För dig som registrerar i Luftvägsregistret

Relevanta dokument
För dig som registrerar i Luftvägsregistret

För dig som registrerar i Luftvägsregistret

För dig som registrerar i Luftvägsregistret

Formulär: Astma barn

Formulär: Astma barn. Variabler som registreras i Luftvägsregistret vid ett öppenvårdsbesök för barn med astma. Personuppgifter Diagnos Längd och vikt

Formulär: Astma vuxen

Formulär: Astma vuxen

Formulär: Astma vuxen

Formulär: Astma vuxen

Formulär: KOL-öppenvård

Formulär: KOL-öppenvård

För dig som registrerar i Luftvägsregistret

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Publicerad i november 2015

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland

Astma hos barn- en sjukdom?

Nätverksträff uppmärksamhet. KOL förlorar sakta med säkert sin förmåga att andas. Bara 16 % av dem har fått korrekt diagnos

Slutenvård varialbelmall per

Astma hos barn- och ungdomar

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

Omvårdnad och rehabilitering vid astma

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

När skall KOL misstänkas?

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

Astma hos vuxna aktuella rekommendationer vid behandling. Monica Arvidsson. Monica Arvidsson

Värt att veta om astma

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien

Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Identifierare: 33303

Antikolinergikavid KOL (och lite till)

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL Cosmin Brancovici Överläkare, lungläkare NU-sjukvården, Trollhättan maj 2018

Variabelmall Öppenvård per

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/kol Bjermer 1. Vad är nationella riktlinjer?

God vård och omsorg på lika villkor. Använda resurser effektivt. Utveckling och uppföljning av kvalitet

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

Luftvägsregistret. Årsrapport 2018 och nyheter Kerstin Fjällman-Schärberg Biträdande Registerhållare LVR Avdelningschef FoU Region Halland

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

CERTIFIERING OCH NATIONELLA KRITERIER FÖR ASTMA, ALLERGI OCH KOL MOTTAGNING

Våga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet

Vårdprocess för omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Från slutenvård till öppenvård

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö november Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

Interprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård!

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion

Astma hos barn och unga

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

KOL är ocoolt Astma- KOL Vad säger nya guidelines? Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL.

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

KOL och rökavvänjning

MEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Fysioterapeutens viktiga roll

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Astma-KOL mottagning i primärvården Kronoberg för astma KOL sköterska

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär

Läkemedel vid astma och KOL Nya nationella Riktlinjer 2015

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga 3

Ordinera influensa- och Pneumokockvaccin

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn

Allergivaccination Geting Djurhår Kvalster Gråbo Gräs Träd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Farmakologisk behandling av KOL. När bör man tänka på KOL? Diagnostiska kriterier vid spirometri

Kriterier för god specialiserad vård... 2 Astma och KOL... 2 Tillgänglighet... 3

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Nationell utvärdering av vård vid astma och KOL

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn

Astma-KOLmottagning i primärvården Kronoberg för astma KOL sköterska Första besöket hos astma-kol sköterskan för underlag till ev.

Frågor om Din lungsjukdom

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning).

Interprofessionell samverkan astma och kol

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?

Astma hos vuxna aktuella rekommendationer vid behandling. Monica Arvidsson. Monica Arvidsson

Svår och kronisk astma hos barn

Välkommen till Sjuksköterskedagarna HT 2018

Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen

Koll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen

Ultibro Breezhaler. Värt att veta om. Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

80 % av astmatikerna hade aldrig fått råd om hur de skulle träna

Underhållsbehandling av astma hos barn

mepolizumab vid behanding av svår astma

Astma hos vuxna. Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

Fakta om KOL. Pressinformation Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma

Th1. Th2. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.

