Kvinnlig könsstympning Bita Eshraghi Specialistläkare, Obstetrik & Gynekologi Kvinnokliniken, Södersjukhuset
WHO Female genital mutilation (FGM) comprises all procedures involving partial or total removal of the external female genitalia or other injury to the female genital organs for non-medical reasons. It has no health benefits and harms girls and women in many ways.
Country Prevalen ce Country Prevalen ce Country Somalia 98% Ethiopia 74% Yemen 23% Guinea 96% Mauritania 69% Tanzania 15% Djibouti 93% Liberia 66% Benin 13% Egypt 87% Eritrea 83% Mali 89% Sierra Leone Guinea- Bissau Chad 44% Ivory Coast 50% Iraq 8% Ghana 4% 36% Togo 4% 90% Kenya 27% Niger 2% Sudan* 87% Nigeria 27% Cameroon 1% Burkina Faso Gambia 76% 76% Senegal 26% Uganda 1% Central African Republic 24% Prevalen ce Bita Note: Eshraghi Data 20180523 from the Republic of the Sudan only. Data not collected from
Lagen i Sverige - 1982: Förbud mot könsstympande ingrepp - 1999: Skärpning av lagen En person kan dömas i Sverige för brott mot lagen, även som brottet begåtts utomlands. - Socialtjänstlagen 14
Anmälningar/fällande domar 89 anmälningar i Sverige 3 fällande domar 50 fällande domar inom EU. 2-10 år fängelse
Incidens >200 miljoner kvinnor 3 miljoner flickor årligen 30 länder
Internationella lagar Human Rights, Right to Health (1948) Convention of Women's Rights (1994) The Right to Life and Physical Integrity (1989) International convention on Children's Rights (1989) Antidiscrimination convention (1999)
Organisationer i Afrika
Sverige 38 000 kvinnor 7000 under 18 år 19 000 i riskzon *Socialstyrelsen (2015) Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning en uppskattning av antalet; www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-1-32
Prevalens/capita Land Population Total FGM / 100 000 Sverige 10 m 38.000 380 Norge 5.1 m 17.500 343 England 60.8 m 120.000 197 Frankrike 66.6 m 65.000 97 Tyskland 80.7 m 60.000 74
WHO klassifikationer
När? I hälften av länderna stympas majoriteten av flickorna innan 5 års ålder. I resterande länder sker det mellan 5-14 års ålder
Hur? Avsaknad av: - Medicinsk utbildning - Bedövning - Sterila instrument Enkla instrument Enskilt eller i grupp
Medikalisering i Egypten 193 Läkare 19% utförde könsstympning Hälften ansåg att proceduren har positiva hälsoeffekter 30% ekonomiska skäl 19% ansåg att det orsakade mindre negativa hälsoeffekter. *Refaat, 2009
Varför? Ej religöst påbjudet Kulturellt Kontrollera kvinnans sexualitet Hygien/smutsigt Kvinnlighet Vackert underliv
Social acceptans
Svensk kultur 1864: Mannen förlorar sin rätt att aga sin hustru. 1884: Första motionen om kvinnlig rösträtt i riksdagen. Avslås med motiveringen kvinnors kjolar är för breda 1919: Kvinnor får allmän rösträtt. 1927: Rätt att gå på gymnasiet. 1928: Preventivmedel tillåts 1962: Straffbart i Sverige för en man att våldta sin hustru 1975: Fri abort 1983: Alla yrken i Sverige blir öppna för kvinnor.
Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor "Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte."
Majoriteten vill att traditionen upphör 67% 63 % United Nations Children s Fund, Female Genital Mutilation/Cutting: A global concern, UNICEF, New York, 2016.
Akuta komplikationer Smärta Blödning Infektion Dödsfall
Långsiktiga komplikationer Blödningsbesvär Urinbesvär - UVI, inkontinens Dyspareuni/Apareun - Vaginism Komplikationer vid läkning - Ofullständig, abscessbildning, keloid, cystbildning
Psykiska effekter PTSD Ångest/depression Psykosexuella besvär *Vloeberghs E et al, Behrendt A et al
Psykosexuella besvär - Stora delar av den erektila vävnaden finns kvar. - Sexuella dysfunktionen pga vävnadsskador men också andra faktorer. - Catania et al (2007) inga skillnad på lubrication och smärta. - Andersson et al (2012) Signifikant minskad sexuell kvalité. - Elnashar et al (2007) - samlagsmärtor (40,5% vs18,8%) nedsatt libido (28,5% vs 15,6%) - Abdulcadir et la (2016) signifikant skillnad gällande total sexuell njutning
Förlossningskomplikationer Förlängd förlossning Ökad risk för postpartum blödning Ökad risk för förlossningskador/instrumentell förlossning *Rigmor C.Berg and Vigdis Underland. The Obstetric Consequences of Female Mutilation/Cutting: A systemic Review and Meta-Analysis. 2013
A C TA Obstetricia et Gynecologica AOGS MAIN RESEARCH ARTICLE Infibulated women have an increased risk of anal sphincter tears at delivery: a population-based Swedish register study of 250 000 births VANJA BERGGREN 1,2, KARIN GOTTVALL 1,3, ELISABETH ISMAN 1, STAFFAN BERGSTRÖM 1 & CECILIA EKÉUS 4 1 Department of Public Health Sciences, Division of Global Health (IHCAR), Karolinska Institute, Stockholm, 2 Department of Health and Society, Kristianstad University, Kristianstad, 3 Department of Statistics and Evaluation, Epidemiology Unit, National Board of Health and Welfare, Stockholm, and 4 Department of Women s and Children s Health, Division of Reproductive Health, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden
Andelen sfinkterskador vid vaginal förlossning bland förstföderskor
Andel kejsarsnitt vid fullgången graviditet bland förstföderskor
Riskfaktorer för kejsarsnitt, utdragen förlossning och sfinkterskador Språkproblem Strukturell diskriminering Låg utbildning Könsstympning Hög BMI (återfinns hos 50% av afrikanska kvinnor) Rökning Hög maternell ålder * Jämlik vård Socialstyrelsen 2016
Mödrahälsovård
Mödrahälsovård Läkartid? Information och utbildning! Anamnes - Fysiska och/eller psykiska besvär - Tidigare förlossningar? Var? - Komplikationer? Bristningar? Reinfibulerad? Besvär med gas/faecesinkontinens? Status - Öppningsoperation aktuell? - Titta efter spår av ev tidigare bristningar Bita Eshraghi 20180416
Mödrahälsovård Graviditetsplanering - Basprogram? - Frikostigt med urinodlingar - Remiss för öppningsoperation? - Tillväxtultraljud? Kostråd! - Remiss till spec-mvc för förlossningsplanering? Bita Eshraghi 20180416
Sectio Informera om svenska förhållanden Operation på medicinsk indikation Planerat eller akut Vanligen komplikationsfritt Könsstympning ingen indikation i sig. Bita Eshraghi 20180416
Mödrahälsovård Informera om svensk lagstiftning till båda parter - Könsstympning av flickor - Reinfibulation efter förlossning Dokumentation - MHV 1 dokumentation - Sammanfattning v 37 MHV 3 - Ev besvär, åtgärd under graviditet, kvinnans önskemål under förlossningen Bita Eshraghi 20180416
Defibulering Lämpligast i andra trimestern, av hänsyn till missfallsrisk läkning Dock aldrig för sent Table 3. Recommendations on timing of defibulation in pregnancy/labour in women with type III FGM and episiotomy in women with FGM Source Recommendations on timing of defibulation in pregnancy/labour in women with FGM type III and episiotomy in women with FGM Johnson (2007) 21 Royal College of Obstetricians and Gynaecologists (2009) 23 Thierfelder (2005) 24 Swiss Society of Gynaecology and Obstetrics (2005) 25 Gynaecology without borders, Ministry of Health and Sports of France (2010) 26 Al-Hussaini (2003) 27 WHO (2001) 28 Defibulation is recommended preconception or during mid pregnancy (around 20 weeks of gestation). 21,23 When performed in labour, defibulation is recommended during the first stage of labour. 23 Intrapartum episiotomy is recommended in women with FGM if inelastic scar tissue prevents progress. In general, a low threshold for performing episiotomy is advised, 23 despite the absence of studies on the real benefits of episiotomy with each type of FGM. Defibulation is recommended during delivery and not during pregnancy in order to avoid any unnecessary trauma for women. 24 As the obstetrical outcome does not change if defibulation is performed during pregnancy or at delivery, defibulation should be performed during pregnancy only if vaginal examination is impossible. 25 Defibulation is recommended during the second stage of labour or during pregnancy. 26 Opening up of infibulation during antenatal period or during delivery, 27,28 without details on when.
Akut defibulering på förlossningen Akut defibulering - Samtal - Emla - Lokalbedövning - Lyft hudbrygga med peang, klipp uppåt till strax ovan uretra-nivå - Tunn resorberbar tråd - Xylocaingel
Amel-mottagningen/Amelprojektet Dr Meri Liljegren 2003 Förfrågan från HSN Ca 1600 patienter Är du kvinna och omskuren? Ej remisskrav Medicinsk/kirurgisk behandling Samtalsbehandling Intyg Har du problem i underlivet som du tror beror på omskärelsen? På Kvinnokliniken, Södersjukhuset, finns Amelmottagningen för dig med sådana problem. [somaliska] Ma tahay qof dumar oo la soo guday? Ma jiraan dhibaatooyin xagga xubnaha dhalmada oo aad u maleyneyso in gudniinku sabab u yahay? Qaybta haweenka ee isbitaalka Södersjukhuset waxaa ka furan qaabbilaadda Amel oo loogu talaglay dadka adigoo kale ah oo qaba dhibaatooyin noocaas ah. Waxaad waqti ka qabsan kartaa telefoonka 08-6162700 maalin walba gelinka dambe. Markaas u sheeg inaad gudan tahay. Looma baahna in dhakhtar ku soo diray. Qaybta haweenka ee isbitaalka Södersjukhuset, telefoonka 08-6162700 maalin walba gelinka dambe. [amarinja] Du kan själv beställa tid på 08-616 27 00 varje förmiddag. Säg då att du är omskuren. Remiss behövs inte. [tigrinska] [arabiska] 08-6162700 08-6162700 Amelmottagningen, Kvinnokliniken Södersjukhuset, Stockholm Tel. 08-616 27 00, varje förmiddag.
Lästips Socialstyrelsen Webbutbildning Hedersfortryck.se Origostockholm.se
Amelmottagningen.sodersjukhuset@sll.se Instagram: amelmottagningensos