Terminologi. WHOs klassiﬁka3on av kvinnlig könsstympning. Kulturel forandring efter migration: Omskæring af piger i migrantmiljøer i vesten

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Terminologi. WHOs klassiﬁka3on av kvinnlig könsstympning. Kulturel forandring efter migration: Omskæring af piger i migrantmiljøer i vesten"

Ove Fransson
för 6 år sedan
Visningar:

Terminologi Kulturel forandring efter migration: Omskæring af piger i migrantmiljøer i vesten Female circumcision Kvinnlig omskärelse Female circumcision Kvinnlig omskärelse Female genital mutilation

Female genital cutting (FGC) 2000-talet Sara Johnsdotter Professor i medicinsk antropologi WHOs klassiﬁka3on av kvinnlig könsstympning Terminologi I.

1 Terminologi Kulturel forandring efter migration: Omskæring af piger i migrantmiljøer i vesten Female circumcision Kvinnlig omskärelse Female circumcision Kvinnlig omskärelse Female genital mutilation (FGM) Kvinnlig könsstympning (KKS) 1970-talet Vejle 5 december 2017 Birgitta Essén Professor internationell kvinno och mödrahälsa, Uppsala universitet, överläkare Kvinnokliniken Akademiska sjukhuset Female genital cutting (FGC) 2000-talet Sara Johnsdotter Professor i medicinsk antropologi WHOs klassiﬁka3on av kvinnlig könsstympning Terminologi I. Delvis eller totalt borttagande av klitoris och/eller klitoris förhud (klitoridektomi). Men att använda termen könsstympning kan uppfattas som mycket laddat och starkt av berörda personer och det riskerar då att försvåra en konstruktiv och stödjande dialog mellan privatperson och socialtjänst- eller sjukvårdspersonal. II. Delvis eller totalt borttagande av klitoris och de inre blygdläpparna, med eller utan excision [bortskärande] av de yttre blygdläpparna (excision). III. Förminskning av den vaginala öppningen genom skapande av en försegling i och med att man skär och sammanfogar de inre och/eller de yttre blygdläpparna, med eller utan excision av klitoris (infibulation). IV. Alla andra skadliga ingrepp på de kvinnliga genitalierna av icke-medicinska skäl, exempelvis prickning, snittning, skrapning och brännande. WHO

2 Förekomst i Afrika & Asien Ålder vid ingrepp Spädbarn Småbarn Förpubertala flickor Tonårsflickor En kvinnornas sfär 2

Mo3v varierar med lokalt sammanhang Somalia: - religiös renhet - moral - hygien, estetik Kikuyu, Kenya: - för att uppnå vuxenstatus -

pojkar Socialt tryck alla andra gör det Aktuella invandrargrupper i Sverige Födelseland, SCB, 2015 Uppskattad förekomst av omskurna kvinnor i

90% Ghana 2 663 5-30% Sierra Leone 1 837 80-90% Senegal 807 5-30% Kurdistan?

Risk för skador på närliggande organ, t ex skada på urinröret.

3 Mo3v varierar med lokalt sammanhang Somalia: - religiös renhet - moral - hygien, estetik Kikuyu, Kenya: - för att uppnå vuxenstatus - kvinndomsprov (frivilligt) Jola, Senegal: - inom ramen för initiationsrit - fertilitetssymbolik Ses ofta som en motsvarighet till omskärelse av pojkar Socialt tryck alla andra gör det Aktuella invandrargrupper i Sverige Födelseland, SCB, 2015 Uppskattad förekomst av omskurna kvinnor i hemlandet Somalia % Eritrea % Etiopien % Egypten % Gambia % Kenya % Sudan % Ghana % Sierra Leone % Senegal % Kurdistan?? Medicinska komplika3oner av kvinnlig omskärelse Omedelbara medicinska komplikationer Smärta, blödning, ökad infektionsrisk. Risk för skador på närliggande organ, t ex skada på urinröret. Akut urinretention (kvarhållande av urinen i urinblåsan vid svårighet eller oförmåga att tömma denna). Långsiktiga medicinska komplikationer Svårigheter att tömma mensblod? (typ III) Ökad risk för obstetriska komplikationer? (typ III) Dyspaureni (smärta hos kvinnan vid samlag) Hodžić (2013: 86) Typ III, infibulation (faraonisk omskärelse) 3

Studier av sexuell njutning hos omskurna kvinnor NÅGRA EXEMPEL: Sexuell funktion (maxpoäng 36): Omskurna kvinnor 2,1

förstör sexuell funktion eller förhindrar njutning av sexuella relationer.

