Systematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete - Språkutvecklarens roller Barn- och ungdomsförvaltningen
Halmstads kommun Ca 100 000 invånare BUF + UAF 90 förskolor + 27 friförskolor 32 grundskolor + 4 friskolor 3 gymnasieskolor + 3 friskolor
Målbilder
MOD positiv respektlöshet, uppkäftigt engagemang, kvalitativ galenskap NYTÄNKANDE idé och uppdrag före organisation RÖRELSE göra, pröva, lära, en undersökande skolutvecklingskultur
Rollen som språkutvecklare Regional nivå Huvudmannanivå Förskole- och skolnivå
Syftet
Styr- och stödkedjan Rektors-/förskolechefsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Många av verksamhetens/ ledningens utmaningar beror på vad som sker i styr-/stödkedjan.
Uppdraget
Främja alla vuxnas barns/elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. (Lpfö kap. 1, Lgr 11 kap. 1, Gy 11 kap. 1)
Proximal utvecklingszon
Nulägesbeskrivning och analys
Nulägesbeskrivning & analys Lära Lära Lära
Prioritering utifrån identifierade behov
Resurser i samverkan
Vi vet vad vi gör, vi vet vanligen varför vi gör vad vi gör, men vad vi inte vet är vad det vi gör, gör. M. Foucault
Systemteoretisk arbetsgång Har vi förstått problemet? Vilka olika möjligheter finns det att utmana problemet? Pröva den möjlighet som verkar ge bäst effekt! Vad har vi lärt oss?
Språk-, läs- och skrivutvecklaren i verksamhetsområdet har en viktig roll för områdets gemensamma systematiska kvalitetsarbete och i att skapa en likvärdighet kring förskolornas språk- och kunskapsutvecklande arbete. möjliggör ytterligare kvalitativ samverkan mellan förskola-skola, förskola-förskola och förskolechefer- pedagoger
Utvecklingsarbetet måste vara vara synligt ägas av deltagarna baseras på kunskap om verksamheten bygga på kunskaper om hur skolutvecklingsprocesser fungerar utgå från en långsiktig plan kontinuerligt dokumenteras varieras vad gäller arbetsformer drivas aktivt av ledningen
utgå från lokala förbättringsområden, kartlägg behov undersökningar i egen praktik producera kunskap relatera till forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap
I samband med skolutveckling ska vi därför passa på att först frossa i allt vi gör bra inom skolan för att därefter föra en dialog kring vilka områden vi skulle behöva utveckla. / / En god strategi som ger goda effekter för utvecklingen är att, istället för att rada upp problem, träna oss på att förstå den process som pågår och att iaktta i vilken riktning vår verksamhet utvecklas. Borgstrand
Hur blir det systematiska kvalitetsarbetet en tillgång? tillgänglighet igenkännbarhet delaktighet självständighet likvärdighet
En undersökande utvecklingskultur
Vilka långsiktiga effekter vill vi se i vår utvecklingskultur, fortbildningskultur, undervisningskultur samt kunskapsresultat?
Dialogmöten
Genom att resurser samverkar kring barns och elevers språkutveckling säkerställs en jämlik och kvalitativ process där alla barn och elever i Halmstads kommun ges förutsättningar att utveckla ett rikt och välutvecklat språk.
De samverkande resurserna utvecklar verksamheten om de: är relevanta i förhållande till barnens och pedagogernas behov är relevanta i förhållande till verksamhetens behov och fokus innehåller tydliga stödstrukturer har som mål att utveckla pedagogernas självständighet och tillit till sin egen förmåga
Vi lyfter språk-, läs- och skrivförmågan
Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling
Syfte Skapa kommungemensamma rutiner för att uppmärksamma och följa elevers språk-, läs- och skrivutveckling på ett likvärdigt och systematiskt sätt. Detta för att kvalitetssäkra barns och elevers kunskapsutveckling i ett 1-16 års perspektiv Skapa en röd tråd för att följa barns och elevers språk-, läsoch skrivutveckling från förskola till åk 9 Medvetandegöra det förebyggande arbetets och de tidiga insatsernas betydelse för en framgångsrik skolgång Tidigt upptäcka och sätta in åtgärder för barn och elever som behöver stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling
Handlingsplanen ska vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet. dokumenteras och vara ett kontinuerligt stöd för det pedagogiska arbetet. tas fram genom en kollegial process där alla pedagoger är delaktiga utgå från ett språket i alla ämnen - perspektiv
ATT alla verksamheter arbetar språk-, och kunskapsutvecklande är en självklarhet. Vi måste dock ställa oss frågan HUR vi gör det och vilken skillnad det gör för lärande och utveckling?
Vilka strategier och förmågor vill vi se användas i barnens lärande? Vilka strategier och förmågor förväntar vi oss att de ska ha med sig från avdelning till avdelning, förskola till skola? Det vi vill att barnen ska kunna göra måste vi också undervisa om. Vilket ämnes- och resonemangsspråk behöver barnen för att kunna använda och utveckla dessa strategier och förmågor? Hur ger vi barnen tillgång till de strategier de behöver?
Samverkande resurser- en tillgång i det språkutvecklande arbetssättet Vilka olika resurser samverkar i min/vår organisation?
Hur ser min verktygslåda ut?
Angående val av strategier, strukturer och metoder Vad är målet och syftet med de strategier, strukturer och modeller vi väljer att använda? Hur effektiva är de strategier, strukturer och metoder vi använder för att främja vårt systematiska kvalitetsarbete? Vilka strategier, strukturer och metoder borde vi fortsätta med och vilka borde vi sluta med? Vad borde vi ändra på eller arbeta vidare med avseende strategier, strukturer och metoder? Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?
Processer