Gullspångs kommun Årsredovisning 2009
Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Ekonomisk analys... 5 Personalekonomisk redovisning 2009... 10 Varifrån kommer kommunens resurser?... 14 5 år i sammandrag... 15 Resultaträkning... 16 Finansieringsanalys... 17 Balansräkning... 18 Noter och tilläggsupplysningar... 19 Redovisningsmodell... 26 Kommunens nämndorganisation... 27 Allmänna utskottet... 28 Barn- och utbildningsutskottet... 30 IFO/LSS-utskottet... 33 Äldreomsorgsutskottet... 37 Miljö- och byggnads nämnden... 40 IT-nämnden MTG... 42 Lönenämnden MTG... 44 Ekonominämnd TG... 46 Tekniska nämnden MTG... 47 Avfallsnämnden... 49 Revisionsberättelse... 50
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Gullspångs kommuns resultat blev bättre än väntat. Flera av våra verksamheter visar plusresultat, vilket är väldigt positivt. Resultatet efter avsättningar och finansiella kostnader blir 5,6 miljoner. Verksamheternas nettokostnader har minskat med 9 miljoner. Ute i verksamheterna har personalen varit väldigt duktig med att hushålla med resurserna. Vi har fortsatt en mycket bra kommunal service som fungerar 24 timmar om dygnet årets alla dagar. Äntligen!! Efter många års önskan investerades det i nya NO-salar på Gullstensskolan äldre och nya toaletter på Regnbågsskolan. Vår skolverksamhet fick bra betyg igen i lärarnas bedömning: vi hamnade på tredjeplats i Skaraborg. Under året inleddes en samverkan med högskolan i Skövde. Biblioteket utvecklar vidare. Hos oss lånar innevånarna fler böcker men i riket minskar bokutlåningen. Många studenter får hjälp med att låna studielitteratur, en service som är väldigt uppskattad. Arrangemang som berättarkvällar på biblioteken både i Gullspång och Hova lockar besökare. Under året påbörjade vi en samverkan med Försäkringskassan. Vi är på god väg att utveckla lokala servicekontor i våra bibliotek. Under 2009 deltog vi i en förstudie om lokala servicekontor. En del av de förslag som kom fram hoppas jag vi kan genomföra under 2010, som exempelvis samverkan med polisen. För att säkra tillgången på personal inom äldreomsorgen jobbar vi tillsammans med Kommunal för att utveckla mönsterarbetsplatsen. Vi har valt att prioritera hela-projektet där kommunens vision är att alla som önskar ska ges möjlighet till heltidsanställning. Vi arbetare vidare med att få ett friskare arbetsliv; en positiv del i år är att sjukskrivningstalen fortsatt minskar. Återigen får verksamheten inom äldreomsorgen bra resultat i brukarundersökningar. För särskilt boende hamnar vi på topplats. Vi jobbar vidare med den sociala verksamheten där anhörigstöd, dagligverksamhet och frivillig verksamhet är väldigt viktiga. Hur vi säkerställer och utvecklar kvalitet blir en av de viktigaste frågorna 2010 för äldreomsorgen. Inom IFO/LSS har försörjningsstödet ökat med 24 procent. Vi kan se att de socioekonomiska klyftorna ökar vilket oroar, liksom hög arbetslöshet för ungdomar. För kommunen påverkar också förändringar i socialförsäk- Kommunstyrelsens ordförande 3
ringssystemet oss negativt. En samverkan pågår med arbetsmarknadsenheten som vi hoppas gör att vi får ut fler i praktik och så småningom arbete. Vårt lärcentrum och arbetsmarknadsenhet flyttade i slutet av året till andra lokaler, nämligen Gallernäset och Otterbäcksgården. Genom samverkan med föreningslivet, näringslivet och lokala företagare skapas möjligheter till utveckling. Ungdomar ges chansen till bra praktikplatser och studier. Funderingar på att starta kooperativ blir förhoppningsvis verklighet under 2010. Där är jag övertygad om att vi kan skapa verksamhet som genererar arbetstillfällen. För att få hit fler arbetstillfällen jobbas det fortsatt intensivt med energikombinatet. Våra samverkanspartners är positiva och under första halvåret 2010 hoppas vi få positiva besked om att gå vidare med igångsättning. Vänerhamn AB fortsätter utvecklas. I Otterbäckens hamn byggde kommunen ett nytt hamnkontor, en investering på närmare 6 miljoner. Knappt var den investeringen klar så fick vi positiva besked av Zinkgruvan som vill börja skeppa ut kopparslig i Otterbäcken. Under 2010 kommer kommunen tillsammans med Vänerhamn att bygga ut ett av magasinen. Tillsammans med Skaraborgs kommuner har vi jobbat vidare med att utveckla besöks- och turistnäringen. Lokalt har ett antal träffar genomförts med lokala entreprenörer för t.ex. handel, campingar, matställen och föreningar. De har fört fram synpunkter om vilket stöd de behöver ha av kommunen för att utvecklas. En idé om landsbygdsutveckling med fokus på att öka besöks- och turistnäringen i vår kommun ska lämnas in till länsstyrelsen 2010. En annan satsning som ger arbetstillfällen är kommunens samverkan med Riksbyggen. Tillsammans planerade och projekterade man för att renovera och bygga om avdelningarna och servicelägenheterna på Amnegården. Dessutom beslutades det om att göra om utemiljöerna både på Amnegården och Mogården. De boende kommer att få en högre standard och mer moderna lägenheter. Utemiljön kommer att förändras så att de boende och besökande kan använda det gröna rummet. I slutet av året började en av våra lokala byggfirmor att bygga om Amnegården. Kommunens investeringar skapar alltså arbetstillfällen. Samverkansnämnderna inom ekonomi, löner, avfall, miljö och bygg samt tekniska visar på bra resultat. Vår stora utmaning för framtiden blir att lösa vatten- och avloppssystemet samt täckningen av deponin på Odenslund. Att målmedvetet fortsätta visa det som är bra i kommunen: det mångfacetterade näringslivet, det rika föreningslivet, det natursköna läget med tillgång till sjöar, närheten till universitet och högskolor och en bra kommunal service, är jag övertygad om gör att vi kan nå en ökad befolkningsutveckling. Avslutningsvis vill jag tacka all personal och alla verksamma i Gullspångs kommun. Carina Gullberg Kommunstyrelsens ordförande 4 Kommunstyrelsens ordförande
