även under rådande kris. Samtidigt har konsumtionsmönstren ändrats och en allt större del av handeln utgörs av s.k. nöjesshopping¹. Det innebär att en kunds val mycket väl kan stå mellan ny stereo, nytt kök eller en utlandsresa. Shoppingturism Även shoppingturism är ett nytt begrepp som används allt oftare. Begreppet innefattar den form av turism där shopping är en väsentlig del av själva resanledningen (exempelvis bussresa till Gekås i Ullared eller till glasriket i Småland), men också den konsumtion som en turist står för under sin vistelse på orten. Studier visar att 30% av turisternas resekassa hamnar i handeln, och 12% av svensk handels totala omsättning genereras av turister ( Den svenska shoppingturismen 2010 ). I sammanhanget kan också nämnas att Svenska Turistrådet har ett mål om att dubblera den turistiska omsättningen från 2010 till 2020. ¹I handelssammanhang skiljer man mellan begreppen handla och shoppa. Det förstnämnda är konsumtion som svarar mot ett fördefinierat behov, medan det senare är spontan konsumtion som inte behöver svara mot ett fördefinierat behov. Miljö- och klimathot På makronivå kan konstateras att medvetenheten om klimatförändringar och andra miljöproblem breder ut sig och är av globalt intresse idag. Hållbarhetsfrågorna påverkar redan konsumtionsmönstren i Sverige; en ökad efterfrågan på etiskt korrekta produkter märks inom vissa områden och konsumtion av upplevelser och tjänster ökar. Exakt hur handeln på sikt påverkas av klimat- och miljöutvecklingen är svårt att bedöma, men att handeln kommer att påverkas står utan tvivel. Att Mariestad ingår i ett internationellt modellområde för hållbar utveckling, Biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle, skapar 13 förutsättningar för nya erbjudanden och affärsmodeller.

Omvärldsanalys PÅVERKANSFAKTORER Handeln påverkas inte enbart av yttre trender som beskrivits ovan. Det finns också ett antal inre faktorer som påverkar handelns utveckling. Utan inbördes ordning kan de olika påverkansfaktorerna brytas ner i fyra olika huvudområden. Dessa förklaras nedan. 14

Omvärldsanalys PÅVERKANSFAKTORER Utbud Det totala utbud av butiker, varumärken, produkter, restauranger och tjänster som en handelsplats erbjuder har stor påverkan på kundens handelsupplevelse. Även kultur- och nöjesutbud påverkar totalupplevelsen. Trenden att större handelsplatser blir allt större visar tydligt att kunderna vill ha ett stort utbud. För en liten handelsort är det svårt, eller rent av omöjligt, att konkurera kvantitativt. Däremot kan rätt mix mellan basutbud och nischutbud till viss del kompensera för ett mindre totalutbud. Marknadsföring och kundkommunikation Såväl befintliga som potentiella kunder måste ständigt påminnas om det utbud som faktiskt finns. Inte minst för en mindre handelsplats är det viktigt att kunderna är medvetna om det faktiska utbudet. Risken är annars uppenbar att kunderna upplever utbudet som mindre än det verkligen är. Kommunikationen handlar inte bra om reklam utan också om gestaltning och tillgänglighet. Anonyma handelsområden riskerar att falla i glömska hos befintliga kunder och nya kunder hittar aldrig dit. Även öppettider kan betraktas som en kundkommunikationsfråga. Om öppettider inte överensstämmer med kundens önskemål (lediga tid!) uppstår heller inte möjligheten att kommunicera och marknadsföra butikernas erbjudanden; ett stängt handelsområde kommunicerar dåligt med kunden. Undersökningar från Svensk Handel visar att bristande öppettider är den fjärde viktigaste faktorn för kundens val av handelsplats (de tre viktigaste är prisnivå, utbud och närhet). Öppettider är dessutom en påverkansfaktor som den enskilda handelsplatsen själv råder över. Atmosfär Den miljö som kunderna möter påverkar i hög grad handelsupplevelsen. Atmosfären sträcker sig från stadens övergripande gestaltning ner till enskilda fastigheter, butiker, butiksskyltning och butiksinredningar. En bra atmosfär påverkar kundens vilja att stanna längre tid och att återvända till handelsområdet, vilket i sin tur ger direkt påverkan på handelns omsättning. Atmosfären påverkas också i hög grad av mjuka faktorer som exempelvis olika aktiviteter i såväl enskilda butiker som övergripande i handelsområdet. Alla inslag från gatumusikanter, spökvandringar och konstutställningar till boksignering, VIP kvällar och andra erbjudanden i den enskilda butiken bidrar till att skapa den atmosfär som kunden möter. Beteenden Bemötande, service och öppettider påverkar i hög grad kundens köpupplevelse. Det goda bemötande består inte enbart av ett vänligt välkomnande, utan också av service genom kunskap och rådgivning. Svårare att påverka, men likväl viktigt för totalupplevelsen, är invånarnas beteende mot varandra och mot besökare. 15

Omvärldsanalys STYRKOR SVAGHETER MÖJLIGHETER HOT (SWOT) FÖR HANDELSSTADEN MARIESTAD STYRKOR Stort handelsupptagningsområde då flertalet omkringliggande orter är svaga handelsorter Delvis bevarad bebyggelse i stadskärna och vackert läge vid sjö och vatten Lokaliserat intill en av Sveriges mest trafikerade vägar med stor sommar- och vintertrafik (till och från västkusten samt mellan södra Sverige och delar av fjällvärlden) Förhållandevis bra utbud av små och unika butiker, restauranger och caféer Bra tillgänglighet med goda parkeringsmöjligheter centralt Stark och växande turistnäring i kommunen SVAGHETER Ingen samlad utvecklingsstrategi Bristande samarbete mellan olika aktörer (såväl handlare emellan som handlare, kommun och fastighetsägare) Varierande service och bemötande påverkar totalintryck Utspritt centrum med förhållandevis långa avstånd Bristande gestaltning i våra handelsområden Öppettider som inte matchar närliggande och konkurrerande handelplatser Bristande marknadsföring av det totala utbudet som handelsstaden erbjuder, alltför stort fokus på de olika delområdenas butiker och 16 utbud

Omvärldsanalys STYRKOR SVAGHETER MÖJLIGHETER HOT (SWOT) FÖR HANDELSSTADEN MARIESTAD MÖJLIGHETER Internethandel ger kunder möjlighet att komplementhandla utan att behöva lämna hemmaplan vilket skapar förutsättningar för mindre fristående butiker Ökat fokus på hållbar konsumtion gynnar lokala marknader Potential att utveckla handeln tillsammans med en stark besöksnäring Utveckla existerande externhandelsområde för att minska handelsutflödet Ökad köpkraft hos svenska konsumenter HOT Inaktivitet och oförmåga till samlad utveckling av handeln i Mariestad Rädsla för lokal och extern konkurens kan hämma etableringar i handelsstaden Mariestad Minskad attraktion för det delregionala området och negativ befolkningsutveckling Rådande världskonjunktur och kedjeföretagens framtida agerande 17

Vision, mål & strategier DEL 1 - Övergripande analys VISION MÅL STRATEGI emqvän_ 18

Vision, mål & strategier VISION Mariestad ska erbjuda sina kunder Skaraborgs bästa handelsupplevelse Upplevelsen av att handla i Mariestad ska präglas av god service levererad av kunniga, engagerade och intresserade medarbetare i våra butiker. Respekt för kundens behov och hennes uppoffring i form av tid och pengar ska sättas i första rummet. Kundernas lojalitet vinner vi genom den upplevelse Mariestad som handelsstad förmedlar. Tillsammans med en grön och attraktiv gestaltning i våra handelsområden skapas en positiv atmosfär där spontana möten och avslappnat umgänge bidrar till den positiva totalupplevelsen. 19

Vision, mål & strategier MÅL 2015 har Mariestads handel ökat den samlade omsättningen med 20 % (från cirka 1 225 miljoner kronor till 1 470 miljoner kronor)². 2015 har Mariestads handelsindex ökat från 80% till 85% för sällanköpsvaror och från 90% till 95% dagligvaror³. Varje år under perioden 2010 till 2015 ska nettotillväxten av butiker i respektive handelsområde (Centrum respektive Haggården) vara positiv. ²Löpande priser ³Räknat på en genomsnittlig inflation om cirka 2% så korrelerar målet för totalomsättning med målen för respektive handelsindex 20

Vision, mål & strategier STRATEGI Genom utbildnings- och inspirationsinsatser öka och sprida förståelse för betydelsen av service, kvalitet och kunskap för att alltid ge alla kunder ett gott bemötande överallt. Utöka samarbete och samverkan mellan turismens aktörer och handeln i Mariestad. En förbättrad samverkan mellan dessa områden stärker såväl Mariestads handel som dess besöksnäring. Handeln genom att fler kunder hittar till butikerna, och besöksnäringen genom att besökare får en positiv upplevelse av stadens handelsliv. Utveckla gestaltningen av våra handelsområden med fokus på att skapa naturliga mötesplatser och inbjudande stråk. Den fysiska miljön har stor betydelse i skapandet av den bästa handelsupplevelsen i Skaraborg, vilket är vad Mariestad ska ge kunden. Samla kommun, fastighetsägare och handlare i organiserat samarbete för att i samverkan utveckla Mariestad som handelsstad. 21

Affärsplanens uppföljning och genomförande DEL 1 - Övergripande analys emqvän_ 22

Affärsplanens uppföljning och genomförande Ansvarig för affärsplanens genomförande är Mariestads kommun, Mariestad Handel, Företagspark Haggården och Lokala Fastighetsägare. Ambitionen är att dessa parter ska finnas representerade i en gemensam organisation med styrelse och handläggarresurser som kan administrera genomförandet och även svarar för att planen följs upp årsvis. Finansiseringen av genomförandet kommer att i olika omfattning åvila de berörda parterna. 23

Del 2 splan

Utbud DEL 2 - splan Butikskartläggning Utbudsstrategi Samverkan i etableringsfrågor emqvän_ 25

Utbud MÅLBILD Mariestad ska vara en komplett handelsstad med ett totalutbud som attraherar kunder inom Mariestads naturliga handelsupptagningsområde. Genom en god mix av basutbud och nischutbud ska också kunder utanför det naturliga upptagningsområdet lockas att handla i Mariestad. STRATEGI Aktivt verka för etableringar av fler starka butiksvarumärken till Mariestad. Genom samverkan med besöksnäring, kultur och andra parter uppmuntra fler fristående och nischade butiker att etablera sig i Mariestad. Mariestads naturliga handelsområde är det geografiska område (omlandet) där Mariestads handel dominerar över andra handelsplatser. Mariestads influensområde är det område där Mariestads handel har en begränsad men viss påverkan på handeln. Influensområdet är avsevärt större än omlandet 26

Utbud Butikskartläggning Mål Få kunskap om det totala butiksutbudet i Mariestad Genomföra en kartläggning av vilka butiker som finns i Mariestad Innefattar: Butiksnamn, kontaktperson, adress, bransch, fristående/kedja, butiksyta samt fastighetsägare Start: 2011 Klart: 2012 Ansvarig: Samverkansgruppen Utbudsstrategi Mål Mariestads handel ska ha en gemensam bild över stadens önskade handelsutbud. Detta för att underlätta för fastighetsägare, kommun samt existerande handlare att arbeta med att attrahera nya handelsetableringar till Mariestad. Utbudsstrategin ska tydligt ta avstamp i omkringliggande handelsplatser (andra städer) och positionera sig mot dessa. Ta fram en utbudsstrategi för Mariestad Innefattar: Beskrivning av konkurrenssituationen från omkringliggande handelsplatser (andra städer). Utifrån denna konkurrenssituation presentera önskade nyetableringar, eventuella hinder för dessa samt deras lokalbehov. Även marknadsföringsstrategi gentemot önskade handelsaktörer ska ingå i utbudsstrategin. Start: 2012 Klart: 2012 Ansvarig: Samverkansgruppen Samverkan i etableringsfrågor Mål Fastighetsägare, kommun och handlare i Mariestad ska ha en gemensam bild av etableringsfrågor i Mariestad samt i möjligaste mån dela information avseende önskade och inkommande etableringar, samt, i förekommande fall, stundande avvecklingar. Skapa en enkel samverkansform för handlare, kommun och fastighetsägare Innefattar: Upprättande av formellt nätverkande eller forum för att utbyta information, idéer och önskemål i etableringsfrågor rörande Mariestads handel. Start: 2011 Klart: 2012 Ansvarig: Mariestad kommun Arbetet ska göras i dialog med: Samverkansgruppen 27

Tillgänglighet DEL 2 - splan Öppettider Parkering Vägar & skyltning Kollektivtrafik Enkelt avhjälpta hinder e-handel Stråkstudie emqvän_ 28

Tillgänglighet MÅLBILD Mariestad ska vara en öppen och tillgänglig handelsplats. STRATEGI Skapa en gemensam bild över de olägenheter som hindrar kunderna från att handla i den omfattning de egentligen skulle önska. 29

Tillgänglighet Öppettider Mål Ingen kund ska tvingas välja en konkurrerande handelsplats på grund av bristande öppettider. Genom gemensamma och kundvänliga öppettider ska totalomsättningen i Mariestad ökas. Genomföra en djupare studier av hur öppettider påverkar kundens val av handelsplats Innefattar: Enkätstudier samt intervjuer för kartlägga potentialen i förändrade öppettider. Finns det kunder som idag tvingas välja andra handelsplatser än Mariestad på grund av öppettider, hur stor omsättningsförlust motsvarar detta? Start: 2011 Klart: 2012 Ansvarig: Samverkansgruppen Marknadsföra gemensamma och kundanpassade öppettider i staden Innefattar: Gemensamma minimiöppettider för butiker i centrum baserade på kunskap om hur öppettiderna styr kundens val av handelsplats. Start: 2012 Klart: 2013 Ansvarig: Samverkansgruppen 30

Tillgänglighet Parkering Mål Kunden ska uppleva att det är enkelt att parkera och att butikerna är lättillgängliga på samtliga handelsområden i Mariestad. Genomföra kompletterande studie av hur kunderna upplever parkeringssituationen i Mariestad Innefattar: Enkätstudier samt intervjuer för att kartlägga betydelsen av parkeringsmöjligheter för centrumhandelns utveckling. Studien ska även ge förslag på var ev. komplettering av parkeringsplatser kan anläggas. Start: 2011 Klart: 2012 Ansvarig: Samverkansgruppen Genomför analys av skyltning av parkeringsplatser vid Mariestads olika handelsplatser Innefattar: Enkätstudier samt intervjuer för att kartlägga parkeringsplatsers synlighet Start: Genomförd Klart: Klar Ansvarig: Projekt Handelsplats Mariestad Genomför gestaltningsförbättrande åtgärder mellan centrum och omkringliggande parkeringsplatser Innefattar: Förbättring av ljussättning, gestaltning och visuell distinkthet på gångstråk mellan centrum och omkringliggande parkeringsplatser Start: Påbörjad Klart: 2015 Ansvarig: Mariestads kommun P 31

Tillgänglighet Vägar & skyltning Mål Kunder som passerar stadens olika entrépunkter (rastplatser, turistanläggningar, hamnar mm) ska få en tydlig bild av Mariestads samlade handels- och restaurangutbud. Mariestads handelsområden ska vara väl skyltade och enkla att ta sig till med bil, cykel och kollektivtrafik. Översyn över Mariestads naturliga entrépunkter Innefattar: Kartläggning av befintliga entrépunkter med informationsskyltar, exempelvis vid turistanläggningar, hamnar, infarter, rastplatser mm. Upprättande av plan över vilka entrépunkter som ska behållas och utvecklas. Start: Påbörjad Klart: 2013 Ansvarig: Mariestads kommun Ta fram nya avtal för skyltning vid informations- och entrépunkter till Mariestad Innefattar: Uppsägning av existerande skyltavtal och framtagning av nytt avtal där Mariestads totalutbud avseende handel och restauranger exponeras. Start: Påbörjad Klart: 2013 Ansvarig: Mariestad kommun, Mariestad Handel Förbättra gestaltning av externhandelsområdet Haggården/Horn Innefattar: Ta fram nya detaljplaner som underlättar och stimulerar utveckling av handelsverksamhet vid haggårdens industriområde, inklusive översiktligt gestaltningsprogram. Start: Påbörjad Klart: 2012 Ansvarig: Mariestad kommun Beslutsnivå: Kommunfullmäktige och planeringsenheten Arbetet ska göras i dialog med: Företagspark Haggården Bestämma namn för området Haggården/ Horn Innefattar: Handelsområdet som idag sträcker sig över bland annat Horn och Haggården bör få ett enhetligt namn som går att använda i extern kommunikation och skyltning. Namnet bör också anspela på områdets huvudsakliga verksamhet vilket är handel. Start: 2011 Klart: 2012 Ansvarig: Mariestad kommun Arbetet ska göras i dialog med: Företagspark haggården och Mariestad Handel 32

Tillgänglighet tvu Kollektivtrafik Mål Kunder inom det naturliga upptagningsområdet ska kunna åka kollektivt till och från Mariestad för att såväl handla som att ta del av restaurang och nöjesutbud. Stor vikt ska läggas vid möjligheten att kunna ta sig tillbaka till omkringliggande orter även efter midnatt under fredags- och lördagskvällar. Översyn av befintliga kollektivrutter med handels och restaurang fokus Innefattar: Kartläggning av busslinjer och avgångstider till och från Mariestad från de omkringliggande tätorterna Lidköping, Götene, Skövde, Töreboda, Gullspång och Hova. Start: 2012 Klart: 2012 Ansvarig: Mariestads kommun i samråd med Samverkansgrupp 33

Tillgänglighet Enkelt avhjälpta hinder Mål Mariestad ska vara en tillgänglig stad för alla människor. Ta fram åtgärdsprogram för enkelt avhjälpta hinder i enlighet med plan- och bygglagen Innefattar: Kartläggning av nuläget för samtliga handelsplatser i Mariestad, framtagande av informationsmaterial till fastighetsägare och handlare samt framtagande av åtgärdsprogram för insatser. Start: Påbörjat Klart: 2012 Ansvarig: Mariestad kommun Arbetet ska göras i dialog med: Fastighetsägare, Mariestad Handel, Företagspark Haggården, Småbarnsföräldraföreningen(!) och Tillgänglighetsforum. 34

Tillgänglighet e-handel Upprätta en idéskiss om hur den lokala handeln kan öka sin lönsamhet genom att vara Mål Fler butiker i Mariestad som erbjuder e-handel för aktiva på e-markanden. att öka omsättningen och stärka företaget. Start: 2012 Klart 2012 Erbjuda innovativa, interaktiva och halvinteraktiva Ansvarig: Mariestad Handel webbaserade tjänster/lösningar. Butikerna i Mariestad ska erbjuda kunderna gratis internetuppkoppling. Använda sociala medier för att stärka och utveckla handel 35

Tillgänglighet Stråkstudie Mål Skapa gynnsammare förutsättningar för utveckling av centrum för såväl fastighetsägare som stadsplanerare genom kategorisering av de olika stråken i centrala Mariestad Kartläggning av befintliga stråk samt planerad utveckling Innefattar: Kartläggning av befintliga kundströmningar i centrala Mariestad oavsett transportmedel. Kartläggning av existerande trafikflöde i stadskärnan samt utredning av alternativa trafikflöden samt påverkan på handeln. Kartläggningen ska vara ett underlag inför revidering av gällande gestaltningsprogram för centrum. Start: 2013 Klart: 2015 Ansvarig: Mariestad kommun Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Arbetet ska göras i dialog med: Fastighetsägare samt Mariestad Handel 36

Atmosfär DEL 2 - splan Utveckling stadskärnan Utbildning för butiker Event emqvän_ 37

Atmosfär MÅLBILD Mariestads handelsområden ska präglas av en atmosfär som inbjuder till spontana möten och social samvaro. STRATEGI Arbeta i linje med Mariestads vision och i handelserbjudandet lyfta fram de områden som pekas ut i visionen; den stolta sjöstaden, centrum för trådgårdens hantverk och design, modellområde för hållbar utveckling och den naturliga mötesplatsen. 38

Atmosfär Utveckling stadskärnan Mål Mariestad centrum ska utvecklas med ett tydligt handelsperspektiv. Ta fram utvecklingsplan för Mariestad centrum Innefattar: Plan för hur stadskärnan ska utvecklas i ett helhetsperspektiv med hänsyn till handel, tjänsteföretag, restauranger, kultur och universitetsoch skolutveckling. Fokus ska läggas på naturliga mötesplatser (ex. torghandel), gestaltning av centrumstråk inklusive torgen, renhållning, gröna inslag och utseende på fasader. Start: 2012 Klart: 2013 Ansvarig: Mariestad kommun Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Arbetet ska göras i dialog med: Fastighetsägare och samverkansgrupp Ta fram utvecklingsplan för handelsområdet Haggården/Horn Innefattar: Nya detaljplaner för området inklusive gestaltningsförslag, kommunikations- och skyltningsstrategi, namnförändring och skyltning. Utredning och förslag på förbättrad trafiklösning för området. Start: påbörjad Klart: 2012 Ansvarig: Mariestad kommun Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Arbetet ska göras i dialog med: Företagspark Haggården Skyltnings och belysningsprogram Innefattar: Riktlinjer för butiksskyltning och fasadbelysning under samtliga tider på dygnet i centrala stråken samt utmed Göteborg- och Stockholmsvägen. Start: 2012 Klart: 2012 Ansvarig: Mariestad Handel Arbetet ska göras i dialog med: Fastighetsägare och samverkansgrupp Kontinuerlig förnyelse av butikskoncept Innefattar: Utveckling och butiks- och köpcentrumskoncept, butiksinredning, skyltning, varuutbud, marknadsföringskoncept, säkerhets- och betalningssystem, upplevelser i butiker mm. Start: 2012 Klart: Löpande Ansvarig: Respektive butik samt i förekommande fall köpcentrumsammanslutning Arbetet ska göras i dialog med: Samverkansgruppen 39

Atmosfär Utbildning för butiker Mål Kundens upplevelse av butikerna i Mariestad ska kännetecknas av stort engagemang, hög kunskap och god service. Förnya och aktualisera befintliga utbildningsplaner för att förse handeln med kvalificerad framtida arbetskraft Innefattar: Översyn av lokalt- och delregionalt utbildningsbehov och hur detta matchas mot befintligt utbildningsutbud inom handelsbranschen. Start: 2012 Klart: 2012 Ansvarig: Mariestad Kommun Arbetet ska göras i dialog med: Samverkansgruppen och branschrådet i Skaraborg Utbildningsprogram för handlare och butiker i Mariestad Innefattar: Utbildningsinsatser för att inspirera och öka kunskapen om kundernas förväntan och betydelsen av god service. Även praktiska utbildningar med skyltning, butiksaktiviteter och marknadsföring ska erbjudas. Start: 2012 Klart: Löpande Ansvarig: Mariestad Handel och Företagspark Haggården Arbetet ska göras i dialog med: Samverkansgruppen 40

Atmosfär Event Mål Attrahera fler kunder till Mariestads handelsplatser samt förmedla känslan av att Mariestad är en aktiv handelsplats. Respektive handelsområde utarbetar årliga planer för aktiviteter och event samt bjuder in till dialog kring gemensamma aktiviteter Innefattar: Årlig planering av respektive handelsområdes aktiviteter samt dialog kring dess i syfte att medvetet planera såväl gemensamma som enskilda event och aktiviteter. Start: 2012 Klart: 2012 och framåt Ansvarig: Samverkansgruppen Arbetet ska göras i dialog med: Företagspark haggården, Mariestad Handel och föreningslivet i Mariestad Plan för samverkan med föreningslivet samt nöjes- och kulturinrättningar i Mariestad Innefattar: Skapa samverkan med befintligt nöjes- och kulturutbud för att med små medel skapa Mariestadsunika aktiviteter kopplade till sjöstaden, stadens gallerier, biograf teater mm. Även samverkan med föreningsliv och skola ska innefattas i planen. Start: 2012 Klart: 2012 och framåt Ansvarig: Samverkansgruppen Arbetet ska göras i dialog med: Företagspark haggården, Mariestad Handel, föreningslivet i Mariestad samt Mariestads kommun. 41

Inflöde av turism DEL 2 - splan Utnyttja turistisk tillväxt i Mariestad Sjöstaden emqvän_ 42

Inflöde av turism MÅLBILD Handla, äta och umgås ska vara självklara aktiviteter för besökare till Mariestad. Kvaliteten på dessa upplevelser ska vara av sådan kvalitet att de bidrar till att stärka turismen. STRATEGI Utveckla samarbeten mellan handeln och turismens aktörer för att i ökad grad samordna såväl evenemang som marknadsföringsaktiviteter. 43

Inflöde av turism Utnyttja turistisk tillväxt i Mariestad Mål Attrahera fler besökare att handla mer i Mariestad samt genom att leverera en köpupplevelse i toppklass locka besökare att återvända. Ta fram en plan för marknadsföring av Mariestads handel mot turistiska besöksmål såväl inom som utanför centralorten Innefattar: Kartläggning över de olika besöksmålen i närområdet samt en plan för marknadsföring av Mariestads handel vid dessa platser. Även kartläggning av transportmöjligheter till och från respektive plats. Start: 2012 Klart: 2013 Ansvarig: Samverkansgruppen Arbetet ska göras i dialog med: Mariestad kommun Öka förekomsten av s.k. cross-selling mellan butiker och andra aktörer inom turism och handel Innefattar: Ta fram en plan för marknadsföring och försäljning av branschkollegors produkter och tjänster i syfte att förlänga den tid den enskilda besökaren tillbringar i området och på så vis öka handelns totala omsättning. Start: 2012 Klart: 2014 Ansvarig: Samverkansgruppen Arbetet ska göras i dialog med: Mariestad kommun 44

Inflöde av turism Sjöstaden Mål Det ska klart synas i butikernas utbud att Mariestad är en sjöstad invid norra Europas största insjö. Utarbeta ett idéprogram om vad butikerna kan komplettera sitt utbud och sin kunskap med får att bli en sjöstadsbutik Start: 2012 Klart: 2012 Ansvarig: Mariestad Handel 45

Kundernas inställning DEL 2 - splan Varumärkesplattform Mariestad Nöjd Kund Index Marknadsundersökningar för handelsstaden Mariestad Gemensam marknadsföring av Handeln i Mariestad emqvän_ 46

Kundernas inställning MÅLBILD Mariestads handelsområden ska vara förstahandsvalet för kunder inom det närmsta upptagningsområdet. Långväga kunder söker sig till Mariestad för att ta del av nischat utbud, hög kunskap och god service. STRATEGI Stadens totala handelsutbud ska medvetandegöras för befintliga och potentiella kunder i närområdet. Alla besök i något av Mariestads handelsområde ska kännetecknas av en positiv och bra köpupplevelse. 47

Kundernas inställning Varumärkesplattform Mariestad Mål Varumärket Mariestad ska associeras med handel Revidering av befintlig varumärkesplattform görs med tydligt handelsperspektiv Innefattar: Analys och beskrivning av strategi för att stärka varumärket Mariestad ur ett handelsperspektiv omfattande, handel, hotell, restaurang och övrig besöksnäring ska ingå i Mariestads kommuns reviderade varumärksplattform. Start: 2013 Klart: 2015 Ansvarig: Mariestad kommun Arbetet ska göras i dialog med: Samverkansgruppen. Nöjd Kund Index Mål Över tid kunna följa, och bekräfta, en positiv utveckling avseende kundernas handelsupplevelse. Ta fram utvärderingsverktyg för NKI (nöjd kund index) avseende köpupplevelse i Mariestad Innefattar: Framtagande av utvärderingsverktyg samt plan för hur och när utvärderingar löpande ska genomföras och hur resultatet av dessa ska kommuniceras. Start: 2012 Klart: årligen Ansvarig: Mariestad Handel Arbetet ska göras i dialog med: Företagspark Haggården och Mariestad kommun Marknadsundersökningar för handelsstaden Mariestad Mål Skapa en gemensam bild över hur handelsstaden Mariestad uppfattas utifrån Genomför en extern analys av Mariestad som handelsstad ur ett helhetsperspektiv Innefattar: Kartläggning av vissa strukturella förutsättningar, kommunikationen av handelsstaden, varumärket, gestaltning, pareringssituationen, samverkan med turism etc. Start: 2011 Klart: Genomförd Ansvarig: Handelsplats Mariestad Arbetet ska göras i dialog med: Mariestads kommun, Mariestad Handel samt fastighetsägare Undersök och kartlägg kundernas uppfattning av handelsstaden Mariestad Innefattar: Kundernas uppfattning om butiksutbud, kundbemötande, öppettider, huvudsakligt färdmedel, alternativval av handelsplats mm. Start: 2009 Klart: Genomförd, ny kompletterande undersökning ska utföras under 2012 Ansvarig: Handelsplats Mariestad, Samverkansgruppen 48

Kundernas inställning Gemensam marknadsföring av Handeln i Mariestad Mål Mariestads totala handelsutbud ska minst 2 gånger per år marknadsföras gemensamt mot såväl de egna kommuninvånarna som invånare i grannkommunerna. Mariestads totala handelsutbud ska presenteras med öppettider på internet. Ta fram en marknadsföringsplan med finansieringsmodell för handelsstaden Mariestad Innefattar: Mål och strategier, marknadsföringsbudskap, marknadsföringskanaler samt modell över hur den gemensamma marknadsföringen ska finansieras. Start: 2012 Klart: 2012 Ansvarig: Samverkansgruppen Bygga en handelsportal där hela Mariestads handel presenteras Innefattar: Information om butikerna och branschtillhörighet, väganvisning till Mariestads olika handelsområden (inklusive gång- och cykelleder), parkeringsanvisningar och kollektivtrafikinformation. Start: 2012 Klart: 2012 Ansvarig: Samverkansgruppen ª $ i v 49

Organisation & samverkan DEL 2 - splan Bildande av övergripande samverkansorganisation Samverkansgruppen emqvän_ 50

Organisation & samverkan MÅLBILD Mariestad ska ha ett starkt och väl utvecklat samarbete i handelsutvecklingsfrågor mellan handlare, fastighetsägare och kommun. STRATEGI Skapa en livskraftig samverkansorganisation med tillräckliga ekonomiska resurser för att driva handelsutvecklingsfrågor i Mariestad. 51

Organisation & samverkan Bildande av övergripande samverkansorganisation Samverkansgruppen Mål Säkerställa en organisation som över tid kan arbeta med strategisk utveckling av Mariestads handel och genomförande av utvecklingsplanen. Förslag på organisationsform och finansiering Innefattar: Förslag på gemensam organisation för fastighetsägare, handlare och kommun där handelns utvecklingsfrågor kan drivas samt finansiering av denna samverkan. Start: 2011 Klart: 2012 Ansvarig: Mariestad Handel (via Handelsplats Mariestad) Arbetet ska göras i dialog med: Företagspark Haggården, Mariestad kommun samt enskilda fastighetsägare av kommersiella fastigheter i Mariestad. ' 52

Hållbar tillväxt DEL 2 - splan Biosfärsområde emqvän_ 53

Hållbar tillväxt Biosfärsområde Mariestad tillhör Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle, ett internationellt modellområde för hållbar utveckling. Biosfärsområdet antas på sikt bidra till en ökad besöksnäring bestående av medvetna konsumenter med förväntningar på att handeln i området präglas av ett hållbarhetstänkande i linje med det internationella modellområdet. Mål Alla handlare ska ha stor kännedom om vad Biosfärsområdet är för någonting och vad det står för. Handeln ska i delar kunna uppvisa exempel på vad Hållbar handel innebär. Strategi Anordna informationstillfällen/kurser om Biosfärsområdet med kreativa avsnitt om hur handeln kan utformas och medverka till att Handelsplats Mariestad attraherar medvetna konsumenter och presenterar ett utbud som omsluts av biosfärstanken. Start: 2012 Klart: 2013 Ansvarig: Samverkansgruppen i samarbete med Biosfärkontoret 54

I samarbete med och samfinansierat av: