JÄMIX 2014 för Region Skåne. Utgiven april 2015

Relevanta dokument
JÄMIX 2014 för Karolinska Institutet. Utgiven juni 2015

JÄMIX 2013 för Bromma sdf. Utgiven mars 2014

JÄMIX 2012 för SDF Östra Göteborg. Utgiven april 2013

JÄMIX 2010 för Högskolan i Gävle jämfört med 5 högskolor

för Askim-Frölunda-Högsbo

Aktiva åtgärder för jämställdhet

ArtDatabanken. JÄMIX Caroline Uppling Arbetsgrupp för social arbetsmiljö Rikard Sundin

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan

(18) SR Gräsö, kommunkontoret, Östhammar. 5 Strålsäkerhetsmyndighetens förslag för införande av strålskyddsdirektivet

Reviderad Jämställdhetsplan för Järfälla kommun

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2012

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2014

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2015

Kommunen som arbetsgivare

UPPFÖLJNING JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN

Kommunen som arbetsgivare

Styrning och ledning HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

JÄMSTÄLLDHETPLAN

NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2017

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR!

Personalekonomiska nyckeltal och index visar var på kartan ni är och vart ni bör gå. Våra index!

Personalekonomiska nyckeltal och index visar var på kartan ni är och vart ni bör gå. Våra index!

Arbetsgivarperspektivet

JÄMIX Koncernkontoret Koncernstab HR. Analys av Jämix 2014 Datum Dnr 1 (24)

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan

Nyttiga nyckeltal i HR arbetet. Tina Ekström tina@nyckeltal.se Malin Mattson malin@nyckeltal.se

Farsta stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN

PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012

Likabehandlingsplan Göteborgs Stad Lundby

Likabehandlingsplan (Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Jämställdhetsplan

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Arvodesenkät. Resultat Egenföretagare.

Anställning och anställningsförhållanden

Jämställdhets- och mångfaldsplan för

Anställning och anställningsförhållanden

JÄMIX 2010 för Högskolan i Gävle

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

Ledarnas Chefsbarometer Chefen och jämställdhet

Antagande av övergripande Jämställdhetsplan

Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys

Personalbokslut 2014, gymnasieförvaltningen

NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2018

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008

Ditt ansvar ska synas på lönen

Personalbokslut 2015, barn- och utbildningsförvaltningen

Nyckeltal för personalstatistik för Serviceförvaltningen Underlag för kontroll finns i LIS/Gemensamma mappar/basnyckeltal/vb2014

Ditt ansvar ska synas på lönen

JÄMSTÄLLDHETSREDOVISNING 2013

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

Nyckeltal för personalstatistik för Serviceförvaltningen Underlag för kontroll finns i LIS/Gemensamma mappar/basnyckeltal/vb2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Ansvarig: Personalchefen

Likabehandlingsplan Gö tebörgs Stad Lundby

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR

Aktiva åtgärder för jämställdhet

de nationella proven i år 9, kommunala skolor 2016 uppnått kravnivån på Andel elever som

Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2017

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...

Jämställdhetsredovisning år Lika rättigheter och möjligheter

WOMENTOR 2018 DET ÄR KULTUREN SOM SKA FÖRÄNDRAS OCH INTE KVINNORNA

Jämställdhetsplan

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Jämställdhets- och mångfaldsplan för stadsbyggnadsförvaltningens

Ditt ansvar ska synas på lönen

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Farsta stadsdelsförvaltning UPPFÖLJNING 2011 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN

Jämställdhets- och mångfaldsplan för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan för teknik- och fastighetsförvaltningen

Lönestatistik 2016 för företagsläkare och skolläkare

Nyckeltal för exploateringsnämnden

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Avseende period

Sigtuna kommuns jämställdhetsplan Antagen av kommunstyrelsen den 14 april 2008

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Om enkäten. Resultat privat anställda företagsläkare, nov Bakgrund och syfte

Lönestatistik 2017 för företagsläkare och skolläkare

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Att använda Saco Lönesök

295 (236 Kvinnor 61 Män) Undersköterskor

Löneskillnader. mellan kvinnor och män 18,1% En kvinnlig ekonom tjänar i snitt. mindre än en manlig ekonom

Jämställdhets- och mångfaldsplan treårsplan

Guide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för. Valdemarsviks kommun

Jämställdhetsplan

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Medarbetare, patient och medborgare

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Jämställdhetsplan för Oskarshamns kommun

Likabehandlingsplan. Stadsbyggnadskontoret

Lönetrappan Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR

Transkript:

JÄMIX för Utgiven april 2015 JÄMIX

Innehållsförteckning Övergripande resultat 2 ÖVRIGA NYCKELTAL Läsanvisningar 4 Styrelse 23 Internrekrytering 24 Organisationsspecifika resultat Externrekrytering 25 Trappan 6 Högskoleutbildning 26 Övergripande JÄMIX-bild 7 Utbildning 27 SPINDELDIAGRAM Korttidssjukfrånvaro 28 Spindeldiagram jämfört med bästa JÄMIX 8 Uttag av föräldradagar av män 29 Spindeldiagram jämfört med median-jämix 9 Tillfällig vård av barn 30 Spindeldiagram jämfört med eget verksamhetsområde 10 Reducerad Heltid 31 Spindeldiagram jämfört med föregående år 11 Övertid 32 Unika nyckeltal - som avviker mest från andra 12 Avgångar 33 Ålder 34 JÄMSTÄLLDHETSINDEX, JÄMIX Yrkesgrupper 13 LÄRANDE NYCKELTAL Högsta ledningsgruppen 14 Högskoleutbildning och lön 35 Karriärmöjlighet 15 Långtidssjukfrånvaro 35 Lön 16 Långtidssjukfrånvaro 17 POÄNGTABELL FÖR JÄMIX 36 Föräldradagar kvinnor / män 18 Sysselsättningsgrad 19 Tillsvidareanställda 20 Jämställdhetsarbete 21 Specifikation JÄMIX-nyckeltalen 22 JÄMIX 1

2010 ÖVERGRIPANDE RESULTAT JÄMIX (rapporten 2015) För tionde året presenterar Nyckeltalsinstitutet AB Jämställdhetsindex, JÄMIX. Medverkande företag och organisationer Rapporten är baserad på 203 organisationer med 648000 medarbetare. De medverkande organisationerna är såväl från privat som från offentlig sektor. Slutsatserna gäller framförallt medelstora och stora företag och organisationer. Jämställdheten ökar i svenskt arbetsliv Utifrån de deltagande företagen och organisationernas resultat kan vi konstatera att jämställdheten inom svenskt arbetsliv fortsätter att öka med Nyckeltalsinstitutets nyckeltal som indikatorer på jämställdhet. en för det sammanfattande Jämställdhetsindexet, Jämix, blev i år 115 poäng vilket är en klar ökning jämfört med tidigare år. I ett längre perspektiv blir det mer jämställt i alla typer av branscher men liksom tidigare ligger statliga organisationer generellt något högre än andra verksamheter. Även fastighetsbolag har generellt höga värden på Jämix. Karriärnyckeltalet gör ett nytt hopp uppåt Utvecklingen för karriärnyckeltalet (andelen chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda som är kvinnor) har gått snabbt mot ökad jämställdhet och det som uppfattades som mycket bra för 10-15 år sedan, är idag den grundnivå som för många är en självklarhet. Nyckeltalet gör i år ytterligare ett hopp uppåt och fortsätter denna trend (baserat på de senaste 4 åren) blir det helt jämställt (mätt som median av alla organisationer) på chefsnivå redan 2017! Notera dock att vi då talar om samtliga chefer och de flesta chefer är inte de högsta cheferna. För högsta ledningsgruppen är det fortfarande en bra bit kvar för privata företag. Men allt går inte åt rätt håll De flesta nyckeltal visar en postitiv utveckling - med två undantag. Det gäller andelen jämställda yrkesgrupper, där vi inte ser en positiv trend, och detsamma gäller långtidssjukfrånvaron. Med Jämix som grund är det tydligt att svenskt arbetslivs stora jämställdhetsfråga är långtidssjukfrånvaron! Kvinnor har även tidigare haft mycket högre långtidssjukfrånvaro än män men skillnaden har nu ökat och kvinnor har, i genomsnitt, mer än dubbelt så hög långtidssjukfrånvaro som män! 120 JÄMIX 2,5% Skillnad i lång sjukfrånvaro (kvinnor-män) 2, 115 1,5% 110 1, 105 0,5% 100 0, JÄMIX 2

Ökad Jämställdhet i ett längre perspektiv I ett längre perspektiv blir ökningen av jämställdhet i svenskt arbetsliv än mer slående. Nyckeltalsinstitutet har följt närmare 20 nyckeltal under snart tio år och här är de mest intressanta utvecklingarna. Karriärnyckeltalet: För det här nyckeltalet, som mäter andelen chefer som är kvinnor i relation till andelen anställda som är kvinnor, finns bra data ända sedan 1996 och utvecklingen har gått från att chefsskap till största delen har varit en manlig befattning till att år inte vara helt jämställd men ändå helt annorlunda än bara knappt 20 år tidigare. Exemplet nedan visar dels värdet på nyckeltalet (1,0 motsvarar helt jämställt), dels hur många chefer som i genomsnitt är kvinnor respektive män i en organisation med 500 anställda kvinnor, 500 anställda män och 100 chefer. Heltidstjänster: År 2006 var skillnaden (medianvärdet) i andel heltidstjänster mellan kvinnor och män 10 procent. År är skillnaden 2 procent. Det innebär att i ett företag med 500 anställda kvinnor och 500 anställda män, där samtliga män hade heltidstjänster, var det 2006 50 kvinnor som inte hade heltidstjänst. År var det bara 10 kvinnor som inte hade heltidstjänst. År 2006 var det bara i 10 procent av organisationerna som kvinnor hade lika, eller större, andel heltidstjänster som män. År var det 25 procent av organisationerna där kvinnor hade lika, eller större, andel heltidstjänster som män. Löner: Löneskillnaden mellan kvinnor och män handlar om medianlöner för män och kvinnor i hela organisationen. De skillnader som finns kan mycket väl handla om strukturer, d.v.s. att män har en viss typ av arbeten och kvinnor andra typer av År Värde Kvinnor (chefer) Män (chefer) arbeten, med olika lön, d.v.s det mäter inte om det är lika lön för lika arbete. 1996 0,49 25 75 2006 0,76 38 62 2006: -15% 0,91 45 55 : -6%. Det innebär att om män i ett företag har en medianlön på 30.000 kronor hade kvinnor år 2006 en medianlön på 25.500 kronor medan medianlönen för kvinnor år var 28.200 kronor (om män även då hade en medianlön på 30.000 kronor). År 2006 var det bara i 5 procent av organisationerna som kvinnor hade lika, eller högre, medianlön än männen. År hade 25 procent av organisationerna en lönestruktur där kvinnor hade lika, eller högre, medianlön än männen. Här skiljer sig dock värdena mellan olika branscher. Det är mindre skillnader i industriföretag, statliga myndigheter och kommuner. Större skillnader i privata tjänsteföretag och vissa landstingsorganisationer. Ett annat sätt att beskriva chefsutvecklingen är att år hade nästan 25 procent av alla organisationer en jämställd chefsstruktur, eller en överrepresentation av kvinnor, medan det år 2006 bara vara ett par procent av alla organisationer som hade det. Områden där det inte går åt rätt håll: Skillnaden i långtidssjukfrånvaro visar inte på någon positiv trend ens i ett långsiktigt perspektiv. Tvärtom, års skillnad (2,0 procentenheter) är den största skillnaden som Nyckeltalsinstitutet har uppmätt sedan nyckeltalet började mätas för 10 år sedan. Inte heller andelen jämställda yrkesgrupper har ökat. Den har å andra sidan, i ett tioårsperspektiv, inte heller minskat utan pendlar mellan 15 och 17 procent. D.v.s. ungefär var 6:e yrkesgrupp är jämställd. JÄMIX 3

