Implementering av BBIC inom kommunerna i FoU Nordost med fokus på barns och ungdomars delaktighet. FoU Välfärd 110825 Seminarium 2d Implementering Lotta Berg Eklundh FoU Nordost
BBIC-triangeln Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande BARNET Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Klara sig själv Familj och miljö Stabilitet 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 2
Introduktion Sju kommuner i Nordöstra Stockholms län driver enheten FoU Nordost Dessa kommuner beslutade 2006 att starta ett arbete med implementering av BBIC. FoU Nordost har varit samordnare av detta arbete År 2008 erhölls medel från Länsstyrelsen för att genomföra ett BBIC-projekt med utvärdering. 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 3
Syften för denna utvärdering - att studera processen avseende implementeringen samt - att följa upp och utvärdera om och i så fall hur arbetet med BBIC kan öka barns delaktighet i utredningar samt att barnens behov kommer i centrum att följa upp och utvärdera om och i så fall hur arbetet med BBIC har bidragit till ett förändrat arbetssätt. 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 4
Frågeställningar Hur har implementeringen gått? Om och hur har barnens och ungdomarnas delaktighet ökats? Om och hur har BBIC medfört ett förändrat arbetssätt? 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 5
Tre delstudier Aktstudie totalt 105 akter fördelade på år 2005 (före) och 2008/2009 (efter) Enkätstudie totalt 78 enkäter (96 %) med 30 frågor Intervjustudie 15 intervjuer med medarbetare fördelade proportionellt på de sju kommunerna. 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 6
Förutsättningarna för BBIC FoU Nordost samordnade BBICutbildningen som genomfördes av SOS Alla sju kommunerna har genomfört utbildning och arbetet med implementering utan extra resurser (undantag en kommun en kortare period). Omorganisationer inom flera av kommunerna, samt personalomsättning inom barn- och ungdom. 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 7
Kunskapsprocessen mellan kommunerna och FoU Nordost Beslut att starta BBIC i nordostkommunerna med FoU som samordningsansvarig. Introduktion med BBIC-utbildare och ansvariga med Socialstyrelsen BBIC-utbildning av utbildare Utbildning i kommunerna 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 8
Kunskapsprocessen mellan kommunerna och FoU Nordost del 2 Arbete med implementering i kommunerna. BBIC-nätverk med kommunerna och FoU för erfarenhets- och kunskapsutbyte på lokal, regional och nationell nivå. FoU-seminarier på olika teman kopplade till BBIC samt för fortbildning 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 9
Kunskapsprocessen mellan kommunerna och FoU Nordost del 3 Start av utvärderingsprojekt Arbetande seminarier med referensgruppen för projektet. Samtliga tre delstudier planeras och genomförs i samarbete med referensgruppen. Återkoppling av resultat och analys med referensgruppen och vid öppna FoUseminarier. 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 10
Resultat? Resultat från akt- och enkätstudie har presenterats i PM. Här följer ett urval citat från intervjustudien som ett underlag för en diskussion om materialet. 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 11
Hur har det gått med BBICimplementeringen? Sex kommuner har permanent licens, en är på väg med ansökan. En majoritet av handläggarna arbetar med BBIC-utredningar och använder sig av BBICdokumenten i varierande grad. Synpunkter avseende implementeringsformen t.ex. att medarbetare och arbetsledare varit delaktiga och till vissa delar positiva till BBIC som struktur. 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 12
Ett riktigt upplägg Jag tycker att själva upplägget var riktigt, jag tycker att det har kommit från rätt håll, det kändes liksom inte. Alltså det här åläggandet att vi skulle börja jobba med BBIC det var väl förankrat hos våra närmsta arbets-ledare på ett sätt som gjorde att det gick bra och ta till sej, det kändes inte som nånting som trycktes på oss från långt uppifrån om man ska uttrycka det så. Det tyckte jag var bra. (Ester) 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 13
..men också bristande resurser Det jag tyckte var mindre bra det var att man underskattade tycker jag, den tid det tar att gå över till ett nytt dokumentationssystem på det här sättet och att om det skulle ha.. alltså det hade krävts mer resurser personalmässigt. Ester 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 14
Att inte kunna stå emot.. Jag tror att vi som har jobbat länge bara kände så här att det här är nånting som vi måste ta, nånting som vi måste gå igenom för vi kan inte stå emot, det är för stort och håller vi oss utanför så blir vi för omoderna ungefär. Och att det är bra för dom yngre så därför måste vi äldre acceptera det, så tror jag lite grann andan har varit hos oss som har jobbat länge. Men att vi inte har applåderat det, det kan man inte säga att vi har gjort. (Britta) 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 15
Arbetssituationen påverkar förutsättningarna Det har ju varit en ganska stormig arbetssituation på bygget, p g a många olika orsaker. Det har varit omorganisation, det har varit personalbyte och det har varit för kort med folk, så att det har ju dragit ut på tiden vad som kanske hade behövts.. så det har väl varit en utdragen process så det har funnits med i medvetandet ganska länge och vi har väl använt oss av det innan vi faktiskt har satt igång och göra sakerna ordentligt. (Cilla) 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 16
Svårigheter med IT-systemet Ja, det är fortfarande grejer som ligger lite sådär och skvalpar i datasystemet, som behöver fixas till. Ja, jag tycker att en del grejer har ju behövt ändras, alltså att vi på nåt sätt ska ha haft koll på vad är det som är fel i dom här dokumenten och vad behöver ändras. Det är ju samtidigt bra att vi är delaktiga lite men också hade det varit skönt om bara allting hade rullat på från början, att det liksom var rätt och riktigt från början, men det är väl en process också att få allting och funka. (Gunnel) 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 17
Implementering är en process Vi kanske inte har följt upp det så bra som jag tycker att vi skulle ha gjort, eller att vi skulle haft mer regelbundna träffar om. Men det hade vi också efteråt, men sen har det varit mycket, det är ju Xx då som har informerat oss löpande och ser till att vi utvecklas i gruppen. (Dina) 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 18
Barnens/de ungas delaktighet? Ungdomar är ju lättare att få delaktiga eftersom dom är äldre och har en egen uppfattning ofta lättare att ta en annan ställning än sina föräldrar medan yngre barn har svårare för det, det är svårare för att deras röst ska bli hörd och bli tagen på allvar och det genomspeglar ju både vårt jobb och polisens jobb tycker jag, många gånger. (Bosse) 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 19
En ambition att öka delaktigheten Jag tänker ju att barnet är i fokus, genom att titta på hur det fungerar inom dom olika områdena och ställa frågor till föräldrar och till barn. Men jag tänker att man alltid kan försöka ha fler samtal än vad vi har, träffa barnet ännu mer, det tycker jag absolut vi ska jobba för. (Ada) 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 20
Olika slags delaktighet T ex när vi skickar ut konsultationsdokument till skolan så är det ju sällan barnet är informerat om att det görs, eller att dom får nån information om det med hänvisning till deras låga ålder, och till förskolor förstås. Så dom är inte så involverade. (Dina) 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 21
Delaktighet inte bara i utredningen Man måste fråga dom mera tycker jag, än vad vi har gjort förut, t ex med kontaktfamiljer. Förut kanske det var så att vi frågade barnet hur det var för barnet i stort och sen när det väl blev en insats då glömde vi bort och prata om Vad skulle hända nu då? utan då trodde vi att det här berättar föräldrarna. Vi vet ju inte vad dom säger, dom kanske säger Du ska till en kompis och var vet vi inte. Jag tror vi måste vara mycket mer noga och följa processen på det sättet. (Britta) 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 22
När föräldrarna kommer i centrum Det är svårt att göra barnen delaktiga därför att det oftast blir föräldrarnas behov som ställs i förgrunden men man känner ju ändå att man behöver fylla i rutorna och därför så underlättar det. (Clara) 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 23
Förändrat arbetssätt? En majoritet av medarbetarna anser att BBIC lett till en förbättrad struktur i arbetet och att barnperspektivet har lyfts fram. 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 24
Att arbeta med analysen Tidigare tror jag att jag liksom, på nåt sätt så fattade man beslutet först när man såg vartåt det lutade och sen så underbyggde man det beslutet i analys... Nu kan jag liksom mera tillåta mej att beskriva i analysen all den oro som framkommer i utredningen och i bedömningen beskriva dom insatser jag faktiskt tycker att den här familjen behöver (Ester) 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 25
Viktigt med BBIC är Ja, det är tydligheten där igen, att man på ett lättare sätt kan se en röd tråd genom hela utredningen. När det är en bra utredning, det kanske inte alltid blir så, men jag tänker att det underlättar i alla fall att man kan följa allt ifrån, man beskriver inom varje område så blir barnets behov som sen dras ihop i analysen och så. (Gina) 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 26
Mer metoddiskussion och konkret Nu har det blivit mer att man diskuterar metodmässigt och det är mer konkret så jag tror att det är lättare att komma in som ny nu och att det blir mer. man har en mall att gå efter. Tidigare kanske det var lite mer diffust tycker jag. Så det har varit intressant att arbeta med BBIC (Cilla) 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 27
Att få med barnets egna ord och synpunkter Det är just barnsamtalen som visserligen ägde rum innan det här BBIC började, men inte i samma utsträckning tror jag, att man lyfter fram barnet och att man får med barnets egna ord och egna synpunkter om sin tillvaro. Det blir så tydligt då tycker jag, när barnens egna ord är med. (Dina) 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 28
Frågor till seminariet Vilka lärdomar kan man dra av resultaten av denna studie, särskilt vad gäller implementering? Hur kan man definiera ett gränssnitt mellan implementering och förändrat arbetssätt? Är det BBIC och dess grundstruktur som gör att man förändrar sitt arbetssätt? Teoretiska utgångspunkter för analys av förändrat arbetssätt? Övriga synpunkter inför det fortsatta analysarbetet? 2 D Implementering; Lotta Berg Eklundh 29