Manual 4-års hälsobesök på BVC Borås 2008-05-05 Daniel Wallmyr Katarina Almkvist Centrala Barnhälsovården BHV-överläkare Vårdutvecklare Södra Älvsborg
Manual Hälsobesök, 4 år Hälsobesök vid 4 år ingår i Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:8, andra utgåvan www.socialstyrelsen.se maj 2007, och i Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. Alla 4-åringar skall erbjudas hälsoundersökning. Detta är en prioriterad arbetsuppgift för ansvarig BVC sjuksköterska. Syftet med Hälsobesöket Syftet med Hälsobesöket är att följa upp barnets utveckling, hälsa, tal, språk, hörsel, tillväxt, sömn, mat- och rörelsevanor och kontakt med andra barn, samt göra en synundersökning. Vi ska också identifiera barn med behov av extra stöd eller utvecklingsstimulans. Inbjudan Kalla barnet på förmiddagstid, utan sällskap av syskon. Skicka Tidkort TBVC 4 år så att familjen är förberedd på innehållet i besöket. Screeningen görs vid 4 år +/- 2 månader. Tidsåtgång ca 45-60 minuter. Material Fyra klossar med grundfärgerna gul, grön, blå och röd.10 kulor (1 cm stora) och skosnöre att trä dessa på. Mjuk blyertspenna med tjockt skaft. Vitt ritpapper. Värmlandstestet. Tejpremsa, linje 3 cm bred och 2 m lång på golvet. Inför besöket gå igenom BVC journalen Prematuritet, kroniska sjukdomar, utvecklingsförsening. Har barnet kontakt med psykolog, barnläkare, logoped? Hörselnedsättning? Tidigare bedömning av språkutveckling vid 6, 10 och 18 månaders ålder samt 2 ½ års ålder. Ärftlighet för sen språkutveckling och/eller läs- och skrivsvårigheter hos barnet eller släktingar. Flerspråkig miljö? Dokumentera vilka språk som talas i familjen och vilka som talas i barnets omgivning. Dokumentation Uppgifterna markeras i barnhälsovårdsjournalen i modul uppföljning av Utveckling 4 år + om barnet klarar uppgiften. M om föräldern anger att barnet klarar uppgiften. om barnet inte klarar uppgiften. Språk/tal med: 0 för normalfynd, X för avvikelse. Skriv sammanfattande bedömning om resultatet av "Grovmotorik", "Finmotorik", språk/tal. 1
Syn HVOT: Skriv in resultat i modul Synundersökning synskärpa. Samverkan Vid kontakt med förskolan eller annan skall alltid föräldrarnas/vårdnadshavares medgivande inhämtas och informeras om syftet/innehållet med kontakten. Mötet Samtalet med barnet och vårdnadshavare utgår ifrån En personlig hälsojournal för NN och inbjudan Tidkort BVC 4 år. Ge tid till föräldrarnas/vårdnadshavarnas frågor och funderingar. Använd gärna Hälsokortleken. Utgå alltid från den person du har framför dig, använd dig av MI teknik, motiverande samtal. Ställ öppna utforskande frågor: Hur? Vad? Lyssna noga, reflektera. Spegla, Sammanfatta. I Motiverande samtal pratar man också om informationsutbyte i tre steg. Utforska Undersöka vad föräldrarna vet. Erbjuda Be om lov att ge information. Utforska Vad innebär det för föräldrarna. Exempel kan användas om en förändring önskas av sömn, mat, rörelsevanor, medievanor. Hur ser era måltider ut? När, var och hur? Vad tycker ditt barn om att äta och dricka? Vad har ni för regler kring godis och läsk? Vad gör ditt barn/familjen tillsammans? 2
