PSYKOPATI & NARCISSISM KÄNSLOKALLA & SAMVETSLÖSA PERSONLIGHETSSYNDROM

Relevanta dokument
PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017

PSYKOPATI & NARCISSISM!

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Personlighetsstörningar

1 Fråga: Hur vet jag om en för mig ny människa som ger ett trevligt intryck egentligen är psykopat? Svar: Det vet du inte

Personlighetsstörningar

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Högkänslighet. Frågor & Svar. Varför är högkänsliga lättfångade byten för manipulatörer och hur kan det åtgärdas?

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Pass C3 Självskadebeteende

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

SKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Psykopater på arbetsplatsen Finns de? Fredag 14 mars 2014

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Anknytning/ Relationer

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

Schematerapi som bedömningsinstrument. Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Känslor och känslohantering

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd

Så stärker du barnets självkänsla

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

Våld i nära relationer

Psykisk störning polisens bemötande av psykiskt störda.

Att vara sin egen fiende

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Mötesordning. Nu stillar vi oss en stund och mediterar över varför vi är här och läser sedan ACA-bönen tillsammans.

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Handlingsplan för mobbningsförebyggande arbete och ingripande vid mobbning

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

Psykopati inom juridikenom betydelsen av andra vetenskaper vid rättstillämpningen

Bemötande vid självskadebeteende. Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl.

Beteendeproblem i äldrevården

Vad är SOFIA studien?

Lagöverträdare med psykisk ohälsa och problematiskt substansbruk: Behandling och återfall i brott

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Vad är SOFIA-studien?

Eva Randell: Handledning och grupprocesser. Helena Pokka: Samtalens möjligheter och utmaningar för professionell utveckling

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Vad utmärker en bra psykoterapi? Patienter är olika. Är ambitionen att. Att möta och stödja en människa som mår dåligt

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin

Barn och ungas utsatthet för våld

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Definition av våld. Per Isdal

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Barnet behöver pålitliga, ansvarstagande vuxna som håller sitt ord. Då får barnet vara barn. Detta stärker barnets tilltro till andra människor och

vad ska jag säga till mitt barn?

RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Bella Stensnäs, leg psykolog

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Vem vill vara ihop med mig då? Varför just jag? Om våld, övergrepp och funktionshinder

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Det försummade barnet

Beteendeproblem i förskolan

VÅLD I NÄRRELATIONER OCH SKILSMÄSSA VAD BETYDER DET FÖR BARN OCH FÖRÄLDRASKAP En studiedag för sakkunniga i socialväsendet

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Kvintessensen HA KUNDENS FOKUS! Avgörande är att äga kundupplevelsen. INTE ha kunden i fokus! - Ta klagomålet som en gåva!

Kommunikation, konflikter och bemötande

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Ingen rättighet i världen kan ge oss rätten att välja våra föräldrar och därmed välja den sociala och kulturella miljö som i så hög grad bestämmer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Transkript:

PSYKOPATI & NARCISSISM KÄNSLOKALLA & SAMVETSLÖSA PERSONLIGHETSSYNDROM

Narcissistiskt personlighetssyndrom Grandios och orealistisk självbild sätter sig själv främst i alla lägen! Strävar efter framgång materiellt och personligt Personlig makt/kontroll viktigast! Känslig för kritik Bristande inlevelseförmåga Bristande empati Antisociala/psykopatiska drag/emotionellt instabila Grandios/sårbar Konfrontationer leder till kyligt förakt/aggressivitet/depression

Sund självkärlek Narcissism Hälsosam självkänsla Respekterar den fria viljan Glad och tillfreds Ödmjuk Tycker om att vara ensam Fri från andras tyckande Kan bekräfta sig själv Empatisk mot andra Stärker andra Falsk upplevelse av hög självkänsla Vill kontrollera andra Inget är tillräckligt bra Grandios Behöver alltid andra omkring sig Mycket upptagen med vad andra tycker Charmig utåt men djupt osäker inom sig Manipulativ och hjärtlös mot andra Nedvärderar andra

Vår tid mer narcissistisk? Kännetecken Brist på intimitet och nära relationer Stor konsumtion av varor och upplevelser Vilja att lyckas, synas och bli framgångsrik Omättligt bekräftelsebehov Sociala medier Till vilket pris som helst! Narcissistiska strategier Förstorar sig själv Försöker köpa sig en ny/starkare identitet Ovilja att bli vuxen Låg empatisk förmåga Använder andra Skyller på andra Förnekar ansvar

