Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Relevanta dokument
H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Notera att tecknet < ändras till > när vi multiplicerar ( eller delar) en olikhet med ett negativt tal.

x 1 1/ maximum

Ekvationer och olikheter

Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.

RIEMANNSUMMOR. Den bestämda integralen definieras med hjälp av Riemannsummor. Låt vara en begränsad funktion,, reella tal och. lim.

vilket är intervallet (0, ).

Vektorn w definieras som. 3. Lös ekvationssystemet algebraiskt: (2p) 4. Förenkla uttrycket så långt det går. (2p)

Linjära ekvationer med tillämpningar

Några viktiga satser om deriverbara funktioner.

Fixpunktsiteration. Kapitel Fixpunktsekvation. 1. f(x) = x = g(x).

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter I Ö5.1b, Ö5.2b, Ö5.3b, Ö5.6, Ö5.7, Ö5.11a

STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Block 1 - Mängder och tal

Notera att ovanstående definition kräver att funktionen är definierad i punkten x=a.

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Block 1 - Mängder och tal

Kapitel 7. Kontinuitet. 7.1 Definitioner

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter


Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)),

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext.

Talmängder. Målet med första föreläsningen:

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Repetitionsprov på algebra, p-q-formeln samt andragradsfunktioner

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

x 4 a b X c d Figur 1. Funktionsgrafen y = f (x).

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

En samling funktionspussel för gymnasienivå

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

1.2 Polynomfunktionens tecken s.16-29

Checklista för funktionsundersökning

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

Lösandet av ekvationer utgör ett centralt område inom matematiken, kanske främst den tillämpade.

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner

Icke-linjära ekvationer

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att

Ekvationer och system av ekvationer

Kravgränser. Provet består av Del B, Del C, Del D samt en muntlig del och ger totalt 63 poäng varav 24 E-, 21 C- och 18 A-poäng.

Moment 1.15, 2.1, 2.4 Viktiga exempel 2.2, 2.3, 2.4 Övningsuppgifter Ö2.2ab, Ö2.3. Polynomekvationer. p 2 (x) = x 7 +1.

TATM79: Föreläsning 3 Komplexa tal

5B1134 Matematik och modeller

x +y +z = 2 2x +y = 3 y +2z = 1 x = 1 + t y = 1 2t z = t 3x 2 + 3y 2 y = 0 y = x2 y 2.

Lösningsförslag, preliminär version 0.1, 23 januari 2018

Institutionen för Matematik, KTH Lösningar till tentamen i Analys i en variabel för I och K (SF1644) 1/ e x h. (sin x) 2 1 cos x.

1 Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal

Modul 1 Mål och Sammanfattning

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet.

Tips : Vertikala asymptoter kan finnas bland definitionsmängdens ändpunkter och bland diskontinuitetspunkter.

Del A: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt på provpappret.

x 2 4 (4 x)(x + 4) 0 uppfylld?

6 Derivata och grafer

Ma3bc. Komvux, Lund. Prov kap

AUTONOMA DIFFERENTIALEKVATIONER

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.

Repetition av matematik inför kurs i statistik 1-10 p.

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 11 oktober 2004

14 min 60 s min 42 s 49m 2 =18 s m 2, alltså samma tid. Vi kan säga att den tid som mamman behövde åt dammsugning var beroende av husets storlek.

Ma2bc. Prov

7 Extremvärden med bivillkor, obegränsade områden

6. Samband mellan derivata och monotonitet

FÖRELÄSNING 1 ANALYS MN1 DISTANS HT06

v0.2, Högskolan i Skövde Tentamen i matematik

1.1 Polynomfunktion s.7-15

Upphämtningskurs i matematik

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1

MA2047 Algebra och diskret matematik

R LÖSNINGG. Låt. (ekv1) av ordning. x),... satisfierar (ekv1) C2,..., Det kan. Ekvationen y (x) har vi. för C =4 I grafen. 3x.

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

Exempel. Komplexkonjugerade rotpar

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

e x x + lnx 5x 3 4e x (0.4) x 0 e 2x 1 a) lim (0.3) b) lim ( 1 ) k. (0.3) c) lim 2. a) Lös ekvationen e x = 0.

