Föreställningskarta - ett verktyg för lärande

Relevanta dokument
Föreställningskarta - ett verktyg för lärande

Vad är problemet? Vad är utmaningen i att få till långsiktiga avtryck i vardagen?

Föreställningskarta Reflektioner, synpunkter. Föreläsning: Utvecklingsperspektiv och gruppdynamikens påverkan på handledningsarbetet.

Föreställningskarta - e2 verktyg för lärande

Varje basgrupp: Inventera varandras kartor och sök efter mönster; likheter och olikheter. Tänk även på att resonera och redogöra för olika

MENINGSSKAPANDE HELHETSIDÉ

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Utvecklande samtal i arbetslaget Per Fagerström

Handleda kollegor Dag 3 (10 nov)

Vad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Vad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Förväntningar Förhoppningar Farhågor

Vår gemensamma värdegrund.

Att leda lärande samtal 26 februari 2018

HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Vad gör du här? A* handleda kollegor gruppdynamik, rollfördelning och förväntningar

För att tydliggöra och fördjupa förståelsen av ett fenomen har en metod, som bygger på tankekartor över föreställningsvärldar

Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Lösningsfokus i skolan. martin & micke

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

TRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9. Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Blackebergs förskolor

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Bedömning för lärande. Sundsvall

Vägledning till samtalsledaren. Teoritext

Kollegialt lärande genom samtal

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Att leda kollegiala samtal - Pedagogisk handledning och Lärande samtal

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Frågor till dig som söker arbete hos oss

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Inlämning Lämna in uppgifterna på Studentportalen.

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Samtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande. Läslyftet Handledarutbildning 2018/19

Fokus framåt! Förmedling av mål och budskap: Vad betyder långsiktig hållbarhet i vår verksamhet?

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Västra Vrams strategi för

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Systematiskt kvalitetsarbete

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Pedagogiska ställningstaganden

Vad gör du här? Stöd i handledarrollen rollfördelning och förväntningar

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

En förskola och skola för var och en 2.0. Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Stavsjö förskolas plan mot kränkandebehandling. ht 2018 vt 2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan läsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Storken 2014

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Stavsborgskolans Gemensamma Värdegrund

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Transkript:

Föreställningskarta - ett verktyg för lärande Per Fagerström per.fagerstrom@kau.se

1. Tydlig med vad det är för möte Olika möten eller delar i ett möte Ett möte blir inte meningsfullt bara av det som sägs, det krävs också ett gemensamt syfte, ett lyssnande och respekt för varje deltagares behov. A - S - K Administrativa/akuta Göra lika Konsensus Beslut Likhet - likrikta Förankra Övertala Sociala Samkväm Harmoni Bekräfta Personlig (vardag) Vilka frågor hör till vad? Hur kan ni sortera i det? Kunskapsfördjupande Variation Lärande Dissonans Befästa Fördjupa Begrunda 2

Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh Föreställningskarta - ett verktyg för (lärande) - letande

LÄRANDE Bråka vända o vrida på sina tankar, föreställningar och erfarenheter. Konversation. Vad stämmer, bekräftar och vad utmanar mitt sätt och mina erfarenheter? Viktigt att veta vad man tänker och anser innan man kan bli utmanad och bråka med sina tankar och andras tankar.

Föreställningskarta Metoden avser att fördjupa samtalet och samtidigt synliggöra och ge en helhetsbild av den intervjuades föreställningsvärld (Miles & Khattri 1995, Scherp 2002). Föreställningskartan kan ses som en grafisk representation av en individs föreställningar om ett visst fenomen och har sin teoretiska grund i ett konstruktivistiskt och gestaltteoretiskt perspektiv på lärande och utveckling. 5

Idé/Syfte: Få synliggjort sina egna tankar kring handledarskap för att ha som ingång i sin egen kunskapsbildning. Att följa sitt lärande från karta 1 till avslutande karta/reflektion (V.t 19) Vad har påverkat mig och mitt sätt att se på handledarskap? Ingång/start/nuläge FAS 2, hur tänker du nu? Förädling och förändring MNF idag Foto:G-B Scherp Vad framkommer, vad har hänt? Vilka slutsatser och lärdomar Vad har förstärkts, förädlats, förändrats på vilka grunder? FRÅGESTÄLLNING: Vilka är dina tankar och föreställningar kring att handleda kollegor för att utveckla barn/elevers läs- och skrivförmåga?