Innehåll Att samtala med föräldern om Temperament Humör. Lek med jämnåriga. Mat-, sömn- och rörelsevanor. Öron- och hörselproblem. Media, tobak och alkohol. Barnsäkerhet. Att följa upp Aktuella hälsoproblem, uppföljning av tidigare bedömningar. Har kontroll över urin och avföring, dag och natt. Tandhälsa. Pedodontiklinik. Att pröva med barnet se manualen Tal, språk och kommunikation sidan 4. Kognitiv utveckling sidan 7. Finmotorik, sidan 8. Grovmotorik, sidan 10. Synkontroll, sidan 11. Längd och vikt i underkläder, BMI. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 synundersökning en pojke/flicka, exempel på godkänd/underkänd teckning. kors, exempel på godkänt/underkänt kors pennfattningar Tips Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Rörelse och mat Stimulans språk, tanke och samspel Aktivitet motorik och koordination 3
Tal, språk och kommunikation 4 år, Barnets tal är i stort sett färdigutvecklat både vad gäller meningsbyggnad och uttal. Det är viktigt att barnet har språkförståelse. Syftet är att kartlägga barnens ljud (Värmlandstestet) samt språkutveckling (prepositioner, flerledade instruktioner, längd på meningar). 1. Värmlandstestet Material: Värmlandstestet. Instruktion A: Berätta en historia med hjälp av bilderna och passa på att ställa frågor som anknyter till barnet och dess familj. Manual finns i taltestet. Instruktion B: Om barnet inte klarar prepositionerna i Värmlandstestet, be barnet visa med en kloss framför sig, bakom sig, under sig, över sig och vid sidan. Kriterier för godkänt: Se manualen. Notera att barnet inte behöver kunna r, s, sjeoch tje-ljuden korrekt, ej kunna skilja på u och y och inte heller kunna konsonantförbindelser med s, r, v och j. Åtgärd vid icke godkänt: Se manualen för Värmlandstestet. 2. Förstår flerledade instruktioner Material: Pussel eller annan leksak som barnet kan hämta efter uppmaning. Instruktion: Uppmana barnet att Gå till bordet, hämta pusslet och ge det till mamma. Kriterier för godkänt: Barnet förstår och utför hela uppmaningen. Om barnet inte vill genomföra uppgiften, men föräldern berättar att han kan följa liknande instruktioner hemma godkänns uppgiften, lika så om förskolan uppger att barnet kan följa flerledade instruktioner. Åtgärd vid icke godkänt: Notera om barnet klarade någon del av uppgiften. Ge enklare uppmaningar, Hämta dockan, ge den till mamma! eller ännu enklare ge barnet en docka och uppmana barnet Ge dockan till mamma! 4
3A. Föräldrafrågor - gäller alla barn Lyssna och förstå Vad tycker barnet om att lyssna på sagoläsning? Hur förstår barnet instruktioner? Uttal Förstår en utomstående vad barnet säger? Samtala och berätta Vad tycker barnet om att delta i samtal? Hur berättar barnet om saker och ting? Meningsbyggnad Använder barnet rätt ordningsföljd när det talar? Talar barnet i fullständiga meningar? Stamning /Upphakningar Stammar barnet? (skillnad på upphakning och stamning ) Föräldraoro Känner föräldrarna oro för barnets tal? 3B. Föräldrafrågor - gäller flerspråkiga barn På BVC möter vi allt fler två- eller flerspråkiga barn. Precis som för de enspråkiga barnen är det viktigt att bedöma dessa barns språkförmåga. Detta kan vara svårt, då de behärskar svenska i olika omfattning beroende på när de har börjat lära sig svenska språket. Vid 4 eller 5½ års ålder kanske de behärskar svenska som betydligt yngre enspråkiga barn. Det är därför av största vikt att göra en bedömning av barnets modersmål/hemspråk och utifrån det få en uppfattning om språk- och talutvecklingen. Att bedöma barnets modersmål är för det mesta omöjligt för BVC sjuksköterskan själv och måste ske i samarbete med tolk och/eller föräldrar. Flerspråkighetsutveckling följer i princip samma regler och ordningsföljd som enspråkighetsutveckling, men får ta längre tid. Förutsättningarna för språk- och