Relevanta dokument
REVISIONSRAPPORT. Resultat. Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum Box Uppsala

Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2004

Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara, Götala, Lanna ISO 14001:

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser

Företaget planerar för förbättringar inom området mål och därtill hörande handlingsplaner

Planör AB ISO 9001:2008, ISO 14001:2004, OHSAS 18001:

Omcertifieringsrevision den 23 och 24 november 2015.

Revisionen omfattar. Revisionspersonal Ort Datum Dagar Dagens guide. Uppsala, Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Box 7014

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser SS-EN ISO 14001:

ISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Nyheter i ISO och 14004

SAMMANSTÄLLNING ÖVER AVVIKELSER OCH ÅTGÄRDER

Samma krav gäller som för ISO 14001

Intern revision av miljöledningssystemet vid Mark, vatten och miljöcentrum

Miljöenheten besvarar denna avvikelse

SMF Certifiering AB. Revisionsrapport. Nr 1 PEFC Skogsbruk, 14001

Inga krav utöver ISO 14001

Revision, STRÖMSTAD (Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium), Fiskebäckskil (Göteborgs Universitet, Sven Lovén centrum för marina vetensk),

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

Utfärdare Datum Beteckning Sida RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas

rwieitii AflflIDt Svenska Skogsplantor Resultat

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: R22 Revisionsrapport F 8 80/05 4 9

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

Uppföljande revision,

Rapport från intern miljörevision

Miljörevision. Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten

Revision,

Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

Utfärdare Datum Beteckning Sida RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

Rutin för intern miljörevision

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

- Vatten- Miljöcentrum 66 (1,62 2PFHUWLILHULQJVUHYLVLRQ 66 (1,62 gyhuwdjdqghuhylvlrq Uppsala, Box 7014

Rutin för intern miljörevision

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Information om intern miljörevision 11 KS

MANUAL FÖR KVALITET OCH MILJÖ

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Intern revision av miljöledningssystemet vid Mark, vatten och miljöcentrum

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

OHSAS Av Benny Halldin

Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet

Intern miljörevision av Humanistiska fakulteten

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019

Hållbarhetsredovisningen för 2010 kommer att - vad avser miljödelen - granskas i mars 2011 (planerat vecka 10).


MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Miljöledningsbarometern 2002

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Intern miljörevision av Utbildningsvetenskapliga fakulteten

MILJÖCERTIFIKAT ULL Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för stad och land

ISO/IEC och Nyheter

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

Underlag för beslut om projektanslag

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET


Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

De 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015

Uppföljning och miljörevision

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Revisionsrapport. Systemet i datorn

Nya ISO Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni?

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Datum. Revisionspersonal Ort Datum Dagar Dagens guide. Dössjonsvägen 10. Dössjonsvägen 10. Dössjonsvägen 10. Dössjonsvägen 10

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

FU 2000 Generella systemkrav

Allskog SA. Revisionsrapport. Uppföljande revision 1

SMF Certifiering AB. Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

Årlig bedömning av verksamhetsledningssystemet

Rapport från efterrevision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala ISO ISO 14001

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter. avvikelser. SS-EN ISO 14001: PEFC SWE 003:3 Entreprenörsstandard

Utformning av miljöledningssystem

REVISIONSRAPPORT Datum/Date

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport 4 12

Göteborgs universitet Sid 1 (9) Revisionsrapport Dnr F 8 80/11

Transkript:

Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2015, ISO 14001:2004 2016-10-31--2016-11-02

Resultat Organisationens resultat inom miljöledning är gott. Resultat av arbetet med mål visar att Måluppfyllelsen är blandad, vilket ger både en positiv och negativ utvecklingen. Förbättringar redovisas inom området kompetens. Högsta ledningens engagemang kan bedömas vara gott Miljö prestandan visar att kraven möts och förväntningar nås. Exempel är att co2 utsläpp för Flygresor utrikes < 50 mil har minskat betydligt. Ledningssystemets roll i verksamhetsstyrningen är väl integrerat med verksamhetens processer. Resultaten ger belägg för att ledningssystemet är effektivt. Organisationen planerar för förbättringar inom miljöområdet exempelvis vad gäller att minska risken för utsläpp till luft genom bl.a genom att anpassa miljömål. Kravställning i upphandling och tydliga riktlinjer till personal och chefer. 2

Resultat Revisionsledarens bedömning utifrån den senaste 3 års periodens resultat visar att företagets miljöstyrning gett både positiv och negativ utveckling. Trenden för måluppfyllelse inom kompetensutveckling bland chefer är god,medan utvecklingen för inrikes flygresor är negativ. Exempel på resultat som långsiktigt visar att kraven möts och förväntningar nås är att andelen IT resor (möten via digitala medier) ökat över tid. Resultaten i övrigt visar att ledningssystemet är lämpligt i sin omfattning och därmed effektiv i alla delar. Förbättringar kan uppnås bl.a genom en aktivare avvikelseregistrering. Systemets funktion vid förändring, kan bedömas som god Revisionen för uppgradering till ISO 14001:2015 visar att: Identifiering av förutsättningar såsom bindande krav, miljöaspekter samt risker och möjligheter har gjorts heltäckande. Här finns förbättringspotential, genom att i den redovisade dokumenterade informationen 3

Resultat förtydliga vilka krav som är bindande, samt där både risk och möjligheter har identifierats i en aktivitet, precisera vilka åtgärder som behöver hanteras för respektive risk och möjlighet. Livscykelperspektivet har beaktats vid bedömning av miljöaspekterna, men kan även här förtydligas i den redovisande dokumentationen Vi ser belägg på att de förutsättningar som är nödvändiga för att nå förväntat resultat styrs. Styrning sker t ex genom exempelvis genom rutiner samt ökad kompetens. Ytterligare en betydande faktor för att uppnå förväntat resultat, är den operativa miljöorganisationen som skapats, i syfte att utveckla miljöledningssystemet. Vi finner belägg för att organisationen hanterar risker och möjligheter. Exempel på detta är uppdatering av rutiner och utveckling av verksamheter för att minimera avfallsgenerering. 4

Resultat Förväntat resultat av miljöstyrningen överensstämmer med företagets mål, policy och strategiska inriktning. Hör finns även en förbättringspotential, genom att analysera, utvärdera och fastställa eventuella kopplingar mot fakultetens strategiplan, för den kommande perioden. Förtydligade krav på ledarskap har hanterats genom defilering av roller inom högsta ledningen. Förtydligande kring att främja förbättringar, ansvara för ledningssystemet verkan, samt att kommunicera betydelsen av att miljöarbetet leds och styrs på ett effektivt sätt. Samtliga standardkrav är hanterade i ledningssystemet. Styrkor och förbättringsområden Styrkor Väl utvecklad miljöorganisation Organisationens samlade kunskap inom miljöområdet. En övergripande vilja till förbättringar. 5

Resultat Samverkan med ett stort antal intressenter kring miljörelaterad forskning och projekt. Förbättringsområden Arbetet för att utveckla, värdera och följa upp miljömål. Angreppssätt för lagefterlevnadskontroll. Förtydliga högsta ledningens roll. Utveckla kopplingen mot den strategiska inriktningen för fakulteten. Analys av miljöprestanda. effektivare användning av avvikelsesystemet 6

Rekommendation och villkor När företaget genomfört korrigerande åtgärder för avvikelserna skall övertygande dokumentation redovisas för SP Certifiering. Redovisningen måste ske inom 6 månader, dvs senast 2017-06-14 När företaget genomfört korrigerande åtgärder för de mindre avvikelserna skall övertygande dokumentation redovisas för SP Certifiering. Redovisningen måste ske inom 6 veckor, dvs senast 2016-12-14. Revisionsledaren rekommenderar att certifikat enligt SS-EN ISO 14001:2015 utfärdas när avvikelserna åtgärdas med godkänt resultat. Revisionsledaren rekommenderar att certifikat enligt SS-EN ISO 14001:2004 förnyas, under förutsättning att avvikelserna åtgärdas med godkänt resultat. 7

Planering av kommande revision Nästa revision är preliminärt bokad till oktober 2017. 8

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större Mindre Förbättringsmöjligheter avvikelser avvikelser SS-EN ISO 14001:2004 7 2 SS-EN ISO 14001:2015 10 8 9

AvvikelseId: BNo1 Klassning: Mindre Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2015, 5 Observation: Organisationen har en väl beskriven rollfördelning vad gäller ansvar för ledningssystemets övergripande delar. Det saknas dock ett tydligt ställningstagande att högsta ledningen har ett särskilt ansvar för miljöledningssystemets verkan, att högsta ledningen ska främja förbättringar samt att kommunicera betydelsen av att miljöarbetet leds och styrs på ett väl fungerande sätt och att kraven i miljöledningssystemet uppfylls. Detta är en avvikelse därför att: Högsta ledningen ska tydligt visa ledarskap och åtagande i fråga om miljöledningssystemet via bl.a ovanstående områden. 10

AvvikelseId: BNo2 Klassning: Mindre Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.5; SS-EN ISO 14001:2015, 7.5 Observation:Regler för forskningslaboratorium vid MOM, har tagits fram på engelska. I dokumentet hänvisas/ länkas till dokument i ledningsssystemet bl.a kemikaliehantering. Länkningen hänvisar dock till tidigare utgåvor av rutiner. Detta är en avvikelse därför att: Dokumenterad information som krävs av miljöledningssystemet och av denna standard ska styras 11

AvvikelseId: BNo3 Klassning: Mindre Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.6; SS-EN ISO 14001:2015, 8.1 Observation: Enligt rutni för kemikaliehantering ska kemikalier märkas med datum och namn. Detta kunde inte verifieras vid besök på verkstaden Detta är en avvikelse därför att: Organisationen följer inte fastställd rutin. 12

AvvikelseId: BNo4 Klassning: Mindre Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.6; SS-EN ISO 14001:2015, 8.1 Observation: Ett antal kemikalier (Spraylim, elektronikrengöring och universal oljespay) som påträffades i lab ET A2065 Våning 2 kunde inte återfinnas i kemikalieförteckning för ovanstående lab, eller i något annat register knutna till verksamheten. Detta är en avvikelse därför att: Enligt rutin för kemikalehantering SLU 273 ska kemikalier registreras i Klara. 13

AvvikelseId: BNo5 Klassning: Mindre Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.6; SS-EN ISO 14001:2015, 8.1 Observation: Ett antal större dunkar (5 liters) med restkemikalier påträffades i lab ET A2065 Våning 2. Dessa saknade märkning rörande klassning (faropiktogram) Detta är en avvikelse därför att: Enligt egen rutin för kemikaliehantering, ska behållare med överblivna kemikalier märkas med innehåll och faropiktogram och därefter avlämnas i rum för farligt avfall. 14

AvvikelseId: BNo6 Klassning: Mindre Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.6; SS-EN ISO 14001:2015, 8.1 Observation:SLU Service utför på uppdrag av MVM borttransport av elektronikkomponenter som skrotats, eller ska avyttras. Någon kontroll av att SLU Service har vederbörliga tillstånd för detta, kunde inte verifieras. Detta är en avvikelse därför att: Enligt Avfallsförordningen 2011:927 53 anges att: För att få lämna avfall som uppkommit i en yrkesmässig verksamhet till någon annan för transport eller annan hantering krävs att den som ska hantera avfallet har gjort den anmälan eller har det tillstånd som krävs för hanteringen, och den som lämnar avfallet har kontrollerat att kravet är uppfyllt. 15

AvvikelseId: BNo7 Klassning: Mindre Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.5.1; SS-EN ISO 14001:2015, 9.1 Observation: I dokument Uppföljning-bilaga 1 Sammanställning av övervakning och mätning MVM, redovisas resultat från prestandamätning. Det saknas redovisning för exempelvis farligt avfall övrigt, samt kemikalieförbrukning. Detta är en avvikelse därför att: Organisationen ska övervaka, mäta, analysera och utvärdera sin miljöprestanda. 16

AvvikelseId: BNo8 Klassning: Mindre Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2015, 6.1.3 Observation: I MVM:s intressentanalys finns Havs och vattenmyndigheten upptagen som en intressent, men det saknas redovisning av identifierade behov och förväntningar utöver lagkrav. Havs och vattenmyndigheten har tagit fram ett styrdokument, "Miljöhandbok för miljöövervakning" som måste efterlevas av exempelvis IVM, och därigenom kan bedömas som bindande krav vid sådan verksamhet, som berörs av styrdokumentet. Det saknas också redovisning över hur man säkerställer att dessa krav uppfylls, samt om detta krav ska överföras till övriga/andra krav i laglistan. Detta är en avvikelse därför att: Organisationen ska fastställa och ha tillgång till de bindande krav 17

som rör dess miljöaspekter. Organisationen ska även upprätthålla dokumenterad information om dess bindande krav. 18

AvvikelseId: BNo9 Klassning: Mindre Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.5.2; SS-EN ISO 14001:2015, 9.1 Observation:Organisationen kan inte redovisa någon dokumenterad utvärdering av att lagar och andra krav efterlevs. Detta är en avvikelse därför att: Organisationen ska upprätta, införa och underhålla den eller de process(er) som behövs för att uppfylla bindande krav. Organisationen ska bevara dokumenterad information som belägg för resultaten av utvärdering av efterlevnad. 19

AvvikelseId: BNo10 Klassning: Mindre Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2015, 7.2 Observation: Organisationen kunde inte redogöra för hur verkan av genomförda kompetensinsatser utvärderas. Detta är en avvikelse därför att: Organisationen ska vidta åtgärder, där så är tillämpligt, för att införskaffa den nödvändiga kompetensen för de medarbetare som arbetar inom, eller för organisationen, och som påverkar dess miljöprestanda och dess möjligheter att uppfylla sina bindande krav och utvärdera verkan av de vidtagna åtgärderna. 20

AvvikelseId: BNo11 Klassning: Förbättringsmöjligheter Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2015, 4.3 Observation: Verksamhetsbeskrivning för IVM, kan med fördel kompletteras med aktiviteter som berör provtagning av externa provtagare, samt via egna fasta provstationer. 21

AvvikelseId: BNo12 Klassning: Förbättringsmöjligheter Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2015, 4.3 Observation: Verksamhetsbeskrivningen för MVM anger en äldre organisationsbild för MOM. Verksamheten har ej förändrats, utan endast MOM:s organisation, och bör därför uppdateras i verkamhetsbeskrivningen. 22

AvvikelseId: BNo13 Klassning: Förbättringsmöjligheter Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.3.3; SS-EN ISO 14001:2015, 6.2 Observation:Organisationen har som ett miljömål, att minska CO2 utsläppen i samband med inrikes flygresor. Till detta mål har en handlingsplan tagits fram. Som ett led i förbättringsarbetet, kan handlingsplanen med fördel utvärderas, och stämmas av mot måluppföljningens resultat. 23

AvvikelseId: BNo14 Klassning: Förbättringsmöjligheter Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2015, 5 Observation:Organisationen kan med fördel utreda och fastställa, de potentiella kopplingar som finns från Fakultetens strategiska planer,(som kommer att fastställas för 2017-2020) till organisationens ledningssystem, och med fördel införliva dessa i tillämpliga delar. Organisationen kan därigenom förebygga eller mildra negativ miljöpåverkan och förstärka positiv miljöpåverkan, i synnerhet sådan som har strategiska effekter. 24

AvvikelseId: BNo15 Klassning: Förbättringsmöjligheter Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.2; SS-EN ISO 14001:2015, 7.2 Observation: Det råder en osäkerhet om personal i verkstad har giltigt tillstånd för heta arbeten. Organisationen kan med fördel se över rutiner för hur bekräftelse på kompetens ska kunna styrkas. 25

AvvikelseId: BNo16 Klassning: Förbättringsmöjligheter Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2015, 6.1.2 Observation:Organisationen har i sitt förberedande arbete, identifierat risker och möjligheter i dess omvärlds och intressentanalys. Dessa har till stora delar koppling mot de miljöaspekter som fastställts. Organisationen kan dock med fördel ytterligare belysa de identifierade miljöaspekterna, och dess förhållande till risk och möjlighet, och synliggöra detta i den dokumenterade informationen. 26

AvvikelseId: BNo17 Klassning: Förbättringsmöjligheter Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2015, 6.1.2 Observation: Organisationen har vid vid bedömning av miljöaspekter, tagit hänsyn till livscykelperspektivet. Ett förtydligande av detta kan med fördel synliggöras i den dokumenterade informationen som redovisar miljöaspekter. 27

AvvikelseId: BNo18 Klassning: Förbättringsmöjligheter Ort: Uppsala (Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2015, 6.1.3 Observation:Organisationen har på ett berömvärt sätt identifierat intressenter och des krav. Ett förtydligande över vilka av dessa krav som är bindande, kan med fördel göras i den dokumenterade informationen som åberopas. 28

Tack för en öppen och intressant revision Fullständig rapport finns att hämta i SP System. Denna presentation är endast ett utdrag ur revisionsrapporten. Birger Norberg Revisionsledare 29