Hedersrelaterat våld och förtryck. mobil

Transkript

1 Hedersrelaterat våld och förtryck

2 Varför Heder? Det har inget med heder att göra utifrån ett svenskt kontext utan handlar om en föreställning om heder. Kvinnan och hennes ärbarhet utgör familjens dvs det manliga kollektivets heder. I andra språk finns det flera ord för heder och endast ett som åsyftar kvinnans ärbarhet. I flera länder finns särskild lagstiftning för hedersmord som ger förmildrande eller inget straff för förövaren/na. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett internationellt begrepp för företeelsen.

3 Vi ska acceptera olikheter men vi ska inte acceptera övergrepp! Maria Hagberg Social Toolbox 2009

4 Kultur Etnologer menar att i kultur ingår både religion och tradition och så är det i hela världen. Kultur är dynamisk och föränderlig

5 Religion Är skapad av och uttolkas av människan Blir farlig när den blir politisk ideologi När de religiösa texterna utgör landets lagstiftning helt eller delvis När en religion är statsreligion

6 Etnicitet Religiös tillhörighet är inte detsamma som etnisk tillhörighet. Religionen kan vara en komponent av betydelse hos en viss etnisk grupp, beroende på vilken roll den spelar i den specifika gruppens sociala system. Inte heller är nationalitet en etnisk grupp. I de flesta nationer finns många etniska grupper och många religiösa grupper. Hur gränserna dras för vem som är inne i en viss etnisk gemenskap och vem som är utanför måste studeras i det enskilda fallet. Det kan vara mycket svårt att överhuvudtaget definiera en etnisk grupp. Viktiga kriterier är att medlemmarna i gruppen erkänner sig till gruppen, att de som är medlemmar i gruppen anses vara medlemmar av de andra i gruppen och att andra ser dem som en grupp. I övrigt kan det vara diffust. Kännetecken kan vara språk, men de flesta språk talas av många grupper, det kan vara historia, men den delas också ofta av många, det kan vara religion, men även en sådan delas av många. Etnicitet handlar mycket om identitet - egendefinierad och tillskriven. Det är, precis som så mycket annat, i mångt och mycket en fråga om process. Att kalla muslimer för etnisk grupp är direkt okunnigt och dessutom farligt om det handlar om negativa krafter och projektioner av egna missförhållanden eftersom det lätt får en exkluderande verkan och utsätter grupper av individer för risk att behandlas diskriminerande. Fredrik Barth heter en norsk forskare som skrivit mycket bra om begreppet etnicitet. Information från min vän Eva Norström etnolog Lunds Universitet forskar på asylrätt och tolkar

7 Sekularitet Har religionsfrihet för alla religioner och för icke troende Har lagstiftning baserad på vetenskaplig forskning och internationella överenskommelser/konventioner om mänskliga rättigheter Har lagstiftning och statsskick skilt från de religiösa institutionerna

8 Vad skiljer familjelagar från sekulär lagstiftning? I stora delar av världen tillämpas så kallade familjelagar. De inkluderar allt som gäller familjen från vaggan till graven, som aktivister på plats uttrycker det. I Israel finns till tre religiösa domstolar och en civilrättslig domstol. I Libanon finns 18 religiösa domstolar och i de palestinska territorierna gäller sharia enligt islam. I Irak är islam numera statsreligion, för trots både regional och nationell lagstiftning är det ytterst sharia som gäller. I Irak/Kurdistan togs 2002 den artikel bort som ger mildare straff vid hedersmord men den är ännu inte implementerad och de förmildrande skälen utövas fortfarande med full kraft. I Jordanien togs artikeln bort härom året men används fullt ut ändå på grund av obefintlig tillämpning av nytt regelsystem. I Palestina inkl flyktingläger gäller artikeln som tillåter hedersmord.sammantaget utgör de av religion (kristendom, judendom och islam) utformade familjelagarna ett starkt hot mot kvinnors rättigheter och kvinnors trygghet i såväl samhälle som familj. Enligt familjelagarna begränsas kvinnors rätt till sitt eget liv, sin sexualitet, sitt föräldraskap, sin arvsrätt, sitt val av partner, sin rätt till utbildning och eget arbete utanför hemmet, rätt till abort och reproduktiv hälsa och så vidare.