Ekonomisk analys Kommunens resultat år 2009 blev betydligt bättre än vad som befarades under våren, då skatteprognoserna sjönk dramatiskt. De största orsakerna till resultatförbättringen är sänkta arbetsgivaravgifter och att verksamheterna har gjort ett mycket bra arbete för att klara budgeten. Krisen på finansmarknaden förra hösten medförde en skarp konjunkturnedgång, men under hösten 2009 har en viss återhämtning börjat. Fallet i sysselsättning har stannat av och ser inte ut att bli så stort som befarat. Skatteintäkterna blev lite bättre än förväntat i oktoberrapporten men fortfarande något sämre än budget. De ekonomiska utsikterna för de närmaste åren ser dock ut att bli långsamt bättre. Uppsatta finansiella mål uppnåddes för år 2009. Utifrån de mål som är antagna i 2009 års budgetdokument genomfördes verksamheternas mål och uppdrag i stort på ett bra sätt. Resultatet för 2009 blev ett överskott på 5,7 mnkr, vilket i stort är enligt beslutad budget. Resultatet motsvarar 2 procent av skatteintäkterna och statsbidragen, vilket är en klar förbättring i jämförelse med föregående år då kommunen redovisade ett underskott med 4,7 mnkr. I årets resultat har en avsättning gjorts till framtida deponi om 5 mnkr. Det totala resultatet för Gullspångs kommun och Gullspångsbostäder AB är enligt den sammanställda redovisningen 5,7 mnkr, vilket är en förbättring i jämförelse med föregående års resultat. Sammantaget gjorde nämnderna ett underskott gentemot budget med 1,0 mnkr (inklusive va-verksamheten 3 686 tkr). Kommunstyrelsens verksamheter redovisar totalt ett överskott med 1,8 mnkr; största avvikelserna är inom barn och utbildning på +1,7mnkr och äldreomsorgen om +1,3 mnkr samt IFO/LSS-utskottet på 1,3 mnkr. Skatteintäkterna blev 4 mnkr sämre än budget och slutavräkning för år 2009 blev 6,5 mnkr. Resultatförbättringar under året förklaras dels av sänkning av arbetsgivaravgifter om 3 mnkr, dels reglering av fastighets avgiften med 1,5 mnkr. Totalt har dessa finansiella intäkter påverkat resultatet med 4,5 mnkr. I jämförelse med föregående år minskade verksamheternas nettokostnader med nästan 4 procent och skatteintäkter och statsbidragen minskade med nästan 1 procent. I pengar minskade intäkterna med 2,5 mnkr och verksamhetens kostnader med 9 mnkr. Årets resultat (mnkr) 12 8 4 0-4 -8 2005 Koncernen 2006 Ekonomisk översikt Balanskravet Kommunen 2007 2008 2009 Enligt kommunallagen ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ett minimikrav är det så kallade balanskravet. Detta innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna. Resultatet måste vara större än 0. En avstämning gentemot balanskravet redovisas nedan: Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår samtliga realisationsvinster 5 692 tkr 15 tkr Tillägg: realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter 0 Resultat enligt balanskravet 5 677 tkr Enligt ovanstående balanskravsutredning återställs 2008 års resultat, som uppgick till 4,6 mnkr. Finansiella mål och måluppfyllelse Inför 2009 beslutade fullmäktige om fyra finansiella mål. Resultatmål: Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara 2 procent. Strategi för att nå målet är att genomföra generella strukturella kostnadsminskningar. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Investeringar: Målet är att Gullspångs kommun som huvudregel ska skattefinansiera investeringar. Om totala investeringsbehovet ett enskilt år överstiger 7 mnkr kan lånefinansiering bli aktuellt. Strategin för att klara målet är att under normalår inte investera mer än 6 mnkr. Ekonomisk analys 5
Måluppfyllelse: Under år 2009 uppgick investeringarna till 11 mnkr, men investeringarna finansierades av egna medel. Målets syfte är att klara investeringarna utan lånefinansiering, vilket är uppfyllt trots den höga investeringsnivån. Låneskulden: Målet är att låneskulden i Gullspångs kommun ska minska. Stategin för att minska låneskulden är att årligen amortera minst 8,4 mnkr. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Finansnetto Finansnettot och dess utveckling har betydelse för ekonomin och består av skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor. Finansnetto (mnkr) 0-2 Soliditet: Målet är att soliditeten i Gullspångs kommun årligen ska förbättras. Strategin för att nå målet är att årligen uppfylla kommunens resultatmål, 2 procent av skatter och bidrag. -4-6 Kommunen Koncernen Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. -8 2005 2006 2007 2008 2009 Verksamhetens nettokostnad För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning ska intäkterna vara högre än verksamheternas kostnader. En viktig indikator är nyckeltalet, verksamhetens kostnader i förhållande till skatt och statsbidrag. Nedanstående diagram visar utvecklingen över de senaste sex åren. Vi kan utläsa att det skett en förbättring mellan 2008 och 2009 från 99,5 procent till 96,9 procent. Nettokostnad/skatt & stb (mnkr) 102 100 98 96 94 92 2005 2006 2007 Skatteintäkter och statsbidrag 2008 2009 Skatteintäkterna och statsbidragen uppgick till 250,4 mnkr, vilket är en försämring gentemot före gående år med 2,5 mnkr. Skatteunderlaget bygger på den samhällsekonomiska bilden, och då främst förändringen i antalet arbetade timmar. Nedgången i skatteintäkterna beror främst på konjunkturnedgången och färre arbetade timmar. Effekten av konjunkturnedgången blev slutligen en negativ slutavräkning med 6,5 mnkr för år 2009. I och med att alla lån inom kommunen och bostadsbolaget har en rörlig ränta har den låga räntenivån fått genomslag på de finansiella kostnaderna. Soliditet Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan. Utvecklingen av soliditeten är beroende dels av resultatutvecklingen och dels av ökningen av tillgångar. Hög soliditet innebär låg skuldsättning, vilket medför låga finansiella kostnader. Soliditetsmåttet visas utifrån alla pensionskostnader och med pensionskostnaderna inom linjen. Soliditet (procent) 20 0-20 -40-60 -80 2005 Kommunen Koncernen 2006 2007 Koncernen beaktat samtliga pensioner Kommunen beaktat samtliga pensioner 2008 2009 Soliditeten har påverkats positivt av årets resultat, medan årets ökning av skulder och avsättningar påverkat soliditeten negativt. Sammantaget resulterade detta i att soliditeten ökade från 15 procent till 17 procent. Måttet påverkas kraftigt, och sjunker med 30 procentenheter, om man tar hänsyn till kommunens samtliga pensionsförpliktelser. Kommunens pensionsskuld som redovisas inom linjen uppgår till 143 mnkr. 6 Ekonomisk analys