Metod Varje deltagare tar fram ett antal centrala begrepp/ord kring frågan (Vilka är dina tankar och föreställningar kring att handleda kollegor för att utveckla barn/elevers läs- och skrivförmåga?) Varje nyckelord/begrepp skrivs på en post-it lapp. Nästa steg är att placera ut lapparna på ett papper, som ger gott om utrymme att skriva på. Det är viktigt att sitta så att det både går bra att skriva för den som intervjuar och att det som skrivs går att läsa av den man intervjuar. 7

Förtydligande av nyckelorden Att begripa sig på den förståelse som lapparna representerar. Utgå från att du inte förstår (för tidigt) och ställ fördjupande frågor av karaktären: Du har skrivit.. hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med..? Kan du beskriva lite närmare? Är det så här du menar..? Kan du utveckla det litet mer? Bjuda motstånd: samtalet förs vidare och utmanar och utvecklar den andres tankar beroende på vilket nyfiket motstånd du förmår att bjuda. 8

Du säger. Hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med.? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Är det så här du menar? Kan du utveckla det lite mer? Hur menar du? Vad lägger du in i begreppet.? Vad grundar du dig på när du säger att.? Hur kommer det sig att du säger så.? Hur ser du själv på det du beskriver? Vilka konsekvenser ser du av detta? Med tanke på. Vilka blir konsekvenserna? Vilka erfarenheter har du som grundar sig på det du säger? Finns det andra perspektiv? Ser du andra möjligheter? Varför men Hur Varför söker gärna ursäkter, vi letar i det förflutna där vi inte kan ändra ngt. Hur frågor koncentrerar sig mer på lösningar, hur skall vi göra för att Exempel på förståelsefrågor: Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med.? Vad tänker du på när...? Kan du ge mig ett exempel på... Vad menar du med att...? Vad är problemet eller utmaningen med det? Vad innebär det för dig (att du måste)? Hur påverkar det dig...? Kan du beskriva detta utifrån hur en vanlig dag ser ut? När du säger att det är jobbigt, kan du säga hur jobbigt på en skala 0-100? Exempel på konsekvensfråga: Vad är det värsta som kan hända? Exempel på alternativ-frågor: Hur skulle det se ut från ett annat håll/i ett annat perspektiv? Kan det ibland vara så att det blir tvärtom? Har det hänt någon gång att du upplevt raka motsatsen? Exempel på slutledningsfrågor: Känner du att du lyckats förmedlat detta? Hur ser du på saken nu? Tycker du att det låter rimligt? Hur känns det att ha diskuterat det? Exempel på definitionsfrågor: Vad menar du med det? Kan du ge mig exempel på...? Eller med andra ord var genuint nyfiken/intresserad på den andre

Intervjuare/ frågare Lyssna för full förståelse Empatiskt lyssnande Synliggöra antaganden Verkligen försöker förstå den andres uppfattningar Ansträng dig för att se vad som ligger bakom uppfattningar och antaganden Nämns så mycket att ta fasta på men mycket sveper förbi Din roll att bromsa in vänta, jag vill få ner det du sa

Ge varandra tid att tänka! Ha inte för bråttom. Det gör inget om det blir tyst en stund! Använd den intervjuades egna ord så mycket som möjligt när du skriver ner förtydliganden av lapparna 11

Den som intervjuas ska ha möjlighet att följa med i sina tankar för att kunna se samband. 12

Att gå igenom kartan i sin helhet när alla delar behandlats När du ser din karta nu hur tänker du då? Är det något som kommit bort eller har missats? Känner du ingen dina tankar i det som framkommer på kartan? Utgör den en bra bild av din nuvarande förståelse av vad du anser vara centralt/viktigt i att handleda kollegor för att utveckla barn/elevers läs- och skrivförmåga? 13

Basgrupperna- Att söka mönster Vad säger föreställningskartorna?

Ta med era F-kartor (ev. foton) till basgruppen efter lunch. Varje basgrupp: Inventera varandras kartor och sök efter mönster; likheter och olikheter. Tänk även på att resonera och redogöra för olika definitioner och tolkningar av samma begrepp. Sänd in en kortare beskrivning av detta HH Basgrupps XX. Gemensamma områden XXX + kortare förklaring kring dessa Olikheter variationer (begrepp, definitioner. Tankar o frågor) per.fagerstrom@kau.se

