Skutans prioriterade mål våren 2017, med fokus på natur och teknik

Relevanta dokument
Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Handlingsplan för 2012/2013

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering Rev

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2015

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Kvalitetsredovisning

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Verksamhetsplan Duvans förskola

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Arbetsplan Violen Ht 2013

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Kvalitetsredovisning

Arbetsbeskrivning för

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Rödhaken Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Normer & värden.

Arbetsplan. Ljusne förskola Avd Skogen 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Arbetsplan I Ur och Skur Vattendroppen Lidingö 2018/2019

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Verksamhetsplan

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Verksamhetsplan Duvans förskola

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Arbetsplan. Killingens förskola

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Siljansnäs förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Mjölnargränds förskola. Avd. Paletten

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

Kvalitetsredovisning

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Blåbärets Kvalitetsredovisning

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Blåkulla föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling HT VT 2018 Blåkullas värdegrund

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Utvärdering

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Verksamhetsplan

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Kvalitetsredovisning

Transkript:

Skutans prioriterade mål våren 2017, med fokus på natur och teknik Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: o förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. o sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra. Hur vi vill arbeta: Vi har länge arbetat med värdegrundsfrågor och är i nuläget i full gång med en serie kompisböcker från "Natur och kultur" som vi kommer fortsätta arbeta med tillsammans med de medföljande uppdragskorten. Vi har också två serier till, "Start &Stegvis" och "Liten och trygg" som vi tänker oss ta hjälp av i det fortsatta arbetet. Här kommer vi också in på känslor och hur vi mår i olika situationer. Vi arbetar mycket med gemensamma regler som vi diskuterar fram tillsammans med barnen och vi är närvarande i vardagssituationer och vid eventuella konflikter för att kunna förklara saker som händer. Vi kommer också uppmuntra till lek och samarbete med olika kamrater och att man går med andra kompisar i ledet. Därför kommer vi mer och mer dra kort kring vilka två som ska gå tillsammans och även göra någon övning tillsammans på t ex. lekplatsen. Under våren kommer vi spinna vidare lite på tankar som kommit från barnen. Under hösten har barnen funderat kring om pojkar och flickor är lika bra, om två flickor kan gifta sig med varandra och om pojkar kan få bebisar i magen. Vi pratar med barnen om att familjer kan se ut på olika sätt, att alla är lika bra oavsett kön eller vem vi är kära i. Vi dramatiserar, tittar på olika filmer och läser mycket böcker tillsammans. Under hösten började vi titta på hur barn i andra länder har det. Vi använde oss av UR:s material och uppmärksammade bland annat på hur barn i Sierra Leone har det. Barnen hade många tankar om hur barnen lever där. Varför har de inga saker i skolan? Har de flyttat och glömt ta sakerna med sig? Varför tänder de inte lampan på kvällen? Vi ser att barnen är nyfikna och intresserade av hur barnen har det i andra delar av världen och därför kommer vi fortsätta med att visa olika levnadssituationer som finns på vår jord.

Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn o utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. o utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. o utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Hur vi vill arbeta: Under våren vill vi fortsätta att följa naturens växlingar. Varför knoppar det? Vilka djur och insekter kommer vi se igen nu när det blir vår? Vi tänker oss också försöka följa en fjärils livscykel från larv till puppa till fjäril. Vi kommer vistas mycket utomhus för att se vad som intresserar barnen och låta deras tankar och frågor vara det vi spinner vidare på. Vi önskar tillsammans i huset skapa en mer levande och spännande gård och som en del av detta vill vi göra barnen mer delaktiga i plantering och skötsel av växterna. Vi vill t ex. att barnen ska kunna plantera i odlingslådorna, ha tillgång till vatten och kunna vattna växterna och kratta och göra fint. Förhoppningsvis växer det upp spännande saker att titta, lukta och smaka på! På gården tänker vi oss också skapa mer utrymmen som inspirerar till teknik, bygg och konstruktionslekar. Tanken är att barnen ska få komma med ideer, men det vi ser redan nu är att barnen tycker kunna samla saker. Vi vill inspirera till att de saker de hittar när vi är ute får följa med till förskolan och sedan användas i sin konstruktionslek på gården. Vi tänker oss även att vi pedagoger ska skapa utrymmen för att hälla vatten i rör, låta barnen jämföra volymer, m.m då vatten är något som de ofta ber om att få ut i spannar. Vi ser att många av barnen är intresserade av klockan och därför kommer vi också arbeta med den, framförallt i smågrupper. Därtill tänker vi oss lägga stor fokus på talraden för att barnen ska bli bekväma med talen 1-20, prata om likhetstecknets betydelse och om ordningstal. Geometriska figurer, lägesord, jämförelser och mått kommer också in i vardagen på förskolan där vi benämner med matematiska termer för att ge barnen en grundförståelse för matematik.

Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn o utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. För oss är det viktigt att barnen får inflytande över sina dagar. Vi har en kontinuerlig dialog med barnen om vad de önskar göra, vad de är intresserade av m.m. Vi tar med deras önskemål i planering av aktiviteter såsom pyjamasparty, SPA-dagar, visardagar, utflykter m.m. men även spontant under dagen när barnen fastnar för saker som de vill undersöka mer, t ex. vilket djur som är störst, har flest tänder m.m. Barnen väljer sina egna aktiviteter större delen av dagen och de är även hjälpredor och kan påverka samlingarnas innehåll. Vi har demokratiska omröstningar kring våra aktiviteter såsom vilken lekplats/uteaktivitet vi ska göra. Samarbete är något barnen är vana vid och medvetna om att de gör i många olika sammanhang. Det kan vara såväl i språkövningar som i konstruktionsövningar, uppdragskort, lekar och matematikproblem men också i vardagen som med påklädning och städning. Detta är något som vi jobbar aktivt med, men aldrig har haft som ett tydligt mål innan. Vi önskar se att barnen fortsätter samarbeta och att de får en förståelse för att allt blir lättare om man hjälps åt. Vi önskar att barnen i större utsträckning själva tar initiativen till samarbete och att vi pedagoger inte påverkar samarbetssituationen. Många gånger tror vi att vi är lite snabba med att hjälpa till, men att barnen kan hjälpa varandra istället. Den fråga vi ställer oss som pedagoger är om barnen upplever att de har reellt inflytande över sina dagar och om det är synliggjort för barnen. Kanske ska vi ha en tydligare dialog kring detta med barnen och ställa frågor som - vad har du fått bestämma idag? Förskola och hem Förskolan ska sträva efter o att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.

Vi har för avsikt att under 2017 använda oss av Tyra som dokumentationsmetod. Detta för att på ett bra sätt kunna synliggöra verksamheten och dess innehåll för vårdnadshavare och möjliggöra för dem att komma med reflektioner och tankar kring verksamheten. Under våren kommer vi också skicka ut Attitydundersökningen från Helsingborgs stad för att se våra utvecklingsområden och möjliggöra förändring där behov verkar finnas enligt vårdnadshavare. Vi kommer också att ha utvecklingssamtal med vårdnadshavarna där de får möjlighet att i förväg fylla i vad de önskar diskutera, samt självklart ta upp saker de funderar kring vad gäller verksamheten och barnens individuella utveckling. Under våren har vi också medlemsmöte och fixardag i föreningen där föräldrarna kan komma med tankar kring förskolans verksamhet, få möjlighet att sitta i styrelsen eller engagera sig på annat sätt, och hjälpa till att t ex. förverkliga barns tankar om en mer kreativ gård. Övergång och samverkan Förskollärare ska ansvara för att o i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. På Fortuna förskola väljer majoriteten ( oftast alla) att efter sin tid på förskolan gå till den kommunala skolan på orten. Barnen börjar då förskoleklass på Skogsdungen och vi har under ett par års tid försökt etablera ett samarbete där vi delges tankar kring besök m.m.. Vi ämnar under våren fortsätta dialogen med Skogsdungens personal och, när samtliga barn gjort sitt skolval, göra besök i F- klassen (vanligtvis 2-3 besök på våren). Vi hälsar också de nya lärarna på Skogsdungen varmt välkomna upp till oss på besök för att se hur vi arbetar och hur barnens vardag ser ut hos oss. Vi vill också spinna vidare på de lekträffar vi hade tillsammans med övriga förskolor under föregående år då vi vid något tillfälle träffade alla nya klasskompisar på en lekplats för att

göra lite gemensamma lekar som vi pedagoger planerat. Det fanns också utrymme till fri lek vilket ledde till att barnen lärde känna varandra lite mer innan skolstarten. Uppföljning, Utvärdering och Utveckling Förskollärare ska ansvara för o att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. På Fortuna förskola och avdelningen Skutan sker utvärdering kontinuerligt i vardagen. Vi samtalar mycket om barnen och deras utveckling, intressen och behov efter hand som vi ser och upptäcker saker. Vi har såväl egen som gemensam reflektionstid där vi planerar, reflekterar och utvärderar verksamheten. Vad har fungerat bra? mindre bra? Vad är barnen intresserade av? Vilka behov ser vi? Hur och vad gör barnen? Varför handlar de på ett visst sätt? Vi dokumenterar under våran reflektionstid men framförallt också i den nya Tyra-appen som vi börjat använda nu vid årsskiftet. Här finns såväl barnens egna portfolio (där vi kopplar till läroplanen) som den gemensamma bloggen som visar större samlingar och gruppaktiviteter. Denna dokumentation utgör också underlag för vidare planering. Varje månad har vi personalmöte där vi läser, diskuterar och reflekterar kring olika områden såsom barns inflytande, pedagogisk atmosfär, genus, lärandemiljöer m.m. och drar paralleller till vår egen verksamhet. I slutet av varje termin har vi utvärderingsdagar där vi pratar om terminen som gått och på dessa dagar pratar vi också om likabehandlingsfrågor, utvärderar målen samt sammanställer kvalitetsredovisningen.