1
2
3
En anledning till människans framgång som varelse är förmågan att samarbeta tillsammans är vi starkare Tillsammans skapar vi samhällen och kulturer civilisationen I yrkeslivet är vi många gånger beroende av varandra Vi är beroende av varandra och med samhället förenade med varandra 4
Kan man egentligen vara helt oberoende från andra och samhället? Vi befinner oss alltid ett socialt sammanhang No man is an island, som poeten John Donne en gång skrev. Vi är medlemmar av mängder av grupper. Vi formar vår identitet utifrån andra. Vi fattar beslut utifrån andra. Till och med eremiten Bertil Enstörings beslut att vara ensam står i relation till andra. Att vara själv är en sak men hur oberoende kan en människa egentligen vara? 5
Vad händer med människan vid isolering då vi inte har möjlighet att kommunicera. 1954 undersökte de kanadensiska forskarna Bexton, Heron och Scott vad som händer vid total isolering. Runt 20 manliga studenter deltog. De blev inlåsta i en cell där det inte fanns mer än en bekväm säng. Försökspersonerna avskärmades från synintryck, ljudintryck samt skydd för händer och armar för att dämpa beröringsintryck. Till början sov personerna mycket. Sedan nådde de en fas av uttråkning. Försökspersonerna försökte skapa omväxling. De pratade med sig själva och visslade. Sedan kom en fas av irritation och spändhet. Sist uppstod en fast där deltagarna började hallucinera. Experimentet avbröts efter två till tre dagar. 6
Det är lätt att förstå att fängelse och isolering används som straff. 6
Vad är en grupp enligt bilderna? Social grupp eller icke social grupp. Ömsesidigt beroende skiljer dessa grupper från varandra. En grupps kritiska element enligt Kurt Lewin det ska finnas ett beroende av varandra hos medlemmarna. Forsyth definierar gruppen som två eller flera individer, beroende av varandra, som har inverkan på varandra genom social interaktion. Hur skulle människorna i första bilden kunna bli en social grupp? (Naturkatastrof, yttre hot) 7
Konkurrens brukar utmålas som motsatsen till samarbete. Stensaasen & Sletta listar fem negativa följder av konkurrens: 1. Konkurrens leder till misstänksamhet vilket gör att man inte kommunicerar öppet och ärligt med varandra. Kanske ger konkurrenter till och med vilseledande information till varandra. Konkurrens kan leda till bristande kommunikation. SvD intervjuar studenter på juristprogrammet som vittnar om konkurrens: - Böcker kan försvinna inför tentorna och sidor kan vara utrivna. Man vägrar dela med sig av anteckningar eller hjälpa varandra. 2. Överdriven konkurrens kan leda till fientlighet mellan parter. 3. Konkurrens kan leda till att de som behöver stöd blir åsidosatta och känner sig värdelösa. 4. Lågpresterande elever i skolan kan få svårt att hävda sig i konkurrens. 5. Högpresterande elever kan minska sin insats eftersom de får uppfattningen om sig själva som bäst. 8
Grupparbete är inget nytt och det finns gott om forskning om effekten med arbetsformen. Forskarna Johnson & Johnson gjorde 1989 en metastudie som sammanfattade resultatet av forskning gjord på området de senaste hundra åren. Sammantaget visade 375 studier att arbete tillsammans för att nå ett gemensamt mål skapar i högre grad måluppfyllelse och högre effektivitet. En grundtanke med att arbeta i grupp är att gruppen i sig ska kunna skapa något tillsammans. En utgångspunkt blir Kurt Lewins citat : The whole is greater than the sum of all parts. 9
10
Alla som grupparbetat har säkert även mindre positiva erfarenheter, vilket också forskningen visar. Hur undviker man att detta sker? Hur skapar man då harmoni i kaoset? Hur skapar man bra förutsättningar för lärande i grupp? Vi ska titta på en teori. Social interdependence theory 11
12
Hur får man en grupp att arbeta tillsammans? Social interdependence theory handlar om att strukturera en grupp för att få den högpresterande som en grupp. Samarbete är nyckeln för framgång. Konkurrens enligt Johnson & Johnson är direkt skadligt för en grupps arbete. För att strukturera en hög presterande grupp menar Johnson & Johnson att fem grundbultar måste beaktas. 13
Positive interdependence råder när en individ har uppfattningen av att hen endast kan nå sitt mål när den andra individen/individerna som hen är sammanlänkad med också når sitt mål. På så sätt motiveras individen att uppmuntra sina samarbetspartners att också nå sina mål. Den negativa formen har motsatta förhållanden, en individ upplever att hen endast kan uppnå sitt mål om dess konkurrenter misslyckas nå sina mål. Bygger på Kurt Lewin och Morton Deutsch forskning om gemensamma mål. Johnson & Johnson beskriver positive interdependence som hjärtat i att samarbeta. Konkurrens enligt Johnson & Johnson är direkt skadligt för en grupps arbete. Samarbete är nyckeln för framgång. Positive interdependence, kan beskrivas som känslan av att sink or swim together. Detta kan struktureras på olika sätt, - genom ett gemensamt mål, - Gemensam belöning, om hela gruppen lyckas får alla en belöning - Att ha en roll i gruppen. Egen reflektion att det handlar om att vara behövd. - genom gemensamma medel för att nå målet 14
Det är viktigt att varje person i gruppen hålls ansvarig för sitt bidrag till gruppen. Detta uppnås genom att alla gruppmedlemmar är beroende av varandras resultat. Gruppens deltagare måste veta vem som behöver mer hjälp för att gruppen ska nå framgång. Det måste också klargöras att det inte går att lifta sig igenom arbetet. Att se till att varje elev tar ansvar för sin del av arbetet kan läraren: - Ge individuella test - Att slumpmässigt välja en elev som får representera hela gruppen - Att varje elev i gruppen måste återge inför en klasskamrat vad han/hon lärt sig i arbetet 15
Promotive interaction handlar om de sätt som gruppen kan uppmuntra och underlätta för varandra i sitt arbete. Det kan handla om att assistera varandra, utbyta material och information, ge varandra återkoppling, utmana varandras slutsatser och resonemang, få varandra att arbeta vidare mot gruppens mål, influera varandra och även att agerandet inom gruppen är tillitsfullt. Det handlar om interaktion ansikte mot ansikte. Att diskutera, förklara att uppmuntra, dela med sig av sin kunskap och att delta är viktigt. Detta skapar ett personligt engagemang gentemot varandra och sitt gemensamma mål. Det är viktigt att få alla att delta i samtal och diskussionerna. Tysta elever bidrar inte till eget eller andras lärande. På så sätt bli gruppens storlek av betydelse. Johnson & Johnson rekommenderar 2-4 i varje grupp. 16
Att arbeta i grupp kräver sociala färdigheter. Att placera elever i en grupp och be dem samarbeta garanterar inte att de gör det. Deltagarna i gruppen måste lära sig att leda, fatta beslut, bygga tillit, kommunicera, hantera konflikter. Allt detta tränas genom att arbeta i grupp. Forskaren Robyn Gillies visade exempelvis i en klassisk studie att mycket goda effekter på att arbeta i grupp kan ges genom en relativt kort utbildningsinsats. Utifrån detta kan det vara en god idé innan man grupparbetar att prata igenom hur man vill ha det. Gruppkontrakt är ett verktyg som kan hjälpa till med detta. 17
Group processing. Det handlar om att kunna reflektera över vad som sker i gruppen och synliggöra gruppens process. Vilka handlingar är till hjälp, vilka beslut leder till förändring. Handlar om att utvärdera, diskutera och reflektera över hur väl gruppen når sitt mål. Att prata om hur man arbetar effektivt Att prata om vilka handlingar som gruppens medlemma gör som är hjälpande eller stjälpande Att prata om vilka beteenden som måste förändras eller vilja som är positiva och gärna får fortsätta Att prata om dessa saker kan förstärka gruppens effektivitet, menar Johnson & Johnson 18
Som grupp sitter man ju i samma båt och hur gör man då för att ro åt samma håll. Hur ska Bengt Ingvars göra? För att tillämpa social interdependence theory: 1. Ömsesidigt beroende Gemensamt mål (bli ett bra dansband, spelningar och dansbandsveckan i Malung) Gemensam belöning i form av gage och beröm Alla har en roll och är behövd 2. Individuellt ansvarstagande Alla i Bengt Ingvars måste ta ansvar att lära sig låtarna, öva, dyka upp på rep och spelningar 3. Stödjande interaktion Att underlätta och uppmuntra varandra. Byta material och information. Dela med sig av noter. Ge varandra återkoppling. Att man får veta vad som är bra och inte bra. Interaktion ansikte mot ansikte fika är viktigt. 4. Sociala färdigheter 19