Transkript:

Lathund Öppenvård För dig som registrerar i Luftvägsregistret Här hittar du korta beskrivningar från A-Ö om begrepp, utvärderingsinstrument och åtgärder som tas upp i Luftvägsregistrets formulär för öppenvård. Senast reviderad 2018 06 26 luftvägsregistret

Inledning Här finner du förklarande text till begrepp, variabler och skattningsmetoder i Luftvägsregistret. Vill du hellre få förklaringarna i anslutning till respektive registerfråga när du registrerar? Klicka på symbolen pratbubbla strax bredvid respektive registerfråga. Vi hoppas att detta ska underlätta arbetet för dig som registrerar och vill använda Luftvägsregistret i det lokala förbättringsarbetet på din enhet. Lycka till! Kerstin Fjällman Schärberg Biträdande registerhållare

1 10 6 minuters gångtest, fysisk kapacitet Testet fångar patientens nuvarande fysiska kapacitet. På LVR:s hemsida under rubriken Stöd för vårdpersonal hittar du protokollet för 6-minutersgångtest. I registret anger du om 6 minuters gång-test är utförd vid dagens besök. A ACT Astmakontrolltest (ACT) är ett symtom-skattningsinstrument som syftar till att fånga hur välkontrollerad patienten upplever astman. Ange värde enligt symtom-skattningsformuläret, skattat i samband med dagens besök. Se dokument Skattningsformulär astma-kontrolltest, ACT för vuxna (12 år eller äldre) respektive ACT för barn (4 11 år) på LVR:s hemsida under rubriken Stöd för vårdpersonal. Allergiutredning I registret anges om allergiscreening utförts. Om screening utförts anges om svaret är positivt eller negativt. Eftersom allergi är förekommande hos barn, ungdomar och vuxna med astma ska en riktad utredning (blodprov eller pricktest) erbjudas de patienter som har förekomst av IgE-antikroppar, detta enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Är allergenerna kända ökar patientens möjlighet att undvika dem, verifierade allergener kan också leda till en effektivare läkemedelsbehandling. I registret finns följande alternativ: katt, hund, häst, kanin, björk, gräs, gråbo, cladosporium, kvalster Dermatophagoides pteronyssinus, kvalster Dermatophagoides farinae eller andra luftvägsallergen. Airsonett Airsonett är en luftreningsapparat som används nattetid. Den skapar ett temperaturreglerat luftflöde (TLA) som håller oönskade partiklar utanför andningszonen. Luftreningsfunktionen används vid svår allergisk astma som inte kan kontrolleras farmakologiskt. Astmagradsklassificering Astmans svårighetsgrad kan beskrivas som lindrig, måttlig, medelsvår eller svår. Behovet av underhållsmedicinering återspeglar i regel astmans underliggande svårighetsgrad. Antalet symtomtillfällen visar hur välkontrollerad astman är och ger en vägledning om huruvida medicinerien behöver justeras. Nedanstående klassificering bygger därför på patientens behov av underhållsmedicinering och aktuella symtom. Bedömningen grundar sig på den senaste månaden. Behovet av medicinering anges från 1 till 4. Förekomsten av symtom anges med bokstäverna A D. Klassificeringen anges således med en siffra efter aktuell medicinering och en bokstav efter förekomsten av symtom. Exempel: 2 B, inhalationssteroid i låg måttlig dos (2) och symtom 1 2 ggr/vecka för lätta besvär (B). 3A, inhalationssteroid i medelhög dos + inhalerad långverkande ß2-agonist eller leukotrienantagonist (3) och är besvärsfria med medicineringen (A). B B-eosinofila B-eosinofila granulocyter tas som en kontroll vid behandling med biologiska läkemedel. Om patienten som ska registreras behandlas med biologiska läkemedel och prov för att kontrollera B-eosinofila granulocyter tagits i samband med dagens besök anges absolutvärdet (10*9/L). BMI BMI står för Body Mass Index. Gränsen för övervikt och fetma är olika för barn och vuxna. För vuxna är gränsen för övervikt 25 och fetma 30. För barn ligger gränsen för övervikt vid iso-bmi 25 och fetma vid iso-bmi 30. BMI, beräkning Systemet beräknar BMI automatiskt när längd och vikt är ifyllt. BMI och luftvägssjukdomar BMI <20 = isolerad riskfaktor för död vid KOL. BMI <22 = malnutrition vid kronisk sjuk-dom och hos

