Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn



Relevanta dokument
Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn 46 4,9 53,5% 35,8% 10,7% 57 6,7

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn 52 5,2 70,2% 29,8% 56 6,2

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Resultatrapport för Assbergs förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan 2015/2016

Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Verksamhetsplan 2017

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Verksamhetsplan

Västra Vrams strategi för

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Kvalitetsredovisning

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Universums förskola. Nacka Kommun

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

KVALITETSREDOVISNING

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Tyck till om förskolans kvalitet!

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete i förskolan

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Presentation. Gagnef kommuns vision

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Vasaparkens förskolor

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan för förskolan

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Bedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen

Kommentarer till kvalitetshjulet

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Östra förskolan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Arbetsplan läsåret

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Förskolan som sätter leken i centrum för barns lärande

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kvalitetsrapport Förskola

2.1 Normer och värden

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Arbetsplan. Killingens förskola

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

Egenkontroll och kvalitetsredovisning. ht 2010 vt Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Sinikka Sjöstedt

Vår verksamhet under läsåret

Senast ändrat

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Transkript:

Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring utveckling och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Björketorps förskola Upprättad av Helena Levin 2012-08-08 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1 Organisation Kommentar/Analys: Som ny förskolechef i Björketorp berättade jag för dem vad pedagogerna i Horred skulle göra för någon omorganisering. Den idén var någonting som pedagogerna i Björketorp var intresserade av att prova trots att de redan arbeta lite efter det konceptet när det gäller att dela upp sig i mindre grupper och utgå ifrån den lilla gruppen mitt på dagen för att senare tratta ihop sig på eftermiddagen. Nu skulle vi förändra från tre avdelningar Filuren, Polarn och Pyret till att arbeta i par på stora och lilla avdelningen. Den stora utmaningen här blev miljön hur man skulle ta tillvara på utrymmena på bästa sätt då förskolan är lite trångbodd. Hur kunde man dela upp sig på bästa sätt utifrån de utrymmen som finns? Pia Ringborg var här också och inspirerade till hur man kan tänka vilket var till stor hjälp. Det tog hela våren att omorganisera och det tog på krafterna både här och där. 1.2 Personal Barn och personal Antal barn Antal barn per årsarbetare Andel med pedagogisk högskoleutbildning Andel med annan utbildning för arbete med barn Andel utan utbildning för arbete med barn. 49 6,0 55,6% 32,1% 12,3% Översta siffrorna baseras på den officiella SCB-statistiken den 15 oktober. Kompetens och kompetensutveckling: Formell kompetens i relation till det arbete som utförs Personaltäthet Rekrytering Omvärldsanalys Vilket kompetensbehov kommer att finnas i framtiden? Hur kan vi möta det? Hur följer du som ledare upp och värderar genomförda kompetensutvecklingsinsatser? På vilket sätt har de genomförda kompetensutvecklingsinsatserna bidragit till ökad måluppfyllelse? Kommentar/Analys av ovanstående punkter: På förskolan arbetar se förskollärare och tre barnskötare vilket är en hög kompentens inom området. Flera av pedagogerna som arbetar på förskolan har arbetat där under en längre tid vilket har gjort att de blivit tajta med varandra. Det är också så att fler pedagoger behöver lyftas fram vilket jag tyckte var bra anledningar till att arbeta med boken

2 (7) Hissad och Dissad även på den här förskolan. Det är också bra att få en röd tråd på alla förskolorna i mitt område. Det är någonting som vi kommer att fortsätta med när omorganisationen har satt sig lite mer på förskolan. Jag kan se att pimutbildningen har gjort att man i större använder sig av data samt har intresse för Ipods som köpts in på förskolan. En nyeaminerad förskollärare anställdes under våren på förskolan vilket bidrar till nytänkande på sikt för alla i arbetslaget. En förskollärare bytte arbetsplats från Loftsgårdens förskola till Björketorp vilket också har bidragit till att nya idéer föds och diskuteras. Även navetutbildning har gjort avtryck i verksamheten då man eperimenterar med barnen under våren-12 och framåt. 1.3 Ekonomiska och materiella resurser (Egna prioriteringar) Kommentar/Analys: Budgeten har inte riktigt stämt överrens med de volymtimmarna som barnen har haft vilket har medfört att pedagogerna känt att det inte hinner med planering, reflektion samt tid för enskilda barnen i den en som behövts. 2. Övergripande frågeställningar Vilka strategier/arbetssätt/metoder finns som pekar på att förskolan betraktar barns uttrycksformer som en helhet och stödjer och stimulerar alla sätt att uttrycka sig? Genom att arbeta med musik, språk, matematik och rörelser bidrar vi till barnens utveckling och lärande. Vi arbetar även Reggio Emilia inspirerat där barnet och dess intresse står i fokus. Förskolan arbetar gränsöverskridande mellan olika former som t e språk, musik, rörelse, drama och bildskapande: Förskolan ser barns skapande som ett sätt för barnet att uttrycka sig och som därför ska förstås snarare än bedömas som bra dåligt, rätt fel etc: Vilka strategier finns för att stödja och stimulera barns strävan att genom egen aktivitet och eget utforskande öka förståelsen av sig själva och omvärlden liksom deras tilltro till sin egen förmåga att lära? Reggio Emilia inspirerat. Genom den pedagogiken stödjer och motiverar vi barnen att upptäcka och våga lära. Material finns tillgängligt för barnen i deras nivå. Erbjuder olika material och låter barnen testa nya saker. Vi pedagoger strävar alltid efter att barnen ska bli självständiga och lita på sin egen förmåga.

3 (7) All personal diskuterar fortlöpande innebörden i begrepp som kunskap och lärande: Barnens ställs successivt inför nya utmaningar för att öka deras förståelse för och kunskap om sig själva och omvärlden genom att pröva, utforska och eperimentera: Alla pedagoger är delaktiga i barnens sökande efter kunskap genom att stimulera till aktiviteter som leder till nya frågor, nytt forskande och nytt eperimenterande: Förskolan uppmuntrar barnen att ta initiativ och att ifrågasätta: Hur arbetar förskolan för att uppmuntra barns förståelse och intresse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp och samband, naturens kretslopp och människans inverkan på miljön? Vi arbetar med begreppen på en nivå som passar våra barn. Vi är ute mycket och de äldre barnen går även till skogen varje vecka där de använder utomhus mattematik. Pedagoger och barn kompsterar fruktrester i skogen. Sopsortering och skräpplockardag. De yngre barnen pratar om begreppen i sånger och ramsor. Alla på förskolan diskuterar och reflekterar fortlöpande över hur man ska ta tillvara och utveckla barns nyfikenhet och intresse för matematiska och naturvetenskapliga samband och begrepp, liksom för natur och miljö: Barnen ges rikliga tillfällen att i vardagssituationer och i olika former av lek och skapande aktiviteter öka sina kunskaper om och förståelse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp: Barnens intresse för djur och natur tas tillvara och utvecklas. De har under alla tider på året rikliga tillfällen till naturupplevelser som de bearbetar på många olika sätt:

4 (7) Vilka strategier finns för att stärka och stimulera barnens alla språk och deras språkutveckling? Sagor, sånger, rim, ramsor och högläsning. Samtalar mycket i grupp och med enskilda barn. Förskolan lyckas ge alla barn tillräckligt med talutrymme: Alla diskuterar fortlöpande hur förskolan ska kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling: Barn med annat modersmål än svenska får modersmålsstöd: Förskolan stimulerar och inspirerar barnen att läsa och skriva i till eempel lek, skapande verksamhet och temaarbete: Hur använder sig förskolan av kunskap om lekens grundläggande betydelse för barnens utveckling och lärande? På förskolan har vi material som är anpassade till barnens ålder och intresse. Genom leken i förskolan bidrar vi till att barnen stimuleras i sin fantasi, kommunikation och lär sig lösa konflikter. Även den fria leken är viktig. Förskolan strävar fortlöpande efter att utveckla arbetssättet så att förskolan inbjuder till lek, skapande och lustfylld samvaro: Alla på förskolan är medvetna om och reflekterar över sin egen betydelse för att utveckla barns lek: Pedagogerna tar en aktiv roll i leken:

5 (7) Vilka strategier finns för att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande? Vi använder oss av portfolio, där vi samlar information och dokument om barnens utveckling. Avdelningarnas väggdokumentation. Det finns tydliga rutiner för att dokumentera varje barns utveckling och lärande: Dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområden i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med: Resultatet av dokumentationen används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande: Elevhälsan Hur stödjer elevhälsan enheten på organisations-, grupp- och individnivå? Vi har EHT med Tina Molander på enheten och kan även kontakta henne vid behov och stöd både när det gäller enskilda barn/grupp eller personal. I vilken stödjer elevhälsan barnens utveckling och lärande: Uppföljning av Skolinspektionens tillsyn Beskriv kortfattat vilket resultat som uppnåtts vad gäller arbetet med Skolinspektionens kritik i tillsynen 2011. Föräldrainflytandet har varit bra det finns samrådsmöte en gång per termin. Förskolan har arbetat med att se barnet inte könet. Vi behöver arbeta fram bättre struktur för övergången mellan förskola-förskoleklass.

6 (7) 3. Brukarperspektiv Vårdnadshavarnas perspektiv (andel) Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp Förskolan uppmuntrar mitt barns nyfikenhet och lust att lära I förskolan stimuleras mitt barn att utvecklas språkligt I förskolan stimuleras mitt barn att utvecklas inom matematik och naturvetenskap Personalen på förskolan tar hänsyn till mitt barns behov och förutsättningar Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet inte 50 33,3 0 0 16,7 66,7 16,7 0 0 16,7 50 50 0 0 0 33,3 50 0 0 16,7 50 50 0 0 0 Nöjd föräldrainde (Högsta värde=100) Svarsfrekvens 83 12% (6 svar) Analys av resultatet: Av de få svar som kommit in har de som svarat ändå varit nöjda med hur pedagogerna uppmuntrar barnens nyfikenhet samt lust att lära. Vi behöver kanske bli mer tydliga på hur vi arbetar med matematik och naturvetenskap trots att det funnits eempel på eperiment i tamburen samt bilder på hur barnen eperimenterar med snö t.e. Vi måste också bli tydligare på hur vi arbetar med språk och att vi planerar vårt utvecklingsarbete utifrån barnens behov så att det framgår till föräldrarna. 4. Analys av prioriterade områden i målplanen/utvecklingsplanen Mål: Insatser/Åtgärder: Att kunna ge det enskilda barnet mer tid för utveckling och lek utifrån läroplanen i förkolan. Mål från januari-12 Insatser: föreläsning med Pia Ringborg, diskussioner på hela förskolan om hur man använder rummen på bästa sätt utifrån barnens behov och ålder. Möten om omorganisationens syfte. Vikarier insatta för möten samt flytt från avdelningarna till nya positioner. Åtgärder: Jag som förskolechef har varit med på möten för att lyssna på pedagogernas tankar om omorganisationen, föräldramöte för att informera föräldrarna om detta. Att gå ifrån tre avdelningar till två med positioner.

7 (7) Bedömning av måluppfyllelse Analys av resultatet: Jag kan inte analysera resultatet riktigt ännu då vi fortfarande är mitt upp i processen. 5. Helhetsbedömning Värdera hur enheten når upp till de nationella målen inom området Utveckling och lärande : Analys/Kommentar: För att få en högre måluppfyllelse krävs det att alla avdelningar, par arbetar medvetet när det gäller att utgå ifrån barnens erfarenheter, intresse, behov och åsikter när man planerar ett utvecklingsarbete. Pedagogerna arbetar aktivt för att miljön ska vara stimulerande, öppen och inbjudande utifrån de utrymmen som förskolan har. Förkolan ligger högt i måluppfyllelse när det gäller att främja barns lek och lärande. För att öka måluppfyllelsen ytterligare krävs att förskolan arbetar mer med att barnen utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Vilka utvecklingsbehov ser du som ledare inom detta område? Jag ser att man behöver arbeta mer för att barnen utvecklar en förståelse för sig själv och för sin omvärld vilket man planerar att arbeta med när man vill lyfta in kulturen på ett tydligare sätt i verksamheten. Jag ser att man behöver få in struktur när det gäller att dokumentera sin verksamhet i vardagen. Att på ett tydligt sätt kunna göra en pedagogisk planering för att sedan utvärdera och arbeta vidare. Jag ser att man i en del par behöver lyfta in drama i verksamheten för att i sin tur få barnen att reflektera över sina handlingar. Att arbeta med drama kan man även göra genom Ipods när man klipper in figurer som man tagit kort på som klippdockor som agerar i vardagen. Pedagogerna kan också använda sig själva som redskap i att beskriva vardagliga situationer. Jag ser ändå att man ligger relativt högt när det gäller utveckling och lärande vilket beror på andelen utbildade förskollärare på förskollärare.