Att få med alla 1 Få alla intresserade 1 Allas talutrymme 1 Kollegialt lärande lära av och med varandra 1 Lär tillsammans 1 Ta tillvara på varandras kompetens 1 Få alla engagerade med på tåget 1 Ställa öppna frågor, frågekompetens 2 Nyfikenhet 2 Samtalsstrategier 2 Hur ställer man frågor? 2 Utmana ömsesidigt 2 Ställa frågor vara nyfiken 2 Få ett bra klimat för bra samtal 3 Vara stöttande, bollplank, trygghet 3 Öppenhet, dialog 3 Tillit, 3 Stannar i rummet 3 Att ha roligt 3 Ramar och struktur, klara förutsättningar, 4 Tydlighet 4 Miljö maktbalans 4 Uppstart viktig, kick off, 4 Etik o integritet 4 Utmaning att få med föräldrarna 4 Tid att sitta ner och reflektera 4 Förskolechefens roll och delaktighet (?) 4 Handleda på egen eller annan enhet? 4 Olika struktur och roller förskolelärare och barnskötare. 4 Handledarrollen, ta och få mandat 5 Vara påläst 5 Utmana sin egen trygghetszon 5 Sprida glädje och entusiasm 5 Leda lärande 5 Lärande vän 5 Bli en drivkraft 5 Gå utanför min komfortzon utveckla mig 5 Att inspirera kollegor att läsa böcker 5 Utmana mig själv 5 Öva upp språkförrådet 5 Utveckla handledarskapet 5 Min roll som handledare leda, anteckna? 5 Kompetenshöjande 6 Lustfyllt lärande 6 Meningsfullhet 6 Kompetensutveckling tillsammans 6 Handledaruppdragets angelägenhet för barnens fortsatta lärande 6 Huvudkategorier: 1: få med alla, alla till tals, gemensamt lärande 2: Frågekompetens, samtalsstrategier, vara nyfiken 3: Bra klimat, skapa trygghet, tillit, ha roligt, 4: Tid, förutsättningar, ramar, Chefens roll, uppstart 5: Handledarrollen, leda, vara en drivkraft, utmana och utveckla mig själv 6: Kompetenshöjande lustfyllt lärande, kompetensutveckla ihop

Frågeställning Vilka är dina tankar och föreställningar kring att handleda kollegor för att utveckla barn/elevers läs- och skrivförmåga? Hur tänker du kring handledarskap? Vad är att vara handledare för dig Para ihop er två och två Var och en, enskilt och samtidigt, skriver ner centrala begrepp, tankar, föreställningar eller kortare fraser på post-it lappar (ett begrepp/fras per lapp, använd så många som behövs) ca 8-10 min Välj vem som börjar intervjua. Den som skall intervjuas ( berätta om sina lappar/begrepp) klistrar in sina post-it lappar på kart -bladet. Intervjun börjar ( någon lapp som du vill börja med? ) 30 min Den som frågar/intervjuar skriver ner förklaringar runt den aktuella post-it lappen. Bjud motstånd, dvs. ställ frågor och borra i de begrepp som står på lapparna Tänk på tiden! Ca 2x 30 min

Du säger. Hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med.? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Är det så här du menar? Kan du utveckla det lite mer? Hur menar du? Vad lägger du in i begreppet.? Vad grundar du dig på när du säger att.? Hur kommer det sig att du säger så.? Hur ser du själv på det du beskriver? Vilka konsekvenser ser du av detta? Med tanke på. Vilka blir konsekvenserna? Vilka erfarenheter har du som grundar sig på det du säger? Finns det andra perspektiv? Ser du andra möjligheter? Varför men Hur Varför söker gärna ursäkter, vi letar i det förflutna där vi inte kan ändra ngt. Hur frågor koncentrerar sig mer på lösningar, hur skall vi göra för att Exempel på förståelsefrågor: Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med.? Vad tänker du på när...? Kan du ge mig ett exempel på... Vad menar du med att...? Vad är problemet eller utmaningen med det? Vad innebär det för dig (att du måste)? Hur påverkar det dig...? Kan du beskriva detta utifrån hur en vanlig dag ser ut? När du säger att det är jobbigt, kan du säga hur jobbigt på en skala 0-100? Exempel på konsekvensfråga: Vad är det värsta som kan hända? Exempel på alternativ-frågor: Hur skulle det se ut från ett annat håll/i ett annat perspektiv? Kan det ibland vara så att det blir tvärtom? Har det hänt någon gång att du upplevt raka motsatsen? Exempel på slutledningsfrågor: Känner du att du lyckats förmedlat detta? Hur ser du på saken nu? Tycker du att det låter rimligt? Hur känns det att ha diskuterat det? Exempel på definitionsfrågor: Vad menar du med det? Kan du ge mig exempel på...? Eller med andra ord var genuint nyfiken på den andre