personer >70 år (hos yngre gäller BMI <20). BMI >30 = ökad risk för sömnapné och nedsättning av lungfunktionen. Om patienten har ett BMI <22 kommer systemet automatiskt att ställa frågan om åtgärd. Här fyller du i om patient fått behandling för att undvika eventuell malnutrition (dietist eller annan nutritions rådgivning/kostråd). Valmöjligheten dietist eller annan nutritions rådgivning/kostråd avser övriga nutritionsstödjande åtgärder, t ex rådgivning av astma/ KOL-sjuksköterska, distriktssköterska eller läkare. C CAT Symtomskattningsformulär, skattat i samband med dagens besök. Se dokument Skattningsformuläret CAT (COPD Assement Test) för patienter med KOL på LVR:s hemsida under rubriken Stöd för vårdpersonal. D Diagnos Fältet diagnos fyller du endast i om patienten har en journalförd diagnos. Diagnosår I fältet diagnosår fyller du i det år diagnosen ställdes första gången. Detta årtal finns kvar nästa gång du registrerar. E EQ-5D EQ-5D är ett instrument för att mäta livskvalitet. Ett generiskt Instrumentet som gör det möjligt att jämföra resultatet mellan olika interventioner och grupper oavsett sjukdomstillstånd. Används framförallt i forskningssammanhang. Det innebär att man kan jämföra livskvalitet hos patienter med astma eller KOL med livskvaliteten hos vilken sjukdomsgrupp som helst. EQ-5D består av fem frågor samt en visuell analog skala (VAS). På VAS-skalan anger patienten hur bra eller dåligt den upplever sitt hälsotillstånd utifrån fem dimensioner; rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärta/besvär samt oro/ nedstämdhet. Exacerbationer Exacerbation innebär en akut försämring av astmaeller KOL-sjukdomen utöver den normala dygnsvariationen, som kräver en förändring i behandlingen. Symtom kan vara ökad dyspné, ökad hosta, ökad sputa eller purulens. Ange det antal exacerbationer som patienten haft de senaste 12 månaderna. Observera att de angivna exacerbationerna inte behöver vara dokumenterade i samband med läkarbesök. F FFM och FFMI FFM står för Fettfri massa. För att mäta fettfri massa krävs impedansmätare eller bentäthetsmätare. Beräknas genom att dividera fettfria massan i kilo genom längden i meter upphöjt till två. Fysisk aktivitet I registret anges fysisk aktivitet i antal dagar (t ex promenad, cykling, simning) som patienten varit aktiv i sammanlagt 30 minuter under en genomsnittlig vecka. Alla stunder som patienten varit aktiv under en dag räknas samman. Folkhälsomyndighetens rekommendation för fysisk aktivitet är: minst 30 minuter per dag, minst fem dagar i veckan. Fysisk träning Konditions- och styrketräning till personer med KOL och nedsatt fysisk kapacitet ökar patientens funktionsförmåga och livskvalitet, samt minskar risken för sjukhusinläggning. Förlorat luktsinne (anosomi) Förlorat luktsinne är mer vanligt förekommade vid astma och kan vara ett tecken på att patienten är underbehandlad i sin sjukdom, det är därför viktigt att fånga en eventuell anosomi. Vid registrering anger du om patienten har anosomi vid dagens besök.

I Inhalationssteroider I registret anger du om patienten står på låg, medel eller hög dos av sin inhalationssteroid. På Luftvägsregistrets hemsida finns en pdf över Läkemedelsverkets definition av låg, medel och hög dos för de olika inhalationssteroiderna. Du hittar den på under fliken: För vårdpersonal/instruktioner för Luftvägsregistret. K Konjunktivit, allergisk Allergisk konjunktivit kännetecknas av lokal allergisk inflammation i ögonens bindhinna, vanligen bilateral och ofta säsongsbunden. Vid registrering anger du om patienten har eller haft allergisk konjunktivit. L LTOT LTOT står för Long term oxygen treatment och innebär syrgas i hemmet. Längd I registret anges patientens längd vid det aktuella besöket. Längdmått tas även upp under rubriken Kroppsmått och nutritionsstatus i registret. Här fyller du i patientens längd när han eller hon var som längst. Detta ger möjlighet att fånga en eventuell längddifferens. Längd, mätmetod Använd en fastmonterad måttstock. Be patienten ta av sig skorna, ställa sig med hälarna tätt intill väggen och sträcka på sig. Fyll i längden i cm utan decimaler. M N NO (FENO) Vid en inflammation i luftvägarna bildas kväveoxid (NO) i luftrören. En person med allergisk astma som ständigt utsätts för allergener kan utveckla en kronisk inflammation i luftvägarna. Mängd och förekomst av NO ger en indikation på inflammationens intensitet/ omfattning. I registret anges om NO mätts vid dagens besök. Ange värdet i bbp. Näspolypos Näspolypos är en allergimanifestation som ses bilateralt i rinoskopi. P Paketår och packår, tobaksrökning Om antal år och genomsnittligt antal cigaretter per dag matats in beräknas paketår automatiskt. För att direkt mata in Paketår i registret lämnas antalsfälten tomma. Ett paketår = 1 paket (20 cigaretter) per dag i ett år. Exempel på 10 paketår 1 paket (20 cigaretter) per dag i 10 år. 2 paket (40 cigaretter) per dag i 5 år. 1/2 paket (10 cigaretter) per dag i 20 år. 1 cigarr = 5 cigaretter 1 cigarill = 2 cigaretter 50 gram piptobak = 65 cigaretter Handrullade cigaretter kan jämföras med vanliga cigaretter. Packår är ett annat uttryck för paketår. Paramedicinska kontakter Under rubriken paramedicinska kontakter anger du om patienten fått en eller flera astma/kol-relaterade insatser de senaste tolv månaderna av någon eller flera av följande professioner: Fysioterapeut Arbetsterapeut Dietist Kurator/psykolog Patientutbildning, strukturerad Strukturerad patientutbildning avser att patienten individuellt har fått någon eller flera utbildningsin-

satser de senaste 5 åren som innehåller minst något av följande: Sjukdomskunskap Läkemedelsbehandling, inklusive inhalationsteknik Egenvård Riskfaktorer Patientutbildning kan dessutom ske i grupper som astma eller KOL skola. Se Checklista för patientutbildning på Luftvägsregistrets hemsida under rubriken Stöd för vårdpersonal. Pricktest Ange resultat för pricktest (positivt/ negativt). Vid positivt resultat ange aktuella allergen (katt, hund, häst, kanin, björk, gräs, gråbo, cladosporium, kvalster Dermatophagoides pteronyssinus, kvalster Dermatophagoides farinae eller andra luftvägsallergen). Provokation Det finns olika provokationstester. I systemet kan följande väljas: Aridol, Torrluft, Metakolin och Histamin. R Rinit, allergisk Allergisk rinit kännetecknas av något eller några av följande symtom: nästäppa, rinnsnuva, näsklåda, nysningar utan samtidiga tecken på viros eller annan näsinfektion. Om besvär <4 dagar/vecka eller <4 veckor betecknas riniten som intermittent annars persisterande. Ange om patienten vid dagens besök har en allergisk rinit. Rökare Rökare definieras som en person som minst en gång dagligen, dvs drar i sig rök från cigarett, cigarill, cigarr eller tobak i pipa eller annat som innehåller tobak. Detta gäller även den person som alltid röker utomhus. Så kallad feströkare, dvs en person som röker nån enstaka cigarett, definieras som ickerökare. Rökfri Patienten räknas som rökfri sex månader efter rökstopp. Rökning, passiv Passiv rökning innebär att man inte röker själv, men utsatts för andras rök. Passiv rökning blir i likhet med andra luftföroreningar farligare i miljöer där luftcirkulationen är begränsad, så som inomhusmiljöer. Passiv rökning under fosterlivet avser om mamman rökte under graviditeten. Passiv rökning under uppväxten avser om patienten utsatts för rökning i sin vardagsmiljö. S Saturation Saturation mäter hur väl patienten syresätter sitt blod. I registret anges syremättnad i procent vid dagens besök mätt med en pulsoxymeter. Om patientens saturationsvärde är lägre än 93% anges om och i så fall vilken åtgärd som initierats under dagens besök. Följande valmöjligheter finns: Ingen (åtgärd) Artärblodgas tagen på egen enhet Remitterad (för vidare utredning) Observera att saturationsvärde under 93% ska föranleda åtgärd skyndsamt. Spirometri Om spirometri är utförd i samband med aktuellt besök anges de aktuella värdena. Fyll endast i de vita rutorna. De grå fälten beräknas automatiskt. Observera att längduppgiften måsta vara ifylld för att beräkningen ska göras. Referensvärde barn: Solymar Referensvärde vuxna: Hedenström T Triggerfaktorer Vanliga utlösande triggerfaktorer vid astma eller astmaliknande tillstånd är: Luftvägsinfektion Tobaksrök Luftföroreningar och dofter Fysisk ansträngning. Här kan symtomet uppträda strax efter start, under själva ansträngningen eller efter avslutad ansträngning. Kall luft, temperaturväxling.

Allergener som t.ex. pollen och pälsdjur Ett stort antal andra luftvägsirriterande ämnen finns dessutom i olika arbetsmiljöer. Vid långvarig exponering för irritanter i arbetsmiljön, t.ex. rök och lukter kan astmaliknande symtom/sensorisk hyperreaktivitet debutera och bestå efter det att exponeringen upphört. Stress. Trippelkombination Uttrycket trippelkombination avser steroider och beta2-stimulerare och långverkande antikolinergika i fast kombination. V Vikt Här fyller du i patientens vikt i samband med det aktuella besöket. Vikt, metod Patienten väger sig utan skor och ytterplagg, kavaj eller tröja. Fyll i vikten i kg avrundad uppåt. Hjärtsvikt: I50 Ischemisk hjärtsjukdom: I20, I25. OBS Har patienten haft en hjärtinfarkt ska det registreras som ischemisk hjärtsjukdom. Hypertoni: I10 Osteoporos: M81 Depression/ångest: F32, F41 Sömnapnésyndrom: G47.3 Alfa1-antitrypsinbrist: E88.0 Övriga diagnoser som påverkar lung-funktionen, astma hos barn Det är viktigt att fånga samsjuklighet för att säkerställa en korrekt behandling av patienten. Ange om patienten har någon av följande sjukdomar. Cystisk Fibros: E84. Primär Celliär Dyskinesi: J98.8, Q89.3. Bronkopulmonell Dysplasi: P27. Interstitiell lungsjukdom: J84.9. Neuromuskulär lungsjukdom: G70 G73. Lunghypoplasi/-aplasi/missbildning: Q33, Q34, Q79.0-Q79.1. Kyfos/Skolios/Bröstkorgsmissbildning: M40-M43, Q67.5-Q67.8. Missbildning/Förträngning av trakea eller bronker: Q31, Q32, Q34. Annan lungsjukdom/ lungfunktionsnedsättning: J40-J44, J47, J60-J70, J80-J86, J90-J98. Ö Övriga diagnoser, astma hos vuxen Det är viktigt att fånga samsjuklighet för att säkerställa en korrekt behandling av patienten. Ange om patienten har någon av följande sjukdomar: Diabetes mellitus: E10, E11 Hjärtsvikt: I50 Ischemisk hjärtsjukdom: I20, I25 OBS!Har patienten haft en hjärtinfarkt ska det registreras som ischemisk hjärtsjukdom. Hypertoni: I10 Osteoporos: M81 Depression/ångest: F32, F41 Sömnapnésyndrom: G47.3 Övriga diagnoser, KOL Det är viktigt att fånga samsjuklighet för att säkerställa en korrekt behandling av patienten. Ange om patienten har någon av följande sjukdomar: Diabetes mellitus: E10, E11 Lungcancer: C34