ATT LÄSA OCH TOLKA RAPPORTEN Här finner du korta förklarande texter som kan underlätta din läsning och tolkning av rapporten. JÄMIX I den här rapporten presenteras sammanlagt tjugoen nyckeltal. Nio av dem ingår i Jämställdhetsindex, JÄMIX : Vad är ett bra JÄMIX? Varje nyckeltal kan ge som lägst 1 poäng och som högst 20 poäng. Maximal JÄMIX-poäng är därmed 180. Ju högre JÄMIX-poäng, desto bättre bedöms jämställdheten vara i organisationen. När du tittar på spindeldiagrammen på sidorna 8-11, där resultaten för de nio nyckeltalen som ingår i JÄMIX presenteras, gäller att det alltid är bäst att 1. Andel yrkesgrupper där könsfördelningen är 40 60 %. befinna sig långt ut på spindeldiagrammet. Om din organisation till exempel får 2. Andel kvinnor i högsta ledningsgruppen. 20 poäng och hamnar längst ut i diagrammet för nyckeltal nr. 4 Lön 3. Andel chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda som är betyder det att medianlönerna är lika höga för män och kvinnor, inte att män och kvinnor. kvinnor har höga löner. 4. Skillnad mellan kvinnors och mäns löner. 5. Skillnad i långtidssjukfrånvaro mellan kvinnor och män. 6. Genomsnittlig skillnad mellan kvinnor och män i uttag av föräldradagar. Övriga nyckeltal 7. Skillnad i sysselsättningsgrad (andel heltid, kvinnor-män). Förutom de nyckeltal som ingår i JÄMIX presenteras i den här rapporten 8. Skillnad i andel tillsvidareanställda (kvinnor-män). även resultaten för ytterligare tolv jämställdhetsnyckeltal. Dessa är: 9. Jämställdhetsarbete, antal ja av 17 frågor + 3 p för tilläggsfråga. 10. Andel kvinnor i styrelsen. 11. Andel av internrekryterade chefer som är kvinnor. Beräkning av JÄMIX 12. Andel av externrekryterade chefer som är kvinnor. Poängen för varje nyckeltal summeras till ett JÄMIX. Nyckeltalens poäng 13. Skillnad i högskoleutbildning mellan kvinnor och män. baseras på tabellen på sidan 36. Poängen till vänster i tabellen uppnås när 14. Skillnad i utbildningstid mellan kvinnor och män. nivåerna för de olika nyckeltalen uppnås. Till exempel uppnås 20 poäng för 15. Skillnad i kort sjukfrånvaro mellan kvinnor och män. nyckeltal nr. 1, Yrkesgrupper, om andelen jämställda yrkesgrupper (med minst 16. Mäns uttag av föräldradagar 40 % kvinnor och minst 40 % män) är 76 % eller mer. Observera att i alla 17. Skillnad i uttag av tillfällig vård av barn mellan kvinnor och män. nyckeltal, utom det om jämställdhetsarbete, gäller även det omvända förhållandet 18. Skillnad i frivilligt reducerad heltid. om män är underrepresenterade. Vid beräkningen av JÄMIX utgår vi från det 19. Skillnad i rapporterad övertid mellan kvinnor och män. kön som är minst representerat eller har minst andel med en viss 20. Skillnad i andel kvinnor och män som slutat sin anställning. sysselsättningsgrad, andel tillsvidareanställda, etc. 21. Skillnad i ålder mellan kvinnor och män. JÄMIX 4

Värdering av resultaten När de gäller de tolv övriga nyckeltalen gör vi inte någon värdering av vad som är bra, dåligt eller lagom den bedömningen får varje organisation själv göra. Däremot kan dessa nyckeltal, liksom det totala JÄMIX och JÄMIX-nyckeltalen, jämföras med andra verksamheter. Färger underlättar läsningen För att förenkla läsningen av rapporten använder vi genomgående samma färger i alla diagram. Det som utmärks med svart avser resultaten för din organisation, grått avser resultaten från samtliga organisationer som deltagit i mätningen och rött avser medianen av organisationer i valt verksamhetsområde. Redovisningsmått Statistiken redovisas i form av kvartiler och percentiler. Det som visas i diagramen är:, percentil 10, kvartil 1, median, kvartil 3, percentil 90 och högsta värde. När uppgifter saknas Om ni avstått från att rapportera in en uppgift som behövs för att beräkna JÄMIX har vi istället gett din organisation en poäng som är framräknad som en median av övriga organisationer i valt verksamhetsområde. För varje nyckeltal presenteras hur deltagande organisationer fördelar sig på olika resultat. I diagrammen som visar utvecklingen över tid, 2010-, har vi valt att genomgående redovisa medianvärden för samtliga medverkande Har du frågor? organisationer och samtliga i valt verksamhetsområde. Genom att utläsa i vilken Är du välkommen att kontakta oss på telefon 08 402 00 29 percentil eller kvartil er organisation hamnar får ni en bra bild av hur många som eller på epost info@nyckeltal.se ligger högre respektive lägre än er organisation i det totala urvalet. Pecentil 10 betyder att 10 % av deltagande organisationer har det värdet eller lägre. däremot betyder att 10 % av deltagande organisationer har det värdet eller högre på skalan. Exempel: Om ditt nyckeltal hamnar i den första kvartilen så innebär det att minst 3/4 av organisationerna har högre värde än din organisations värde. Om ditt nyckeltal hamnar i andra kvartilen betyder det att minst hälften av alla organisationer har ett högre värde och minst en 1/4 av alla organisationer har ett lägre värde. JÄMIX 5

har i mätningen av års JÄMIX erhållit 99 (fg år 94*) Högst 157 Det högsta värdet för Landsting är 157 värdet för Landsting är 104 Det lägsta värdet för Landsting är 72 Det högsta uppmätta JÄMIX är 157 värdet för JÄMIX är 115 Det lägsta uppmätta JÄMIX är 63 Lägst 63 115 JÄMIX är ett jämställdhetsindex med utgångspunkt i nio lätt mätbara nyckeltal som utgör indikatorer på centrala aspekter av jämställdheten i organisationen. De nio nyckeltalen vägs samman till ett jämställdhetsindex - ett mått på hur långt jämställdheten har nått. * Enligt jämförande uppgifter lämnade i år. 203 organisationer med totalt cirka 648000 anställda har medverkat har placering 154 av 203 medverkande organisationer. JÄMIX 6

Landsting Jämställdhetsindex - JÄMIX JÄMIX är en sammanslagning av nio jämställdhetsnyckeltal, där varje nyckeltal har tilldelats en viss poäng (jämför JÄMIX poängtabell). Ju högre JÄMIX desto bättre jämställdhet. JÄMIX JÄMIX 120 115 110 105 100 95 90 85 80 75 70 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 Landsting Alla 2010 99 63 93 89 95 94 99 89 Alla 107 111 111 112 115 Landsting 104 100 Landsting 93 99 98 99 104 115 Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. 63 129 89 139 Kvartil Percentil Högsta 13 värde 90 100 115 129 139 157 157 JÄMIX 7

jämfört med bästa organisation. JÄMIX Jämställdhetsarbete Yrkesgrupper 20 15 10 Organisationen med högsta JÄMIX Ledningsgrupp JÄMIX Här jämförs den organisation som har högsta JÄMIX med. JÄMIX är en sammanslagning av nio jämställdhetsnyckeltal, där varje nyckeltal har tilldelats en viss poäng (jämför JÄMIX poängtabell). Ju högre JÄMIX desto bättre jämställdhet. Långtidssjukfrånvaro Tillsvidareanställda Heltidstjänster Föräldradagar 5 0 Lön Karriärmöjligheter organisation Värde Poäng med bästa JÄMIX Yrkesgrupper 40-6 7% 2 17 Kvinnor i högsta ledningsgruppen 46% 20 20 Karriärmöjligeter 0,89 17 17 Skillnad lön -16,4% 4 15 Skillnad i lång sjukfrånvaro 2,1% 7 20 Skillnad i uttag av föräldradagar 55,6 9 20 Skillnad i sysselsättningsgrad -10,2% 10 18 Skillnad i andel tillsvidareanställda 4,8% 11 12 Jämställdhetsarbete 19 19 18 SUMMA JÄMIX 99 157 Ju högre poäng, eller ju längre ut i spindeldiagrammet, desto bättre jämställdhet. Observera att ett högt värde på t ex lön eller långtidssjukfrånvaro inte betyder att organisationen har "hög lön" eller "låg långtidssjukfrånvaro" utan att lönerna och långtidssjukfrånvaron är lika för män och kvinnor. JÄMIX 8

jämfört med median. JÄMIX Jämställdhetsarbete Yrkesgrupper 20 15 10 Ledningsgrupp -JÄMIX JÄMIX Här jämförs medianen av samtliga organisationer med. JÄMIX är en sammanslagning av nio jämställdhetsnyckeltal, där varje nyckeltal har tilldelats en viss poäng (jämför JÄMIX poängtabell). Ju högre JÄMIX desto bättre jämställdhet. Långtidssjukfrånvaro Tillsvidareanställda Heltidstjänster Föräldradagar 5 0 Lön Karriärmöjligheter Värde Poäng Yrkesgrupper 40-6 7% 2 5 Kvinnor i högsta ledningsgruppen 46% 20 20 Karriärmöjligeter 0,89 17 17 Skillnad lön -16,4% 4 14 Skillnad i lång sjukfrånvaro 2,1% 7 7 Skillnad i uttag av föräldradagar 55,6 9 12 Skillnad i sysselsättningsgrad -10,2% 10 18 Skillnad i andel tillsvidareanställda 4,8% 11 14 Jämställdhetsarbete 19 19 19 SUMMA JÄMIX 99 Med median menas det "mittersta" värdet av alla observationer, där lika många organisationer har ett högre och lägre värde. Ju högre poäng, eller ju längre ut i spindeldiagrammet, desto bättre jämställdhet. JÄMIX 9

jämfört med verksamhetsområde. JÄMIX Jämställdhetsarbete Yrkesgrupper 20 15 10 Ledningsgrupp Landsting JÄMIX Här jämförs medianen för Landsting med. JÄMIX är en sammanslagning av nio jämställdhetsnyckeltal, där varje nyckeltal har tilldelats en viss poäng (jämför JÄMIX poängtabell). Ju högre JÄMIX desto bättre jämställdhet. Långtidssjukfrånvaro Tillsvidareanställda Heltidstjänster Föräldradagar 5 0 Lön Karriärmöjligheter Värde Poäng Landsting Yrkesgrupper 40-6 7% 2 5 Kvinnor i högsta ledningsgruppen 46% 20 20 Karriärmöjligeter 0,89 17 18 Skillnad lön -16,4% 4 3 Skillnad i lång sjukfrånvaro 2,1% 7 3 Skillnad i uttag av föräldradagar 55,6 9 12 Skillnad i sysselsättningsgrad -10,2% 10 13 Skillnad i andel tillsvidareanställda 4,8% 11 12 Jämställdhetsarbete 19 19 18 SUMMA JÄMIX 99 Med median menas det "mittersta" värdet av alla observationer, där lika många organisationer har ett högre och lägre värde. Ju högre poäng, eller ju längre ut i spindeldiagrammet, desto bättre jämställdhet. JÄMIX 10

jämfört med föregående år. JÄMIX Föregående år Jämställdhetsarbete Yrkesgrupper 20 15 10 Ledningsgrupp JÄMIX Här jämförs er egen organisation med föregående år. JÄMIX är en sammanslagning av nio jämställdhetsnyckeltal, där varje nyckeltal har tilldelats en viss poäng (jämför JÄMIX poängtabell). Ju högre JÄMIX desto bättre jämställdhet. Långtidssjukfrånvaro Tillsvidareanställda Heltidstjänster Föräldradagar 5 0 Lön Karriärmöjligheter Värde Poäng Värde fg år Poäng Yrkesgrupper 40-6 7% 2 7% 2 Kvinnor i högsta ledningsgruppen 46% 20 31% 13 Karriärmöjligeter 0,89 17 0,88 17 Skillnad lön -16,4% 4-19,2% 1 Skillnad i lång sjukfrånvaro 2,1% 7 1,9% 8 Skillnad i uttag av föräldradagar 55,6 9 54,9 10 Skillnad i sysselsättningsgrad -10,2% 10-11,4% 9 Skillnad i andel tillsvidareanställda 4,8% 11 3,5% 14 Jämställdhetsarbete 19 19 20 20 SUMMA JÄMIX 99 94 Ju högre poäng, eller ju längre ut i spindeldiagrammet, desto bättre jämställdhet. JÄMIX 11

Era tre unika nyckeltal där er organisation skiljer sig mest från övriga organisationer i mätningen bra eller dåligt? Yrkesgrupp Lön Heltid Ert värde 7% -16% -1 värde 16% -6% -2% Andelen yrkesgrupper Skillnad mellan Skillnad i andel med en könsfördelning 40-6 kvinnors och mäns löner heltidstjänster Ni har ett fåtal jämställda yrkesgrupper relativt låga löner för kvinnor jämfört med män hög andel kvinnor med deltidstjänster Överensstämmer det med era uppsatta mål? JÄMIX 12

Landsting Nyckeltal: Yrkesgrupper Hur stor andel av det totala antalet yrkesgrupper har en könsfördelning mellan 40 60 %. Ju högre värde desto högre andel jämställda yrkesgrupper. Yrkesgrupper med könsfördelning 40-6 Yrkesgrupper med könsfördelning 40-6 10 10 9 8 8 7 6 4 2 6 5 4 3 2 1 Landsting Alla 7% 3% Landsting 16% 1 2010 16% 7% 7% 7% 7% 7% 28% Alla 15% 16% 16% 17% 16% 3% 42% Landsting 11% 14% 16% 17% 16% 1 10 Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. Kvartil Percentil Högsta 3värde 90 10 16% 28% 42% JÄMIX 13

Landsting 2 Nyckeltal: Ledningsgrupp Andel kvinnor i högsta ledningsgruppen. Det är jämställt om värdet är mellan 4 och 6. Andel kvinnor i högsta ledningsgrupp Andel kvinnor i högsta ledningsgrupp 8 7 6 5 4 3 2 1 8 7 6 5 4 3 2 1 Offentliga organisationer Privata företag Dessa värden gäller Landsting För : 46% 2 Jämställdhet har uppnåtts 38% Landsting 52% 46% 2007 2008 2010 52% 42% 31% 46% 31% 46% 2 62% Privata företag 26% 29% 31% 32% 32% 38% 73% Offentliga Diagrammet organisationer visar medianvärden för alla 45% och Landsting. 45% 44% 45% 49% Kvartil Percentil Högsta 13 värde 90 0,457265 52% 62% 73% 8 8 JÄMIX 14

Landsting Nyckeltal: Karriärmöjligheter Är värdet 1,0 är det jämställt, då speglar fördelningen bland chefer alla anställda. Andel chefer Andel anställda Är värdet under 1,0 är kvinnor underrepresenterade på chefspositioner. Är värdet som är kvinnor som är kvinnor över 1,0 är män underrepresenterade på chefspositioner. 72% 81% 1,3 Andel chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda som är kvinnor 1,4 Andel chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda som är kvinnor 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 1,0 1,0 0,9 0,9 0,8 0,7 0,8 0,6 0,5 0,7 Landsting Alla För : 0,89 0,29 Med denna takt (räknat på de 4 senaste åren) blir det jämställt 2053 0,73 Landsting 0,92 0,83 2007 2008 2010 0,91 0,85 0,88 0,87 0,88 0,89 0,29 0,99 Alla 0,87 0,87 0,87 0,88 0,91 0,73 1,14 Landsting 0,86 0,88 0,88 0,89 0,92 0,83 3,69 Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. Kvartil Percentil Högsta 3värde 90 0,91 0,99 1,14 3,69 JÄMIX 15

Landsting Nyckeltal: Lön Skillnad i lön mellan kvinnor och män oberoende av Lön per månad arbetsuppgifter. Om kvinnors och mäns medianlöner är lika kvinnor män stora ska värdet vara ( skillnad). Ju mera minus desto 28000 33500 lägre lön har kvinnor i genomsnitt i relation till män. -5% -1-15% -2 Skillnad mellan kvinnors och mäns löner 1 5% -5% -1-15% -2-25% -3 Skillnad mellan kvinnors och mäns löner -25% -3-35% -4-35% Landsting Alla För : -16% -47% Med denna takt (räknat på de 4 senaste åren) blir det jämställt år 2019-25% 2010 Landsting -18% -13% -29% -28% -21% -19% -16% -6% Alla -8% -8% -7% -6% -6% -47% Landsting -28% -26% -21% -19% -18% -25% 5% Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. Kvartil Percentil Högsta 13 värde 90-13% 19% -6% 5% 19% JÄMIX 16

Landsting Nyckeltal: Långtidssjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro kvinnor män Långtidssjukfrånvaro från och med dag 15. Om kvinnors och mäns långtids- 4, 1,9% sjukfrånvaro (i genomsnitt) är lika stora ska värdet vara ( skillnad). Ju alla 3,9% 1,9% högre stapel desto högre långtidssjukfrånvaro har kvinnor jämfört med män. Landsting 4,8% 2,1% Skillnad i lång sjukfrånvaro (kvinnor-män) Skillnad i lång sjukfrånvaro (kvinnor-män) 3, 6% 2,5% 4% 2, 2% 1,5% 1, -2% 0,5% -4% 0, Landsting Alla För : 2,1% -3,5% Utvecklingen (baserat på de 4 senaste åren) går åt fel håll 0,1% Landsting 2,8% 1, 2010 2, 1,6% 1,3% 1,5% 1,9% 2,1% -3,5% 2,8% Alla 1,6% 1,7% 1,7% 1,8% 2, 0,1% 3,7% Landsting 1,9% 2,2% 2,3% 2,2% 2,8% 1, 6,3% Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. Kvartil Percentil Högsta 3värde 90 2% 3% 4% 6% JÄMIX 17

Landsting Nyckeltal: Föräldradagar kvinnor - män Genomsnittlig skillnad i antal dagar som föräldralediga kvinnor och män tagit ut. Föräldraledighet i dagar (av de som tagit ut) Skillnad Om värdet är högre än 0 tar kvinnor i större omfattning än män ut föräldraledighet av kvinnor män kvinnor-män de som tar ut föräldraledighet. 98 42 56 90 Skillnad i uttag av föräldradagar 90 Skillnad i uttag av föräldradagar 80 70 70 50 60 50 40 30 20 30 10-10 -30-50 10 0 Landsting Alla 56-102 9 2010 Landsting 43 25 ######## 79 72 55 56 41 Alla 55 47 45 51 41-102 61 Landsting 64 55 57 54 43 9 82 Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. Kvartil Percentil Högsta 13 värde 90 1590 4123% 6054% 8211% 25 159 JÄMIX 18

Landsting Nyckeltal: Heltidstjänster Skillnad i andel heltidstjänster mellan kvinnor och män, gäller Andel heltidsanställda tillsvidareanställda och i sin grundanställning. kvinnor män 85,1% 95,2% 0, -2, Skillnad heltidstjänster (andel heltid, kvinnor-män) 1 5% Skillnad heltidstjänster (andel heltid, kvinnor-män) -4, -6, -8, -10, -12, -5% -1-15% -14, -2-16, Landsting Alla För : -10,2% -27% Med denna takt (räknat på de 4 senaste åren) blir det jämställt 2024-14% Landsting -7% -8% 2010-2% -14,6% -13,3% -12,3% -11,4% -10,2% -27% Alla -4,1% -2,9% -2,2% -1,8% -2,2% -14% 1% Landsting -11,7% -8,2% -8,4% -9,2% -7,1% -8% 15% Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. Kvartil Percentil Högsta 3värde 90-2,22% 15% 1% JÄMIX 19

Landsting 263 Nyckeltal: Tillsvidareanställda Skillnad i andel tillsvidareanställda män och kvinnor. Andel tillsvidareanställda kvinnor män 89, 84,3% Skillnad andel tillsvidareanställda kvinnor-män 1 Skillnad andel tillsvidareanställda kvinnor-män 5, 8% 4,5% 4, 3,5% 3, 6% 4% 2% -2% 2,5% -4% 2, -6% 1,5% 1, -8% -1 0,5% 0, Landsting Alla För : 4,8% -19% Utvecklingen (baserat på de 4 senaste åren) går åt fel håll -5% Landsting 3,8% -2% 2010 1% 3,4% 2,2% 3,3% 3,5% 4,8% -19% 4% Alla 0,9% 0,9% 1,2% 1, 1,5% -5% 7% Landsting 4,3% 2,5% 2,8% 3, 3,8% -2% 3 Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. Kvartil Percentil Högsta 3värde 90 3 1% 4% 7% JÄMIX 20

Landsting Nyckeltal: Jämställdhetsarbete Frågorna är kopplade till Diskrimineringslagen om ett aktivt jämställdhetsarbete. 20 18 16 14 12 10 Jämställdhetsarbete antal ja av 17 frågor + 3p för tilläggsfråga 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Jämställdhetsarbete antal ja av 17 frågor + 3p för tilläggsfråga 8 0 Landsting Alla 19 6 15 Landsting 18 17 2010 19 13 16 16 20 19 6 20 Alla 17 18 18 18 19 15 20 Landsting 16 17 17 17 18 17 20 Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. Kvartil Percentil Högsta 3värde 90 19 20 JÄMIX 21

30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Totalt antal anställda 26 021 kvinnor 6 357 män 35 30 25 20 15 10 5 0 5% 4% 3% 2% 1% Yrkesgrupper 30 2 Totalt Jämställda Långtidssjukfrånvaro 4, 1,9% kvinnor män 8 7 6 5 4 3 2 1 0 120 100 80 60 40 20 0 Högsta ledningsgrupp 7 6 kvinnor män Föräldradagar 98 42 kvinnor män 85% 8 75% 7 65% 6 55% 5 45% 4 35% 3 25% 2 10 95% 9 85% 8 75% 7 65% 6 55% 5 Karriärmöjlighet 81% 72% andel kvinnliga chefer andel kvinnliga anställda Heltidstjänster 95% 85% kvinnor män 36000 34000 32000 30000 28000 26000 24000 22000 20000 10 95% 9 85% 8 75% 7 65% 6 Lön 33500 28000 kvinnor män Tillsvidareanställda 89% 84% kvinnor män JÄMIX 22

Landsting Ingen uppgift Nyckeltal: Styrelse Andel kvinnor styrelsen. Andel kvinnor i styrelsen Andel kvinnor i styrelsen 9 8 7 6 5 4 3 2 1 8 7 6 5 4 3 2 1 Offentliga organisationer Privata företag Dessa värden gäller Landsting 2010 Ingen uppgift 2 ######## #SAKNAS! ######## ######## ######## 29% Privata företag 27% 27% 31% 32% 32% Landsting 47% 4 Offentliga organisationer 46% 46% 45% 46% 46% 47% Diagrammet visar medianvärden. 2 56% 29% 69% Kvartil Percentil Högsta 13 värde 90 0,404167 0,466667 0,560924 0,690476 0,8 8 JÄMIX 23

Landsting Ingen uppgift Nyckeltal: Internrekrytering Hur stor andel av alla som har internrekryterats till chefspositioner är kvinnor. Ett värde på 5 visar att hälften av alla interna chefsrekryteringar är kvinnor. Ett högre värde än 5 visar att fler kvinnor än män har internrekryterats till chefspositioner. Det som är önskvärt beror på befintlig chefsstruktur. Andel av internrekryterade chefer som är kvinnor Andel av internrekryterade chefer som är kvinnor 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Landsting Alla 2010 Ingen uppgift ######## #SAKNAS! ######## ######## ######## 2 Alla 59% 56% 61% 63% 6 Landsting 75% 38% Landsting 68% 68% 75% 75% 75% 6 Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. 81% 2 10 Kvartil Percentil Högsta 13 värde 90 10 38% 6 81% 10 JÄMIX 24

Landsting GÅR EJ ATT BERÄKNA Nyckeltal: Externrekrytering Hur stor andel av alla som har externrekryterats till chefspositioner är kvinnor. Ett värde på 5 visar att hälften av alla externa chefsrekryteringar är kvinnor. Ett högre värde än 5 visar att fler kvinnor än män har externrekryterats till chefspositioner. Det som är önskvärt beror på befintlig chefsstruktur. Andel av externrekryterade chefer som är kvinnor Andel av externrekryterade chefer som är kvinnor 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Landsting Alla 2010 Ingen uppgift ######## #SAKNAS! ######## ######## ######## Alla 5 5 58% 53% 58% Landsting 56% 35% Landsting 55% 6 51% 54% 56% 58% Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. 75% 10 Kvartil Percentil Högsta 13 värde 90 10 35% 58% 75% 10 JÄMIX 25

Landsting Ingen uppgift Nyckeltal: Högskoleutbildning Hur stor andel av kvinnorna har högskoleutbildning jämfört med andelen män. Om kvinnor har Andel högskoleutbildade högskoleutbildning i lika hög grad som män har högskoleutbildning ska skillnaden kvinnor män vara. Ju mer plus desto fler kvinnor har högskoleutbildning jämfört med Ingen uppgift män. Ju mer minus desto fler män har högskoleutbildning jämfört med kvinnor Skillnad i högskoleutbildning mellan kvinnor och män Skillnad i högskoleutbildning mellan kvinnor och män 2% 5-2% 3-4% 1-6% -8% -1-1 -3-12% -14% -5-16% Landsting Alla 2010 Ingen uppgift -41% ######## #SAKNAS! ######## ######## ######## -16% Alla -2% -2% -1% 0,6% Landsting -9, -7% Landsting -12% -14% -11% -12% -9% 1% Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. -41% 8% -16% 16% Kvartil Percentil Högsta 13 värde 90 16% 52% -7% 1% 8% 52% JÄMIX 26

Landsting Ingen uppgift Nyckeltal: Utbildning Hur mycket utbildning har kvinnor fått i genomsnitt jämfört med män. Tid för utbildning / total arbetad tid Om kvinnor har fått utbildning i lika hög grad som män har fått utbildning ska kvinnor män skillnaden vara. Ju mer minus desto mindre utbildning har kvinnor fått Ingen uppgift jämfört med män. Ju mer plus desto mindre utbildning har män fått jämfört med kvinnor. Skillnad i utbildningstid mellan kvinnor och män Skillnad i utbildningstid mellan kvinnor och män 1, 3, 2, 0,5% 1, 0, 0, -1, -0,5% -2, -3, -1, Landsting Alla 2010 Ingen uppgift -1,7% 0,2% #SAKNAS! ######## ######## ######## -0,3% Alla 0,2% 0,1% 0,1% 0,1% 0, Landsting 0,1% -0,1% Landsting 0, 0,2% 0,2% 0, 0,1% 0, Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. -1,7% 0,3% -0,3% 0,7% Kvartil Percentil Högsta 13 värde 90-0,1% 8% 7,9% JÄMIX 27

Landsting Ingen uppgift Nyckeltal: Korttidssjukfrånvaro Korttidssjukfrånvaro Korttidssjukfrånvaro dag 1-14. kvinnor män Om kvinnors och mäns korttidssjukfrånvaro (i genomsnitt) är lika stora ska värdet vara ( skillnad). Ju högre stapel desto högre alla 2,2% 1,5% korttidssjukfrånvaro har kvinnor jämfört med män. Landsting 2,4% 1,7% Notera att beräkningen har ändrats sedan föregående år. 2, Skillnad i kort sjukfrånvaro (kvinnor-män) 5% 4% Skillnad i kort sjukfrånvaro (kvinnor-män) 1,5% 3% 1, 0,5% 2% 1% 0, -1% -0,5% -1, Landsting Alla 2010 Ingen uppgift -2,2% ######## #SAKNAS! ######## ######## ######## 0, Alla 0,7% 0,7% 0,7% 0,7% 0,7% Landsting 0,7% 0,4% Landsting 0,7% 0,8% 0,7% 0,6% 0,7% 0,7% Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. -2% 0,9% 1,2% Kvartil Percentil Högsta 13 värde 90 över 1% 2% 2,2% JÄMIX 28

Landsting Nyckeltal: Föräldradagar män Genomsnittligt antal dagar som föräldralediga män tagit ut. 90 Genomsnittligt antal dagar som föräldralediga män tagit ut 100 Genomsnittligt antal dagar som föräldralediga män tagit ut 80 90 70 60 80 70 60 50 50 40 40 30 20 10 30 20 10 0 0 Landsting Alla 42 3 24 2010 Landsting 53 31 78 83 74 73 42 44 Alla 40 44 40 41 44 3 60 Landsting 50 51 45 48 53 24 76 Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. Kvartil Percentil Högsta 13 värde 90 304 31 44 60 76 304 JÄMIX 29

Landsting Ingen uppgift Nyckeltal: Tillfällig vård av barn Antal dagar per kvinna/man som tar ut tillfällig vård av barn (räknat per kvinna/man som tar ut tillfällig vård av barn). Ju högre stapel desto mer har kvinnor tillfällig vård av barn Tillfällig vård av barn (av de som tagit ut) jämfört med män. Om kvinnor och män tar ut tillfällig vård av barn lika ofta ska värdet kvinnor män vara 0 (0 dagar skillnad). Om värdet är högre än 0 (stapel upp) tar kvinnor i större Ingen uppgift omfattning än män ut tillfällig vård av barn. Skillnad i uttag av tillfällig vård av barn (kvinnor-män) Skillnad i uttag av tillfällig vård av barn (kvinnor-män) 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 0,2 0,0 Landsting Alla 2010 Ingen uppgift -16,8 ######## #SAKNAS! ######## ######## ######## -1,9 Alla 1,3 1,1 1,1 0,8 0,8 Landsting 0,7-0,5 Landsting 1,6 0,9 0,7 1,1 0,7 0,8 Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. -16,8 1,9-1,9 3,1 Kvartil Percentil Högsta 13 värde 90 över 1719% 192% 315% 8-0,5 17,2 JÄMIX 30

Landsting Nyckeltal: Reducerade heltidstjänster Skillnad i andelen kvinnor och män som frivilligt har reducerat sin arbetstid. Ju högre Andel med reducerad heltid positivt värde desto större andel kvinnor har frivilligt reducerat sina heltidstjänster kvinnor män jämfört med män. 16% 1% 18% 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% Skillnad i andel som frivilligt reducerat sin arbetstid 25% 2 15% 1 5% -5% -1 Skillnad i andel som frivilligt reducerat sin arbetstid 2% Landsting Alla 15% -4% 15% 1% Landsting 11% 4% 2010 7% ######## 1 1 #SAKNAS! 15% -4% 12% Alla 9% 8% 8% 7% 7% 1% 17% Landsting 17% 13% 17% 15% 11% 4% 28% Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. Kvartil Percentil Högsta 3värde 90 12% 17% 28% JÄMIX 31

Landsting Ingen uppgift Nyckeltal: Övertid Om kvinnor har rapporterat övertid i lika hög grad som män ska skillnaden vara. Övertid Ju mer minus desto mer har män rapporterat övertid jämfört med kvinnor. kvinnor män Ju mer plus desto mer har kvinnor rapporterat övertid jämfört med män. Ingen uppgift Notera att beräkningen har ändrats sedan föregående år. 1, 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0, Skillnad i rapporterad övertid (kvinnor-män) 2, 1,5% 1, 0,5% 0, -0,5% -1, -1,5% Skillnad i rapporterad övertid (kvinnor-män) -0,2% -2, -0,4% Landsting Alla 2010 Ingen uppgift -8,3% ######## #SAKNAS! ######## ######## ######## -1, Alla -0,1% -0,2% -0,2% -0,2% -0,2% Landsting 0, -0,5% Landsting 0,1% 0,1% -0,1% -0,1% 0, -0,2% Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. -8,3% 0, -1, 0,2% Kvartil Percentil Högsta 13 värde 90-0,5% 1% 1,1% JÄMIX 32

Landsting Ingen uppgift Nyckeltal: Avgångar Om kvinnor har slutat i lika hög grad som män ska skillnaden vara. Ju mer Andel av tillsvidareanställda som slutat minus desto större andel män har slutat jämfört med kvinnor. Ju mer plus kvinnor män desto större andel kvinnor har slutat jämfört med män. Ingen uppgift 4, Skillnad i andel kvinnor-män som slutat 5% Skillnad i andel kvinnor-män som slutat 3, 3% 2, 1% 1, 0, -1% -1, -3% -2, -5% -3, -4, Landsting Alla 2010 Ingen uppgift -15,9% -3,4% #SAKNAS! ######## ######## ######## -4,8% Alla -0,4% -0,3% -0,5% 0, -0,2% Landsting -0,2% -1,8% Landsting -1,1% -0,7% -1,5% -1,6% -0,2% -0,2% Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. -15,9% 2, -4,8% 4,3% Kvartil Percentil Högsta 13 värde 90-1,8% 22% 2% 4% 21,6% JÄMIX 33

Landsting Nyckeltal: Ålder Om kvinnor och män i genomsnitt är lika gamla är skillnaden 0 år. Ju mer plus Ålder Ålder desto äldre är kvinnor jämfört med män. Ju mer minus desto äldre är män kvinnor män jämfört med kvinnor. 46,9 46,0 1,5 Skillnad i ålder kvinnor-män (år) 5 4 Skillnad i ålder kvinnor-män (år) 1,0 0,5 3 2 1 0,0-0,5 0-1 -2-1,0-1,5-3 -4-5 -2,0-2,5-3,0 Landsting Alla 2010 0,9-7,4-0,6-0,6-0,3 ######## 0,9-4,0 Alla -0,9-1,0-0,7-0,8-0,6 Landsting 0,0-2,2 Landsting 0,0-0,7 0,0 0,0 0,0-0,6 Diagrammet visar medianvärden för alla och Landsting. -7,4 0,8-4,0 2,0 Kvartil Percentil Högsta 13 värde 90-2,2-0,6 0,8 2,0 4,0 4,0 JÄMIX 34

Löneskillnad Långtidssjukfrånvaro kvinnor Lärande nyckeltal Korrelation 0,72 2 1-5 -3-1 1 3 5-1 -2-3 -4 Skillnad i högskoleutbildning Korrelation 0,57 1 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 2% 4% 6% Långtidssjukfrånvaro män Varje markering motsvarar en organisation. Det finns inga tillgängliga uppgifter om högskoleutbildning från. Den svarta bollen i det högra diargrammet är er egen organisation. Det finns en stark samvariation mellan skillnad i högskoleutbildning och löneskillnad. Ju mer lika högskoleutbildning, desto mer lika lön. Kvinnor har i genomsnitt mycket högre långtidssjukfrånvaro än män vilket synliggörs i det högra diagrammet. Notera att skalorna är olika för män och kvinnor. En korrelation på över 0,7 (som i fallet högskoleutbildning och lön) är mycket stark och betyder att det finns någonting i högskoleutbildning och lön som hänger ihop. I detta fall är det troligt att högskoleutbildning leder till, i genomsnitt, högre lön både för kvinnor och män. Det finns även en korrelation mellan långtidssjukfrånvaron för kvinnor och för män. Här torde dock något annat, t.ex. organisationens arbetsmiljö, förklara delar av långtidssjukfrånvaron för både män och kvinnor. Därutöver tycks långtidssjukfrånvaron vara en jämställdhetsfråga då kvinnor generellt har mycket högre långtidssjukfrånvaro än män. JÄMIX 35

Så här beräknas JÄMIX: Jämix beräknas utifrån nio nyckeltal. De är Poäng 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Andel yrkesgrupper med könsfördelning 40-6 20 76% 40, 0,950-1% 0,15% 5-1% -0,5% 20 2 Andel kvinnor i högsta ledningsgruppen (eller andel män om färre män) 19 72% 38,5% 0,925-2% 0,3 10-2% -1, 19 3 Andel chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda som är kvinnor 18 68% 37, 0,900-3% 0,45% 15-3% -1,5% 18 4 Kvinnors lön i procent av mäns lön (eller mäns lön om den är lägre) 17 64% 35,5% 0,875-4% 0,6 20-4% -2, 17 5 Skillnad i lång sjukfrånvaro (kvinnor-män) 16 6 34, 0,850-5% 0,75% 25-5% -2,5% 16 6 Skillnad i uttag av föräldradagar av de som tagit ut föräldradagar 15 56% 32,5% 0,825-6% 0,9 30-6% -3, 15 7 Skillnad i sysselsättningsgrad (andel heltid, kvinnor-män) 14 52% 31, 0,800-7% 1,05% 35-7% -3,5% 14 8 Skillnad i andel tillsvidareanställda (kvinnor-män) 13 48% 29,5% 0,775-8% 1,2 40-8% -4, 13 9 Jämställdhetsarbete antal ja av 17 frågor + 3p för tilläggsfråga. 12 44% 28, 0,750-9% 1,35% 45-9% -4,5% 12 11 4 26,5% 0,725-1 1,5 50-1 -5, 11 Poängen för varje nyckeltal summeras till ett JÄMIX. Nyckeltalens poäng baseras på 10 36% 25, 0,700-11% 1,65% 55-11% -5,5% 10 följande tabeller: Poängen i vänstra kolumnen uppnås när nivåerna för de olika 9 32% 23,5% 0,675-12% 1,8 60-12% -6, 9 nyckeltalen uppnås. Till exempel uppnås 20 poäng för Yrkesgrupper (nyckeltal 1) 8 28% 22, 0,650-13% 1,95% 65-13% -6,5% 8 om andelen yrkesgrupper med minst 4 representation av båda könen överstiger 7 24% 20,5% 0,625-14% 2,1 70-14% -7, 7 76%. För kvinnor i högsta ledningsgrupp uppnås 20 poäng om nyckeltalet (2) 6 2 19, 0,600-15% 2,25% 75-15% -7,5% 6 överstiger 4 (samtidigt som andelen män också överstiger 4). 5 16% 17,5% 0,575-16% 2,4 80-16% -8, 5 4 12% 16, 0,550-17% 2,55% 85-17% -8,5% 4 I alla nyckeltal utom jämställdhetsarbetet (nr 9) gäller även det omvända förhållandet (om 3 8% 14,5% 0,525-18% 2,7 90-18% -9, 3 män är underrepresenterade). Nyckeltalet utgår från det kön som är minst representerat, 2 4% 13, 0,500-19% 2,85% 95-19% -9,5% 2 eller har minst andel sysselsättningsgrad, tillsvidareanställning osv. 1 0, 0 JÄMIX 36