Bilaga 1 arbetet kring ungdomar Innehåll Uppföljning av arbetet under 2017... 1 Samverkan kring ungdomar... 2 Verksamheter som ska bedrivas i samverkan... 2 Organisering för samverkansarbetet... 2 Insatser som bedrivs i samverkan... 4 Unga nyanlända 16 t.o.m. 24 år... 6
Uppföljning av arbetet under 2017 Under arbetet 2017 skapades sex arbetsgrupper utifrån lika många prioriterade områden. Inför arbetet fanns en oro kring hur mycket tid som kunde avsättas för att driva de olika processerna framåt. Koordineringsansvaret mellan de olika grupperna har haltat och arbetet inom grupperna har inte fått tillräckligt med tid. Vissa av grupperingarna kom igång relativt snabbt och blev självgående utifrån att det fanns ett konkret behov av att samverka. Den största nyttan under året var att näringslivskontoret och Arbetsförmedlingens företagsgrupp upprättade ett naturligt forum att träffas. Det finns även exempel av direkt nytta där ett särskilt gott exempel är samordning av yrkesförarutbildning mellan Arbetsförmedlingen och Lärcentrum tillsammans med transportbranschen. Inom vissa grupper har representationen och eventuellt innehåll varit luddigt. Flera av parterna hittade inte sin roll och representation i gruppen och deltagandet har svajat. Att utveckla samverkansarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen på operativ såväl som ledningsnivå har varit ett otydligt område under 2017. Detta område har succesivt kommit att bli en central del som nu kommer att lyftas in i 2018 års överenskommelse. Upplevelse av samverkansarbetet på operativ nivå Utifrån samtal med representanter från arbetsmarknadsenheten, Navigatorcentrum, socialtjänsten, samt Arbetsförmedlingen framkommer det att samverkansarbetet kan förbättras. Nedan framgår deras syn på samverkansarbetet. Samverkansarbetet mellan parterna är ofta individberoende. Viktig information om en gemensam ungdom kommuniceras inte mellan parterna. Flerpartsmöten bör användas mer frekvent vid överlämningar. Gemensamt kartläggningsmaterial och rutiner vid överlämningar behöver utarbetas. Processerna och ledtiderna vid överlämning är för långa, det tar för lång tid innan en ungdom får en insats från annan part. Det förekommer mycket dubbelarbete då det är parallella planeringar för ungdomen hos olika parter. Det är problematiskt att det finns olika synsätt på hur parterna arbetar med ungdomar, regelverk kontra frivillighet. Samverkansarbetet försvåras då ungdomarna ofta får byta handläggare. Punkterna ovan kommer att användas som underlag till diskussion och prioritering i styrgruppen kring fortsatt samverkan under 2018. Inför revidering utvärderas arbets- och styrgruppens arbete, varpå nya prioriteringar fastslås. 1
Samverkan kring ungdomar Arbetsmarknadsläget i Östersunds kommun är i dag stark, större delen av ungdomarna i kommunen har i dag ett arbete. Utmaningarna för ingående parter har således förändrats då det framförallt är ungdomar som står längre ifrån arbetsmarknaden som i dag är arbetslösa. Arbetsförmedlare, socialsekreterare och coacher upplever att många unga arbetslösa lider av ohälsa, och/eller har olika funktionshinder. Ungdomar utan gymnasiekompetens har likaså svårt att komma ut på arbetsmarknaden. För att möta utmaningarna som kommer med detta behöver Östersunds kommun och Arbetsförmedlingen arbeta mer aktivt och fokusera samverkansarbetet kring de befintliga målgruppernas behov. Insatsområden Östersunds kommun och Arbetsförmedlingen har kommit överens om två insatsområden där det finns ett identifierat behov av samverkan. Insatsområdena ska vara i fokus i samverkansarbetet mellan parterna. Arbetet med ohälsa och/eller funktionshinder bland ungdomar. Motivera och stötta ungdomar till fullföljd gymnasieutbildning. Verksamheter som ska bedrivas i samverkan Det finns behov av att i större utsträckning inkludera operativ nivå och tydliggöra strukturen i samverkansarbetet. Fokus i samverkansarbetet kommer vara de identifierade insatsområdena där de som arbetar närmast ungdomarna kommer få en tydligare roll gentemot tidigare överenskommelser. Organisering för samverkansarbetet För att uppnå utsatta mål i överenskommelsen krävs en tydlig struktur för samverkan och styrning. Genom en tydlig struktur skapas hållbarhet över tid och samverkansprocessen är inte beroende av enskilda eldsjälar eller en specifik chef. Östersunds kommun och Arbetsförmedlingen och kommit överens om en sådan struktur. Styrgrupp Parter: Arbetsförmedlingen, Navigatorcentrum, arbetsmarknadsenheten, Lärcentrum, socialförvaltningen samt Jämtlands gymnasium. Tillfällen: 6 8 ggr/år Samarbetet på styrgruppsnivå organiseras utifrån det gemensamma arbetet kring tidigare överenskommelser för ungdomar. En styrgrupp bestående av ansvariga för ungdomsarbetet från respektive part träffas regelbundet. Fokus för styrgruppen är att identifiera utvecklingsområden samt löpande följa ungdomsarbetet. Styrgruppen ansvarar även för att bereda tydliga uppdrag och riktlinjer för ungdomsarbetets bestående och framtida arbetsgrupper. Koordinator för arbetsmarknadsfrågor är sammankallande och håller bevakning och driver på angivna utvecklingsområden. 2
Ungdomskoordinator Ungdomskoordinatorn arbetar med samordning av aktuella ungdomsfrågor som gemensamt berör Arbetsförmedlingen och Östersunds kommun. Koordinatorn är knuten till Navigatorcentrum, men har ett tätt samarbete med övriga parter. Koordinatorns arbetsuppgifter är att: koordinera samarbetet och flödet av ungdomar mellan de olika aktörerna. samordna och löpande dokumentera flödet. tillsammans med studievägledare, genomföra samtal för att minska risken för avhopp från gymnasieskolan. bevaka språkintroduktionsprogrammet, dokumentera och koordinera utifrån behov. Ungdomskoordinatorn kommer även att ansvara för kommunikationen mellan styr- och arbetsgrupp. Arbetsgrupp Parter: Arbetsförmedlingen, Navigatorcentrum, arbetsmarknadsenheten samt socialförvaltningen. Tillfällen: 9 11 ggr/år. Arbetsgrupp bestående av arbetsförmedlare, handläggare, coacher och socialsekreterarare från respektive part. Arbetsgruppen verkar för ömsesidig kontakt mellan parterna, samt att stärka kännedom om varandras verksamheter. Arbetsgruppens roll är att fortlöpande uppdatera, förbättra och utveckla det operativa samverkansarbetet utifrån målgruppens behov. Arbetsgruppen utför uppdrag från styrgruppen utifrån tydligt uppsatta mål och riktlinjer. Utöver detta ansvarar arbetsgruppen för att förbereda nätverksträffarna som sker två gånger årligen. Ungdomskoordinatorn håller bevakning på angivna uppdrag från styrgruppen och är drivande i samverkansarbetet. Nätverksträff Parter: Arbetsförmedlingen, Navigatorcentrum, arbetsmarknadsenheten samt socialförvaltningen. Tillfällen: 2 ggr/år. Parterna träffas under halvdag för att lära känna sina samverkanspartners och diskutera aktuella ämnen för ungdomsarbetet. Upplägget bedrivs i en workshopliknande karaktär för att maximera erfarenhetsutbyte och deltagandet från alla parter. Arbetsgruppen förbereder och ansvarar för nätverksträffarna. UMA-gruppen Parter: Arbetsförmedlingen, Navigatorcentrum, arbetsmarknadsenheten samt socialförvaltningen. Tillfällen:14 16 ggr/år. UMA-gruppen är ett forum där parterna kan rådfråga andra aktörer vid svåra ärenden. Gruppen består av representanter från Arbetsförmedlingen, Navigatorcentrum, socialförvaltningen, Försäkringskassan, ungdomspsykiatrisk mottagning, neuropsykiatriska mottagningen, boendestöd Östersunds kommun, LSS Östersunds kommun, barn- och ungdomshabiliteringen samt en arbetsterapeut. Representant från Försäkringskassan sammankallar till träffarna. 3
Insatser som bedrivs i samverkan Parterna har kommit överens att nedanstående insatser ska bedrivas i samverkan. Utbildningskontrakt Parter: Arbetsförmedlingen, Navigatorcentrum samt Lärcentrum. Målgrupp: Ungdomar mellan 20 t.o.m. 24 år som inte har gymnasieexamen. Ett utbildningskontrakt är en överenskommelse mellan ungdomen, Arbetsförmedlingen och Östersunds kommun. Syftet är att ungdomen ska få individanpassat stöd för att fullfölja gymnasieutbildning via kommunala vuxenstudier eller folkhögskola. Arbetsförmedlingen initierar studier med utbildningskontrakt och ansvarar för kartläggning innan ungdomen påbörjar studierna. Om det finns ett behov av särskilt stöd under studietiden ska det tydligt framgå i kartläggningen. Lärcentrum vägleder ungdomen till lämpliga studier utifrån kartläggningsmaterialet och ungdomens behov. Ansvarar även för att följa upp ungdomens studieresultat under studietiden. Navigatorcentrum ansvarar för stödjande/coachande insatser för ungdomen under studietiden. Ungdomsanställning Parter: arbetsmarknadsenheten, Navigatorcentrum, socialförvaltningen, Lärcentrum och Arbetsförmedlingen. Målgrupp: Ungdomar 18 t.o.m. 24 år som är inskriven vid Navigatorcentrum, socialförvaltningen och/eller Arbetsförmedlingen. Ungdomsanställning är en arbetsmarknadsanställning där ungdomen får ett arbete under sex månader. Placeringen sker inom kommunens verksamhet. Ungdomen anställs som resursperson utöver den ordinarie personalstyrkan och blir alltid tilldelad en handledare på arbetsplatsen. Om ungdomen inte har gymnasiekompetens kan kommunala vuxenstudier kombineras med arbetet, det finns även möjlighet att studera SFI och körkortsteori. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för stöd och uppföljning av ungdomen under anställningen. Inslag av föreläsningar och CV-skrivningar i grupp såväl som enskilt förekommer. Arbetsförmedlingen, Navigatorcentrum, samt socialförvaltningen tillhandahåller ungdomar till anställningarna. Arbetsförmedlingen ansvarar även för beslut vid subventionerad anställning. Lärcentrum ansvarar för studievägledning om ungdomen ska studera under anställningen. 4
Öppen arena - samverkan kring individer som står långt ifrån arbetsmarknaden Parter: Östersunds kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, samt Region Jämtland/Härjedalen. Målgrupp: Individer som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden. Öppen arena är ett EU-finansierat projekt som bedrivs under 2017 2019. Projektet föregicks av en diskussion om behoven och möjligheten att utveckla och skapa fler lågtröskelarenor. Huvudproblemet är att trots en förbättrad arbetsmarknad där allt fler får jobb, kvarstår en grupp individer i arbetslöshet utifrån låg utbildningsnivå, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, psykisk ohälsa och andra svårigheter. Personer med utländsk bakgrund utgör en allt större del i denna grupp. Projektet utgår från målgruppens behov och innefattar samordning av operativa och praktiska insatser från parternas ordinarie verksamhet. Projektet har även en strategisk inriktning med fokus på en långsiktig samverkan mellan parterna. I dagsläget utförs ett utredningsarbete för att se över hur parterna kan samordna sina insatser utifrån målgruppens behov. Utredningsarbetet ser även över Arbetsmarknads och Lärandes organisatoriska verksamhet utifrån behovet att skapa fler lågtröskelsinsatser för målgruppen. Smidig övergång från gymnasieskolan Elevvårdskonferens Parter: Arbetsförmedlingen, Navigatorcentrum, Försäkringskassan samt Jämtlands gymnasium. Målgrupp: Ungdomar som studerar sista terminen vid gymnasieskolan och bedöms vara i behov av stöd efter avslutade studier. Syftet med elevvårdskonferensen är att fungera som en brygga mellan Jämtlands gymnasium och resterande parter. Arbetssättet leder till att viktig information från skolan inte förbises samt att ungdomen snabbare får det stöd individen behöver för att komma ut på arbetsmarknaden. Parterna träffas under februari månad, Jämtlands gymnasium är sammankallande. Mötet sker under en halvdag där skolan informerar vilka ungdomar som bedöms vara i behov av stöd efter avslutade studier. Parterna träffas återigen i maj månad, detta i form av ett individuellt överlämningssamtal tillsammans med ungdomen. Under mötet utformas en tydlig planering vilket redogör vilken aktör som är ansvarig, samt vilket stöd ungdomen är i behov av. 5
Unga nyanlända 16 t.o.m. 24 år Utrikes födda ungdomar inskrivna hos Arbetsförmedlingen Med anledning av den höga arbetslösheten bland utrikes födda ungdomar i Östersunds kommun har parterna kommit överens om att målgruppen nyanlända ska breddas till att omfatta alla utrikes födda ungdomar. Ungdomsarbetslösheten bland utrikes födda är i dagsläget 29,7 % högre än inrikes födda. De utrikesfödda ungdomarna som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen är inte en homogen grupp och det finns ett behov av en djupare analys av målgruppen för att tydliggöra vilka som behöver ytterligare stöd. Styrgruppen har beslutat att särskilt rikta insatser som bedrivs i samverkan till denna målgrupp. Initialt kommer Navigatorcentrum och Arbetsförmedlingen att samverka genom riktade informationsträffar där målgruppen erbjuds coachande insatser via Navigatorcentrum. Kartläggning sent anlända elever Östersunds kommun har gjort en processkartläggning av utbildningsprocessen för sent anlända elever. Utifrån denna processkartläggning har olika åtgärdsförslag tagits fram. Förslagen som utkristalliserades under processkartläggningen ska i ett senare skede bearbetas och i dess reviderade form förankras hos respektive aktör. Vidare ska en plan för implementering av åtgärdsförslagen upprättas. En stor grupp asylsökande ungdomar och nyanlända ungdomar med uppehållstillstånd har kommit till kommunen under senare år. En stor del av dessa ungdomar är i gymnasieålder och har börjat inom gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Elever som invandrat och börjat skolan efter årskurs sex eller senare, alternativt börjat skolan som asylsökande har betydligt sämre förutsättning att bli behöriga till nationella program. På grund av detta har Östersunds kommun gjort en processkartläggning av sent anlända elever som avser de som påbörjat grundskolans fyra sista år, eller som börjar direkt i gymnasieskolan. Processkartläggningens syfte är att förbättra de delar som ligger inom det lokala påverkansutrymmet. Nedan sammanfattas de förslag som framkom under processkartläggningen. Sammanfattning av behovsområden utifrån processkartläggning Utveckla helhetssyn och gemensamt förhållningssätt/mål Mål, förhållningssätt, uppdrag och resurser ses över utifrån ett helhetsperspektiv. Förslag till konkreta förändringar tas fram. Ökad kunskap och systematisk samverkan utifrån gemensam målsättning En plan för kompetensutveckling för berörda professioner tas fram. Samverkan mellan gymnasieutbildning, vuxenutbildning och Navigatorcentrum utvecklas genom tillsättande av arbetsgrupper med konkreta tidsatta uppdrag. 6
En realistisk målbild behöver tidigt identifieras Navigatorcentrum föreslås få ett förebyggande arbetsmarknadsorienterande uppdrag för målgrupp inskrivna vid språkintroduktionsprogrammet, en närmare konkretisering av innehåll i uppdrag tas fram. Omvärldsbevakning görs i syfte att dra lärdom/använda redan framtagna material för arbetsmarknadsorientering och vägledning, kartläggning av tidigare kompetens, framtidsplaner etc. Införandet av trepartssamtal mellan berörda parter och individ för att få till en gemensam kartläggning av tidigare utbildning/andra färdigheter för att ringa in lämpliga framtidsmål bör övervägas. Motverka inlåsningseffekt inom språkintroduktion Tolkning av hur språkintroduktion ska genomföras/tillämpas sker utifrån ett flexibelt förhållningsätt som möjliggör bästa möjliga förutsättningar för eleverna att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Tydligare målsättning lokalt behöver tas fram. Individuellt alternativ används i högre utsträckning för elever som lämnar grundskolan utan behörighet till yrkesprogram eller nationellt program. Studieplanen utformas efter individens behov och följs upp löpande. Nya arbetssätt/metoder inom gymnasieskolan och/eller tillsammans med vuxenutbildning och andra relevanta utbildningsanordnare genomförs och utvärderas. Elever inom språkintroduktion ges möjlighet att läsa mer svenska och/eller alternativa ämnen som exempelvis entreprenörskap. Fler platser på yrkesprogram och/eller nationella program öronmärks för målgruppen sent anlända elever för att undvika inlåsningseffekt vid språkintroduktion. Språkstöd/studiehandledning på modersmål ses över och utvecklas för att i högre utsträckning användas i samband med undervisning vid yrkesprogram/nationellt program. Ungdomar som riskerar att inte hinna slutföra gymnasiet innan 20 års ålder identifieras tidigt och smidiga sammanhållna övergångar från gymnasiestudier till vuxenutbildning införs för den identifierade målgruppen. Främja motivation och ökad närvaro Genomför enkätundersökning med elever inom språkintroduktionsprogrammet för att fånga upp målgruppens synpunkter på utbildningens kvalitet och utformning. Identifiera och testa metoder och arbetssätt som främjar motivation och ökad närvaro. Stärka målgruppens kontakter med näringslivet och tydliggör arbetsmarknadsfokus i utbildningen (mentor, praktik, studiebesök, vägledning etc.). Fokusera på färre ämnen i taget för snabbare progress. Flera av de identifierade åtgärderna har i delar påbörjats, andra behöver förankras och beslutas på rätt nivå. Då ansvaret för gymnasieskolan ligger hos Jämtlands gymnasieförbund är det angeläget att de utvecklingsdelar som rör Jämtlands gymnasium lyfts in i befintlig dialog och styrning av förbundet, exempelvis via ägardirektiv. En uppföljningsplan med relevanta mått håller på att tas 7
fram för att kunna följa att identifierade åtgärder på sikt ger avsedd effekt. En handlingsplan för utvecklingsarbetet tas också fram, där beslutade aktiviteter löpande ska följas upp. Några av de aktiviteter som i delar påbörjats och bedöms vara av stor vikt för att fler nyanlända ska kunna fullfölja en gymnasieutbildning och etablera sig på arbetsmarknaden är: Smidiga sammanhållna övergångar från gymnasiestudier till vuxenutbildning Jämtlands Gymnasium och Lärcentrum har påbörjat ett mer fokuserat arbete kring unga nyanlända som ska övergå från gymnasiet till vuxenutbildning. Syftet är att det i god tid ska skapas förutsättningar för en mer smidig övergång mellan gymnasiet och vuxenutbildningen, samt att en högre andel unga i denna målgrupp slutför sina gymnasiestudier. Studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildningen ska utifrån en realistisk målbild upprätta individuella studieplaner för målgruppen. Tanken är att aktiviteterna vid språkintroduktionsprogrammet på ett naturligt sätt ska kopplas samman och synkas med fortsatta studier vid vuxenutbildningen. Nya arbetssätt/metoder inom gymnasieskolan genomförs och utvärderas Under processkartläggningen framkom behov av en rad åtgärder som berör gymnasieskolan, däribland nya arbetssätt/metoder för att arbeta med målgruppen inom språkintroduktionsprogrammet. Jämtlands gymnasium har därefter gjort en intern nulägesanalys då de strax efter processkartläggningen ingått i ett riktat utvecklingsarbete med Skolverket för att just förbättra nyanlända elevers lärande. Syftet med utvecklingsarbetet är att öka genomströmningen av nyanlända elever inom språkintroduktionsprogrammet. En åtgärdsplan med utgångspunkt från analysens resultat ska inom kort presenteras, där Skolverket ska ta ställning vilka insatser som myndigheten kan stödja. Under tre terminer genomförs och utvärderas överenskomna insatser, vilket inkluderar utbildningsformer där eleverna inom språkintroduktion istället läser olika yrkesutbildningar i kombination med svenska, motivationshöjande insatser samt intensifierad studie- och yrkesvägledning. Stärka kontakter med näringslivet och tydliggör arbetsmarknadsfokus i utbildningen När det gäller målgruppen nyanlända som har fått eller får tillfälligt uppehållstillstånd på grund av studier finns ett behov att särskilt identifiera gruppen som helhet. Gruppen är för närvarande mycket rörlig, inte minst de som tidigare vistats vid Migrationsverkets asylförläggningar. Pågående nedläggningar av asylförläggningar i länet och kommunen medför att det för närvarande är mycket svårt att en bild av målgruppens omfattning. De ungdomar som vistats vid någon av kommunens boende för ensamkommande erbjuds förlängt boende och stöd via kommunen. För denna målgrupp är det särskilt angeläget att stärka individerna med kunskap om arbetsmarknaden och kontakter med näringslivet, i syfte att öka chanserna till att etablering på arbetsmarknaden sker inom sex månader efter avslutade studier. 8