5 poäng lägre än icke-omskurna (Osinowo & Taiwo, 2003) Sexuella problem: Omskurna kvinnor: 69,5% Icke-omskurna kvinnor:

anmäla vid misstänkt framtida eller genomfört könsstympningsbrott 1 Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att

4 Studier av sexuell njutning hos omskurna kvinnor NÅGRA EXEMPEL: Sexuell funktion (maxpoäng 36): Omskurna kvinnor 2,1 poäng lägre än icke-omskurna (Alsibiani & Rouzi, 2010) Den evidens som finns stödjer inte hypotesen att omskärelse förstör sexuell funktion eller förhindrar njutning av sexuella relationer. Carla Makhlouf Obermeyer, Harvard University och WHO (2005:443) Sexuell funktion (maxpoäng 280): Omskurna kvinnor 17.5 poäng lägre än icke-omskurna (Osinowo & Taiwo, 2003) Sexuella problem: Omskurna kvinnor: 69,5% Icke-omskurna kvinnor: 63.7% (Elnashar et al, 2007) Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor plikt att anmäla möjlighet att anmäla vid misstänkt framtida eller genomfört könsstympningsbrott 1 Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. (I officiella tolkningar av lagen inkluderas prickning, t ex Göteborgsprojektets publikationer, Proposition 1998/99:70.) vården skolan allmänhet socialtjänsten polis åklagare 23 kap 6 BrB Underlåter någon att i tid anmäla eller eljest avslöja ett brott som är å färde 4

Vem ska undersöka? Vem ska undersöka? Familjevåldsenhet? Barncentrum, kvinnocentrum? Barnläkare Gynekolog Rättsmedicinare, barnkirurg, barnurolog Följ de rutiner som finns då barn far illa!

Diskrimineringslag (2008:567) 1999: Första bedömning: Tre barnsjuksköterskor Andra bedömning: Barnurolog, barnkirurg 2006: Första bedömning: Barnläkare Andra bedömning: Rättsläkare, barnläkare

5 Vem ska undersöka? Vem ska undersöka? Familjevåldsenhet? Barncentrum, kvinnocentrum? Barnläkare Gynekolog Rättsmedicinare, barnkirurg, barnurolog Följ de rutiner som finns då barn far illa! Vem ska undersöka? Diskrimineringslag (2008:567) 1999: Första bedömning: Tre barnsjuksköterskor Andra bedömning: Barnurolog, barnkirurg 2006: Första bedömning: Barnläkare Andra bedömning: Rättsläkare, barnläkare 2012: Första bedömning: Barnläkare Andra bedömning: Gynekolog, barnurolog, barnkirurg Inga åtgärder får vidtas endast på basis av att personen i fråga har bakgrund i ett visst land. Alltså: agerande vid misstänkt fall av olaglig könsstympning måste ha mer substans än bara att en person/familj har anknytning till Somalia eller att en flicka varit på resa till Afrika. 5

