SAM Samverka Agera Motivera

Relevanta dokument
samverkan motivera agerar

SAM, samverka, agera, motivera

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten. Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

Framtagande och genomförande

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Systematiskt arbete mot könsstympning inom elevhälsans medicinska insats, EMI i Göteborgs stad

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan. Killingens förskola

Fem fokusområden fem år framåt

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkhälsopolitiskt program

Lummerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundsärskola Läsår: 2015/2016

DISA din inre styrka aktiveras

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Strategi för hälsa. inom - och i samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Exempelsamling Logikmodeller

Uppdrag psykisk hälsa Östergötland

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gottsta förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Handlingsplan inom området psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i norra Örebro län och Region Örebro län

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rusta barn och unga för livet - Presentation av SAM-projektet. Linda Moestam

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Karlshögs Fritidshem

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan. mot våldsbejakande extremism. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Integration Gävleborg. Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg

Policy och riktlinjer

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och likabehandling Norrskensgårdens förskola Gävle kommun

Riktlinje för jämställdhetspris

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Förklaring av olika begrepp

Bakgrund. 3. Grunduppgifter...3. Utvärdering...4. Kartläggning och främjande insatser utifrån diskrimineringsgrunderna..6

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Hälsoplan för Årjängs kommun

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Agneshög Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bäckagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.

Vendestigens Förskola och Skola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan, skolan och fritidshem

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Larsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jörgensgårdens, Eriksgårdens och Lilla dag och natts förskolors Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gottsta förskola 2017

Insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för Överenskommelsen i Borås

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Förskolan Prästkragen plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Käppala förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Transkript:

SAMSAMVERKA AGERA MOTIVERA

2

SAM Samverka Agera Motivera SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och ungas psykiska hälsa. Arbetet ämnar motivera och inspirera fler till att initiera och arbeta med främjande insatser. SAM agerar för att varje ung människa, oavsett vem hen är, ska ses som betydelsefull. 3

Vad menas med psykisk hälsa? För att arbetet ska ske genom gemensamma krafter och i god samverkan med många aktörer, krävs ett gemensamt förhållningssätt och förståelse för vad som menas med psykisk hälsa. Psykisk hälsa Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser väl, att de kan vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar. Psykisk ohälsa Begreppet psykisk ohälsa används som en samlande beteckning för mindre allvarliga psykiska besvär, som till exempel oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos. De psykiska besvären kan vara normala reaktioner på en påfrestande livssituation och är ofta övergående. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara det som är normala reaktioner i livet. 4

Därför behövs SAM! En människas psykiska hälsa påverkar i hög utsträckning dennes livssituation, syn på sig själv, sin roll i samhället och sina möjligheter till delaktighet. Tyvärr ökar andelen unga med psykisk ohälsa. Detta påverkar deras livssituation här och nu, och i framtiden. Alla berörs av detta men det kan variera i de olika samhällsgrupperna, exempelvis gällande kön/genus så ser vi att ökningen av psykisk ohälsa är särskilt stor bland unga flickor. Vid hälsosamtalet i skolan * uppgav 18 % av flickorna och 5 % av pojkarna i åk 1 på gymnasiet att d e ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda. Samtidigt står män för 7 av 10 genomförda självmord. Slutligen saknas underlag för barn och unga som inte definierar sig som flickor och pojkar i Norrbotten, men nationella studier visar att unga transpersoner är en särskilt utsatt grupp för psykisk ohälsa, självmordstankar och självmordsförsök. Många aktörer gör ett bra jobb men det behövs mer kunskap kring vad målgruppen barn och unga behöver, samt professioner som arbetar nära målgruppen. SAM lyssnar in målgruppen, främjar ett mer gemensamt arbetssätt och stärker samverkan, uppmuntrar till att prova nya vägar samt samlar verktyg. *Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten, rapport för läsåret 2014-2015 5