9 Kompendium Några avgörande punkter Magnus Ladulås, jordabalken, häxförföljelserna Svensk lagstiftning kontra religiösa familjelagar

10 Några exempel på FN:s konventioner I FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor Artikel 2 a) att våld mot kvinnor innefattar psykiskt, sexuellt och fysiskt våld inom familjen, t ex våld relaterat till hemgift, våldtäkt inom äktenskapet, kvinnlig könsstympning och andra traditionella seder som är skadliga för kvinnor Artikel 4 : Staterna bör fördöma våld mot kvinnor och bör inte åberopa någon sed, tradition eller någon religiös hänsyn för att undvika sina åtaganden vad gäller dess avskaffande. Kvinnokonventionen Artikel 12 talas om kvinnors reproduktiva hälsa och påpekas i kommentarer, dock ej i texten, om kvinnors rätt till självbestämmande över sin kropp.

11 FN:s konventioner säger vidare: Barnkonventionen: Artikel 24 paragraf 3 Konventionstaterna skall vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa Hösten 2014 stärkte FN:s Barnkommitté och FN:s Kvinnokommitté stärkte skrivningar och krav på staterna när det gäller att avskaffa skadliga religiösa och traditionella sedvänjor

12 Vid 20 börjar den ruttna 1.Oskulden 2. Könssegregerad uppfostran 3.Dumpning 4 och 5 Tvångsäktenskap

13 Stärkt skydd mot barn och tvångsäktenskap 2014 Utdrag ur lagtexten Missar i lagtexten Viktigt att tänka på. Varför gifter man bort sin dotter/son?

14

15 Evelyne Accad

16 Elise Ottosen Jensen f 1886-d 1973 Hon var sexualupplysare, agitator och aktivist. Bildade RFSU 1933 och har betytt oerhört mycket för nordiska kvinnors rätt till reproduktiv hälsa. Hon kallades Ottar vilket än idag RFSU:s tidning heter. maria.hagberg@lansstyrelsen.se

17 Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor 1982 Utdrag ur lagtexten Var förekommer det? Vad görs på andra håll än i Sverige: Somalia, Eritrea, Egypten, Irak osv

18 Bild 14 till 30 utdrag B.E WHOs klassifikation av kvinnlig könsstympning I. Delvis eller totalt borttagande av klitoris och/eller klitoris förhud (klitoridektomi). II. Delvis eller totalt borttagande av klitoris och de inre blygdläpparna, med eller utan excision [bortskärande] av de yttre blygdläpparna (excision). III. Förminskning av den vaginala öppningen genom skapande av en försegling i och med att man skär och sammanfogar de inre och/eller de yttre blygdläpparna, med eller utan excision av klitoris (infibulation). IV. Alla andra skadliga ingrepp på de kvinnliga genitalierna av icke-medicinska skäl, exempelvis prickning, snittning, skrapning och brännande. WHO 2008

19 Somali circumcision forms

20

21 Ålder vid ingrepp Spädbarn Småbarn Förpubertala flickor Tonårsflickor Kvinnor under graviditet eller förlossning En kvinnornas sfär

22 Motiv varierar med lokalt sammanhang Somalia: - religiös renhet - moral - hygien, estetik - socialt tryck Kikuyu, Kenya: - för att uppnå vuxenstatus - kvinndomsprov (frivilligt) Jola, Senegal: - inom ramen för initiationsrit - för att förbättra fertiliteten

23 Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor 1 Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. (I officiella tolkningar av lagen inkluderas prickning, t ex Göteborgsprojektets publikationer, Proposition 1998/99:70.)

24 Tillägg till lagen mot kvinnlig könsstympning kom För försök, förberedelse och stämpling samt för underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (2016:512). lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag med-forbud-mot-konsstympning-av_sfs

25 Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor 2 Den som bryter mot 1 döms till fängelse i högst fyra år. Om brottet har medfört livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit ett synnerligen hänsynslöst beteende skall det bedömas som grovt. För grovt brott döms till fängelse, lägst två och högst tio år. För försök, förberedelse och stämpling samt underlåtenhet att avslöja brott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (1998:407). 3 Den som har begått brott enligt denna lag döms vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 brottsbalken inte är tillämplig.

26 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Fr o m 2006 får yrkespersoner som omfattas av sekretess (t ex socialtjänsten, vårdsektorn) bryta sekretess vid just misstänkt könsstympning, oavsett det misstänkta brottets svårighetsgrad.