Machiavellistiskt personlighetssyndrom Vill bestämma allt Dominant Besserwisser tror sig veta bäst Tål inte motstånd Kan vara empatisk men bara på sina egna villkor Kontrollbehov Manipulativ Har inga skrupler Grym

Psykopati - historiskt perspektiv Vansinne utan dilerium Moralisk sjukdom Moraliskt imbicill The mask of sanity Psykopati - Hervey Cleckley 1940 Sociopati PCL R II - Robert Hare; 2003

Jag är den kallblodigaste djävel du någonsin kommer att träffa Ted Bundy

Psykopati ett extremt personlighetssyndrom Psykopati Faktor 1 Interpersonell/affektiv Faktor 2 Antisocial livsstil Fasett 1 Interpersonell Fasett 2 Affektiv Fasett 3 Livsstil Fasett 4 Antisocial

Faktor 1 Fasett 1 - Interpersonell Fasett 2 Affektiv Talförhet/ytlig charm Grandios självuppfattning Patologisk lögnaktighet Bedräglig/manipulerande Avsaknad av självförebråelser/skuldkänslor Ytliga affekter Känslokyla/avsaknad av empati Oförmåga att ta ansvar för egna handlingar

Faktor 2 Fasett 3 Livsstil Fasett 4 - Antisocial Behov av stimulans/benägenhet att bli uttråkad Parasiterande livsstil Avsaknad av realistiska/långsiktiga mål Impulsivitet Ansvarslöshet Bristande självkontroll Tidiga beteendeproblem Ungdomsbrottslighet Indragning av försöksutskrivning Kriminell mångsidighet Kriterier utanför fasetterna Promiskuöst sexuellt beteende Många kortvariga äktenskapsliknande förhållanden

Primär & sekundär psykopati Ångest (låg/hög) Orsaksbakgrund (arv/miljö) Andra psykiatriska störningar (narcissism/emotionell instabilitet) Återfallsrisk i våldsbrott (lägre/högre) Behandlingsbarhet (sämre/bättre)

Temperamentsmässiga riskfaktorer Känslokyla Brist på empati - utebliven/fel reaktion på andra barns känslor Oräddhet Fokus på belöning Reagerar inte på bestraffning Svårigheter att lära av erfarenheter Svårigheter att utveckla alternativa kognitiva strategier ADHD i kombination med uppförandestörning i barndomen Inte hela förklaringen flertalet personer med psykopati i vuxen ålder uppvisade inte denna kombination i barndomen

Miljömässiga riskfaktorer Hårda och inkonsekventa uppfostringsmetoder Utsatthet för upprepad misshandel/sexuellt utnyttjande Bristande kontakt mellan förälder och barn

Forskning I varje årskull finns ca 1% barn - känslokyla, brist på ånger, impulsivitet Behöver inte betyda att de utvecklar psykopati som vuxna "Psykopater är inga monster Karolina Sörman forskare KI Empatisk förmåga i fokus Kan känna empati om de måste - empati-knapp som de kan slå av och på Försiktigt optimistisk Henrik Andershed kriminolog och professor Örebro Bestraffning är lönlöst, i rehabilitering måste man jobba med belöningssystem Katarina Howner KI

Prevalens Ca 2-3% av totala populationen män Betydligt högre förekomst inom kriminalvården - 15-30 % bland män Rättspsykiatriska och allmänpsykiatriska grupper - < 10 % De s k Industripsykopaterna (Robert Hare) - hot mot samhället!

Industripsykopater

Typiska beteenden hos Industripsykopater Ofta ledare Vältalig, charmig och intressant Narcissism Manipulativ Kontrollbehov Mytomani/vänder fakta till sin fördel Hot, hämnd och aggressioner Bristande ansvarskänsla/empati Promiskuöst/egoistiskt sexualliv

Kan likna osjälvständigt personlighetssyndrom Om fördelaktigt i situationen att stråla ut hjälplöshet till omgivningen Ofta kvinnliga psykopater Ynklig, värnlös, utsatt för att kunna parasitera på partner Spela upp ett mer eller mindre trovärdigt sjukdomsscenario Slippa betala tillbaka skulder Smita undan skyldigheter Skaffa sig fördelar och andras empati Skaffa sig fördelar i en vårdnadstvist Vid åtal få sympati i domstolen

Psykopaten i privatlivet

Hur hanterar vi psykopaten/narcissisten? Förändrar sitt beteende för egen vinnings skull Lyssna alltid till din inre röst - något känns fel Om romantiskt involverad fly! Neutral hållning - ta inte konflikt Uppmärksamma och avled manipulativt beteende Dokumentera! Vittne på vad som sägs Psykopatiska tendenserna kan avta med ökad ålder (55-65 år) Minst 1/50 anställda i en organisation har psykopatiska/patologiskt narcissistiska drag

ATT VÄXA UPP MED EN NARCISSISTISK/ PSYKOPATISK FÖRÄLDER DEN LÅNGA VÄGEN TILL ATT BLI HEL

Den narcissistiske föräldern Förför partner/partners för att få det antal barn som önskas Distanserad och empatifattig relation till barnen - som till arbetskollegor Oberäknelig Mobbar och skrämmer Idealiserar/nedvärderar Slug barnet behöver alltid vara på sin vakt Ser det som sin rätt att utnyttja barnet på alla sätt och vis "leksak Olika metoder för att kontrollera barnet

Skrämmer till lydnad genom att uppträda oerhört hotfullt Känslomässig utpressning om du verkligen älskar mig så Ger barnet skam och skuld känslor Ljuger Ignorerar Kritiserar Bryter löften Förstör/tar barnets saker

Sexuellt gränslös mot barnen Uppviglar barnet mot den andre föräldern/syskon Använda barnet för att pressa den andre föräldern på pengar Underlåtelse att försörja Kan föra bort/kidnappa sitt eget barn för att t.ex. göra den andra föräldern förtvivlad Allierar sig med den andre föräldern mot barnet Grym & sadistisk i ord och handling

Psykiskt våld/misshandel lika farligt som fysiskt våld och sexuellt utnyttjande! Förödmjukande beteende Direkta hot Indirekta hot Kontroll Isolering Svartsjuka Emotionellt våld Narcissism Känslomässig försummelse (passivt våld)

Den andre föräldern Förändras ofta i personligheten Manipulerad Kontrollerad Isolerad från omgivningen Upptagen av sin egen smärta/rädsla/skam Nödvändigt att agera korrekt och genomtänkt mitt i krisen! Frånvarande mentalt/emotionellt Känslomässigt instabil Medskyldig ibland Ofta inte betrodd av omgivningen Rädd för att stöta sig med krokodilen

Det kan du inte mena! Omgivningen har svårt att tro på den orimliga berättelsen! Familjen vet sanningen bakom fasaden Berättelserna nästan identiska

Barnet fångat bakom omgivningens brist på insikt! år efter år Rädsla Brist på tillit

Konsekvenser för barnet Bristande tillit till andra speciellt vuxna Perfekt fasad gentemot omgivningen som skydd Låg självkänsla/självhat Ångest/oro/otrygghet Depression/nedstämdhet Aggressivitet/våld Missbruksrisk Flyr ofta hemmet så fort skolgången är klar bara ett steg i processen att bli fri Utvecklar liknande personlighetsdrag/beteenden Dras till partners med narcissistiska/psykopatiska drag helvetet börjar om! Flyktiga relationer

Hur bemöter vi barnet Var en trygg vuxen för barnet lyssna och validera se barnet! Möt barnets känslor! Visa värme och medkänsla! Fråga barnet vad behöver du för att det ska kännas bättre? Aktivera barnet i andra sammanhang! Stå ut med vanmakten!

Hur bemöter vi krokodilföräldern? Lyssna alltid till din inre röst - något känns fel Självkännedom! Professionell hållning var inte naiv Vaksam mot manipulation Saklig och lugn ton Hänvisa till din arbetsroll Vittne på vad som sägs Dokumentera! Sköldpaddskal mot förakt/kyla/aggressioner Stå ut med vanmakten! Egna erfarenheter

Skaffa dig kunskap! vuxnabarn.nu

HELENA BINGHAM LEG PSYKOLOG www.ptfo.se helena@ptfo.se