SAM-modellen utgår från följande ingångar och värden: Samtliga värden är integrerade förhållningssätt och perspektiv i arbetsprocessen och används på följande sätt: Medskapande arbetssätt Inom SAM handlar det om att lyssna in målgruppen unga samt andra aktörer och professioner. Det medskapande arbetssättet bidrar till gemensamt lärande och medskapande (co-creation) och lämpar sig väl när det finns behov av att tillsammans med en mångfald aktörer finna nya lösningar på komplexa frågor. Arbetssättet främjar ökad delaktighet och inflytande. Jämställdhet Det råder stora skillnader mellan hur tjejer och killar skattar sin egen psykiska hälsa. Stereotypa föreställningar om kön riskerar att förstärka åtskillnad mellan tjejer och killar och återskapa normer som bidrar till ökad psykisk ohälsa. Inom SAM är genusperspektiv nödvändigt för att arbeta på sätt som också fångar upp de mörkertal av barn och unga som inte synliggörs i statistiken. Jämlikhet Jämlikhetsperspektivet innebär, förutom att alla människor har lika 6

värde, att en intersektionell medvetenhet bör genomströmma allt som sker. Detta innebär att en ser hur sociala faktorer som ex. klass, kön, etnicitet, ålder, religion, funktionalitet och sexualitet kan hänga ihop och påverka varandra på olika sätt. Etik Att ta hänsyn till etiken är att värna om och ha respekt för den enskilda. Att inför varje insats undersöka och reflektera över hur varje individ påverkas. Detta innebär bland annat att säkerställa att särskilt utsatta grupper inte drabbas. Evidens För att en enskild intervention ska kunna kallas evidensbaserad krävs att den prövas enligt vissa vetenskapliga kriterier. Det innebär att insatsen utvärderats i flera studier för att ta reda på om den ger bättre effekt än andra insatser eller ingen insats alls. Normkritik Normkritik innebär att normer synliggörs och ifrågasätts samt att fördelar granskas i syfte att kunna bygga nya inkluderande strukturer. För att normkritik och intersektionalitet ska få genomslag i verksamheten krävs att det finns en gemensam syn på vad det innebär att lära och handla normkritiskt. 7

Så här fungerar SAM som arbetsmodell: Insatser görs i dagsläget för att hjälpa de som redan drabbats av psykisk ohälsa. För att bryta den negativa utvecklingen krävs att vi även arbetar mer förebyggande och främjande, att vi testar nya vägar, samt att vi arbetar tillsammans, gemensamt! SAM är därför helt och hållet förebyggande och medskapande. SAM riktar sig till barn och unga mellan 0-20 år och har målsättningen att arbeta såväl med denna målgrupp som med yrkesverksamma som möter den. Tillsammans lokaliserar unga och vuxna behov och orsaker, kommer med idéer och skapar förutsättningar för lösningar. SAM-modellen som sådan är en strategisk arbetsmodell som står på fyra hörnstenar. Alla fyra behövs, saknas någon kommer arbetet att vackla. 1. Värdekompassen: Arbetet inom SAM-modellen bygger på sex värden. Det är dessa som formar och styr arbetsgången samt insatserna. Värdeorden är modellens riktning och kompass och är utvalda för att de påverkar barns och ungas psykiska hälsa. De är därmed i sig själva några av hälsans viktigaste bestämningsfaktorer. 2. Verksamhetsöverskridande samarbete: SAM-modellen är utformad för att tackla samtliga av hälsans bestämningsfaktorer. Detta innebär att samhällets olika aktörer (exempelvis samhällsplanerare, skola, förskola, primärvård, civilsamhället, socialtjänst, och kulturförvaltning) har ett gemensamt ansvar, och främst en gemensam möjlighet, att arbeta främjande och förebyggande med de olika faktorerna som påverkar barn och ungas hälsa. För att göra det på bästa sätt måste vi samverka, samarbeta och samtala. 8