Rörelsekapital Rörelsekapitalet utgörs av skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Kommunens rörelsekapital har haft följande utveckling: År 2005 2006 2007 2008 2009 mnkr 54 47 44 48 72 Borgensåtaganden Borgensåtaganden är en del som bör vägas in när kommunens riskförhållanden studeras. Kommunens borgensåtaganden uppgår till 21 tkr. I och med den kommande försäljningen av äldreboenden beslutade kommunfullmäktige under 2009 att ställa en borgen på 75 mnkr till RKHF Gullspång-Hova Äldrebostäder. År 2009 skedde en ökning, vilket främst förklaras av en omflyttning från långfristiga till kortfristiga skulder av 25 mnkr. Anledningen är försäljningen av Amnegården och Mogården till RKHF Gullspång-Hova Äldrebostäder som kommer att ske under år 2010. Likviditet Likviditeten är ett mått på vilken handlingsberedskap kommunen har på kort sikt. De likvida medlen ökade under 2009 och uppgår vid årets slut till 16 mnkr. Pensionsförpliktelser och pensionsmedel Nedan redovisas kommunens samlade pensionsåtaganden. Pensionsförvaltning Årets värde, tkr Föregående års värde, tkr Avsättningar inkl. löneskatt 14 435 14 284 Ansvarsförbindelse inkl. löneskatt 142 665 136 980 Total pensionsförpliktelse 157 100 151 264 Likvida medel (mnkr) 25 20 15 10 5 Kommunen Koncernen Pensionsmedel Kommunen redovisar fr.o.m. 1998 dels avsättningar för pensioner som är intjänade från och med 1998 i balansräkningen och dels pensionsförpliktelser som har intjänats före 1998 som upplysningspost utanför balansräkningen. Summan av dessa åtaganden, 157,1 mnkr, är kommunens totala pensionsåtagande. I detta ingår även löneskatt (24,26 procent). 0 2005 Låneskuld 2006 2007 2008 2009 Låneskulden uppgår till 80 mnkr när årets amorteringar om 8,4 mnkr är bokförda. Under året upptogs inga nya lån. Kommunen har en checkräkningskredit på 30 mnkr, som nyttjades en kort period under sommaren för att klara av driftkostnaderna inom bostadsbolaget. Lån i bank (mnkr) 160 Pensionskostnader De totala pensionskostnaderna uppgick till 15 mnkr inklusive löneskatt, varav avgiftsbestämd ålderspension uppgick till 6,1 mnkr. I takt med att allt fler anställda går i pension ökar kommunens kostnader. Kostnadsökningen kommer att bli kraftig de närmaste åren. Kommunkoncernen Den sammanställda redovisningen, kommunkoncernen, består av Gullspångs kommun och Gullspångsbostäder AB. 120 80 40 0 2005 2006 2007 Koncernen Kommunen 2008 2009 Gullspångsbostäder AB Ägarandel: 100 % Aktiekapital: 2 800 tkr Ordförande: Karl-Erik Bergström Verkställande direktör: Arne Andersson t.o.m. 1 februari 2010, därefter Lars Johansson Antal anställda: 2 Ekonomisk analys 7
Gullspångsbostäder AB är kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Bolaget ska uppföra och förvalta flerbostadshus. Bolaget förvaltar 227 bostadslägenheter. Bolaget redovisar ett underskott med 756 tkr. Nyckeltal 2007 2008 2009 Resultat i tkr 336 629 756 Eget kapital i tkr 2 096 1 467 1 511 Soliditet i % 9,5 6,9 6,0 Totala lånebeloppet uppgår till 19 mnkr. Huvuddelen av lånen har kommunal borgen och är hos Kommuninvest. Vakanserna under året uppgick till cirka 15 procent. Det är flera oväntade driftkostnader under året som har påverkat resultatet negativt. Intressebolag Vänerhamn AB Vänerhamn bedriver sedan den 1 april hamn-, stuveri-, terminal-, bogserbåts- och isbrytningsverksamhet i Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken, Lidköping, Vänersborg och Trollhättan. Dessutom bedriver företaget speditionsoch klareringsverksamhet i Kristinehamn, Otterbäcken, Lidköping och Vänersborg. Gullspångs kommuns ägarandel är 13,1 procent. Räddningstjänst Östra Skaraborg (RÖS) Kommunen är medlem i kommunalförbundet RÖS, som ansvarar för all räddningstjänstverksamhet i kommunen. Den andel av förbundets nettokostnad som kommunen svarar för uppgick 2009 till 6,0 mnkr. Skaraborgs Kommunalförbund I samband med att den ideella föreningen Kommunförbundet Skaraborg upphörde så bildades istället kommunalförbundet Skaraborgs Kommunalförbund 2007. Gullspång är en av femton medlemmar från det gamla länet Skaraborg och betalar årlig avgift i förhållande till invånarantal. Driftredovisning (tkr) Utfall 2008 Utfall 2009 Budget 2009 Avvikelse 2009 Netto Netto Netto Kommunfullmäktige 618 945 835 110 Kommunstyrelsen 214 203 198 855 200 649 1 794 -Allmänna utskottet 36 961 32 592 32 685 93 -Barn- och utbildningsutskottet 82 574 78 310 80 055 1 745 -IFO/LSS-utsdkotten 38 948 35 411 34 128 1 283 -Äldreomsorgsutskottet 55 720 52 541 53 781 1 240 Fastighetsunderhåll 1 232 1 500 268 Utvecklingsmedel 0 560 560 Miljö- och byggnämnden, MTG 2 532 2 481 2 620 139 Lönenämnd, MTG 1 294 1 403 1 461 58 Lönenämnden engångskostnad Gsp 0 0 368 368 IT-nämnd, MTG 1 698 1 860 2 035 175 Ekonominämnd TG 1 205 1 072 1 135 63 Avfallsnämnd MG 1 377 618 0 618 Teknisk verksamhet MTG 20 179 18 118 14 353 3 765 Elfakturor tillhörande 2007 465 0 0 S:a styrelse och nämnder 240 817 226 585 225 516 1 069 Avsättning Deponi 5 000 5 000 Finansförvaltning 236 094 237 277 230 197 7 080 Tot inkl finansförvaltning 4 723 5 692 4 681 1 011 8 Ekonomisk analys
Nämndernas avvikelser Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar ett överskott gentemot budget om 1 794 tkr. Överskottet förklaras främst av barn- och utbildningsutskottets och äldreomsorgsutskottets verksamheter. Barn- och utbildningsutskottet har ett överskott på 1 745 tkr, inklusive en ålagd besparing på 688 tkr. Den främsta förklaringen är lägre kostnader inom interkommunala ersättningar samt en allmän återhållsamhet inom verksamheterna. Inom äldreomsorgen har det skett besparingar under året inom följande verksamheter: administration, uppsägning av köpta korttidsplatser till Mariestads kommun och vakans av fixartjänst del av året. Teknisk verksamhet Den tekniska förvaltningen har nu genomfört sitt andra år med uppdrag även i Töreboda och Gullspångs kommuner. Verksamheten samt samspelet med kommunerna stabiliseras genom att de administrativa och ekonomiska processerna alltmer fasas samman i utformning och tid. Under året genomfördes en effektivisering inom städavdelningen, genom att bl.a. samordna städchefstjänst med Töreboda och Mariestad. Investeringsredovisning Utfall 2009 Budget 2009 Avvikelse 2009 Netto Netto Netto Inventarier kostenheten 507 400 107 Järnvägsstaket Gårdsjö 0 55 55 Datorer (pga ny plattform) 86 550 464 IT/MTG 123 463 340 Ledningsplats 0 340 340 Nyt lönesystem 755 1 703 948 Lokalförändringar 0 500 500 Brandsäkerhet fastigheter 653 1 100 448 Skolfastigheter toaletter 321 400 79 Datorisering vattenverk 438 300 138 VA-nät Otterbäcken 491 450 41 Reningsverk modulbyggnad 264 400 136 Vänerhamn 6 663 8 500 1 837 Reningsverk Gsp/Hova 0 200 200 Vattenledning Hova-Älgarås 36 0 36 Gång o cykelväg Otterbäcken 131 0 131 Ombyggn ambulansgarage Gsp 595 700 105 NO salen Gullstensskolan 0 200 200 S:a styrelse och nämnder 11 062 16 261 5 199 Investeringarna uppgick till totalt 11 mnkr, vilket motsvarar 68 procent av totala investeringsbudgeten. Den största investeringen är en kontorsbyggnad inom Vänerhamn. Under året har investeringar påbörjats i ett nytt lönesystem, vilket kommer att vara klart under hösten 2010. För att minimera försäkringspremierna har man börjat investeringar i brandsäkerhet inom kommunens fastigheter. Investeringar (mnkr) 15 12 9 6 3 Koncernen Kommunen 0 2005 2006 2007 2008 2009 Ekonomisk analys 9
Personalekonomisk redovisning 2009 Inledning Gullspångs kommun sammanställer årligen, sedan 1994, en personalekonomisk redovisning i samband med det ekonomiska bokslutet. Denna redovisning syftar till att öka kunskaperna om personalen och utvecklingen av den, att beskriva personalarbetet mer i ord än siffror. Årets uppgifter innehåller i stort sett de områden som upptagits i tidigare redovisningar. Mer detaljerad statistik kring löner finns i aktuell lönekartläggning. Med den personalekonomiska redovisningen som grund är intentionen att med olika arbetsgivarpolitiska insatser öka slagkraften i organisationen. Det sker fortlöpande förändrings- och utvecklingsarbeten på kommunens arbetsplatser. Att personalen känner motivation, delaktighet och samverkan är viktigt för kommunens framtid. Förhoppningen är att den personalekonomiska redovisningen ska utgöra en av flera informationskällor i det fortsatta arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Den personalekonomiska redovisningen kan användas för uppföljningar av visionen att Gullspångs kommun ska vara välmående, attraktiv och nyskapande. Kommunen är en serviceorganisation som ska kännetecknas av kvalitet och service, hög tillgänglighet och kompetent personal. Personalen är vår största tillgång. Inför kommande pensionsavgångar blir det extra viktigt att behålla och utveckla de som är anställda idag. Kompetensutveckling av personalen är därför en pågående process och ett viktigt strategiskt hjälpmedel. Vi måste också skapa goda arbetsförhållanden så att Gullspångs kommun blir en attraktiv arbetsplats även i framtiden. De personalstatistiska uppgifterna som redovisas avser i huvudsak tillsvidareanställd personal. Årets personalekonomiska redovisning visar uppgifter som kan användas av förtroendevalda, chefer och personal, och bidra till att vi i Gullspångs kommun hushållar ekonomiskt och effektivt med vår största tillgång personalen. Personal Antalet tillsvidareanställda var den 31 december 414 personer och visstidsanställda 22. Under 2009 har antalet tillsvidareanställda minskat med 7 personer. Antalet årsarbetare har minskat med 7 och antalet löneutbetalningar per månad har minskat med 46 st. Tillsvidareanställd personal fördelad per verksamhet Verksamhet Antal personer Årsarbetare Snittålder Barn och utbildning 124 116,3 49,2 Social verksamhet 229 186,4 48,3 Kommunstyrelsen 61 52,8 53,2 Totalt 414 355,5 49,3 Gullspångs kommun samverkar med Mariestad och Töreboda kommun (MTG) sedan 2006. Telefonväxel och ekonomikontor för Töreboda och Gullspång finns i Töreboda. Även IT-verksamheten för MTG finns i Töreboda. Miljö- och byggförvaltning samt teknisk förvaltning för MTG finns i Mariestad. I Gullspångs kommun finns det gemensamma lönekontoret för MTG samt 2 st säkerhetssamordnare för MTG. Löneöversynsförhandlingar Lokala löneöversynsförhandlingar har genomförts under året. Utfallet blev totalt 3,69 procent. Könsfördelning Antalet tillsvidareanställda män var 57 och antalet kvinnor var 357. Männen utgör 13,8 procent. Sysselsättningsgrader Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda är 86 procent. Uppdelat på kön var kvinnornas genomsnittliga tjänstgöringsgrad 85 procent och männens 94 procent. Kommunens vision är att alla som önskar ska ha möjlighet till en heltidsanställning. Det är viktigt ur flera aspekter, bland annat för att alla ska ha möjlighet att klara sin försörjning och för att öka jämställdheten. Genom att erbjuda möjlighet till heltidsanställning ökar kommunens attraktion som arbetsgivare. För att långsiktigt säkra tillgången på vårdpersonal har äldreomsorgen arbetat med projektet heltid en rättighet deltid en möjlighet. Grundstenen är att man ska ha möjlighet att välja heltid eller deltid beroende på var i livet man befinner sig. En projektledare har tillsammans med personalrepresentanter från verksamheterna arbetat 10 Personalekonomisk redovisning
fram en modell där det är möjligt för personalen att välja sysselsättningsgrad. Under hösten 2009 kom arbetsplatserna successivt igång att arbeta efter modellen. Den ofrivilliga arbetslöshet som tidigare funnits inom äldreomsorgen har därigenom tagits bort. För att erbjuda personal önskad sysselsättningsgrad förs pengar från vikariemedel över till den fasta personalen. Personalen lägger sedan ut sina scheman. Dock kan endast de timmar som finns i budget läggas ut, resten blir flyttimmar där personalen går in för varandra vid frånvaro. 70-79% Sysselsättningsgrader för tillsvidareanställd personal 50-69% 80-99% Åldersfördelning 25-49% 100% Genomsnittsåldern på kommunens tillsvidareanställda personal är 49,3 år. Männens medelålder är 49,6 år. Medel åldern för kvinnor är 49,3 år. Se åldersfördelning av kommunens tillsvidareanställda personal i följande diagram. Antal anställda per åldersgrupp 100 80 60 40 20 0-24 2007 2008 2009 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 Personalens hälsa 50-54 55-59 60-64 65- En av Gullspångs kommuns viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för ett friskt arbetsliv. Sedan 2008 har Gullspångs kommun köpt tjänsten rehabcoach från Kinnekullehälsan. Rehabcoachen stöttar arbetsledarna så att de på ett effektivt och strukturerat arbetssätt kan minska sjukfrånvaron. De får hjälp med att skapa förutsättningar för att förhindra sjukfrånvaro och införa rutiner för snabb återgång i arbete vid en eventuell frånvaro. Två undersköterskor har delvis arbetat som friskvårdskoordinatorer och gjort hälsoprofiler med konditionstester för personal. Den enskilde får hjälp att sätta mål för sin egen hälsoutveckling. Uppföljning på individnivå görs för att se hur det gått med de individuella målen och eventuellt sätta nya mål. Gruppanpassade handlingsplaner har gjorts på några arbetsplatser. Friskvårdskoordinatorerna har även engagerat, entusiasmerat och motiverat friskvårdsinspiratörer på arbetsplatserna för att få igång friskvårdsaktiviteter där. Alla anställda får fritt nyttja träningslokal både i Hova och Gullspång. Motion kan, om verksamheten tillåter, utövas en timma/vecka på arbetstid. Förnyelse, arbetsmiljö, samverkan (FAS) är ett avtal som slutits mellan Sveriges Kommuner och Landsting och centrala fackliga organisationer. Syftet är att göra hälsa och arbetsmiljö till en naturlig del av verksamhetsutvecklingen och i det dagliga arbetet. Gullspångs kommun har utarbetat ett lokalt FAS-avtal. Chefer och fackliga företrädare utbildades under hösten 2008 och våren 2009. Det lokala FAS-avtalet gäller från våren 2009. Sjukfrånvaro Den genomsnittliga sjukfrånvaron för månadsanställd personal var 6,73 procent. Det är en minskning med 0,63 procent från 2008. Den totala sjukfrånvaron för all personal (både månadsanställda och timanställda) 2009 var 6,41 procent. Det är en minskning med 0,38 procent. Av den totala sjukfrånvaron utgör långtidssjukfrånvaron 66,10 procent. Anmälda arbetsskador Under året har tretton anmälda arbetsskador inkommit till lönekontoret. Två anmälningar gäller män. Tio anmälningar gäller personal inom äldreomsorg och tre personal inom IFO/LSS-verksamheten. I de fall det har varit möjligt har åtgärder satts in för att förhindra skador i framtiden. Avgångsorsaker 2009 Avgångsorsak Antal Arbetsbrist 2 Egen begäran 6 Pension 16 Annan orsak 1 Personalekonomisk redovisning 11
Pensionsavgångar 16 personer har avgått med ålderspension under 2009. 22 personer kommer att uppnå 65 års ålder under 2010. Se antal pensionsavgångar 2010 2019 i nedanstående diagram. Antal pensionsavgångar 25 20 15 10 5 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Personalkostnader Den totala lönesumman inklusive bil- och traktamentsersättningar var 173,2 mnkr 2009. Det är 53,6 procent av kommunens totala bruttokostnad. Från 2008 har förhållandet mellan personalkostnaden och kommunens totala kostnader minskat. Minskningen kan förklaras med att bl.a. den tekniska verksamhetens löner ingår i kommunens totala kostnader men inte som lönekostnader utan som köp av verksamhet från annan kommun. Se förhållandet mellan den totala lönesumman och kommunens totala bruttokostnader 2003 2009 i nedanstående diagram. Personalkostnadernas andel av kommunens totala bruttokostnader (procent) 100 75 Pensionsavgångar t.o.m. år 2018 per verksamhet 50 IFO/LSS Äldreomsorg Kommunstyrelsen Skola/barnomsorg 16 st 51 st 29 st 41 st 25 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Till kommunstyrelsen hör förutom personal inom kommunkontoret i Hova, Kunskapscentrum, kök och gemensamt lönekontor för Mariestad-Töreboda-Gullspång. Löner Den genomsnittliga månadslönen (heltidsbelopp) exklusive lönetillägg vid årsskiftet 2009/2010 var 23 403 kronor per månad. Den genomsnittliga månadslönen uppdelat på kön var 26 979 kronor för män och 22 789 kronor för kvinnor. Diagrammet visar förändring av antal årsarbetare år 2001 2009. Antal årsarbetare 500 400 300 200 100 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 12 Personalekonomisk redovisning
Olika kostnader inklusive sociala avgifter Personal Årets totala lönesumma inkl. bil- och traktamentsersättningar 173 157 300 Kostnader för sjukfrånvaro 2:a till 90:e dagen 2 142 391 Övertid och fyllnadstid 1 110 957 Fyllnadstid, månadsavlönad personal som vikarierar på annan tjänst 618 078 Övriga rese- och traktamentsersättningar (skatte- och avgiftsfria ersättningar som inte ingår i lönesumman) 398 109 Politiker Arvoden 1 366 242 Övriga uppgifter Antal personer som fått lön i genomsnitt/månad 681 Antal beredskapsarbetare (Offentligt Skyddad Anställning, OSA) 2 Antal lönebidragsanställningar 8 Antal anställningar med Särskilt anställningsstöd 3 Antal Nystartsjobb 3 Trygghetsanställning 1 Antal feriearbetare under sommaren (3 veckor/feriearbetare) 66 Redovisning av sjukfrånvaro 2009-01-01 2009-12-31 Gullspångs kommun Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas ordinarie arbetstid. I redovisningen ingår all personal inom kommunen, såväl månadsanställda som timanställda. Dagar 1 Total sjukfrånvaro 49 041 Procent Sammanlagd ord. arbetstid 765 315 6,41 2 Summa långtidsfrånvaro 32 418 Total sjukfrånvaro 49 041 66,10 3 Summa sjukfrånvaro kvinnor 44 996 Sammanlagd ord. arbetstid kvinnor 639 912 7,03 4 Summa sjukfrånvaro män 4 045 Sammanlagd ord. arbetstid män 125 403 3,23 5 Summa sjukfrånvarotid 29 år eller yngre 491 Sammanlagd ord. arbetstid 29 år eller yngre 55 699 0,88. 6 Summa sjukfrånvarotid 30 49 år eller yngre 18 193 Sammanlagd ord. arbetstid 30 49 år eller yngre 315 871 5,76 7 Summa sjukfrånvarotid 50 år eller äldre 30 357 Sammanlagd ord. arbetstid 50 år eller äldre 393 745 7,71 Antal årsarbetare 12 9 6 3 0 2006 2007 2008 2009 Personalekonomisk redovisning 13
Varifrån kommer kommunens resurser? Avgifter och ersättningar Försäljningsmedel Verksamhetskostnader Finansiella kostnader Hyror och arrenden Driftbidrag Tjänster Personal Generellt statsbidrag Kommunalskatt Bidrag Anläggn och material Nr Inkomster 2009 (procent) 1 Kommunalskatt 53,7 2 Generellt statsbidrag 19,9 3 Driftbidrag 10,9 4 Hyror och arrenden 2,1 5 Avgifter och ersättningar 1,8 6 Försäljningsmedel 11,8 7 Finansiella intäkter 0,0 Nr Kostnader 2009 (procent) 1 Personal 51,1 2 Anläggn. o material 0,3 3 Bidrag 4,5 4 Tjänster 32,4 5 Verksamhetskostn 10,8 6 Finansiella kostn 0,9 Känslighetsanalys Faktorer som påverkar kommunens intäkter: (mnkr) Förändring av utdebiteringen med 1 kr. +/ 8,0 Förändring av det generella statsb. Med 1%. +/ 0,7 Generell taxehöjning med 1%. +/ 0,2 Förändring av likviditeten med 10 milj. +/ 0,2 Känslighetsanalys Faktorer som påverkar kommunens kostnader: (mnkr) Löneökning med 1% +/ 1,7 10 heltidstjänster +/ 3,4 Prisförändring på varor o tjänster med 1% +/ 1,1 Prisförändring på bränsle och energi med 1% +/ 0,1 14
5 år i sammandrag (mnkr om inte annat anges) 2005 2006 2007 2008 2009 KOMMUNEN OCH KONSOLIDERADE BOLAG Årets resultat 5,0 8,0 5,6 5,4 5,7 Nettoinvesteringar 24,3 10,5 8,7 1,6 13,9 Tillgångar 327,1 231,2 228,4 211,3 228,8 Eget kapital 192,5 16,4 22,0 16,4 22,3 Avsättningar och skulder 134,6 214,8 206,5 194,9 206,5 KOMMUNEN FRÅN RESULTATRÄKNINGEN Verksamhetens nettokostnader 231,7 231,6 238,4 251,7 242,6 Kronor per invånare 41 409 42 067 43 952 46 866 45 471 Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag, procent 97,1 94,1 95,4 99,5 96,9 Skatteintäkter och statsbidrag 238,5 246,1 250,0 252,9 250,4 Förändring från föregående år, procent 2,8 3,2 1,6 1,2 1,0 Finansnetto 4,1 4,0 5,2 5,9 2,1 Årets resultat 2,8 10,5 6,3 4,7 5,7 Kronor per invånare 496 1 906 1 159 879 1 067 FRÅN BALANSRÄKNINGEN Tillgångar 223,5 228,6 224,8 208,9 222,7 Kronor per invånare 39 940 41 514 41 437 38 885 41 734 Eget kapital 19,7 30,2 36,5 31,8 37,6 Kronor per invånare 3 524 5 487 6 727 5 916 7 054 Avsättningar och skulder 204 198 188 177 185 Kronor per invånare 36 416 36 027 34 710 32 970 34 680 Soliditet, procent 9 13 16 15 17 Soliditet med hänsyn till alla pensioner 31 40 43 50 47 ÖVRIGT Nettoinvesteringar 9,2 5,2 6,2 1,3 11,1 Självfinansieringsgrad 141 385 256 364 136 Antal invånare 31/12 5 595 5 506 5 425 5 371 5 335 Förändring från föregående år 58,0 89,0 81,0 54,0 36,0 5 år i sammandrag 15
Resultaträkning (tkr) Kommunen Sammanställd Not 2009 2008 2009 2008 Verksamhetens intäkter 1 89 692 79 800 100 841 89 566 Verksamhetens kostnader 2 322 964 322 189 332 579 330 680 Avskrivningar 3 9 318 9 330 10 358 10 276 Verksamhetens nettokostnad 242 590 251 719 242 096 251 390 Skatteintäkter 4 182 699 185 492 182 699 185 493 Generella statsbidrag 5 67 723 67 451 67 723 67 451 Finansiella intäkter 6 457 231 395 200 Finansiella kostnader 7 2 596 6 179 2 985 7 106 Resultat efter finansiella poster 5 692 4 723 5 736 5 352 Årets resultat 8 5 692 4 723 5 736 5 352 16 Kommunens räkenskaper
Finansieringsanalys (tkr) Kommunen Sammanställd Not 2009 2008 2009 2008 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 8 5 692 4 723 5 736 5 352 Justering för av- och nedskrivningar 3 9 318 9 330 10 358 10 276 Justering för pensionsavsättningar 151 545 156 545 Justering för deponiavsättning 5 000 5 000 Justering för realisationsvinster 15 71 406 71 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 21 25 138 0 24 918 435 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 4 991 4 133 4 074 4 885 Ökning/minskning förråd och varulager 0 1 203 150 697 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 5 945 8 900 8 043 6 955 Ökning/minskning kortfristiga skulder 36 689 2 270 34 870,0 1 169 Medel från den löpande verksamheten 25 753 11 966 22 903 13 705 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar 11 062 1 267 13 921 1 560 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 410 201 885 201 Investering i finansiella anläggningstillgångar 754 0 754 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 1 729 0 1 729 Medel från investeringsverksamheten 11 406 664 13 790 371 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 0 6 500 0 Amortering av skuld 8 405 8 405 9 693 9 808 Ökning av långfristiga fordringar 0 187 0 187 Minskning av långfristiga fordringar 24 213 24 213 Medel från finansieringsverksamheten 8 380 8 379 3 169 9 783 ÅRETS KASSAFLÖDE 5 967 4 251 5 944 4 294 Likvida medel vid årets början 10 119 5 867 10 142 5 848 Likvida medel vid årets slut 16 086 10 119 16 086 10 142 Kommunens räkenskaper 17
Balansräkning (tkr) Kommunen Sammanställd Not 2009 2008 2009 2008 TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 160 004 159 616 177 740 175 370 Maskiner och inventarier 10 4 106 3 338 8 307 7 787 Summa materiella anläggningstillgångar 164 110 162 954 186 047 183 157 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och bostadsrätter 11 19 678 18 924 2 878 2 124 Långfristiga fordringar 12 80 104 80 104 Summa finansiella anläggningstillgångar 19 758 19 028 2 958 2 228 Summa anläggningstillgångar 183 868 181 983 189 005 185 385 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 14 382 382 682 832 Fordringar 13 22 315 16 370 23 022 14 979 Kassa och bank 15 16 086 10 119 16 086 10 142 Summa omsättningstillgångar 38 783 26 871 39 790 25 953 SUMMA TILLGÅNGAR 222 651 208 853 228 795 211 338 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 16 Eget kapital vid årets början 31 940 36 496 16 607 21 792 Direktbokning Årets resultat 5 692 4 723 5 736 5 352 Summa eget kapital 37 632 31 773 22 343 16 440 Avsättningar 17 Pensionsskuld 14 435 14 284 15 530 15 374 Övriga avsättningar 5 000 5 000 Summa avsättningar 19 435 14 284 20 530 15 374 Skulder Långfristiga skulder 18 54 338 88 240 72 853 101 323 Kortfristiga skulder 19 111 246 74 556 113 069 78 200 Summa skulder 165 584 162 797 185 922 179 524 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 222 651 208 853 228 795 211 338 Inom linjen 20 Ansvarsförbindelser 142 665 136 980 142 665 136 980 Borgensförbindelser 20 843 9 412 1 549 1 699 Ställda panter 3 016 12 570 Limit checkräkningskredit 30 000 30 000 30 000 30 000 18 Kommunens räkenskaper
Noter och tilläggsupplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag, grundläggande redovisningsprinciper och god redovisningssed. Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning har beaktats. Periodisering har skett enligt bokföringsmässiga grunder. Kommunen tillämpar avskrivningstider rekommenderade av Svenska Kommunförbundet. Specifikation över leasingavtal finns ej. Den sammanställda redovisningen kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Enligt förvärvsmetoden har kommunens bokförda värde på aktier i dotterbolag eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att den ägda andelen av dotterföretagens tillgångs- och skuldposter repektive intäkts- och kostnadsposter har tagit med i sammanställningen. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats. Kommunen Sammanställd 2009 2008 2009 2008 1. Verksamhetens intäkter 89 642 79 800 100 430 89 566 Realisationsvinster 50 0 411 0 89 692 79 800 100 841 89 566 varav försäljningsmedel 5 171 4 397 taxor och avgifter 5 737 5 424 hyror och arrenden 7 072 6 101 16 287 15 008 bidrag 36 570 29 946 försäljning verksamhet 35 456 34 249 36 931 35 747 (här ingår försäljning genom MTG nämnder) 2. Verksamhetens kostnader 322 964 322 119 332 579 330 610 Avvecklingskostnad likvidation Industribyggnader AB 70 0 70 322 964 322 189 332 579 330 680 varav löner 121 000 121 432 121 531 121 825 sociala avgifter 41 583 44 813 41 691 44 942 pensionskostnader 9 152 7 247 9 149 7 316 bidrag 14 649 13 356 köp av verksamhet 105 933 98 341 (här ingår köp av verksamhet genom gemensamma MTG nämnder) 3. Avskrivningar Planenliga avskrivningar byggnader och mark 8 809 8 342 9 820 9 012 Kapitaltjänstkostnad affärsverksamheten 193 193 Planenliga avskrivningar inventarier 702 988 731 1 264 9 318 9 330 10 358 10 276 4. Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt 189 008 187 170 189 008 187 170 Slutavräkning föregående år 193 364 193 364 Årets preliminära slutavräkning 6 502 1 314 6 502 1 314 182 699 185 492 182 699 185 492 Kommunens räkenskaper 19
Kommunen Sammanställd 2009 2008 2009 2008 5. Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 57 985 55 187 57 985 55 187 Strukturbidrag 698 706 698 706 Införandebidrag 1 229 1 878 1 229 1 878 Regleringsavgift 2 627 2 484 2 627 2 484 Kommunal fastighetsavgift 8 681 7 134 8 681 7 134 Kostnadsutjämningsagift 3 257 223 3 257 223 Bidrag LSS utjämning 5 014 5 253 5 014 5 253 67 723 67 451 67 723 67 451 6. Finansiella intäkter Räntor likvida medel 153 222 95 200 Räntor utlämnade lån 4 9 Engångsutdelning SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) 300 300 457 231 395 200 7. Finansiella kostnader Räntor upplåning 2 078 5 637 2 502 6 599 Övriga räntor 518 542 483 507 2 596 6 179 2 985 7 106 8. Årets resultat, avstämning mot balanskravet Årets resultat enligt resultaträkning 5 692 4 723 5 736 5 352 Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 15 0 411 0 Synnerliga skäl enligt KL 8:5 Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 70 0 70 Justerat resultat 5 677 4 653 5 325 5 282 9. Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde 159 616 167 261 175 370 184 956 Nettoinvestering 9 592 711 12 424 1 004 Försålt, justering m.m. 395 14 525 1 579 Planenlig avskrivning 8 809 8 342 9 529 9 012 160 004 159 616 177 740 175 370 Allmän markreserv Anskaffningsvärde vid årets början 6 850 6 617 6 850 6 617 Investeringar 0 247 0 247 Försäljningar 0 14 0 14 Utgående bokfört värde 6 850 6 850 6 850 6 850 Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde vid årets början 176 832 175 164 176 832 175 164 Investeringar 1 569 1 668 1 569 1 668 Försäljningar (Alhöjden) 525 0 525 0 Ackumulerade avskrivningar 92 488 87 077 92 488 87 077 Utgående bokfört värde 85 387 89 755 85 387 89 755 20 Kommunens räkenskaper
Kommunen Sammanställd 2009 2008 2009 2008 Affärsverksamhetsfastigheter Vatten och avlopp Anskaffningsvärde vid årets början 80 256 75 770 80 256 75 770 Investeringar 1 229 4 486 1 229 4 486 Ackumulerade avskrivningar 39 676 37 907 39 676 37 907 Utgående bokfört värde 41 810 42 350 41 810 42 350 Renhållning Anskaffningsvärde vid årets början 4 800 4 800 4 800 4 800 Investeringar 0 0 0 0 Ackumulerade avskrivningar 3 460 3 233 3 460 3 233 Utgående bokfört värde 1 340 1 567 1 340 1 567 Hamnen Anskaffningsvärde vid årets början 13 497 13 497 13 497 13 497 Investeringar 6 663 0 6 663 0 Ackumulerade avskrivningar 10 838 10 440 10 838 10 440 Utgående bokfört värde 9 323 3 058 9 323 3 058 Publika fastigheter (gator, vägar broar m.m.) Anskaffningsvärde vid årets början 25 825 24 359 25 825 24 359 Investeringar 131 1 466 131 1 466 Ackumulerade avskrivningar 12 479 11 790 12 479 11 790 Utgående bokfört värde 13 477 14 035 13 477 14 035 Hyresfastigheter Anskaffningsvärde vid årets början 946 946 41 465 41 215 Investeringar 0 0 2 832 293 Ackumulerade avskrivningar 791 779 26 119 25 587 Utgående bokfört värde 154 167 17 890 15 921 Övriga fastigheter Anskaffningsvärde vid årets början 4 024 3 559 4 024 3 559 Investeringar 0 464 0 464 Ackumulerade avskrivningar 2 361 2 189 2 361 2 189 Utgående bokfört värde 1 663 1 835 1 663 1 835 10. Maskiner, inventarier och transportmedel Ingående värde 3 338 3 958 7 787 8 683 Nettoinvestering 1 470 555 1 496 555 Försålt m.m. 0 187 0 187 Planenlig avskrivning 702 988 976 1 264 4 106 3 338 8 307 7 787 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde vid årets början 29 276 29 636 35 074 35 434 Investeringar 1 470 555 1 497 555 Försäljning (MTG tekn. Mariestad) 0 915 0 915 Ackumulerade avskrivningar 4 933 25 937 6 556 27 287 Utrangeringar 21 707 0 21 707 0 Utgående bokfört värde 4 106 3 338 8 307 7 787 Kommunens räkenskaper 21
Kommunen Sammanställd 2009 2008 2009 2008 Bilar och transportmedel Anskaffningsvärde vid årets början 3 971 3 971 3 971 3 971 Investeringar 0 0 0 0 Försäljning (MTG tekn. Mariestad) 0 0 0 0 Ackumulerade avskrivningar 0 3 971 0 3 971 Utrangeringar 3 971 0 3 971 0 Utgående bokfört värde 0 0 0 0 11. Aktier, andelar och bostadsrätter Aktier Gullspångsbostäder AB 16 800 16 800 Vänerhamn AB 1 855 1 401 1 855 1 401 Naturgaskonsortiet Skaraborg AB 3 3 3 3 Västtrafik AB 420 420 420 420 Summa bokfört värde aktier 19 078 18 624 2 278 1 824 Andelar MS Marianne 250 250 250 250 Upplevelseområde Göta kanal 50 50 50 50 Kommuninvest 300 300 Summa andelar 600 300 600 300 Bokfört värde 19 678 18 924 2 878 2 124 12. Långfristiga fordringar RÖS, Räddningstjänst Östra Skaraborg/MS Marianne 80 100 80 100 Inventarielån Mariestads kommun 0 4 0 4 80 104 80 104 13. Fordringar Kundfordringar 1 494 3 514 2 201 3 963 Gullspångsbostäder AB 0 1 870 0 0 Förvaltade medels tillgångar 734 754 734 754 Engångsutbetalning SKL:s medlemar 300 300 Momsfordran 1 187 927 1 187 927 Fora 1 306 1 306 Upplupna ränteintäkter 36 111 36 111 Upplupna skatteinäkter 1 546 2 734 1 546 2 734 Förutbetalda kostnader 3 431 765 3 431 765 Övr. uppl. intäkter övr. interimsfordringar 12 281 5 695 12 281 5 725 22 315 16 370 23 022 14 979 14. Förråd Förråd och exploateringsmark 382 382 682 832 22 Kommunens räkenskaper
Kommunen Sammanställd 2009 2008 2009 2008 15. Likvida medel Plusgiro 16 058 10 090 16 058 10 090 Bank 28 29 28 52 16 086 10 119 16 086 10 142 Utnyttjad checkkredit 0 0 0 0 Beviljad checkkredit 30 000 30 000 30 000 30 000 16. Eget kapital Eget kapital vid årets början 31 773 36 496 16 440 21 792 Avfallsfond affärsdrivande sophämtning 160 160 Avfallsfond affärsdrivande återvinning 7 7 Årets resultat 5 692 4 723 5 736 5 352 37 632 31 773 22 343 16 440 Anläggningstillgångar 183 868 181 983 189 005 185 385 Långfristiga skulder och avsättningar 73 773 102 524 93 383 116 698 Anläggningskapital 110 095 79 458 95 622 68 687 Omsättningstillgångar 38 783 26 871 39 790 25 953 Kortfristiga skulder 111 246 74 556 113 069 78 200 Rörelsekapital 72 463 47 685 73 279 52 248 17. Avsättningar Pensionsskuld 11 617 11 495 12 498 12 373 Löneskatt 2 818 2 789 3 032 3 002 Avsättning framtida återställning av deponi 5 000 5 000 19 435 14 284 20 530 15 374 18. Långfristiga skulder Ingående låneskuld 88 240 96 645 101 323 112 267 Återföring av beräknad amortering 8 405 8 405 9 691 9 693 Nyupplåning under året 0 0 6 500 0 Årets faktiska amorteringar 8 405 8 405 9 691 10 947 Nästa års beräknade amortering 33 902 8 405 34 970 9 691 54 338 88 240 72 853 101 323 Kreditgivare Nordea 13 084 15 311 13 084 15 446 Swedbank, Spintab 49 200 54 920 49 200 59 741 SEB bolån 0 2 390 Stadshypotek/Handelsbanken 25 956 26 413 26 125 30 183 SBAB 914 3 253 Kommuninvest 18500 Avgår summa nästa års amortering 33 902 8 405 34 970 9 691 54 338 88 240 72 853 101 323 Kommunens räkenskaper 23
Kommunen Sammanställd 2009 2008 2009 2008 19. Kortfristiga skulder Beräknad amortering 33 902 8 405 34 970 9 691 Leverantörsskulder 9 521 12 455 10 505 12 996 Moms 29 0 29 16 Personalens källskatt 2 627 2 571 2 646 2 586 Sociala avgifter 2 991 2 955 3 018 2 978 Upplupna löner 3 601 3 587 3 604 3 588 Semesterlöneskuld 13 676 12 812 13 720 12 843 Upplupna räntor 128 350 149 487 Upplupen pensionskostnad individuell del 5 117 4 709 5 156 4 733 Upplupen löneskatt individuell del 2 476 1 142 2 485 1 148 Förutbetalda hyror 895 867 1 477 1 435 Förutbetalda skatteintäkter 7 623 1 313 7 623 1 313 Inkomstförskott 7 786 5 871 7 786 5 871 Statens bostadskreditnämnd 2 725 4 621 2 725 4 621 Tillfälligt konjunkturstöd 5 192 5 192 Övriga skulder och interimsskulder 12 957 12 898 11 984 13 893 111 246 74 556 113 069 78 200 20. Inom linjen poster Ansvarsförbindelser Pensioner anställda inklusive löneskatt 142 665 136 980 142 665 136 980 Borgensförbindelser Gullspångsbostäder AB 19 294 7 713 Förlustansvar, egnahem 336 394 336 394 Föreningar 1 213 1 305 1 213 1 305 20 843 9 412 1 549 1 699 Gullspångs kommun har den 15 juni 2009 (Kf 90) ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per 2009 12 31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Gullspångs kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,11 procent. Gullspångs kommun har den 27 april 2009 (Kf 54) lämnat kommunal borgen till Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Gullspångs Äldrebostäder på den totala finansieringen av åtgärderna om max 75 mnkr. Överlåtelse av fastigheterna Hova 48:1 (Mogården), Hemmet 22 (sjukhemmet Gullspång) och del av fastigheten Hemmet 24 (servicehuset Gullspång) sker i början av januari 2010. Ställda panter, fastighetsinteckningar 3 016 12 570 Limit checkräkningskredit 30 000 30 000 30 000 30 000 24 Kommunens räkenskaper
Kommunen Sammanställd 2009 2008 2009 2008 21. Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Ökning av kortfristig del av långfristig låneskuld 48 Industribyggnader i likvidation 387 435 Ökning av kortfristig del av långfristig låneskuld 25 498 25 278 Avsättning deponi mot eget kapital 167 167 Kapitaltjänstkostnader deponi 193 193 25 138 24 918 Kommunens räkenskaper 25
Redovisningsmodell Den finansiella utvecklingen under året åskådliggöras med hjälp av redovisningsmodellen Sambandet mellan modellens olika delar kan beskrivas enligt följande: Driftredovisning Verksamhetens Kostnader + Intäkter = Verksamhetens nettokostnader Investeringsredovisning Verksamhetens Investeringsutgifter + Investeringsbidrag = Nettoinvesteringar Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader + Skatteintäkter & utjämningsbidrag +/ Finansnetto = Årets resultat Finansieringsanalys +/ Den löpande verksamheten +/ Investeringsverksamheten +/ Finansieringsverksamheten = Årets kassaflöde Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar = Summa tillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder = Summa eget kapital och skulder Resultaträkning Resultaträkningen visar årets finansiella resultat och hur det uppkommit. Resultatet är förändringen av det egna kapitalet. Denna förändring kan även utläsas genom att jämföra eget kapital för de två senaste åren. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar hur kommunen fått in pengar och hur dessa använts under året. Skillnaden mellan tillförda och använda medel utgör förändringen av kommunens likvida medel. Balansräkning Balansräkningen visar kommunens ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Vidare kan utläsas vilka tillgångar kommunen har och hur dessa finansierats. Tillgångssidan består av anläggningstillgångar, fordringar och likvida medel. Dessa har i princip finansierats på två sätt, antingen med lånade medel eller med eget kapital, som uppkommit till följd av överskott i verksamheten. Ord- och begreppsförklaringar Kapitalkostnad. Finansiell ersättning för ränta och avskrivning mellan finansförvaltningen och förvaltning. Likviditet. Betalningsförmåga på kort sikt. Anläggningstillgång. Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Långfristiga skulder. Skulder överstigande ett år. Kortfristiga skulder. Lån och skulder med löptid kortare än ett år. Periodisering. Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Rörelsekapital. Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Anläggningskapital. Eget kapital som är bundet i anläggningar och utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Avskrivning. Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Nyckeltal. Mäter förhållanden mellan två storheter. Soliditet. Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, d.v.s. graden av egna finansierade tillgångar. 26 Redovisningsmodell