Diagnostiskt test för Lp03

Vi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen

Talmängder N = {0,1,2,3,...} C = {a+bi : a,b R}

Complex numbers. William Sandqvist

1. Rita in i det komplexa talplanet det område som definieras av följande villkor: (1p)

Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Lösningar till kryssproblemen 1-5. Uppgifter till lektion 1: = 10 x. = x 10.

SAMMANFATTNING TATA41 ENVARIABELANALYS 1

MAA7 Derivatan. 2. Funktionens egenskaper. 2.1 Repetition av grundbegerepp

Sidor i boken KB 6, 66


DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

EXISTENS AV EN UNIK LÖSNING TILL FÖRSTAORDNINGENS BEGYNNELSEVÄRDESPROBLEM

vux GeoGebraexempel 3b/3c Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker

Transkript:

ABSOLUTBELOPP Några exempel som du har gjort i gymnasieskolan: a) = b) 0 =0 c) 5 = 5 Alltså x 0 et av ett tal x är lika med själva talet x om talet är positivt eller lika med 0 et av x är lika med det motsatta talet om x är negativt ( om själva x är negativt då är x ett positivt tal) T ex 5 = ( 5) = 5 Detta anger vi i nedanstående definition: x om x 0 Definition x = x om x < 0 =================================================== =============================================== Geometrisk tolkning: i) På en reell tallinje är x lika med avståndet mellan punkterna (som svarar mot) x och 0 ii) På en reell tallinje är x y om x y x y = ( x y) = y x om x < y lika med avståndet mellan punkterna (som svarar mot) x och y [oberoende av vilket av talen x och y är störst] Exempelvis om x = 4 och y = 6 har vi x y =0 =avståndet mellan 4 och 6 Avståndet = 0 4 0 6 4 6 = 0 =================================================== Egenskaper: A x 0 A x = 0 om och endast om x = 0 A x + y x + y, x y x + y I A gäller likhetstecken om och endast om x och y har samma tecken Exempelvis, om x = och y= 5 då gäller x + y = 8 = x + y, medan för x = och y= + 5 gäller = x + y < x + y = 8 Sida av

A4 x = x A5 x y = y x A6 x + x + x x + x + x n n (I A6 gäller likhetstecken om och endast om alla x k har samma tecken) A7 x y x + y Vi kan skriva tillsammans A och A7 på följande sätt: A8 x y x + y x + y Exempel ( a ) a = ( a ) om ( a ) 0 dvs om a om ( a ) < 0 dvs om a < Exempel Uttrycket x 0 för alla x ( eftersom x 0 ) T ex för x = 5 blir (-5) = 5 = 5 Alltså x x = endast om x 0 medan x = x om x < 0 Viktigt: I allmänt gäller x x om x 0 = x = x om x < 0 Exempel (x x 4 = x 4 = ( x om x 4 om x < 4 Grafen till funktionen x om x 0 y = x eller y = har vi nedan x om x < 0 y= - x y=x ------------------------------------------------------------------------ om 0 Eftersom = kan vi rita grafen till funktionen om < 0 y = genom att först rita grafen till y = f (x) och därefter spegla i x axeln den delen av grafen som ligger under x-axeln (här gäller < 0 ) Uppgift Rita grafen till följande funktioner a) y = x 4 b) y = x 4 c) y = + x 4 Svar: Sida av

a) b) c) ========================================================== EKVATIONER OCH OLIKHETER SOM INNEHÅLLER ABSOLUTBELOPP Några enkla ekvationer av följande typ: = a där a är en konstant kan vi lösa direkt (med hjälp av definitionen av absolutbeloppet) a) Ekvationen x = a där a > 0 har lösningar x = ± a a) x = 0 x = 0 a) Ekvationen x = a där a < 0 har ingen lösning a4) Ekvationen = a där konstanten a > 0 ä är ekvivalent med två ekvationer = ± a a5) = 0 = 0 a6) Ekvationen = a där konstanten a < 0 har ingen lösning Uppgift Lös följande ekvationer a) x = b) x = 0 c) x = 5 d) x = 0 e) x 5 = 0 f) x 8 = 0 g) x + 8 = Lösning: a) x = ± b) x = 0 c) ingen lösning d) x = 0 x = x = ± x = ±,två lösningar x =, e) x 5 = 0 x = 5 x = ± 5 x = ± 5 Härav 5 4 x = 5 x = Alltså, två lösningar 4 x = f) x 8 = 0 x 8 = 0 x = 4 g) ingen lösning ============================================================ Några enkla olikheter av följande typer: a, där a är en konstant: < a, > a a och Sida av

