Öppna frågans argument Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt
George Edward Moore 1873 1958 Professor i filosofi vid Cambridge 1925-39. Principia Ethica (1903) Icke- naturalist
Det naturalis:ska misstaget A2 tro a2 moraliska egenskaper, som godhet, kan reduceras :ll någon uppsä2ning icke- moraliska egenskaper är a2 begå det naturalis:ska misstaget
Det naturalis:ska misstaget A2 tro a2 moraliska egenskaper, som godhet, kan reduceras :ll någon uppsä2ning icke- moraliska egenskaper är a2 begå det naturalis:ska misstaget Godhet är en enkel, icke definierbar, icke naturlig egenskap (Moore)
Öppna frågans argument Ska bevisa a2 godhet inte går a2 definiera. Dis:nk:on mellan Slutna och öppna frågor Sluten fråga: svaret ges av ingående termers betydelse. Öppen fråga: svaret ges inte av ingåentermers betydelse.
Öppna frågans argument Kalle är ogi9, men är han ungkarl?
Öppna frågans argument Kalle är ogi9, men är han ungkarl? Kalle är ogi9, men är han olycklig?
Öppna frågans argument Kalle är ogi9, men är han ungkarl? Sluten fråga Kalle är ogi9, men är han olycklig? Öppen fråga
Öppna frågans argument Anta a2 godhet kan definieras i termer av någon beskrivning N, dvs Godhet = N Då borde frågan: x är N, men är x go2? vara sluten. Men det är den inte, enligt Moore, den är all:d öppen, oavse2 vilket N vi väljer.
Öppna frågans argument Exempel: Anta def: Godhet = njutning (Hedonis:sk naturalism) x maximerar njutning, men är x go2? Moore: öppen fråga Alltså kan vi inte definiera godhet som njutning
Öppna frågans argument Exempel: Anta def: Godhet = vadhelst Gud har befallt Gud har befallt x, men är x go2? Moore: öppen fråga Alltså kan vi inte definiera godhet som vadhelst Gud har befallt.
Öppna frågans argument De2a gäller alla tänkbara försök a2 definiera Godhet. Godhet kan inte definieras. Good is good and that is the end of the ma2er, säger Moore.
Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan x är N, men är x go2? sluten. 2. För alla N gäller a2 frågan x är N, men är x go2? är öppen. Slutsats: Godhet kan inte definieras som N
Öppna frågans argument Den som tror a2 godhet kan definieras begår det naturalis:ska misstaget Notera: beteckningen Det naturalis:ska misstaget egentligen missvisande. Inte bara försök a2 definiera godhet i naturalis:ska termer, utan alla försök a2 definiera godhet utgör naturalis:ska misstag, enligt Moore.
Öppna frågans argument Notera även skillnaden på 1) Godhet = N (defini:on) 2) För alla x, x är go2 omm x är N (Universell generalisering) Moore förnekar a2 (a) kan vara sann, men inte a2 (b) kan vara sann.
Öppna frågans argument Är ÖFA övertygande? Problem?
Problem med ÖFA 1. Förutsä2er vad som ska bevisas
Problem med ÖFA 1. Förutsä2er vad som ska bevisas Anta a2 någon definierar godhet som N och därmed anser a2 frågan x är N, men är x go2 är sluten.
Problem med ÖFA 1. Förutsä2er vad som ska bevisas Anta a2 någon definierar godhet som N och därmed anser a2 frågan x är N, men är x go2 är sluten. Moores argument : hävdar a2 frågan är öppen.
Problem med ÖFA 1. Förutsä2er vad som ska bevisas Anta a2 någon definierar godhet som N och därmed hävdar a2 frågan x är N, men är x go2 är sluten. Moores argument : hävdar bara a2 frågan är öppen. William Frankena: ÖFA e2 genialiskt trick Ifrågasä2er premiss 2 i ÖFA.
Problem med ÖFA 2. Informa:va analyser Kan en begreppsanalys ge ny informa:on Analys: bryta ner e2 begrepp i dess beståndsdelar - måste redan känna :ll begreppens betydelser för a2 kunna göra analysen
Problem med ÖFA 2. Informa:va analyser Om ÖFA är korrekt så är informa:va begreppsanalyser omöjliga Men informa:va analyser är möjliga Alltså är ÖFA inte korrekt
Problem med ÖFA 2. Informa:va analyser Hur kan en informa:v analys vara möjlig? Fischer: det som krävs för en begreppsanalys är a2 vi vet hur begreppen används, men kunskapen behöver inte vara ar:kulerad (jmf gramma:k) Ifrågasä2er premiss 1
Problem med ÖFA 3. Synte:ska defini:oner Exempel: va2en definieras som H 2 0. Vi kan förstå innebörden av va2en och H 2 0 utan a2 veta a2 va2en är H 2 0. Frågan x är H 2 0, men är x va2en förefaller öppen. Ifrågasä2er premiss 1
Öppna frågans argument Varför är argumentet ändå betydelsefullt många filosofer har anse2 a2 Moore var något vik:gt på spåren frågor som genereras ifrån olika defini:oner förefaller öppna, kanske u:från e2 tyst antagande a2 moraliska omdömen ska vara mo:verande (mo:vinternalism) Pekar i så fall mot non- kogni:vism
Emo:vism Alfred Jules Ayer, 1910 1989 Language, Truth, and Logic (1936) Logisk empirist Verifika:onsprincipen
Emo:vism Verifika:onsprincipen: Påståenden endast meningsfulla om de är an:ngen a) empiriskt verifierbara, eller b) analy:skt sanna
Emo:vism Verifika:onsprincipen: Alla ungkarlar är ogi9a. Eiffeltornet är 500 meter högt. Gud är god.
