Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering

Relevanta dokument
Överenskommelse avseende habilitering

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

Habilitering och rehabilitering

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan

Samverkansrutin för landsting och kommun

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

En policy och modell för samverkan och samordning av insatser

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Samverkansöverenskommelse. mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med. Psykisk funktionsnedsättning

Checklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Uppdrag för sjuksköterska i Leanlinks Hälso- och sjukvårdsorganisation

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan, SIP

Överenskommelse mellan Stockholms läns land s- ting och Stockholms stad om hälso- och sjukvårdsansvar

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Riktlinje för bedömning av egenvård

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Hemsjukvård 2015 inriktning

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Samordnad individuell plan

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

SIP Samordnad Individuell Plan

Datum Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

1(11) Egenvård. Styrdokument

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Samverkansöverenskommelse med Landstinget i Kalmar län om personer med psykisk funktionsnedsättning

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116

Handlingsplan 18 år och äldre

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Giltig från Reviderad: Riktlinje Samordnad va rdplanering vid utskrivning fra n sluten ha lso- och sjukva rd

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Lagstiftning kring samverkan

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Psykisk funktionsnedsättning

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

psykisk funktionsnedsättning

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Samordnad individuell plan (SIP)

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Transkript:

Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering 2015-02-05

Bakgrund Komplement till Avtal mellan Landsting och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende Region Jönköpings län ansvarar för specialiserade habiliteringsinsatser och kommunerna för basala habiliteringsinsatser, oavsett ålder och boendeform, jämfört med idag ansvar utifrån boendeform Överenskommelsen daterad start 2014-01-01, chefsgrupper arbetat med att organisera och beräknad faktisk start 2015-02-01 2015-02-05

Syfte Att personer tillhörande målgruppen ska få bästa möjliga stöd utifrån de resurser som kommunerna och habiliteringscentrum förfogar över och som regleras i gällande lagstiftning. Att genom samverkande insatser skapa förutsättningar för individen att utveckla sina förmågor och leva ett aktivt liv utifrån sina egna val. 2015-02-05

Målgrupp Personer med varaktiga funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, rörelsehinder och vissa med autismspektrumstörning. Funktionsnedsättningen ska vara medfödd eller tidigt förvärvad.

2015-02-05 Skillnad mellan rehabilitering och habilitering Rehabilitering Habilitering Förvärvad funktionsnedsättning Medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning Återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktionsförmåga Utveckla och bibehålla bästa möjliga funktionsförmåga

Begrepp Habiliteringsprocessen Nuläge/kartläggning, analys/förklaring, målformulering, metod/genomförande, uppföljning/utvärdering Habilitering i vardagen (bashabilitering) Vardagsnära nätverk hemmiljö, kommunal funktionshinderomsorg och/eller socialtjänst, förskola/skola Specialisthabilitering Insatser från habiliteringscentrum 2015-02-05

Ansvarsfördelning Omöjligt att på gruppnivå definiera bas- eller specialisthabilitering. Samverkan krävs i varje enskilt fall för att definiera vilka insatser som ska ges av kommunen respektive habiliteringscentrum. Olika kombinationer av ansvarsfördelning kan förekomma. Vem som ansvarar klargörs i en samordnad individuell planering (SIP).

Ansvarsfördelning Kommunen habilitering i vardagen som utförs av personal i all kommunal verksamhet kommunens legitimerade personal stödjer och är delaktiga i kommunens ansvar för habilitering i vardagen verksamhetsstöd, utbildnings- och fortbildningsinsatser Habiliteringscentrum tvärprofessionella specialisthabiliteringsinsatser oberoende av boendeform och sysselsättning. Insatserna kan vara av utredande eller behandlande karaktär kunskapsöverföring till kommunens personal

2015-02-05 Ansvarsfördelning Kommunen förmedla kontakt med habiliteringscentrum uppmärksamma behov, initiera och delta i samordnad planering tillsammans med landstinget planera och genomföra utbildningsinsatser Habiliteringscentrum uppmärksamma behov initiera och delta i samordnad planering tillsammans med kommunen planera och genomföra utbildningsinsatser

Samverkansprocessen Enskild person i behov av habilitering Vårdnadshavare Godman/Förvaltare Annan företrädare Kommunen Habilitering i vardagen Habiliteringsmöte Planering med enskild person i centrum Habiliterings -centrum Specialisthabilitering Samtycke!

Samverkansprocessen Utifrån överenskommelsen mellan Jönköpings läns landsting och kommuner avseende habilitering kan en och samma insats ibland vara habiliteringscentrums ansvar och ibland kommunens ansvar utifrån individens behov och komplexitet. Vem som ansvarar för vad framkommer i den samordnade planeringen.

Initialt hur ska det gå till? Initialt behöver varje verksamhet se över vilka personer som har behov av samordning kring habiliteringsinsatser. Arbetet kommer att ske succesivt när behov uppstår eller vid uppföljning av befintliga planer.

Habiliteringsmöte När behov av samordning finns kontaktar legitimerad personal/enhetschef från respektive verksamhet för att boka tid för ett habiliteringsmöte. Kontakten bör ske per telefon. Till mötet ska man ha med befintliga planer där pågående insatser beskrivs. På mötet görs en överenskommelse vem som ansvarar för de olika insatserna. Dokumentation sker i respektive verksamhets journalsystem.

SIP- samordnad individuell plan Användning av SIP är ett arbetssätt och stöd när vi behöver samverka mellan kommun och habiliteringscentrum. SIP kan också användas när det uppstår oklarheter kring gemensamma mål eller när det behöver förtydligas vem som gör vad.

SIP-samordnad individuell plan Samordnad Individuell Plan - SIP Regleras i HSL, SoL och SOSFS 2007:10 Utifrån den enskildes behov av insatser inom socialtjänst/hälso- och sjukvård ska SIP upprättas tillsammans av kommun och habiliteringscentrum Individuell plan enligt LSS 10

Ekonomisk reglering Ingen skatteväxling Nollsummespel 2015-02-05

Implementering och uppföljning Huvudmännens företrädare Ledningsgruppen för samverkan kommun och landsting (KoLa gruppen) Chefsnivå varje kommun ska ha en utsedd kontaktperson som samverkar med habiliteringscentrums chefer kring organisation, implementering, samverkan, rutiner, förbättringsåtgärder mm Medarbetarnivå träffar kring rutiner, förbättringsåtgärder, samverkan, uppföljning inom organisationen och mellan huvudmän 2015-02-05

Implementering Politisk nivå; central och lokal nivå Ledningsnivå Enhetsnivå Medarbetarnivå Information i januari i varje sjukvårdsområde Information om avtal Samverkan, SIP Fallbeskrivningar Information till berörda och allmänhet Nätverksgrupper

Prioriterade områden Samverkansprocessen inklusive individuell plan Implementering hos medarbetare Vägledning fallbeskrivningar Information

Lång sikt Uppföljning Kompetensutveckling

Tidsplan 2014 april-juni - information kommunernas nämnder 2015 januari - informationsträffar länsdelarna 2015 februari - succesiv överrapportering

Mervärde Habiliteringsinsatser ska erbjudas där det ger mervärde för den enskildes fortsatta vård omsorg och habilitering, vilket t ex kan innebära ökad: patientsäkerhet delaktighet trygghet tillgänglighet möjlighet till teamsamverkan möjlighet att bedöma behov möjlighet att göra riskbedömningar effekt av habiliteringsinsatser

Professioner som berörs hos båda huvudmännen Arbetsterapeut Sjukgymnast/fysioterapeut Sjuksköterska

Vägledning - arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut Vid komplex bild av funktionsnedsättning: Nära samarbete mellan kommun och habiliteringscentrum. Landstingets habiliteringscentrum bör vara behjälpliga vid behov samt initiera lämpliga åtgärder. Kommunens habilitering i vardagen kan stötta boendepersonal att vidmakthålla och följa upp åtgärder.

Vägledning - arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut Orsaker till problemskapande beteende: Utreds med fördel av multiprofessionellt team inom habiliteringscentrum. För implementering av planerade åtgärder behövs samarbete mellan kommun och habiliteringscentrum.

Vägledning - arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut Vid behov av utbildning av personal för en individs specifika behov: Lämpligt att utföra i samverkan med habiliteringscentrum Att personal har generell kompetens om funktionsnedsättning är arbetsgivarens ansvar.

Vägledning - arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut Vissa typer av utredningar görs med fördel inom habiliteringscentrum. Det kan till exempel vara vissa utredningar av kognitiv förmåga kommunikativ förmåga förflyttningsförmåga Påföljande insatser och uppföljning kan dock efter överrapportering utföras av vardagsnära habilitering.

Vägledning - arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut Habiliteringscentrum har en roll att vara ett kompetenscentrum vad gäller habiliteringsinsatser för personer inom målgruppen. Det kan t ex innebära att habiliteringscentrum har regelbunden uppföljning av habiliteringsinsatser för en person med progredierande muskelsjukdom.

Vägledning - sjuksköterska Sjuksköterska på habiliteringscentrum har en rådgivande och handledande roll när det gäller målgruppens specifika funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvårdsuppgifter faller i övrigt på Vårdcentralens eller kommunens sjuksköterska enligt gällande avtal. (Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende)