Kursplane- PM och Studieguide HT 2011

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik 2011-08-11 Kursplane- PM och Studieguide HT 2011 Centrala kunskapsområdet 31-45 hp Didaktisk analys 1

Innehållsförteckning Inledning sid 3 Kursens fokus sid 4 Kursplan sid 4 Kursens upplägg sid 5 Översikt av innehåll, redovisning/examination sid 7 Genomförande sid 8 1. Undervisning och lärande sid 8 2. Utvärdering sid 8 3. Vetenskaplig avhandling sid 8 4.VFU sid 9 5. IKT: Case m.m sid 11 6. Grupptentamen sid 13 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Problemlösningsprocess i basgrupp Diskussionsunderlag för basgruppens arbete Följebrev till LLU:are i CK3 2

Inledning Centrala kunskapsområdet, 45 poäng består av tre kurser om vardera 15 hp: Centrala kunskapsområdet 1-15 hp (CK1) - Det didaktiska uppdraget Centrala kunskapsområdet 16-30 hp (CK2) - Villkor för didaktisk praktik Centrala kunskapsområdet 31-45 hp (CK3) - Didaktisk analys Du ska nu börja den sista kursen i det Centrala kunskapsområdet. Inom kortska du vara beredd att starta din yrkesverksamma karriär. Denna studieguide ger en praktisk och pedagogisk ram och vägledning för CK3-kursen. Allmän information om kursen Ansvarig institution/kontaktpersoner Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik (NMD) Information om kursen på institutionens hemsida: http://www. matnv.umu.se (Se Utbildning). All kommunikation i kursen skall ske via Cambro. Kontaktpersoner vid institutionen kring allmänna frågor om kursen: Institutionssekreterare Birgitta Löfström tel 090/786 6460 Kursansvarig: Lar Henningson tel 090/786 7129 Kontaktperson-Vfu-org: Anette Ekman, Stina Berglund 090/786 6947 Frågor av annan karaktär ställs till resp. grupplärare. Studerande och lärare på kursen Antalet studerande på kursen under vårterminen 2011 är ca 15 sr, vilka delas in i två basgrupper. Varje lärare har ansvar för c:a 2 grupper. Lärarna på kursen kommer från följande institutioner: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik(nmd) Föreläsare/podsändningar kan även representera andra institutioner på universitetet och de presenteras vid förekommande fall på schemat och vid föreläsningarna. Dessutom kommer kontaktpersoner och mentorer att medverka i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. 3

Kursens fokus Många olika faktorer påverkar lärares arbete på individ, grupp- och organisationsnivå såväl som på samhällsnivå. I en skolkontext interagerar dessa till en helhet med hög komplexitet. Avsikten är att kursen skall bidra till att ge ytterligare kunskap på vägen mot att förstå och utveckla handlingsberedskap för arbete inom pedagogisk verksamhet. CK3- kursens innehåll bearbetas med tonvikt på individ- och organisationsnivå med särskilt fokus på Människo- och kunskapssynens betydelse för ett didaktiskt förhållningssätt Analys och reflektion för fördjupad förståelse av undervisning, lärande och fostran Undersökande och problembaserade metoder Dessutom uppmärksammas följande områden i samtliga kurser inom det centrala kunskapsområdet: forskningsanknytning, verksamhetsförlagd utbildning (Vfu), jämställdhet, specialpedagogik och IKT. Kursen är likt de tidigare kurserna i det allmänna utbildningsområdet; "Det didaktiska uppdraget", "Språk, kultur, kommunikation" samt Villkor för didaktisk praktik upplagd i form av gemensamma, gruppvisa och individuella studier och bearbetningar. I den här kursen valt ett problemstyrt lärande som arbetsform. Förutsättningar för ett gediget resultat på den här kursen kan därför sägas vara Ett starkt eget engagemang och ansvarstagande från studentens sida Utvecklande handledning från lärarnas sida Kursplan Kursen genomsyras av ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt med fokus på hela forskningsprocessen. Analys och värdering av vetenskapliga texter med anknytning till kursens övriga innehåll/läraruppdraget är därför en bärande länk i kursen. Vidare behandlas utvärdering på individuell nivå samt verksamhetsnivå. På den individuella nivån läggs tonvikt på värdering och bedömning av barns/elevers lärande och utveckling. Bedömning kopplas dessutom till samverkan med föräldrar och vårdnadshavare. Utvärdering på verksamhetsnivå belyser utveckling i förskola, fritidshem och skola. Kursen innehåller dessutom en verksamhetsförlagd del, 7,5 hp, där den studerandes individuellt formulerade mål, med utgångspunkt i examensordningen och kursens innehåll, skall övas och omsättas. Särskild tyngd läggs vid didaktisk och social kompetens. Förväntade studieresultat Efter godkänd kurs ska studenten kunna 1... förstå och granska verktyg för bedömning/betyg av barns/elevers utveckling och lärande 2 tillämpa och analysera bedömning och betygsättning av barns/elevers lärande där kön, klass och etnicitet beaktas vid analysen 3...visa förmåga att självständigt planera för utvecklingssamtal i syfte att upprätta individuella utvecklingsplaner/åtgärdsprogram för barn/elever 4 visa förståelse för betydelsen av lärares samverkan med föräldrar/vårdnadshavare för barns/elevers utveckling och lärande 5... beskriva, använda och argumentera för lämpliga modeller för verksamhetsutvärdering 6... självständigt planera, genomföra och utvärdera den egna undervisningen/pedagogiska aktiviteten 4

7... visa på ett kritiskt förhållningssätt till den egna undervisningen genom didaktisk analys 8... problematisera det professionella läraruppdraget, i teori och praktik, med tanke på social kompetens och verksamhetsutveckling 9... bearbeta och reflektera över förenandet av didaktisk praktik och teori med utgångspunkt i det egna lärandet 10... söka och värdera kunskap i vetenskapliga uppsatser/avhandlingar 11... analysera kön, klass och etnicitet med ett IKT perspektiv För betyget väl godkänd krävs en fördjupad analys av de utvecklade kunskapskvaliteter som beskrivs i förväntade studieresultaten. Med fördjupad analys avses ett metareflektivt distanserande förhållningssätt. Kursens upplägg Kursen har en grundstruktur som består av följande temaområden Undervisning och lärande Utvärdering VFU kontrakt och verksamhetsförlagd utbildning IKT med fokus på värdegrundsfrågor Studerande(grupper) ska efter introduktion av respektive område själva aktivt formulera det/de problem, omkring vilket de fortsatta studierna fokuseras. Detta innebär alltså att de studerande själva (med viss handledning) samt med utgångspunkt i kurslitteraturen och i annan relevant litteratur, planerar och genomför sina studier och visar upp sina nya kunskaper vid schemalagda redovisningstillfällen alternativt skriftlig tentamen och grupptentamen. Det är mycket väsentligt för kvalitén på arbetet att studenten tidigt börjar studera kursens obligatoriska litteratur (se bilaga). Arbetet i grupp Utifrån egna problemformuleringar bearbetar och diskuterar gruppen innehåll och plan för genomförande av kunskapsinhämtandet. Arbetet relateras hela tiden till kursplanemålen och relevant litteratur samt utvärderas kontinuerligt i och av gruppen. Gruppens arbete har stor betydelse för lärandet/kunskapsinhämtandet i kursen och bygger på att samtliga deltagare är aktiva. Gruppens centrala roll för den enskilde studentens kunskapsutveckling bygger på tre grundläggande antaganden: Människans vilja och förmåga till lärande (ett antagande beskrivet inom det sociokultirella perspektivet i modern inlärningsteoretisk forskning) Att kunskap inte är statisk utan ständigt utvecklas och förändras Att läraryrket ställer höga krav på problemlösning och samarbetsförmåga Lärarutbildningen är den formella starten för ett yrkesutövande men innebär inte att man är färdiglärd. Kursen vill därför erbjuda en lärandemiljö som stimulerar dig till att söka mening i och förståelse för det du behöver lära dig i din yrkesutövning. Det är ditt eget ansvar att ta vara på möjligheterna och hela tiden vara beredd att förnya dina kunskaper och gå vidare. Denna syn på lärande och kunskap utgör grunden för t.ex. PBL (problembaserat lärande). Hur går det till när vi lär oss? Är det skillnad på att lära ut och att lära in? (Se t.ex. Uljens, 1997). Arbetsformen har således ett viktigt syfte att utveckla förmågan till ett självständigt, livslångt lärande och lägger tyngdpunkten på ett lärande som förutsätter egen aktivitet i processen. 5

Aktiviteten kan innebära att reflektera, ta ställning, pröva i handling eller formulera sig i tal och skrift. Den utgår från att drivkraften för lärande är den egna inre motivationen. Attityder har stor betydelse för hur man lär och utvecklas. Varje människa ses som aktivt skapande med förmåga och vilja att skaffa sig kunskap och kompetens. Processen har ett antal viktiga steg (se bilaga 1). Ett frågande, problematiserande förhållningssätt är kärnan i studierna. Problembearbetningen har två grundläggande funktioner - yrkesrollen kräver att du kan lösa olika typer av problem samt lärande genom problemlösning. Genom att gå igenom stegen i problemlösningsprocessen klargörs dina aktuella kunskaper och föreställningar samt vilka lärandebehov du anser dig ha. På det sättet blir lärandet självstyrt. I det problemstyrda lärandet utvecklar du din förmåga att - uttrycka, erkänna och definiera dina lärandebehov - bli medveten om ditt sätt att lära, förstå hinder/underlättande faktorer i lärandet samt planera för detta - söka och använda dig av olika kunskapskällor - formulera och tillämpa de kunskaper som du inhämtat - bedöma dig själv, värdera och kritiskt granska inhämtade kunskaper samt utnyttjade källor. Svårigheten i självständigt lärande kan vara att bedöma när du lärt dig och förstått det du ska studera. Till din hjälp har du då utgångspunkten och målsbeskrivningar som visar vart du skall nå. Gruppen och handledaren är resurser som stöder processen. 6

Översikt av innehåll, redovisning/examination Innehåll Redovisning/examination När? 1 Undervisning och lärande 1)I utredande, muntliga seminarier av Uljens och Dysthe. Bedöms med betygsgraderna G/U 6) I grupptentamen som bedöms med betygsgraderna G/U 2 Utvärdering 2) Utredande seminarium av litteratur samt muntlig redovisning av erfarenheter från VFU. Bedöms med betygsgraderna G/U 6) Grupptentamen Bedöms med betygsgraderna G/U 3)VFU-kontrakt Bedöms med betygsgraderna VG/G/U 3 Vetenskaplig avhandling Muntlig redovisning utifrån studieguiden. Bedöms med betygsgraderna G/U 4 VFU a)ett skriftligt Vfu- kontrakt upprättas och godkänns av universitetsläraren och förankras i verksamheten före VFU:n. b).universitetslärare genomför minst ett besök, där kontraktet och den pedagogiska aktiviteten är utgångspunkten i det uppföljande samtalet. c) Vfu-kontraktet utvärderas och analyseras skriftligt efter VFU:n b) Bedöms med betygsgraderna VG/G/U efter samråd med den lokale lärarutbildaren. c)bedöms med betygsgraderna VG/G/U Vfu-handbok m.m. Se Vfu-enheten V 37 V 43 v 45 V 37 V 38-42 V 45 5 a) IML: Case-uppgifter b) IML: Seminarium Unga nätkulturer a) Uppgifter till Case-metodik, b) Semirarium med förbederande frågetällningar Mer information om IML-uppgifterna i kursens konferens på cambro Bedöms med betygsgraderna G/U 6 Grupptentamen Berabetas i basgrupp. Uppgiften läggs ut på cambro för resp grupp senast dagen innan. Bedöms med betygsgraderna G/U V 44 V 45 7

Genomförande Kursen genomsyras av ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt. Det innebär konkret för studenten att kurslitteratur och vetenskaplig text såsom rapporter och avhandlingar utnyttjas och refereras till i skriftliga och muntliga CK-3 uppgifter (t.ex. Vfu-dokumentet). 1. Undervisning och lärande Temaintroduktion. Lärarledd genomgång vid kursintroduktionen. Arbete i gruppen. Deltagarna formulerar egna frågeställningar att bearbeta genom läsning och diskussion i gruppen samt handledning av grupplärare. Seminarium. Muntliga utredande seminarier där deltagarnas olika förståelser och perspektiv läggs fram och utvecklas till djupare förståelse. Frågor att ställa till texten Vilka frågor/problemställningar om undervisning ställer författaren? Vilka centrala begrepp tar författaren upp? Vilka perspektiv på undervisning lägger författaren fram? Vilka frågor vill jag ställa till texten? Vad kan man lära sig om den egna undervisningen med hjälp av de didaktiska resonemang författaren för? 2. Utvärdering Temaintroduktion. Lärarledd genomgång. Arbete i gruppen. Deltagarna formulerar egna frågeställningar genom litteraturstudier och utifrån erfarenheter från VFU veckorna. Här kan studenter välja att arbeta kring utvärdering på både individ- och verksamhetsnivå. Varje student bidrar sedan med sin inhämtade specialkunskap inom det rubricerade området. Redovisning sker muntligt vid seminarium/seminarier efter VFU perioden där kurslitteratur (relevant för resp inriktning) bearbetas samt erfarenheterna från VFU redovisas. 3.Vetenskaplig avhandling Här ansvarar studenten själv för att söka och läsa en lic-uppsats eller en doktorsavhandling med anknytning till kursens innehåll eller med relevans för studentens kommande examensarbete. (Ett tips är att söka avhandlngar: www.diva-portal.org, www.skolporten.com). Under läsningen ska följande frågor fokuseras/värderas: - Vilken är forskarens avsikt med att skriva sin avhandling? - Hur formuleras syftet? Vilka frågeställningar finns? - Hur används litteraturgenomgången? - Vilken metod har använts? - Nämn något resultat av intresse? - Vilka kunskaper och erfarenheter har studiet av avhandlingen gett? Seminarium. I basgruppen redovisar varje student sin avhandling genom att behandla frågorna. Tid ges för frågor och diskussion kring redovisningen/avhandlingen. 8

4. VFU VFU (7,5hp) genomförs på heltid enligt gällande regler (se VFU-handboken). Eftersom kursen ska kännetecknas av studentens egna analys och kritiska förhållningssätt till sina studier, så ska du som student ansvara för utformning av ett personligt VFU-kontrakt. Det ska vara grundat i kursens förväntade stuieresultat och den obligatoriska litteraturen, men vara kopplat till de behov och intressen du själv upplever i slutskedet av din utbildning. Utnyttja dina erfarenheter, tidigare och nyvunna kunskaper för att formulera välgrundade, konkreta och därmed utvärderingsbara mål i ditt VFU-kontrakt. Individuellt VFU-kontrakt Det individuella VFU-kontraktet består av tre delar: 1) nulägesbeskrivning 2) individuella mål för VFU 3) utvärdering och analys Kontraktet framställs under två moment. Nulägesbeskrivningen och de individuella målen skrivs före genomförd VFU. De individuella målen skall vara godkända av ansvarig universitetslärare och förankrade hos den lokala lärarutbildaren (LLU). Utvärderingsmomentet görs efter slutförd VFU. Del 1, nulägesbeskrivning och del 3 utvärderingoch analys ska som framgått här ovan förankras i kurslitteraturen. Med förankring menar vi här: utgångspunkt för resonemang och underlag för analys. a) Nulägesbeskrivning Här ska du göra en nulägesbeskrivning av var du befinner dig i din utveckling av lärarkompetens - dina styrkor/svagheter, vad du behärskar, känner dig trygg i och vad du behöver utveckla under din sista VFU-period i lärarutbildningen. Centralt är att beskrivningen tar sin utgångspunkt i didaktisk teori samt innehåller hänvisning till examensordningen. Du ska således visa hur du förhåller dig till de didaktiska teorierna och hur dessa just nu tar sig uttryck i din egen lärarkompetens. Ur examensordning för lärarutbildning: Den studerande skall: - omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas - bedöma och värdera elevers lärande och utveckling samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare - förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund - orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden - självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna - tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i yrkesverksamheten - använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna utveckling 9

b) Individuella mål för VFU Med utgångspunkt i din nulägesbeskrivning ska du med koppling till förväntade resultat formulera egna mål.... att bedöma barns/elevers utveckling och lärande...att självständigt kunna planera (se fsr 1-6) att planera, genomföra och utvärdera den egna undervisningen genom didaktisk analys av lektionens/lektionernas/temats innehåll och elevernas lärande (se fsr 6-7)...att bearbeta och reflektera över förenandet av didaktisk praktik och teori med utgångspunkt i det egna professionella lärandet (se fsr 8-9) Diskutera ditt kontrakt med basgrupp/basgruppshandledare för ev. revidering Kontakta/ besök partnerskolan och kontrollera om ditt kontrakt är realistiskt och genomförbart i den elevgrupp/skola där du ska genomföra VFU:n. Målen skall vara godkända av ansvarig universitetslärare och förankrade hos den lokala lärarutbildaren (LLU). Kontraktet ska ingå som del i de dagliga planerings- och utvärderingssamtalen samt samtal vid besök från universitetet. Dokumentera kontinuerligt för att ha underlag till utvärderingen av VFU-kontraktet. c) Utvärdering/analys Efter genomförd Vfu ska du i ditt Vfu-dokument utvärdera dina uppställda mål och ditt lärande, det vill säga kritiskt granska, reflektera och analysera ditt eget kontrakt. Ditt resonemang ska även här vara tydligt grundat i och kunna spegla de olika teoretiska perspektiv som du tagit del av via kursens litteratur. Det slutliga dokumentet(nulägesbeskrivning, individuella mål och analys/utvärdering) bör omfatta c:a 10 s enkelt radavstånd. OBS! Dokumentet lämnas in i pappersform eller via mail till ansvarig universitetslärare vid kursslutet. Se schema! Bedömning Utgångspunkt i bedömningen i VFU:n är de sammanfattande begreppen didaktisk och social kompetens samt innehålls-/ämneskompetens. Det förväntade studieresultatet... självständigt kunna planera, genomföra och utvärdera den egna undervisningen är naturligtvis ett grundläggande mål i lärarutbildningen. Utvärdera innefattar att kunna göra en didaktisk analys av val/handlingar m.m. i olika pedagogiska situationer. Till hjälp vid bedömning av VFU:n finns även dokumentet Bedömningsunderlag för versamhetsförlagd utbildning(vfu). Detta dokument används som - underlag för bedömning av VFU-perioden - vid planering av uppgifter inför och under VFU - vid samtal mellan student och LLU kring studentens utveckling - diskussionsunderlag i samband med universitetslärarens besök. Varje gruppläraren ansvarar för att dela ut och gå igenom dokumentet tillsammans med sina studenter. Studenten ansvarar för att fylla i sina kontaktuppgifter i dokumentet, koipera dokumentet och ge ett exemplar till sin LLU. 10

Seminarier i samband med VFU Under VFU perioden kommer vissa partnerområden att ordna seminarier för studenter och LLUare. Särskild information kommer att ges senare. 5. IKT A CASE Syfte Syftet med detta moment är att få kunskap över hur man kan använda Case-metodiken i undervisningen. Här används IKT som verktyg för att åskådliggöra Case på ett förståeligt och strukturerat sätt samt visar hur man kan nyttja detsamma för att skapa ett alternativt läromedel Mål Målet med denna uppgift är att du skall ha fått kunskap om hur ett Case-baserat läromedel är upplagt och hur ett sådant kan ta upp frågor som rör rasism, identitet, främlingsfientlighet och människors lika värde och rättigheter. Målet är även att kunna förstå hur man skriver ett Case och hur man därefter leder ett kort seminarium kring resultatet från detta. Case metodbeskrivning Det finns många aktörer på scenen som tolkar den ursprungliga definitionen av Case på olika sätt för att den ska passa det pedagogiska syfte den enskilde läraren har med sitt Case. Men följande metodbeskrivning kommer igen i den litteratur som behandlar Case-metodik: Det handlar om en verklighetsbaserad (verklighetsliknande) situation Situationen består av ett problem som ska lösas, ett ställningstagande som ska tas, ett beslut som ska fattas etc. I situationen finns ett antal personer som har olika roller och intressen i situationen Problemet är av den karaktären att det inte finns ett rätt- eller felaktigt svar Grunden till inlärning sker via studentens egen aktivitet processen bygger på ett kritiskt förhållningssätt Lärarens roll är att vara katalysator i utbytet mellan eleverna. Här poängteras att det är den studerande som är den aktive. Det handlar inte om att lära in fakta utan att kritiskt fundera över sammanhang för att på så sätt få en förståelse av helheten. Lärarrollen är den försiktigt styrande. I skolsammanhang pratar man om handledare medan i definitionen av Case-metodik kallas denne katalysator. Läraren erbjuder inte färdiga lösningar och förklaringar utan sätter upp ramar för studierna och ger synpunkter på den studerandes arbete. Skapa ett Case Bilda grupper om 4-5 studenter (OBS, begränsa er bättre en liten men genomtänkt idé än något stort ni inte hinner med att genomföra) Välj en frågeställning som du tror kan kännas viktig och aktuell för dig och dina kommande elever. Det kan vara en ämnesanknuten frågeställning, en aktuell samhällsfråga eller en livsfråga som berör den tilltänkta åldersgruppen. Ett Case kan beröra de flesta ämnesområden, det är i regel fantasin som sätter gränserna. Caset ska dock fylla de metodkriterier som redovisades i denna 11

texts inledning. Caset behöver inte vara stort, men väl genomtänkt och skall vid redovisningstillfället vara körklart. Redovisning Seminarium. Varje Case presenteras av sina skapare under ett seminarium. Gruppens redovisning görs med egen vald teknik. Caset kan t.ex. presenteras med hjälp av PowerPoint, hemsidor, OH-blad skrivna dokument etc. Behöver ni OH, OH-kanon, dator eller något annat hjälpmedel vid redovisningstillfället så meddelar ni detta. Ett word-dokument som skall innehålla: a. En kort beskrivning av ert Case Casets huvudperson(er) Casets dilemma eller svårighet. En grafisk översikt av Casets struktur i form av ett flödesschema (jmf Med eller utan filter, se bilaga) b. Beskrivning av målgruppen/ämne Vilken åldersgrupp är Caset anpassat för I vilka ämnen/kurser passar Caset c. Mål Vilka kunskaper förväntas eleverna inhämta Vilka olika ställningstagande ska göras d. Referenser Böcker Artiklar och Tidningar IT-material Bilder Statistiskt material Filmer mm Caset med tillhörande worddokument skall publicerat i konferensen beroende på vilken grupp du tillhör. Ange namn på Caset samt gruppdeltagare. Uppgiften löses som en gruppuppgift och skall vara inskickad i slutet på redovisningsveckan. För Godkänd krävs: Att Caset uppfyller metodbeskrivningen och är anpassat för den målgrupp som avses Att Caset innehåller minst två stycken olika ställningstaganden. Att Caset innehåller ett antal länkar och referenslitteratur som belyser olika åsikter. Referenslitteratur: Bengt Kjellman, Konrad Lundberg & Yngve Nyman, Att undervisa med Casemetoden http://www.hgur.hsv.se/case-methods/casemetodik/handbook1.html Bengt Kjellman, Konrad Lundberg & Yngve Nyman, Att skriva Case http://www.hgur.hsv.se/case-methods/casemetodik/handbook2.html 12

B Unga Nätkulturer Redovisning- Seminarium Du ska formulera minst fem stycken frågeställningar som du ska ha med dig till seminariet. Frågeställningarna skall bygga på innehållet i KK-stiftelsens skrift Unga Nätkulturer (refernser ska anges) Frågeställningarna kommer vi att diskutera under seminariet. Dina fem frågeställningar skickar du även till din handledare på IML senast ett dygn före seminariet. Namnge dokumentet: Unga Nätkulturer. Vid eventuell frånvaro från seminariet skrivs en läslogg där reflektioner från alla avsnitt i häftet finns med. Omfattningen bör vara ca två A4 sidor. Denna läslogg skickas till ansvarig handledare på IML i slutet på redovisningsveckan. Litteratur: KK-stiftelsens skriftserie Unga Nätkulturer http://www.kks.se/publikationer 6. Grupptentamen I denna tentamen i slutet på kursen får den studerande möjligheten att fördjupa och summera sitt lärande och sina kunskaper tillsammans med andra. Här integreras teori, praktikerfarenheter genom reflektion och diskussion i grupp ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Genomförande: De studerande får i sian basgrupper under några schemalagda timmar diskutera frågeställningarna och redovisa muntligt eller skriftligt inför lärarna. Varje deltagare förväntas delta aktivt för att kunna examineras på uppgiften. Frågeställningarna läggs ut på Cambro till resp grupp senast dagen före genomförandet. Litteratur: (Börja gärna läsa de två första böckerna. Beställda på bokhandeln) Obligatorisk litteratur : För alla Dysthe, Olga (red.). (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund:Studentlitteratur (344 s) Läs hela boken Uljens, Michael (red). (1997). Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund:Studentlitt. (ca 180 s) Läs kap 1-6, 8 KK-stiftelsens skriftserie. Unga nätkulturer Gratis - Delas ut vid kursstarten. http://www.kks.se/assets/f3ff50e8-97e8-454c-9ef3-bac726afa7d7/dokument/fjarde_bas_15327.pdf Skolverket.(2002). Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Liber. (s, 165). http://www,skolverket.se/publikationer Myndigheten för skolutveckling(2003) Att granska och förbättra kvalitet. Stockholm: Fritzes http://www,skolverket.se/publikationer Vetenskaplig avhandling (Valfri. Välj t.ex. någon värdefull för kursen och ditt examensarbete) VFU-handbok (Lärarutb. Umeå univ.) http://www.educ.umu.se/vfu/handbok/vfu-handbok-04.pdf Skolverket, (2008 )Allmaänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen http://www,skolverket.se/publikationer PDF fil:l Att utvärdera kunskapslyftet Läggs ut på cambro 13

Endast för Gr/Gy Skolverket, 1999. Att utvärdera skolan Verktyg för utvärdering, (56 sid) http://www.skolverket.se/publikationer?id=496 Endast för Fö Skolverket, 2002. Utvärdering i förskolan - frågor och exempel. (72 sid) http://www.skolverket.se/publikationer?id=930 Pedagogisk Forskning i Sverige 2003 årg 8 nr 1 2 s 58 69 issn 1401-6788 (12 sid) Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/linsparr.pdf Endast för Fri Skolverket, 2000. Finns fritids? en utvärdering av kvaliteten i fritidshem. (80 sid) http://www.skolverket.se/publikationer?id=598 14

Bilaga 1 15

Diskussionsunderlag för basgruppens arbete Bilaga 2 Basgruppens beteckning. Handledare. Inst.. Gruppdeltagare Namn Telefon Mobil E-post Diskutera gruppens egna regler för t.ex.: roller (fördelning av ordförande- och sekreterararbete vid basgruppens möten) eget resp. gemensamt ansvar (möten, redovisningar, ) aktivt deltagande i arbetet (närvaro, förberedelser, ) konsekvenser vid sjukfrånvaro o.dyl. publicering/förvaring av mötesprotokoll och andra gemensamma dokument kommunikation -kontakt med handledare -kontakt med gruppdeltagarna konflikthantering (Viktigt om konflikter skulle uppstå!) övrigt 16

Följebrev till LLU:are i CK3 didaktisk analys 15 hp Bilaga 3 Det allmänna utbildningsområdet (centrala kunskapsområdena 1-3, tvärvetenskapliga kurser och examensarbete) utgörs av det som ska forma de gemensamma kompetenserna för samtliga blivande lärare oavsätt inriktning eller specialisering. Det allmänna utbildningsområdet skall ge ett helhetsperspektiv på individers lärande och utveckling, uppmärksamma olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap, befrämja den blivande lärarens förutsättningar att möta alla elever. Samspelet mellan teori och praktik är viktigt för att stärka utbildningens yrkesinriktning. Samarbetet mellan LLU.are och universitetslärare är är centralt.(sou 1999:63, Lära och leda en lärarutbildning för samverkan och utveckling). Se vidare Samlingspärmen i VFU handboken sid 4. Övergripande innehåll i CK3. Kursens syftar till att vidga och fördjupa den didaktiska analysen av läraruppdraget. I kursen behandlas utvärdering på individuell - och verksamhetsnivå. På den individuella nivån läggs tonvikt på värdering och bedömning av barns/elevers lärande och utveckling. Utvärdering på verksamhetsnivå är kopplad till skolutveckling. Kursen genomsyras av ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning om 7,5hp. VFU:n i CK3 är för många av kursdeltagarna den sista i utbildningen. Beroende på inriktning och var studenten befinner sig i sina studier så blir den exakta utformningen av VFU:n individuell. Former och innehåll fastställs i samverkan med lokal lärarutbildare och ansvarig universitetslärare. Eftersom kursen ska kännetecknas av studentens egna analys och kritiska förhållningssätt till sina studier, så ska studenten ansvara för utformningen av ett personligt VFU-kontrakt. Det ska vara grundat i de mål kursen föreskriver, men kopplat både till de behov, intressen studenten upplever och de möjligheter som erbjuds i verksamheten. Det individuella VFU-kontraktet består av tre delar: nulägesbeskrivning, individuella mål för VFU utvärdering och analys De individuella målen skall vara godkända av ansvarig universitetslärare och förankrade hos den lokala lärarutbildaren (LLU). VFU - kontraktet ska ingå som en del i planerings- och utvärderingssamtal samt vid handledningssamtal med universitetslärare. (Se vidare kursplane PM och studieguide för CK3.) För mer information ang er roll som LLU hänvisar vi till lärarutbildningens hemsida VFU-enheten/För LLU,samordnare&universitetslärare/Bedömning och examination av VFU Från och med ht 08 så har ni som LLU:are möjligheten att bedöma studentens VFU med hjälp av ett Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd undervisning ( finns att hämta på educ.umu.se,vfu/praktik, bedömning och examination). Lycka till med arbetet i kursen 17