3. Verktygslådan: Den mest praktiska delen av SAM-modellen är verktygslådan där vi samlar de metoder och material som bidrar till konkreta insatser. Innehållet i verktygslådan kan förändras med tid. Ny forskning, nya behov och erfarenheter mm. kan påverka vilka metoder och arbetssätt som används. 4. Den politiska viljan: För att det ska finnas förutsättningar till att implementera och följa SAM-modellen som arbetssätt krävs det en politisk vilja, förankring och styrning. Att kunna frigöra resurser, att skapa långsiktlighet i arbetet samt att skapa ett stödjande ledarskap börjar först och främst på politisk nivå. 9

SAM-modellen arbetar med att beskriva, möjliggöra, utveckla, testa, utvärdera och kommunicera samarbetsformer och metoder som främjar psykisk hälsa. Några exempel på vad detta kan innebära rent konkret: y Arbetsgrupper formas som arbetar operativt och/eller strategiskt med frågorna. y Ungas delaktighet stärks upp genom exempelvis lyfta fram ungas röster genom dialogforum, film- och bokskapande. y SAM samarbetar med Länsstyrelsen för att erbjuda föräldrar olika former av föräldrastödsprogram. y Det införs förebyggande och främjande metoder som riktar sig till barn och unga. y Utbildningssatsningar för personal genomförs i sakfrågorna, metoder, och/eller rörande SAMs värdegrund. y Kunskapsspridning, samordning och samtal över verksamhetsgränserna sker löpande. Inblandade aktörer arbetar utifrån de egna förutsättningarna och behoven. Detta innebär ett tydligt ansvar i att genomföra kartläggningar, synliggöra behov och vara ledande i förändringsprocessen. Ett väl fungerande samarbete mellan kulturenheter, för-grundskola - och gymnasium, region Norrbotten, länsstyrelsen, kommunförbund, socialtjänst, civilsamhälle och intresseorganisationer samt primärvård, elevhälsa, kulturförvaltning och många fler är det som gör SAM som arbetssätt möjligt. Alla bör därför ha vetskap om att sin kommun följer SAM-modellen och ha minst en representant kopplad till en SAM-arbetsgrupp. 10

11

Organisationskarta öve Styr, beslutar om, samt skapar: budget, mandat och övriga förutsättningar Strategisk funktion Operativ funktion Lokal samordnare Kommunalråd/politiker med folkhälsoansvar Skolchef Kulturchef Socialchef Folkhälsostrateg Elevhälsochef... + ersättare Kuratorer Pedagoger Rektorer Primärvård Integrationsansvarig Skolsköterskor Polis... + ersättare Återrapporterar, ger underlag till beslut, samt uppmärksammar behov och möjligheter. 12

r SAM-modellen* Expertpanel Barn/unga Forskare Sakkunniga Region Norrbotten Lokala aktörer, organisationer, föreningar etc. Länsstyrelsen Norrbottens Kommuner * Beroende på lokala förutsättningar kan det finnas två SAM-grupper: en med strategisk funktion och en med en operativ funktion, eller en SAM-grupp: som besitter både den strategiska och den operativa funktionen. I den sistnämnda kan det vara än viktigare med tydlig rollfördelning och förväntningar på varandra. Aktörerna omnämnda i denna organisationskarta är exempel på hur grupperingar kan se ut, det är viktigt att varje kommun ser över sina behov och möjligheter och skapar samarbeten baserat på dessa. 13

14

Långsiktiga mål för SAM: Att andelen elever i gymnasiets första år som de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda minskar. Att minska andelen unga som tar sitt liv. Att införa en nollvision gällande självmord i Norrbotten. Att stärka samverkan mellan region Norrbotten, länsstyrelsen i Norrbotten, Norrbottens kommuner och andra aktörer lokalt, regionalt och vid möjlighet också nationellt. 15

Samverka Agera Motivera är våra ledord Tillsammans kan vi genom förebyggande insatser främja och stärka barn och ungas psykiska hälsa. Läs gärna mer om SAM här: www.norrbotten.se/sam