Emo:vism Verifika:onsprincipen: Alla ungkarlar är ogi9a. Meningsfull, analy?skt sann Eiffeltornet är 500 meter högt. Meningsfull, empiriskt verifierbar Gud är god. Nonsens
Emo:vism Moraliska utsagor? Ayer: anta (för argumentets skull) a2 moraliska utsagor u2rycker trosföreställningar om världen. Två möjligheter: 1. Beskriver naturliga egenskaper 2. Beskriver icke- naturliga egenskaper
Emo:vism Ayer förkastar 1 med hänvisning :ll ÖFA. Han förkastar 2 med hänvisning :ll verifika:onsprincipen: om moraliska utsagor utger sig för a2 beskriva icke- naturliga egenskaper så är de varken analy:ska eller empiriskt verifierbara alltså meningslösa. Leder honom a2 förkasta kogni:vismen: moraliska utsagor u2rycker inte trosföreställningar
Emo:vism Om moraliska utsagor inte u2rycker trosföreställningar, vad är de då? Ayer: u2ryck för känslor av gillande eller ogillande OBS: de u"rycker känslor, de påstår inte a2 talaren har dessa känslor
Emo:vism Moraliska utsagor fungerar annorlunda än andra utsagor, även om de gramma:skt tycks likadant uppbyggda. Exempel: Våldtäkt är förbjudet enligt lag. Våldtäkt är moraliskt förkastligt.
Emo:vism Våldtäkt är förbjudet enligt lag u2alar något om världen, nämligen a2 våldtäkt har egenskapen a2 vara förbjudet enligt lag. Våldtäkt är moraliskt förkastligt säger inget om världen. Ger u2ryck för känsla av ogillande: Fy för våldtäkt!
Emo:vism Våldtäkt är förbjudet enligt lag u2alar något om världen, nämligen a2 våldtäkt har egenskapen a2 vara förbjudet enligt lag. Våldtäkt är moraliskt förkastligt säger inget om världen. Ger u2ryck för känsla av ogillande: Fy för våldtäkt! Moraliska utsagor saknar sanningsvärde.
Emo:vism Enligt Ayer finns inga moraliska sanningar och ingen moralisk oenighet:
Emo:vism Enligt Ayer finns inga moraliska sanningar och ingen moralisk oenighet: Om Kalle säger a2 det är fel a2 äta kö2 och Lisa a2 det inte är fel a2 äta kö2, så föreligger ingen oenighet i sak, e9ersom de inte u2alar sig om fakta.
Emo:vism Enligt Ayer finns inga moraliska sanningar och ingen moralisk oenighet: Om Kalle säger a2 det är fel a2 äta kö2 och Lisa a2 det inte är fel a2 äta kö2, så föreligger ingen oenighet i sak, e9ersom de inte u2alar sig om fakta. Kalle: Usch för a2 äta kö2.
Emo:vism Ayer: de flesta fall av vad som tycks vara moralisk oenighet är inte oenighet om moraliska fakta, utan oenighet om icke- moraliska fakta. Exempel: Kalle och Lisa är kanske oeniga om i vilken utsträckning djur känner och tänker, hur djurskyddet fungerar, och hur vik:gt kö2et är för oss.
Emo:vism Senare non- kogni:vister har menat a2 Ayer har fel när det gäller moralisk oenighet, och framhållit non- kogni:vism som en förutsä2ning för genuin moralisk oenighet.
Fördelar med emo:vism Enkelhet: förutsä2er inte existens av moraliska egenskaper och slipper därmed komplicerad förklaring av vad moraliska egenskaper är för något Tydlig koppling :ll handlingsmo:va:on
Problem med emo:vism Verfika:onsprincipen klarar inte verifika:onsprincipen! Om e2 påstående varken är analy:skt sant eller empiriskt verifierbart är det meningslöst. Är de2a påstående analy:skt sant? Empiriskt verifierbart?