VBEA15 Byggprocessen med företagsekonomi Del A: Ekonomiska grundbegrepp inkl finansiering Del B: Investeringsbedömning Del C: Resultatplanering och produktkalkylering Del D: Årsredovisning Del E: Ekonomi i byggprojekt och förvaltning Svar till uppgifterna 1(15)
Del A: Ekonomiska grundbegrepp inkl finansiering A1. aug08 Det finns många olika begrepp inom företagsekonomin. Vilka begrepp passar in på följande förklaringar? 8 stycken av begreppen 1-12 har förklarats under punkterna A-L. Para ihop dessa 8 begrepp och förklaringar. 1. Intäkt 2. Kostnad 3. Utbetalning 4. Inbetalning 5. Utgift 6. Inkomst 7. Räntabilitet 8. Soliditet 9. Resultat 10. Likviditet 11. Amortering 12. Avskrivning A. Hushållning med begränsade eller knappa resurser B. Uppstår vid affärstransaktionen, inköpstillfället C. Uppstår vid affärstransaktionen, försäljningstillfället D. Värdet av förbrukade resurser under en period E. Summan av de inbetalningar som sker vid slutet av investeringsobjektets ekonomiska livslängd F. Köparens överföring av betalning till säljaren G. Betalningsförmåga på lång sikt H. Ersättning till kreditgivaren I. Återbetalning av lån J. Alternativkostnad för kapital K. Ett objekts värdeminskning under en period L. Skillnaden mellan intäkter och kostnader under en period A2. aug08 Du funderar på att köpa en villa med tillträde 1/1 2009 och gör en bedömning över kommande räntekostnader utifrån de villkor du fått från din bank. Beräkna totala räntekostnaderna för 2009 resp. 2010. Bestäm också hur stor total skuld du har kvar 31/12 varje år. Villkor för lån: lånetyp löptid datum för amortering helårsränta % lånebelopp Topplån, rakt lån 15 år 30/6 och 31/12 varje år 6,5 450.000 Annuitetslån 30 år 31/12 varje år 5,5 750.000 Amorteringsfritt lån 5 år - 6 1.500.000 2(15)
A3. jan09 Du sitter som fastighetsekonom i ett större konsultföretag. Du har fått i uppdrag av ett företag, som skall göra en större investering i en av sina fastigheter, att beräkna kapitalutgifterna för investeringen. Beräkningen avser de fem första åren. Företaget beräknar att man behöver låna 8 400 000 kr till investeringen och banken har då gett dig följande alternativa lånekonstruktioner: alt 1 Rakt lån till 5 % ränta med 40 års löptid. alt 2 Annuitetslån med 5 % ränta och 40 års löptid. Beräkna kapitalutgifterna för de 5 första åren för de två alternativen och jämför dessa. Vilka blir de totala kapitalutgifterna under de 5 första åren för respektive alternativ? Om man ser till de totala kapitalutgifterna under hela löptiden (40 år), kommer alt 1 att vara fördelaktigast. Förklara varför! 3(15)
Del B: Investeringsbedömning B1. jan08 Du funderar på att byta ut hissen i en gammal hyresfastighet. Du har fått in en offert på den nya hissen inklusive arbetskostnader som uppgår till 525 000 kr. Genom bytet skulle man göra en årlig besparing i driftskostnader på uppskattningsvis 58 000 kr. Efter 10 år måste man dock göra en större service som kostar 25 000. Den ekonomiska livslängden bedöms till 20 år. Restvärdet efter kalkylperiodens slut beräknas till 125 000 kr. Företagets förräntningskrav för denna typ av investering är 8 %. a) Prova genom nuvärdeskalkyl om denna investering är lönsam? b) Prova genom annuitetskalkyl om denna investering är lönsam? B2. apr08 Du är anställd på ekonomiavdelningen i ett tillverkningsföretag. Företaget avser att byta ut sin gamla maskin på grund av att den ger för dålig lönsamhet. Produktionschefen har tagit fram förslag på en ersättningsmaskin. Maskinen kostar 4 950 000 kr i inköp. Förväntad livslängd är 12 år, och då betingar den ett restvärde på 130 000 kr. Driftskostnaderna bedöms bli 400 000 kr/år de första 8 åren, därefter ökar de till 460 000 kr/år. Maskinen kräver också ett större underhåll vart fjärde år för en kostnad av 40 000 kr. Maskinens tillverkningskapacitet är 12 000 st/år av en produkt som man kan sälja för 125 kr/st. Du har nu fått i uppdrag att göra en lönsamhetsbedömning av de två maskinerna. Gör först en nuvärdesberäkning. Kontrollera sedan ditt resultat genom att göra en annuitetsberäkning. Är den föreslagna maskinen lönsam om kalkylräntan sätts till 10%? 4(15)
B3. aug10 Gör investeringsbedömningar med hjälp av kapitalvärdemetoden. Kalkylräntan är 8 %. a) AB Sommarprodukter anskaffade år 2009 ett antal maskiner för att ersätta manuella arbetsmoment. Man förväntade sig då att följande effekter skulle uppstå: - Besparingar i arbetskostnader 145 000 kr/år - Ökning i elkraft 5 000 kr/år - Inköpskostnad för maskiner 275 000 kr - Beräknad livslängd 10 år - Restvärde 15 000 kr Gör en investeringsbedömning med det underlag som företaget hade när de tog beslutet. b) I början av 2010 finner man att de verkliga effekterna hade blivit följande under det första året: - Besparingar i arbetskostnader 160 000 kr/år - Underhållskostnader (tidigare bortglömda) år 1-5: år 6-10: 3 000 6 000 kr/år kr/år - Ökning i elkraft och indirekt material per år 5 000 kr/år - Inköpskostnad (installationskostnader 300 000 kr bortglömda) - Dessutom har man räknat fram restvärde till 0 kr Gör nu en investeringsbedömning med facit i hand. (Räkna år 2009 som år 0 även i detta fall.) c) Jämför kapitalvärdeskvoterna för de två investeringsbedömningarna. Vilken av beräkningarna ger bäst lönsamhet? 5(15)
Del C: Resultatplanering och produktkalkylering C1. aug08 Ett företag tillverkar produkten EcoType och behöver lite hjälp med sin resultatplanering. Följande uppgifter finns för produkten: Försäljningspris (kr/st) 240 Rörlig kostnad (kr/st) 80 Fast kostnad (kr) 180 000 Aktuell försäljningsvolym (st) 5 000 a) Gör ett resultatdiagram för en totalanalys där kritisk punkt, säkerhetsmarginal och resultat framgår. Beräkna den kritiska volymen, säkerhetsmarginal i procent och vinst i kronor. b) Gör ett resultatdiagram för en bidragsanalys där kritisk punkt, säkerhetsmarginal och resultat framgår. Beräkna den kritiska volymen, täckningsgrad och vinst i kronor. C2. aug07 Företaget Trycke AB tillverkar två typer av dörrhandtag för ytterdörrar, Entré och Veranda. Beslaget Entré innehåller 200 g stål och använder 6 minuter i specialmaskinen. Ett exemplar av Veranda kräver 150 hg stål och tar 15 minuter i specialmaskinen. Följande produktionskostnader gäller för Entré och Veranda: kostnad enhet Material (rörlig) 4:00 kr/kg Lön (rörlig) 15:00 kr/tim TO (rörlig) 5:00 kr/tim Per produkttyp gäller också: TO (fast) 17 000 kr/månad Affo (fast) 5 000 kr/månad Försäljningspriset för Entré är 39 kr och för Veranda 52 kr. Den totala mängden stål som är företaget har tillgänglig under det kommande kvartalet (3 månader) är 2,4 ton och tillgänglig maskintid är 1.800 timmar. Beräkna det optimala tillverkningsprogrammet och maximalt TTB. Hur stor blir vinsten i detta fall? Ovanstående uppgift är ett exempel på bidragskalkylering. I vilka situationer kan det vara lämpligt att använda bidragskalkylering? 6(15)
C3. aug10 I budgeten för produktserien Bird har man identifierat de gemensamma kostnaderna Materialomkostnader, MO = 225 000 kr Tillverkningsomkostnader, TO = 375 000 kr Administrations- och försäljningsomkostnader, Affo = 175 000 kr För de enskilda produkterna i serien gäller följande: Eagle Swan Colobri Tillverkningsvolym (st) 750 3200 1900 Intäkt (kr/st) 620 480 320 Direkta kostnader (kr/st) 275 180 120 Materialorder (st) 12 12 12 Lagerfrakter (st) 48 96 64 Maskintid (h) 2500 6400 1900 Kontroller (st) 24 32 20 Administration (h) 96 96 96 Försäljning (h) 160 120 80 Gör en analys av kostnaderna genom ABC-kalkylering. Ta reda på självkostnaden/styck för de fyra olika produkterna. Utgå från att de gemensamma kostnaderna kan delas upp på aktiviteterna enligt tabellen: Del av gemensam kostnad: Aktivitet: Aktivitetsdrivare: 25% av MO Orderhantering Materialorder 75% av MO Lagerhantering Lagerfrakter 60% av TO Bearbetning Maskintid 40% av TO Kontroller Kontroller 30% av Affo Administration Administration 70% av Affo Försäljning Försäljning Vilken produkt är mest lönsam? Vilken produkt är minst lönsam? Ge förslag på förändringar man bör göra för att öka lönsamheten på produktserien. Avrunda gärna till heltal kronor i beräkningarna. C4. aug08 Det finns tre huvudmetoder för självkostnadskalkylering; periodkalkylering, orderkalkylering och ABC-kalkylering. I både orderkalkylering och ABC-kalkylering fördelar man de gemensamma kostnaderna, men på vilket sätt skiljer sig de två metoderna åt? När bör man välja ABC-kalkylering? 7(15)
Del D: Årsredovisning D1. aug08 En årsredovisning består av resultaträkning, balansräkning, förvaltningsberättelse samt revisionsberättelse. Förklara vad de olika delarna innehåller. D2. jan08 Det finns många olika begrepp inom årsredovisningen. Vilka begrepp passar in på följande förklaringar? Åtta av begreppen 1-12 har förklarats under punkterna A-L. Para ihop begrepp och förklaring. 13. finansiell analys 14. eget kapital 15. anläggningstillgångar 16. likvida medel 17. balansräkning 18. resultaträkning 19. avsättningar 20. avskrivningar 21. räntabilitet 22. skulder 23. årsbokslut 24. intäkter A. kontanter, banktillgångar B. främmande kapital C. insatt kapital samt resultat D. ränteintäkter och räntekostnader beroende på finansieringen E. värdeminskningar av tillgångar F. visar periodens resultat G. visar företagets finansiella ställning vid en bestämd tidpunkt H. revisorernas rapport över företaget I. betalningsförmåga på lång sikt J. lönsamheten K. företagets interna redovisning enligt bokföringslagen L. företagets externa redovisning enligt bokföringslagen 8(15)
D3. apr08 Ställ upp en balansräkning per den 31/12 2007 utifrån följande information. Företagets ursprungliga insatta aktiekapital på 100 000 kr har inte ändrats sedan företaget startades. Under åren har man gjort avsättningar i form av en reservfond på 20 000 kr och en periodiseringsfond på 16 320 kr. Under 2007 har företaget ökat värdet av sina andelar i intresseföretag till 70 000 kr. I början av 2004 tog företaget ett rakt femårigt banklån på 300 000 kr för inköp av ny varubil. 2007 värderas företagets varubil till 120 000 kr. I januari 2005 köptes nya kontorsinventarier för 200 000 kr. Dessa beräknas ha en avskrivning, jämnt fördelad över tiden, på fem år. Normalt brukar företaget hålla ett produktlager på 240 000 kr, men efter en rekordförsäljning sista kvartalet, ligger nu värdet på hälften av normallagret. Den stora försäljningen i slutet av året har dock inneburit en del obetalda kundkrediter. Vid årsskiftet var värdet av dessa 100 000 kr. Försäljningsökningen har också medfört en ökning av råvaruleveranser, vilket i sin tur har medfört att företaget har dragit på sig skulder hos leverantörerna på 100 000 kr. Utifrån föregående års resultat och balanserade vinst, har man ökat den balanserade vinsten till 270 000 kr. Kontanta medel i kassa och bank beräknas till 141 600 kr. Skatten för 2007 ska betalas in i mars 2008. Skatteskulden är beräknad till 18 278 kr. Årets resultat ligger som en post under eget kapital. Hur stort är årets resultat? 9(15)
D4. mar07 Utgå från föregående års balansräkning samt årets resultaträkning och likviditetsräkning. Upprätta årets balansräkning. Förklara hur du bestämmer varje post, även de som ej ändras. Anta att årets balanserade vinst = föregående års (balanserad vinst+årets resultat). Föregående års balansräkning TILLGÅNGAR EGET KAPITAL Materiella anläggningstillgångar 1 200 000 Aktiekapital 100 000 Finansiella anläggningstillgångar 150 000 Andra fonder 140 000 Omsättningsstillgångar Balanserad vinst 350 000 Varulager 210 000 Årets resultat 280 000 Kundfordringar 285 000 SKULDER Kassa och bank 140 300 Banklån 540 000 Leverantörsskulder 410 000 Skatteskuld 165 300 SUMMA TILLGÅNGAR 1 985 300 SUMMA EK OCH SKULDER 1 985 300 Årets resultaträkning 1. Nettoomsättning 4 960 000 5. Inköp av varor -3 040 000 6. Hyra -720 000 7. Löner -720 000 8. Avskrivningar av materiella tillgångar -60 000 RÖRELSERESULTAT 420 000 16. Räntekostnader -21 600 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 398 400 20. Skatt -129 830 ÅRETS RESULTAT 268 570 Årets likviditetsräkning Inbetalningar Ingående värde 1/1 Betalningar 1/1-31/12 Utgående värde 31/12 Kundfordran 285 000 285 000 360 000 Försäljning, 1200 st 4 600 000 Σin 4 885 000 Utbetalningar Inköp av material, 1200 st 2 850 000 Hyra 720 000 Ränta 21 600 Amortering 40 000 Lön 720 000 Föregående års skatt 165 300 165 300 129 830 Leverantörsskuld 410 000 410 000 190 000 Σut 4 926 900 kassa 140 300 98 400 10(15)
Del E: Ekonomi i byggprojekt och förvaltning E1. aug10 I en byggdelskalkyl räknar man oftast på en kvadratmeter. Hur bestämmer man mängden träregel på en kvadratmeter? Utgå från en träregelstomme med 45x95 stående träreglar c 600, samt syll + hammarband, höjden 2500. E2. aug07 Gör en byggdelskalkyl för en yttervägg till en hallbyggnad. På en stomme av betongpelare, monteras liggande 145 mm U-profiler med c/c 900 mm. Mellan U-profilerna används 145 mineralull som isoleringsmaterial. På utsidan skyddas mineralullen med 9 mm utegips. Både insida och utsida täcks med 45 mm profilerad plåt. Höjden på väggen är 4500 mm. Vid montering behövs ställning på både utsidan och insidan av väggen. Utfack.stomme U-profil 145mm m 0,14 57,30 kr 1,05 Min.ullskiva 145 m2 0,10 45,55 kr 1,05 Gipsskivor 9 mm GU m2 0,14 16,10 kr 1,10 Stålplåt TRP 45, lackerad, galv m2 0,20 112,30 kr 1,05 Fasadställning,bruttoyta m2 0,16 15,20 kr 1,00 Invändig bockställning m2 0,10 10,35 kr 1,00 Invändig ställning m2 0,20 16,80 kr 1,00 Använd följande värden för arbetskostnader, arbetsplatsomkostnader och entreprenörarvoden: Direkt arbetskostnad 105 kr/tim Direkt påslag arbetskostnad 82 % (sociala avgifter) på direkt arbetskostnad Arbetsplatsomkostnader (APO): Arbetsledning (AL) 30 kr/tim Bodar och förråd (BF) 18 kr/tim Maskiner (M) 10 % på total arbets-och materialkostnad Övriga APO (Ö) 8 % på total arbets-och materialkostnad Entreprenörsarvode Eget (EA) 8 % på tot. arbets- och materialkostnad och APO Underentreprenader (EAU) 5 % på kostnaden för underentreprenaden Bestäm kvadratmeterpriset för väggen. OBS! Kostnaden för betongpelarna ska ej tas med vid beräkningen. 11(15)
E3. jan10 Genomför en beräkning av självkostnaden för 1m2 yttervägg till en förrådsbyggnad. Förrådsbyggnaden är 2200 mm hög och har endast en dörröppning och inga fönster, vilket betyder att du inte behöver räkna med extra material för avväxlingar. Räkna med konstruktionslösning (utifrån räknat) och resursförbrukning enligt tabellen nedan: Enhet Tid Material Åtgång (h/enhet) (kr/enhet) 22x120 stående träpanel m2 0,30 10,85 1,10 28x70 liggande spikläkt c400 m 0,09 8,75 1,05 9 mm utegips m2 0,14 23,70 1,10 45x95 stående träreglar c 600, samt syll + m 0,12 13,65 1,10 hammarband 95 mineralull mellan träreglar m2 0,10 37,95 1,05 Ångspärr av plastfolie 0,2 mm m2 0,04 4,90 1,40 13 mm gipsskiva m2 0,22 20,75 1,20 Använd följande värden för arbetskostnader, arbetsplatsomkostnader och entreprenörarvoden: Direkt arbetskostnad Direkt påslag arbetskostnad Arbetsplatsomkostnader (APO) Arbetsledning (AL) Bodar och förråd (BF) Maskiner (M) Övriga APO (Ö) Entreprenörsarvode Eget (EA) Underentreprenader (EAU) 105 kr/tim 82 % (sociala avgifter) på direkt arbetskostnad 30 kr/tim 18 kr/tim 10 % på total arbets-och materialkostnad 8 % på total arbets-och materialkostnad 8 % på tot. arbets- och materialkostnad och APO 5 % på kostnaden för underentreprenaden 12(15)
E4. aug07 Du äger en nyrenoverad fastighet och vill ställa upp en cash-flow för de kommande tre åren. För den aktuella fastigheten gäller följande grunddata för år 0: Hyra 890 kr/m2bra + 2 % /år Drift 210 kr/m2bra + 3 %/år Underhåll 70 kr/m2bra + 1 % /år Administrationskostnader exkl fastighetsskatt 32 000 kr/år Fastighetsskatt 1,0 % på taxeringsvärdet. Taxeringsvärde 26 000 000 kr konstant under år 1-3 Area 2 500 m2bra Efter renoveringen har du lagt om dina lån och har nu ett nytt annuitetslån på 30 000 000 med 40 års löptid och 3 % ränta. Gör en cash-flow för tre år. Hur förändras driftsnettot och betalningsnettot under dessa år? E5. aug10 Du funderar på att köpa en liten hyresfastighet och har gjort en prognos i form av en cash-flow för tio år framåt ner till driftsnettonivån. Just nu är fastigheten i bra skick, men du tror att det kan vara lönsamt att göra en större renovering om några år för att minska underhållskostnaderna längre fram. Köpeskillingen ligger på 12 milj kr. Du bedömer att en renovering år 4 kommer att kosta 1 milj kr. Alla summor i 1000-tal kr: år 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hyra 1250 1300 1350 1400 1900 2000 2100 2180 2230 2280 Drift 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 Underhåll 80 80 80 80 50 50 50 80 80 80 Driftsnetto 920 920 920 920 1400 1450 1500 1500 1500 1500 För att finansiera köpet har du möjlighet att ta ett annuitetslån med 30 års löptid och amortering en gång per år på hela köpeskillingen. Årsräntan är 3%. För att finansiera renoveringen år 4 har du blivit erbjuden att komplettera med ett rakt lån med 5 års löptid (löptiden startar vid upplåningen i början av år 4) och amortering två gånger per år. Årsräntan bedöms i dagsläget att bli 4%. Du vill nu ta reda på hur renoveringen påverkar fastighetens ekonomi. Beräkna därför betalningsnettot för år 3, 4 och 5, dvs perioden ett år före till ett år efter renoveringen. 13(15)
Svar DelA: Ekonomiska grundbegrepp inkl finansiering A1. 2D, 3F, 5B, 6C, 8G, 9L, 11I, 12K A2. 2009: ränta=14.625+14.137+41.250+90.000=160.012kr, 2010: ränta=13.650+13.162+40.680+90.000=157.492kr 2009: skuld=420.000+739.646+1.500.000=2.659.646kr 2010: skuld=390.000+728.722+1.500.000=2.618.722kr A3. Alt1: kapitalutgift=630.000+619.500+609.000+598.500+588.000=3.045.000kr Alt2: kapitalutgiften=annuiteten=489.536kr varje år; totalt=2.447.680kr För alt1 sjunker skulden snabbast -> räntan sjunker snabbare -> räntan=kostnaden för lånet blir mindre om man ser till hela lånetiden Del B: Investeringsbedömning B1. a) C=59,7 kr > 0; lönsam b) ann=6,1 kr/år > 0 kan också uttryckas g=51,9 < a=58 ; lönsam B2. C=2.460.860 > 0; lönsam, kontroll: g=725.991kr/år < både a(1-8)=1.100.000 resp a(9-12)=1.060.000; lönsam B3. a) C= 671.359kr b) C= 711.780kr c) C/G för a)=2,44 C/G för b)=2,37 a) mest lönsam Del C: Resultatplanering och produktkalkylering C1. a) KP: m=1125st, säk: 77,5%, V=620.000kr b) KP: m=1125st, TG=66,7%, V=620.000kr C2. V=434.400 kr för 9429st Entré + 3429st Veranda Bidragskalkylering är lämplig vid kortsiktiga beslut, då ledig kapacitet finns i produktionen. C3. Eagle=39kr/st; totv=29.250kr Swan=190kr/st; totv=608.000kr Colibri=98kr/st; totv=186.200kr Swan är mest lönsam både om ser till resultat/styck och totala resultatet. Eagle är på samma sätt minst lönsam. Förslag: öka priset på Eagle eller lägga ner tillverkningen av Eagle. C4. Orderkalkylering: fördelning genom kostnadsslag ABC-kalkylering: fördelning genom aktiviteter ABC-kalkylering lämplig vid stora gemensamma kostnader att fördela på många olika produkter. Vid tillverkning med upprepande aktiviteter för många olika produkter. 14(15)
Del D: Årsredovisning D1. Balansräkning: visar företagets finansiella ställning redovisningsdagen, TK=EK+FK Resultaträkning: visar de intäkter och kostnader företaget haft under året En rättvisande översikt över företagets utveckling Förvaltningsberättelse: ska innehålla upplysningar om förhållanden som är viktiga för bedömningen av företaget och ej lämnas på annat vis Revisionsberättelse: revisorernas rapport avseende företagets årsredovisning och förvaltning. Bifogas årsredovisningen D2. 2C, 4A, 5G, 6F, 8E, 9J, 10B, 11K D3. Balansomslutning=631.600kr = 584.600+ årets resultat; Årets resultat=47.000 kr D4. Ny balansomslutning=1.958.400kr Del E: Ekonomi i byggprojekt och förvaltning E1. 2,47 löpmeter/m2 E2. 877,46 kr/m2 E3. 622,56 kr/m2 (eller 602,54 kr/m2 om man räknar med 5 liggande spikläkt) E4. DN1=1.260.000 kr, BN1=-37 871 kr DN2=1.287.480 kr, BN2=-10.391 kr DN3=1.315.020 kr, BN3=17.149 kr E5. BN3=307.769kr BN4=69.769kr BN5=557.769kr 15(15)