27 14 kapitlet Socialtjänstlagen Anmälningsplikten 14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m. 1 Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och unga, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 lagen (1993:335) om Barnombudsman. Lag (2015:982).

28 Diskrimineringslag (2008:567) Inga åtgärder får vidtas endast på basis av att personen i fråga har bakgrund i ett visst land. Alltså: agerande vid misstänkt fall av olaglig könsstympning måste ha mer substans än bara att en person/familj har anknytning till Somalia eller att en flicka varit på resa till Afrika.

29

30 Kvinnors rätt till reproduktiv hälsa. Utbytesprojekt med Irak Professor Birgitta Essén, Awaz Daleni och Roshna Ali i Halabja Vi genomförde ett gemensamt projekt i Irak 2010

31 Projekt Skyddat Boende Vi erbjöd myndigheter och andra: Kostnadsfri utbildning Handledning Konsultation Skyddat boende

32 Länsstyrelsen i Skåne län finansierade projektet skånska kommuner deltog. Ca. 200 konsultationer genomfördes 40 placeringar inom Skåne 10-tal till andra regioner

33 Vi hade en speciell referensgrupp och kan också finnas på kommunal nivå Sjukvården (Birgitta Essén) Jurist specialist på familjelagar (Janet Hagbohm domare) Migrationsverket Kristina Kristoffersson om kvinnlig könsstympning Polis ansvarig för våldsenhet Ideell organisation typ kvinnojour Socialtjänst Margot Olsson numera koncept Karin Vi sammankallade eller rådfrågade per telefon vid behov

34 Vi sammanställde kommunala handlingsplaner genom grupparbete Kommunerna delade med sig av sina erfarenheter En del hade kommit långt. Andra inte ens börjat Handlingsplaner ska vara politiskt förankrade, tidsbestämda och uppdateras regelbundet Manualer gjorde vi upp med socialtjänst, uppdragstagare och våldsutsatta och kan upprättas på varje socialkontor

35 Vi rekryterade familjehem och kontaktpersoner De fick gå på gemensamma utbildningar De fick regelbunden grupphandledning De var kulturkompetenta eller hade särskilt intresse att arbeta med målgruppen

36 Riskbedömning Använd er erfarenhet och kunskap. Ta hjälp av andra. Kontakt togs på ett tidigt stadium med Henrik Belfrage och vi utformade Patriark tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Stockholm Socialstyrelsen riksbedömningsmanual FREDA kan bara täcka delar av riskbedömningen men rekommenderas ändå för att kunna avgöra vilken typ av våld det handlar om. Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram mycket material (kan beställas gratis) och de har en nationell hjälptelefon

37 Vad fann vi i vårt arbete? Förtrycket, som är ett patriarkalt våld, upprätthålls: Genom våld och hot Kollektivt Av både män och kvinnor mot barn och unga i synnerhet Genom homofobi Genom rasism Genom religionsförtryck Förövarna ses som hjältar Inom sekter

38 Vilka träffade vi? Unga människor från ett 20-tal länder från Marocko i väst till Bangladesh i öst, från Somalia i syd till Sverige i norr. (Under projekttiden, idag har jag erfarit fler) Unga människor från minoritetsgrupper som levt i århundraden i Sverige Unga människor med olika religiös tillhörighet de flesta var muslimer och kristna I deras familjer har religionen och traditionen stor betydelse och utövas ofta dogmatiskt

39 Inbundenhet Depression Utagerande Självskadebeteenden Inlärningsproblem Anpassning Hur kan den utsatte reagera?

40 Ungdomsstyrelsen statlig myndighet genomförde en kartläggning år 2009 Den visade att unga människor i Sverige inte tror de får välja sin blivande partner själv Vidare gjorde Stockholms stad en undersökning samma år där 2000 unga deltog som visade på 16% av flickorna och 7 % av pojkarna Örebro Länsstyrelse 2010 på länets gymnasieskolor visade på ca 10% av ungdomarna VHEK har gjort riktade undersökningar 2016 i förorter i Stockholm och Göteborg med mycket höga siffror (runt 80 % av ungdomar i utsatta förorter) (kan laddas ner från dras hemsida)

41 Vad vi också kunde konstatera (om vi hinner) Kompendium Skyddat Boende

42 Maria Hagberg Fil.mag i socialt arbete och författare mariahagberg57@hotmail.com