Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande
Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik ansvara för samhällsplaneringen (och därmed även för förutsättningarna för bostadsbyggnation) säkerställa bostadsförsörjningen enligt SOL Kommunerna får ge stöd till enskilda hushåll, till den egna bostadsverksamheten samt till privata företag (om det finns särskilda skäl)
Vad krävs i kommunerna För att kommunerna ska kunna ta ansvar krävs: ett väl fungerande samarbete lokalt en tydlig väl förankrad inriktning att kommunerna är proaktiva och använder sina bostadspolitiska verktyg!
Bostäder för alla
Bostäder för alla och jobb och skola och vård och bussar och uppkoppling och avkoppling och vatten och lekplatser och trygg och trivsam och jämställd och cykelbanor och tjänster och ekotjänster och men hur?
Bostadspolitiska verktyg lokalt Fysisk planering Bostadsplanering Markpolitik De kommunala bostadsföretagen Åtgärder för att underlätta finansieringen Åtgärder för att minska produktionskostnaderna Bostadsinformation och förmedling
Komplexitet i planeringen Planering av den fysiska miljön ska vara genomförbar ur många aspekter: ekonomiskt (även drift och underhåll) socialt ekologiskt tekniskt och det måste finnas tillgängliga resurser som kan göra jobbet.
Tre skrifter med goda exempel och några råd
Tre skrifter - exempel från Halmstad samhällsbyggnadsmodell från idé till avslut följer bostadsförsörjningsprogrammet prioritering av uppdragen förvaltningsövergripande arbete i planärenden samordningsgrupp behandlar ärenden före politiska beslut
Tre skrifter - exempel från Krokom lyssnar på hur och var folk vill bo prioritering av kvalitativ skola och förskola förvärvar mark i olika lägen för att kunna byta mot attraktiva bostadslägen serviceplan för att tillgodose och främja kommunal och kommersiell service på landsbygden
Tre skrifter - exempel från Vetlanda tagit rollen som fastighetsutvecklare för att kunna förverkliga en ny stationsbyggnad mycket central, privatägd mark: kommunen och byggherrarna har utvecklat ett gott samarbete
Tre skrifter - exempel från Uppsala detaljplaner som möjliggör flexibilitet vid utbyggnad styr genom markanvisningar och bygglovsprocessen detaljplaner ofta över större områden med flera markanvisningar (vanligen 40-150 lägenheter) ny arbetsmetod: från 7 till 45 aktiva byggherrar på fem år
Tre skrifter - exempel från Västerås tidigt: riktlinjer för bostadsförsörjningen arbetat nära ihop med byggherrar för ömsesidig förståelse i bostadsbyggnadsprocessen en väg in i kommunen för aktörer prioriterar ökat bostadsbyggande och manifesterar det genom en handlingsplan ger ansvariga mandat och resurser för sitt arbete.
Checklista markanvisningar Kommunen ska ha antagit riktlinjer för markanvisningar. bestäm tidpunkt när markanvisning kan lämnas och vilka krav som då ställs se över om markanvisningar kan ges i både attraktiva och mindre attraktiva områden i samma paket ange när bindande avtal om marköverlåtelse tecknas ange tid när byggherren senast ska lämna in bygglov, för byggstart och/eller färdigställande använd återtagande av markanvisning eller vite om villkor inte uppfylls (våga använd dem) bestäm tidigt i processen vilka frågor som ska regleras var; i markanvisningen eller detaljplanen
Plan- och bygglagen (PBL) 1 jan. 2016 I planbeskrivningen till detaljplanen ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal.
Exploateringsavtal i PBL Används när kommunen inte är markägare. Kommunen har rätt att i exploateringsavtal ta ut relevanta och nödvändiga kostnader för anläggning av allmän platsmark (gator, parker m.m.) och för utbyggnad av vatten och avlopp. Kostnaderna ska stå i rimligt förhållande till byggherrens/fastighetsägarens nytta av planen. Kommunen ska då ha antagit riktlinjer för exploateringsavtal.
Rätt nivå Flexibla detaljplaner öppnar för olika lösningar gällande användning och bebyggelseutformning. men Tänk då på tydligheten i redovisningarna och att det finns begränsningar när det gäller både trafik- och industribuller.
4 kap. 32 PBL En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid. Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen. Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte.
Framgångsfaktorer Tänk efter före Våga tänka och testa nytt Samarbeta kommuner emellan, samverka med externa aktörer och lyssna på olika grupper Våga ha fortsatt höga kvalitetsambitioner (bedriv en aktiv markpolitik och ägarstyrning, utnyttja plansystemet) Ha en effektiv process internt, eftersträva enighet och tydlighet och erbjud en väg in i kommunen
Framgångsfaktorer Starta plan- och genomförandeprocessen med att säkerställa att alla berörda förstår vilka frågor som måste belysas. Tänk långsiktigt och utgå från ett samhällsekonomiskt perspektiv. Identifiera hur strategiska markförvärv för olika behov blir mest effektivt i just er kommun. Arbeta med genomförandefrågor så tidigt som möjligt i den fysiska planeringen, helst redan i arbeten med ÖP och FÖP. Våga testa nya metoder och tillvägagångssätt.
Framgångsfaktorer Definiera alla som kan tänkas bli berörda eller vilja medverka. Arbeta med tidig förankring: samverka och för dialog om tydliga, specifika målbilder med alla inblandade aktörer. Var tydlig i riktlinjer och policys för kommunala markanvisningar. Säkerställ att kommunen har ett och samma ansikte utåt Bra om politiker och tjänstemän gemensamt träffar externa aktörer.
ett ansikte utåt politiker tjänstemän vad vision mål syfte vad/hur förslag samordning genomförande ömsesidigt förtroende
Snabbare process Med en aktiv byggherre kan man minska tidsåtgång i plan- och byggprocessen genom parallella processer, till exempel: Fastighetsbildning kan inledas redan under detaljplanearbetet. Bygglov kan ges under planprocessen med villkor att detaljplanen vunnit laga kraft. Oro för upphävande? Under 2015 har länsstyrelsen helt eller delvis upphävt 29 detaljplaner. Det motsvarar knappt 2 procent av det totala antalet antagna detaljplaner och 8 procent av de överklagade detaljplanerna 2015. Boverket PBL Kunskapsbanken