talutveckling är samma vare sig det gäller ett eller flera språk. Om en talförsening föreligger i modersmålet blir även den svenska språkutvecklingen försenad. Det är viktigt att komma ihåg att språk och språkliga avvikelser har olika stor betydelse i olika kulturer, speciellt när det gäller mindre barn. Det är således av betydelse att BVC-personalen upplyser föräldrarna till flerspråkiga barn om hur viktigt vi anser språket vara. Personalen bör också informera om att logopeder bedriver språk- och talträning med barn i förskoleåldern. Riktlinjer Alla barn med annat modersmål/hemspråk än svenska och alla flerspråkiga barn ska bedömas med frågor om modersmålsutvecklingen. 5
Tilläggsfrågor för flerspråkiga barn/ barn som ej talar svenska OBS! Tolk används. Vilka språk talas med barnet/vilka språk talar barnet? Utvecklas hemspråket tillfredsställande? Vilket hemspråk använder barnet? BVC-sjuksköterskan säger följande till föräldern med hjälp av tolk vid behov: Ditt barn är nu 4 år. Vid den åldern har olika barn nått olika långt i sin språk- och talutveckling. Vi vill veta hur Du ser på Ditt barns språkliga utveckling på hemspråket. Lyssna och förstå på hemspråket Förstår Ditt barn - utan att Du samtidigt visar - en uppmaning liknande denna: "Hämta skeden på bänken i köket"? Samtala och berätta på hemspråket Tycker Ditt barn om att titta i en bilderbok med en enkel handling tillsammans med Dig? Talar Ditt barn om sig själv som "Jag"? Meningsbyggnad på hemspråket Talar Ditt barn i meningar med minst tre ord? Ge exempel! Uttal på hemspråket Förstår familjen vad barnet säger? Om nej - ge exempel på uttalsavvikelser Stamning /Upphakningar Stammar Ditt barn? Föräldraoro Känner Du Dig orolig för Ditt barns språk och tal? Vill Du säga något mer om Ditt barns språk och tal? Kognitiv utveckling 6
4. Fyra färger Material: Fyra klossar med grundfärgerna röd, gul, blå och grön. Instruktion: Be barnet benämna färgerna på klossarna. Kriterier för godkänt: Barnet kan benämna samtliga färger. Om barnet använder sitt hemspråk och föräldern bekräftar att det är korrekt svar så antecknas M= meddelad färdighet. Åtgärd vid icke godkänt: Uppmana barnet Ge mig gula klossen osv.. Ta på så vis reda på om barnet kan färgerna, men inte benämna dem. 5. Räkna tre föremål Material: De fyra klossarna som ovan använts för att tala om färgerna läggs nu på en rad med cirka 2 centimeters mellanrum mellan varje kloss. Instruktion: Be barnet räkna klossarna samtidigt som det pekar på varje kloss med fingret (inte bara ramsräkning). Visa med fingret och räkna klossarna! Om barnet inte vill/kan tala; säg Ge mig 3 klossar. Obs! Detta är något svårare än att räkna klossarna! Kriterier för godkänt: Barnet kan räkna minst 3 av klossarna eller kan ge 3 klossar. Om barnet använder sitt hemspråk och föräldern bekräftar att det är korrekt svar så antecknas M= meddelad färdighet. Åtgärd vid icke godkänt: Notera om barnet kan räkna till 1 eller 2 oavsett språk. Sammanfattande bedömning av uppgift 1-5 Vid fler än en avvikelse samt om barnet som är svårt att förstå eller har ett mycket dåligt ordförråd: Ta hörselanamnes i familjen Kontrollera eventuell otit/tympanometri Kontakta med föräldrarnas godkännande barnets förskola/dagmamma. Skicka remiss till barnlogoped och hörselundersökning Skicka remiss till logoped på ÖNH vid stamning. OBS! lokala varianter finns. Visa logopedernas hemsida www.blom.just.nu Konsultera MBHV-psykolog. Ge råd angående lek och aktivitet, se bilaga 8 Extremt försiktiga och blyga barn: Fråga hur barnet bemöts hemma och på förskolan. Ge råd om bemötande. Barn som vägrar på ett mer trotsigt sätt ge ny tid inom en månad 7
Finmotorik Syftet är att göra en screening av barnets finmotorik, formuppfattning, perception, öga-handkoordination, kroppsuppfattning och självuppfattning samt förmåga att korsa medellinjen. 6. Trä pärlor på ett skosnöre Material: 10 kulor (ca 1 cm stora) och ett 45 cm långt skosnöre med en kula i ena änden som stopp. Instruktion: Be barnet trä upp kulorna på snöret. Obs! Demonstrera inte! Kriterier för godkänt: Barnet kan trä upp minst 6 av kulorna på snöret. Åtgärd vid icke godkänt: Demonstrera genom att trä upp 4 kulor och fråga kan du göra likadant? Om barnet inte använder pincettgreppet och är mycket darrig och ostadig på handen, ge råd om lek och stimulans. 7. Rita en pojke/flicka Material: En tjock, mjuk blyertspenna och ett papper. Instruktion: Be barnet rita en pojke eller flicka (eller vem barnet har lust att rita). Om barnet tycks slarva; be om en ny pojke/flicka så fin du kan. Demonstrera inte och ställ inga ledande frågor om ögon, armar etc. Om barnet verkar okoncentrerat kan du fråga är du färdig? eller har du gjort allt du ska? Kriterier för godkänt: En godkänd pojke/flicka skall ha åtminstone en tydlig cirkel för huvud eller kropp och dessutom minst 3 ytterligare detaljer (2 ben räknas som en detalj, 3 knappar räknas som en detalj), se bilaga 2 och 4. Om barnet insisterat på att rita något annat t.ex. en bil, ett hus eller ett troll och gjort detta med en kropp och minst 3 detaljer, är detta också godkänt. Detaljerna skall vara tydbara även för den som inte hört barnets kommentarer till teckningen. Se exempel, bilaga 3. Åtgärd vid icke godkänt: Spara originalteckningen. Om föräldern hävdar att barnet kan bättre ; be om teckning från förskolan. 8
8. Rita ett kors Material: Kors som förebild som finns i Värmlandstestet, en tjock, mjuk blyertspenna och papper. Instruktion A: Be barnet rita ett sådant (peka på korset i förlagan). Instruktion B: Om barnet inte kan; demonstrera hur man ritar ett kors. Kriterier för godkänt: Barnet skall kunna rita två linjer som korsar varandra (inte tre eller fyra). Linjerna kan vara olika långa och behöver inte korsa varandra på mitten eller i en rät vinkel. OBS! Ett s.k. konstruerat kors är inte godkänt, se exempel, bilaga 3 och 4. Notera om barnet behövde demonstration. Åtgärd vid icke godkänt: Korsa armarna över bröstet och be barnet göra likadant. Notera om barnet ritar med hela kroppen (hypoton?) Notera om barnet har ett ovanligt hårt eller löst tryck med pennan och om barnet är darrigt. Notera även barnets pennfattning samt om barnet använder vänster eller höger hand. 9
Grovmotorik Syftet är att bedöma barnets grovmotorik, balans och koordination. 9. Gå balansgång på remsa/målad linje på golvet Material: 3 cm bred och 2 m lång linje, tejpremsa eller målad, på golvet. Instruktion: Demonstrera. Se till att barnet inledningsvis står still vid en utgångspunkt och be det sedan följa hela remsan, lugnt och stilla. Kriterier för godkänt: Barnet kan lugnt (inte springande) följa hela linjen utan att tappa balansen. Notera eventuella medrörelser. Åtgärd vid icke godkänt: Kontrollera eller fråga föräldern om barnet kan gå växelvis uppför trappa eller springa uppför trappa utan stöd. 10. Hoppa tre hopp på ett ben Material: Inget. Instruktion: A Be barnet hoppa på ett ben. Demonstrera gärna. Alternativ uppgift, också godkänd: B Stående jämfotahopp framåt ca 50 cm (jämfota både vid avstamp och landning). Demonstrera gärna. Kriterier för godkänt: A Två - tre hopp på ett ben utan att tappa balansen. Flera försök kan göras. B Ett minst 50 cm långt hopp med såväl avstamp som landning jämfota. Åtgärd vid icke godkänt: Be barnet hoppa jämfota på stället. Sammanfattande bedömning av uppgift 6-10 Vid fler än en eller vid kraftig motorisk avvikelse: - Telefonkonsultation sjukgymnast Gerd Lau /Skicka remiss till sjukgymnast. - Konsultera MBHV-psykolog. - Ta ställning till specialist-bvc. - Ge råd angående lek och aktivitet, se bilaga 9. 10
Metod för att pröva synskärpan vid 4 års ålder. Bilaga 1. HVOT- test används. Testavstånd 3 meter. Viktigt med rätt testavstånd, rita markering på golvet, placera inte barnet för nära då ändras visus. Tavlan skall vara placerad i barnets ögonhöjd. Tavlan skall placeras i ett belysningsskåp. De nedersta symbolerna representerar synskärpa1.0. Använd spetsad pinne som är svartmålad i toppen. Pröva barnet avskilt, ej tillsammans med andra barn. Låt barnet sitta i förälderns knä eller på en stol framför ett mindre bord med HVOT pektavla framför sig. Viktigt att barnet befinner sig på 3 meters märket. Förklara metoden för barnet med hjälp av träningskort med enstaka bokstäver. Håll upp korten alldeles framför barnet och låt det peka på pektavlan. Träna sedan metoden på 3 meters avstånd och använd översta symbolerna på syntavlan. Testa synskärpan på ett öga i taget. Börja alltid med höger öga. Vardera ögat skall testas för sig. Ena ögat skall täckas med sjörövarlapp med tejpbit vid näsan eller med klisterlapp (Opticlude) direkt på huden. Detta för att förhindra barnet att kika förbi förbandet om det har dålig syn. Tättslutande täckning av det testade ögat är av stor betydelse. Om barnet visar ovilja eller blir ledsen vid täckning av det ena ögat kan det vara tecken på synnedsättning. Prova då att täcka för det andra ögat och se om det går bättre. Ett syntest med osäker täckning är ett bortkastat syntest. Efter träningen på tavlan prövar man raskt ut ungefär på vilken nivå barnets synskärpa ligger genom att peka på tecken i mitten av raderna. När det börjar gå trögt och barnet visar fel eller blir okoncentrerat backar man någon rad och testar den systematiskt från ena änden och en bit in på raden. Fyra symboler efter varandra skall klaras för godkänd rad. Vardera ögat testas på samma sätt. Barnet skall hålla huvudet rakt vid synprövning. Notera gärna avvikande huvudställning. En omkontroll görs alltid efter en-två månader. Börja alltid med det sämsta ögat. 11
Bedömning av avvikelse Se PM för bedömning och åtgärd vid fyra års kontroll 2006-02-26 De vanliga orsakerna till nedsatt synskärpa vid 4 år är brytningsfel, som kan korrigeras med glasögon samt amblyopi p.g.a. skelning. Andra ögonsjukdomar kan också ge nedsatt synskärpa men det är ovanligt. Remittera alla barn som skelar. Remitterar alla barn som inte går att synpröva trots två försök till synprövning. Använd specifik BVC- ögon remiss som finns i Profdoc. 12
PM för bedömning och åtgärd vid fyra års kontroll Ögonkliniken HVOT test används. Testavstånd tre meter. Fyra symboler efter varandra skall klaras för godkänd rad. Viktigt att hålla testavståndet, rita markering på golvet, placera ej barnet för nära då ändras visus. Synprövning vid fyra år Synskärpa Åtgärd 0,8 eller bättre på vardera ögat Ingen åtgärd 0,65 på båda ögonen Ny kontroll vid fem-fem½ år 0,65 på ena ögat, 0,8 på andra ögat Ny kontroll vid fem-fem½ år Sämre än 0,65 eller 0,65 ena ögat 1,0 andra ögat Efter omkontroll Om barnet ser 0,65 Om barnet ser sämre än 0,65 med ena ögat eller ser 0,65 1,0 bästa ögat Remiss till ögonkliniken Omkontroll efter en-två månader Kontroll vid fem-fem½ år Synprövning vid fem-fem½ år Samma metod som vid fyra år. De barn som vid omtest ser sämre än 0,8 på något öga remitteras till ögonkliniken. Oavsett ålder Om barnet vägrar göra visusprövning, gör två försök. Om det ej lyckas skicka remiss till ögonkliniken. En omkontroll görs alltid efter en-två månader. Börja alltid med det sämsta ögat. Remiss tilll ögonkliniken skall också skickas om föräldrarna påtalar skelögdhet. Remiss till ögonkliniken skrivs om barnet ej klarar kraven ovan. Observera att barnets ovilja kan bero på att hon/han inte har förmågan att förstå instruktionerna eller faktiskt ser dåligt, men vill ej visa det. BVC får aldrig släppa ett sådant barn med anteckningen vill ej i BVCjournalen, utan måste försöka ta reda på orsaken. Ange på remissen, förutom synskärpa, om barnet verkar ha synproblem, har andra sjukdomar, hereditet för ögonsjukdomar och annat som kan vara av värde vid remissbedömningen. 13
Observera att barn med utvecklingsförsening ofta har svårt att förstå instruktionerna. Eftersom många av dessa barn även har synnedsättning är det viktigt att man ej väntar tills de eventuellt klarar synprövning med HVOT, utan remitterar till ögonkliniken för undersökning med andra metoder. Dyslexi beror inte på synfel, dålig ögonrörlighet eller nedsatt samsyn. Om barnet har ögon/synproblem, kan det ändå vara motiverat med en undersökning på ögonmottagningen, för att utesluta annat som kan försvåra läsningen. Optiker har enligt Socialstyrelsen, SOSFS 1995:4, inte rätt att självständigt ordinera och genomföra träning av syn, samsyn och ögonmotilitet. Att tänka på vid testet: Testet skall utföras i lugn avskild miljö, alltså inte i till exempel ett stökigt väntrum. Vardera ögat skall testas för sig. Ena ögat skall täckas med sjörövarlapp med tejpbit vid näsan eller med klisterlapp (Opticlude) direkt på huden. Detta för att förhindra barnet att kika förbi förbandet om det har dålig syn. Testa alltid höger öga först. Notera om barnet vill vrida på huvudet. Testa mitt på raden och gå relativt snabbt ner på tavlan. Barn med dålig synutveckling ser ofta första och sista bokstaven på en rad, men har svårare att uppfatta övriga tecken på raden. Medicinskt ansvarig för PM: Birgit Reichel Medicinskt ledningsansvarig läkare Rutinbeskrivning upprättat 2006-02-23 av Inger Lundqvist Överläkare och processledare 14
15
16
17
18
19
Centrala barnhälsovården Bilaga 5 Tips till föräldrar om: Rörelse och goda matvanor vid 4 år Låt barnet röra på sig så mycket som möjligt, gärna 60 min/dag och helst utomhus varje dag. Byt skärmtid mot rörelsetid. Det är bra om tid för TV, dvd eller data begränsas till en ½-1 timme per dag. Skilj på vardag och fest. Begränsa intaget av söta drycker, kakor, godis, glass, chips, kräm och andra söta livsmedel. Lördagsgodis kan vara en bra variant. Frukost, lunch och middag samt 2-3 mellanmål är bra för alla åldrar och minskar småätandet. Komponera gärna lunch och middag enligt tallriksmodellen. Servera gärna frukt och grönsaker till varje måltid. Från 4 års ålder är det bra om barnen äter 400 gram frukt och grönsaker/dag, vilket motsvara 2 frukter och 2 rejäla nävar grönsaker per dag. Välj nyckelhålsmärkta livsmedel. Ät fisk ofta, gärna 3 ggr/vecka. Använd gärna flytande margarin eller olja till matlagning, i stället för fasta margariner. 20
Bilaga 6 Förslag till lek och aktivitet som utvecklar språk, tanke och samspel Läs ramsor, sjung, gör klapp- och rörelselekar Titta och läs i barnböcker, fantisera kring bilderna Sortera Nästan all kunskap får vi genom att jämföra hur saker är lika eller olika. Ju mer noggrant man kan sortera och skilja saker från varandra, desto mer kan man lära sig. Sortera efter Färg: Kan barnet alla grundfärgerna kan man utöka till andra färger. Slutligen börja jämföra på ljus och mörk av samma färg. Sortera efter Form: Leta efter alla runda, alla fyrkantiga. Leta i köket, på bordet eller på en bild. Leta då barnet kan detta efter alla spetsiga, vassa, tjocka, smala, höga, låga osv. Stortera efter Storlek: Stor, större, störst. Liten, mindre, minst. Jämför saker i rummet eller titta på bilder och rita figurer själva. Sortera efter Användning: Säg så många saker du vet som man kan köra med! Saker man kan äta! Saker man kan äta med! Saker man kan ha på sig! Sortera efter Material Vad är bordet gjort av? Vad är mer gjort av trä? Vad är duken gjord av? Vad mer är gjort av tyg? Vad är skorna gjorda av? Fundera kring Lika: Hur är katt och lejon lika? Apelsin och boll? Äpple och banan? Stol och soffa? Fundera kring Olika: Hur är boll och apelsin olika, pall och soffa osv. Obs! Det är bäst att jobba med ett begrepp åt gången, antingen med "lika" eller med "olika"! 21
Kom ihåg/minne Det är bra att träna sitt minne. När man tränar minnet måste man sätta ord på det man ser och hör och försöka "hänga upp det på något man redan vet för att komma ihåg det. Oftast gör vi detta tyst, men ibland pratar vi högt för oss själva för att vi bättre ska komma ihåg, något som är bra att göra också med barnet. Träna minnet med Kims lek: Vilka föremål? Ta fram några saker på bordet, titta på dem och försök komma ihåg dem, lägg en handduk över. Säg vad som finns under handduken! Om man lätt klarar 3-4 saker, utöka till 5 saker, sedan till 6 osv. vartefter man blir duktigare. Vilket läge? Lägg upp några saker, låt barnen titta, lägg över en duk och ändra läget på en av sakerna. Visa fram och fråga Vilken sak är flyttad/har ändrat läge? Hur var den förut? Härigenom tränas över, under, vid sidan av, bakom och emellan och minnet. Lottospel/Memory Samla par med upp- och nedvända brickor. Om det finns många par i spelet, välj ut ett mindre antal så att spelet inte tar för lång tid. Rekommendera föräldrarna att läsa mer på barnlogopedernas hemsida. Här finns mycket att läsa om barns språkutveckling och många tips om lekfulla övningar: www.blom.just.nu 22
Måla och Rita tillsammans Använd gärna ett stort papper eller en baksida av en tapet på köksbordet. Sitt vid sidan av eller mitt emot varandra. Måla med färger och bygg upp t.ex. en pojke eller flicka. Be barnet börja med att göra en cirkel/boll/huvud och härma barnet genom att göra likadant på ditt papper. Hjälp barnet vidare genom att stegvis bygga upp en människa. Gör en större cirkel och säg vad du ritar - nu gör jag en kropp. Vänta på att barnet härmar dig, innan du gör nästa moment. Fortsätt med ett ben. Vänta tills barnet gjort ett ben på sin människa. Fråga hur många ben han/hon ska ha? Fortsätt med armar. Hur många? Ögon, öron. Håret kan ritas som ett trassel, det klarar de flesta barn. Sist kan man göra knappar på kroppen, gör då lika många eller en mer än vad barnet kan räkna till. Man kan bygga upp ett hus eller enkla djur som katter och elefanter. Sedan kanske barnet vill ta ledningen och du får härma. Om barnet blir missnöjt och vill klottra över, försök att hindra detta och försök rädda teckningen genom att hitta på att det liknar något annat. Finn en lösning så att det blir lyckat! Solar, spöken och ormar är lätta figurer som kan se ut nästan hur som helst. Man kan också välja ett tema som att rita "saker som Kalle/Lisa tycker om" eller som "mamma tycker om" eller som "pappa eller lillebror tycker om". Om det skulle bli en liten berättelse kan föräldern skriva vad det föreställer. Spara alla teckningar. Gör små, enkla böcker stärk självkänslan Ta två till tre A-4-papper och vik dem på mitten. Häfta i ryggen på två ställen. Gör en bok under något tema, exempelvis Saker som Kalle tycker om att göra, Saker som Lisa tycker om att leka med, Mat som vi gillar i vår familj etc. Barnet kan rita själv eller klippa ut bilder ur kataloger eller reklamblad. Barnet berättar och föräldern skriver en textrad längst ner. Spara. Vattenmålning på griffeltavla Ta stora penslar och vatten i en mugg och rita på en griffeltavla. Allt torkar snart och är borta. Rita enkla bågmönster, cirklar, vägar och kanske en pojke/flicka eller ett hus. I denna lek används hela armen och den är inte lika finmotoriskt krävande som att rita med papper och penna. Det är bra för de barn som har svårt att hålla i pennan och/eller är ängsliga för att rita. Bra även för de kritiska barnen som är rädda för att det ska fel eller fult. 23
Bilaga 7 Förslag till lek och aktivitet som utvecklar motorik och koordination Gå och Springa Rörelse på ojämnt underlag i skog och mark är bra. Pulsa i snön (om det finns någon!). Härmas Genom att härma någon annans rörelser lär man sig läge/riktning och förhållande till varandra. Man lär sig att titta på delarna (varje steg) och sätta ihop dem till en helhet. Att härma är bra, för då tränar vi oss att uppmärksamma, se och lyssna på andra, att komma ihåg och slutligen att göra själv och själv vara i centrum. Härma Kroppsställning: Leken "gör si, gör så". Härma Mönster: Använd 4 eller 9 olikfärgade klossar, lägg mönster och låt barnet lägga ett likadant med sina klossar. Låt också barnet lägga ett mönster som du får härma. Senare kommer barnet att kunna bygga efter en modell eller att sy efter ett mönster på en grov duk med exempelvis stora korsstygn. Följa John En person går först och gör olika rörelser, (hoppar, böjer sig åt vänster, stampar, springer, sitter på huk, håller ut armarna, går med små steg, går med stora steg osv.) och de efterföljande gör likadant. Följa ljusstrålen Sitt på golvet i ett mörkt rum och rita på väggen med ljuset från varsin ficklampa. Den ena ritar ett mönster och den andre försöker följa efter med sin lampa. Ljuset sätter inga spår om det skulle bli fel. Lek med bollar Använd stora mjuka bollar att kasta till varandra. Studsa bollen en gång och fånga den eller kasta upp bollen ½-meter i luften och fånga den. Studsa bollen till varandra. Sitt på golvet med benen isär som mål och rulla boll väl avpassat till varandra, vilket är nyttigt för koordinationen. Sparka boll tillsammans kan vara kul och då tränar man styrka, snabbhet och balans. Mindre bollar som är mjuka är bra för att kasta eller studsa till varandra eller att studsa en gång emellan sig. 24