Att vara duktiga på att fatta beslut Skapa tillit till varandra Kommunicera och hantera konflikter Allt detta kan behöva tränas! 5. Gruppens processer Viktigt att kunna reflektera kring gruppens processer. Reflektion kring hur målet uppnås eller inte. 19
Finns många teorier om gruppens utveckling men många av dem beskriver ett liknande flöde. Vi ska titta på tre av dessa teorier. 20
21
22
23
Medlemmarna söker tillhörighet. Fogar sig i planerna. Ofta får ledaren eller en stark medlem utrymme att bestämma. Kommunikationen kan upptas av sådant som inte rör arbetet. Konflikter sällsynta. Konformiteten är stark. 24
Frigörelse från ledaren. Medlemmar strider sinsemellan om gruppens mål och procedurer. Konflikter blir en naturlig del av stadiet. Dessa gällande värderingar, mål och uppgifter. En del fastnar i konflikter mellan medlemmar och rör sig inte vidare från stadiet. Andra viker tillbaka och gör sig åter beroende av ledaren. Forskning visar att konflikter är viktiga för att göra grupper effektiva och produktiva. När konflikter blir personliga påverkar det dock tilliten och tryggheten i gruppen. Ett råd är att hålla fokus på arbetsuppgifterna. Genom att lösa konflikterna kan gruppen röra sig vidare. 25
Tillit, engagemang och viljan att samarbeta uppstår. Det råder konsensus om mål. Kommunikationen är öppen och riktad mot uppgiften. Förhandlingarna om roller, organisation och procedurer är mognare. Ledarens roll blir mindre styrande och mer konsultativ. 26
Gruppen är ett högpresterande team med fokus på målet. Öppen kommunikation där alla gör sin röst hörd. Använder metoder i beslutsfattandet som gör alla delaktiga. Inte alla grupper når hit. 27
Omständigheter kan göra att grupper pendlar. Exempelvis byte av medlemmar, yttre krav eller ledarskapsbyte kan påverka gruppens arbete. Hör personalomsättning, omfördelning av uppgifter och nya chefer på högre nivå skapar ofta regression. Kultur och strukturer måste ombildas. Kunskap om gruppers utveckling visar sig hjälpa grupper att hantera olika stadium bättre. Insikt att faserna tillhör det normala. För att bli ett högpresterande team krävs tålamod. Minst ett halvår krävs för en grupp ska bli toppresterande. 2-3 månaden: stadium 1-2 4-5 månaden: stadium 3 7-8 månaden: stadium 4 Detta om grupper inte kör fast. 28
Det finns gott om oskrivna regler om hur vi ska uppföra oss mot varandra för att vara artiga, om vad som är rätt och fel, hur vi ska klä oss hur vi ska uppföra oss efter rådande kultur. Det står inte i lagboken att du ska hälsa när du möter någon du känner. Det står inte heller att det är fel att vara otrogen i ett förhållande och det är inte heller förbjudet att gå omkring med byxor på huvudet. Men vi vet ändå att dessa saker går emot det man förväntas göra. Dessa uttalade och outtalade regler och bestämmelser kallas för normer. Till skillnad från lagar är de inte inskrivna i lagboken. Normerna finns och lever kvar för att vi socialt efterföljer dem och vet att de gäller. Dessa normer har blivit strukturer, regler som vi rättar oss efter då de är en produkt av en sorts gemensamt bestämmande. Det kan vara svårt att se men vi har faktiskt skapat de sociala normerna gemensamt i samhället. Genom socialisation internaliseras normer in i oss. Genom normer förenas vi med samhället. Normer är alltså regler för hur medlemmar i en grupp, nation eller annan social samhörighet förväntas tänka eller handla eller vilka egenskaper de ska ha för att passa in i samhället. Det är normerna som talar om vad som är rätt och fel. Det finns normer som gäller i stort och för hela riken, men det finns också normer som kan vara avgränsade till grupper, arbetsplatser eller en skola. Säkert har du i din familj eller på din skola regler som gäller just där. 29
Normen bygger på och uppstår genom den rådande kulturens värderingar och därför blir det precis som med kulturer svårt att sätta tydliga gränser för var normerna gäller och inte. Exempelvis kan det i den ena familjen vara en norm att alltid äta maten vid middagsbordet och aldrig framför tv:n medan i andra familjer kanske fredagsmiddagen alltid äts framför tv:n. Säkert skiljer det sig mellan skolor också huruvida du får ha mössa på dig i skolmatsalen. Detta är ytterligare ett exempel på hur normer skiljer sig mellan platser och sammanhang. Normer leder till gruppkänsla, det vill säga ökad kohesion. Därför är normer viktiga på gott och ont kan sägas. 29
Formell/informell norm Sanktion följd av beteende. Kan vara både positiv och negativ. Normer och sanktioner utövar en social kontroll på oss och vårt beteende. Social kontroll betecknar processer och mekanismer som reglerar individers och gruppers beteende så att de handlar i enlighet med samhällets eller den socialagruppens regler, normer och värderingar. (Wikipedia) 30
En av de viktigaste faktorerna att göra sig medveten om i gruppsammanhang är vikten av kohesion i en grupp som också kan vara användbart för att skapa positive interdependence Kohesion banden mellan medlemmar i gruppen, solidaritet, känslorna gentemot varandra. Graden av kohesion kan variera från grupp till grupp. Visar sig exempelvis genom upplevelsen av vi-känsla. Gruppens medlemmar gillar gruppen och varandra. En grupp med hög kohesion presterar bättre än de med mindre kohesion. Uppgiften är grundläggande för gruppen ska ha ett gemensamt mål. Beroende av varandra är viktigt. Interaktion är viktigt gruppen gör saker tillsammans. Ofta handlar interaktionen om gruppens uppgift. Struktur i form av roller och normer. Roller handlar om att medlemmarna i gruppen riktar förväntningar på beteende på medlemmar i gruppen. På så sätt uppstår en roll. Om beteendet inte följs korrigeras beteendet med sanktioner. 31
Normer är reglerna i gruppen för hur man gör och inte gör. Värderingar. Normer kan fungera harmoniserande. 31
För hög grad av kohesion i gruppen leder till konformitet i tänkandet. Konformitet handlar om att hålla sig till rådande normer. Konsekvensen blir ett likriktat tänkande. Finns fler aspekter där gruppens inverkan är stark. Exempelvis grupptryck. Konformitet är ett annat begrepps om visar i hur medlemmarna i grupper skapar liksidigt tänkande. Sociologier som Durkheim har också visat hur strukturer inverkar på individen. Hur ett kollektiv exempelvis kan förklara självmordsstatistik. 32
1950 gjorde psykologen Solomon Asch ett experiment för att undersöka konformitet. Människor i grupp fick studera linjer. En standard linje och en tre jämförelser där en var lika lång. Försöket utfördes i grupp där alla deltagarna utom en var del i experimentet. Alla andra svarade med flit fel på frågan om vilka linjer som var lika långa. Det visade sig att en tredjedel av försökspersonerna svarade med flit fel och en tredjedel började tvivla på sina svar. 33
Group think uppstår vid för hög grad av konformitet. Olikheter i gruppen är viktiga för att beslut och perspektiv värderas och ifrågasätt. Exempelvis hur Hitler kunde styra. Hur sektledare kunna driva igenom kollektiva självmord. Ett annat exempel är sagan om kejsarens nya kläder. Vad säger oss då exemplen. Jo, att förvisso krävs en viss konformitet för att nå en vikänsla men samtidigt blir den skadlig och ogynnsam i för hög grad. 34
Den som inte följer konformiteten blir en avvikare. Ibland ter sig denna avvikelse som en protest, som motkonformitet. Inom sociologin blir också den som inte följer normer intressant, den så kallade avvikaren. Vad händer alltså när vi inte gör som alla andra? Som vi tidigare sett har vi både formella och informella normer i samhället. En avvikare bryter mot dessa och vägrar följa spelreglerna som gemensamt satts upp. Att bryta en norm kan vara att inte hälsa, rapa efter maten, svära i kyrkan eller gå med byxorna på huvudet. En avvikare kan man också vara på grund av ett visst stigma, något som utmärker avvikaren, exempelvis ett handikapp eller sjukdom. 35
Inkludering betyder att bli accepterad i en grupp och få tillträde. Stensaasen & Sletta lyfter fram två vägar till exludering: Utagerande beteende och tysthet/blyghet. Prosocialt beteende inkluderar. Samarbetsvilja, vänlighet och hjälpsamhet. Humor visar forskning kan bidra till vänskap och inkludering. Vad har ni för erfarenheter? Själv tror jag att det är viktigt med medvetenhet kring sociala processer. Man måste kunna se det för att kunna lösa det. Jag tror också Johnson & Johnsons teori innehåller delar som är viktiga att beakta. Ömsesidigt beroende är viktigt. Själva syftet med denna föreläsning är just att göra er medvetna om grupprocesser och för att kunna medvetet styra dem. 36
37