Först några olikheten om a > 0 (vanligt fall): 4 b) Olikheten x < a där a > 0 har lösning a < x < a x < a a {På samma sätt har olikheten 0 a x a där a > 0 lösning a x a } b) Olikheten x > a där a > 0 satisfieras av alla x som uppfyller x < a eller x > a x > a x < a x > a a 0 a -------------------------------------------------------------------- Några exempel med a < 0 eller a = 0 : b) Olikheten x < har ingen lösning ( eftersom x 0 ) b4) Olikheten x satisfieras av alla reella x b4) Olikheten x 0 har exakt en lösning x=0 -------------------------------------------------------------------- Uppgift Lös följande olikheter a) x b) x c) x 5 < 0 d) x 5 0 e) x + 9 0 Lösning: a) Svar: x Alternativt skrivsätt: Intervall [-,] b) Svar: x eller x Alternativt skrivsätt: (, ] [, ) c) Lösning: x 5 < 0 x 5 5 < x < 5 Vi har faktiskt två enkla olikheter 5 < x och x < 5 som vi kan lösa separat och därefter bestämma gemensam lösning Men, den här gången, löser vi båda ekvationer samtidigt: 5 < x < 5 ( addera ) < x < 8 (dela med ) < x < 4 Svar: < x < 4 Alternativt skrivsätt: Intervall (, 4) d) Svar: x eller x 4 Alternativt skrivsätt: (, ] [4, ) e) Lösning: x + 9 0 x 9 Ingen lösning eftersom x 0 för alla x Svar: Ingen lösning ============================================================ ALLMÄNT FALL Mer komplicerade ekvationer och olikheter (t ex av typen = g( x) eller + g( x) < h( x) ) löser vi genom att först analysera varje absolutbelopp för sig Därefter betraktar vi alla fall som kan förekomma när x varierar från till + Sida 4 av

5 Med samma metod kan vi rita grafer som innehåller absolutbelopp ( Anmärkning Denna metod kan användas på både enkla och svåra ekvationer) Uppgift 4 Lös följande ekvationer a) x = x + 4 b) x + = x + 8 Lösning: Lösning a) Vi har x = ( x ) om x < och x = + ( x ) om x Därför betraktar vi två fall Fall x < och Fall x Fall Om x < blir ekvationen ( x ) = x + 4 x + = x + 4 x = (Vi måste kontrollera om x = uppfyller kravet A innan vi påstår att detta är en lösning) Eftersom x= satisfierar villkoret A, x <, så har vi en lösning x = Fall För x kan ekvationen skrivas ( x ) = x + 4 0 = 6 ingen lösning i andra fallet Svar a) x = Svar b) x = 6, x 0 / = Uppgift 5 a) Lös följande ekvation x = x + 4 b) Rita grafen till funktionen = x x 4 Lösning a) Vi har x = ( x ) om x < och x = + ( x ) om x Därför betraktar vi två fall A) x < och B) x A) Om x < blir ekvationen ( x ) = x + 4 x + = x + 4 x = x = Eftersom x = satisfierar villkoret A, x <, så har vi en lösning b) För x kan ekvationen skrivas + ( x ) = x + 4 x = x = 7 Detta är omöjligt för x Alltså finns ingen lösning i fallet B och vi har således endast en lösning ( från fallet A) Sida 5 av

6 Svar a) x = Lösning b) Vi ska först styckviss definiera funktionen = x x 4 och därefter rita grafen i) För x < har vi x = ( x ) och därför = x x 4 = ( x ) x 4 = x ii) För x har vi x = + ( x ) och därför = x x 4 = + ( x ) x 4 = x 7 Alltså x = x 7 för för x < x Grafen till = x x 4 : Uppgift 6 Lös följande ekvationer a) x = x 5 b) x + = x + Lösning a) Vi har två uttryck med absolutbelopp ) x = + ( x ) om x och x = ( x ) om x < ) x 5 = + ( x 5) om x 5 och x 5 = ( x 5) om x < 5 Alltså har vi 5 x = ( x ) x 5 = ( x 5) x = + ( x ) x 5 = ( x 5) x = + ( x ) x 5 = + ( x 5) Sida 6 av

Därför betraktar vi tre fall A) x <, B) x 5 och x > 5 7 A) Om x < då gäller x = ( x ) och x 5 = ( x 5) Ekvationen kan skrivas ( x ) = ( x 5) = 5 Ingen lösning för x < B) Om x 5 då gäller x = + ( x ) och x 5 = ( x 5) Ekvationen kan skrivas + ( x ) = ( x 5) x = 4 Eftersom x = 4 ligger i intervallet x 5 har vi en lösning, x 4, för fallet B C) Om x > 5 då gäller x = + ( x ) och x 5 = + ( x 5) Ekvationen blir ( x ) = ( x 5) = 5 Ingen lösning för x > Svar a) En lösning, x = 4 Svar b) En lösning, x = = Uppgift 7 Lös följande olikheter a) x + > x 4 b) x 6 < x + Lösning a) METOD Vi har två uttryck med absolutbelopp ) x + = + ( x + ) om x och x + = ( x + ) om x < ) x 4 = + (x om x och x 4 = (x om x < Alltså har vi - x + = ( x + ) x 4 = (x x + = + ( x + ) x 4 = (x x + = + ( x + ) x 4 = + (x Sida 7 av

8 Därför betraktar vi tre fall A) x <, B) x och C) x > A) Om x < då gäller x + = ( x + ) och x 4 = (x Olikheten kan skrivas ( x + ) > (x x > 6 Detta är inte möjligt om x < Ingen lösning för x < B) Om x då gäller x + = + ( x + ) och x 4 = (x Olikheten blir ( x + ) > (x x > x > Eftersom x får vi < x för fallet B C) Om x > då gäller x + = + ( x + ) och x 4 = + (x Olikheten blir ( x + ) > (x 6 > x x < 6 Eftersom x > får vi < x < 6 för fallet C B och C tillsammans ger < x < 6 Svar a) < x < 6 METOD (Grafisk lösning) Vi skriver om olikheten x + > x 4 genom att flytta alla uttryck till vänsterledet x + x 4 > 0 Därefter skriver vi uttrycket = x + x 4 som en styckvisdefinierad funktion, därefter ritar grafen och löser olikheten > 0 Som vi skrev ovan (i metod ) har vi x + = + ( x + ) om x och x + = ( x + ) om x < x 4 = + (x om x och x 4 = (x om x < Vi betraktar tre fall A) x <, B) x och C) x > A) x <, = x + x 4 = ( x + ) ( (x ) = x + x 4 = x 6 B) x Sida 8 av

9 = x + x 4 = ( x + ) ( (x ) = x + + x 4 = x C) x > = x + x 4 = ( x + ) (x = x + x + 4 = x + 6 Alltså är x 6 för x < = x för x x + 6 för x > Vi ritar grafen till f (x) genom att rita varje stycke i motsvarande intervall Notera att alla tre uttryck är linjära (därmed delar av tre räta linjer) A) Vi börjar med = x 6 i intervallet x< Eftersom detta är en rät linje, räcker det att använda två punkter som linjen går genom Det är viktigt att använda ändpunkten x= Notera att funktionen är kontinuerlig (som summan av kontinuerliga abs-funktioner) Vi har exempelvis den här liten tabell x - - y -9-8 B ) = x för x Vi använder två punkter t ex x - y -8-4 C) = x + 6 för x > Vi använder två punkter t ex x 7 y -4 - Grafen till f (x) får vi genom att rita de tre delgrafer över motsvarande intervall: Först bestämmer vi funktionens nollställen Från grafen ser vi att ett nollställe ligger i andra definitionsintervallen (B-delen ovan) Vi löser Sida 9 av

0 x = 0 och får x = Det andra nollstället får vi i C-delen x + 6 = 0 x = 6 Vi ser från grafen att > 0 om < x < 6 Svar a) < x < 6 5 Svar b) < x < 7 Uppgift 9 Rita grafen till funktionen = x+ x Lösning x Först i) x x = + ( x x) om ( x x) 0 dvs om x 0 eller x ( Se grafen till y = x x ) ii) x x = ( x x) om ( x x) < 0 dvs om 0 < x < Därmed blir x + ( x x) = x om x 0 eller x = x ( x x) = x + x om 0 < x < eller x om x 0 = x + x om 0 < x < x x Grafen till f(x): Sida 0 av

Sida av