6 Ärenden gällande misstänkt könsstympning i Sverige Typiskt fall av misstänkt könsstympning Polisärenden (anmälningar, med eller utan att FU inleds) Ingen omskärelse utförd Ingen möjlighet att avgöra ifall omskärelse utförts Ingen möjlighet att avgöra ifall omskärelse utförts på ett olagligt sätt Rykten, ingen identifierbar person misstänkt Oro for framtida omskärelse Pågående ärenden Två fall i domstol: fängelsestraff Blöjbyte på dagis Orosanmälan till socialtjänsten Socialtjänsten anmäler till polisen Särskild företrädare utses Genital undersökning görs Genitalier utan tecken på skador Stockholm 1988 Karlstad 2010 Linköping 2010 Borlänge 2011 Hällefors 2012 Järfälla 2012 Ulricehamn 2013 Hörby 2015 Västerås 2015 Göteborg 2015 Nora 2015 Djursholm 2016 (Augusti 2016: antal 86) Fällande domar i västvärlden Färre än 50 i Europa varav ca 30 ägde rum i Frankrike på och 90-tal (västafrikaner) USA: 1 fall (2006) Australien: 1 fall (2016) (EU 2015) 6

7 Kulturell förändring eller stora mörkertal? 10 juli 2016 December 2016 Literature review (2016) Migration leads to cultural change Alternative way of assessing attitudes to various forms of FGC WHO classification Type IV Type I Type II Type III Somali definition Sunna circumcision Pharaonic circumcision Anatomical extent PRICKING NO FLESH REMOVED SOME FLESH REMOVED FLESH REMOVED FLESH REMOVED SOME STITCHING SEWN CLOSED Questionnaire 0 mm 100 mm 7

Motiv för omskärelse i Somalia En övertygelse om att

omskärelse i Somalia En rädsla för att en icke-omskuren

Sverige Möten med andra muslimer, speciellt

islam Islamisering Förändring i Sverige Förändrade

Framtida män bland västerländska somaliska män Motiv för

omskurna à en icke-omskuren flicka riskerar att bli

samhället stödjer praktiken Förändring i Sverige I

flicka som riskerar att bli den som avviker från

8 Motiv för omskärelse i Somalia En övertygelse om att islam kräver att kvinnor är omskurna Motiv för omskärelse i Somalia En rädsla för att en icke-omskuren dotter inte ska accepteras vid giftermål Förändring i Sverige Möten med andra muslimer, speciellt arabmuslimer, som inte omskär sina döttrar à debatt om islam Islamisering Förändring i Sverige Förändrade mönster kring äktenskap i Väst: idag eget val. Framtida män bland västerländska somaliska män Motiv för omskärelse i Somalia Nästan alla andra flickor är omskurna à en icke-omskuren flicka riskerar att bli utstött Motiv för omskärelse i Somalia Det omgivande samhället stödjer praktiken Förändring i Sverige I Sverige omskärs inte flickor à här är det en omskuren flicka som riskerar att bli den som avviker från jämnåriga Förändring i Sverige En stark rädsla för svenska sociala myndigheter Medvetenhet om risken att förlora vårdnaden om barnen 8

9 9

E3opier och eritreaner i Sverige That [the pricking] is good, because you do

It does not hurt and it is not sewn closed and it does not cause pain during

(Woman, interview 7) Många kom hit i början av 1970-talet barnen svenska Om

En västerländsk syn: tortyr, barbariskt, osv Kollektiva självbilder av att ha

flickor, är de som upprä;håller tradi=onen och starkast försvarar den 2.

10 E3opier och eritreaner i Sverige That [the pricking] is good, because you do not cause harm as with all other forms [of circumcision of girls]. It does not hurt and it is not sewn closed and it does not cause pain during menstruation or [leads to] any other complication. (Woman, interview 7) Många kom hit i början av 1970-talet barnen svenska Om det inte är viktigt, varför skulle vi då göra det? En västerländsk syn: tortyr, barbariskt, osv Kollektiva självbilder av att ha upphört Inte förekommande i fall på fältet Johnsdotter et al. 2005, 2009 Vad visar forskningen? 1. Kvinnor är generellt de som tar beslut om och organiserar omskärelser av flickor, är de som upprä;håller tradi=onen och starkast försvarar den 2. Allt tyder på kulturell förändring i samband med migra=on de flesta i dessa invandrargrupper i väst är starka motståndare 3. Ny anlända och ungdomar/barn som ensamna skickas hem/områden med hög prevalens, under längre =d. 10

11 11

Relevanta dokument

Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas